Dela den här artikeln:

4. apr. 2018

|

Livsstil

Pizzabagaren som blev föreläsningsproffs

Kjell Enhager har ett brokigt förflutet som pizzabagare, klosternovis och golfproffs. I dag är han en av Sveriges mest anlitade föredragshållare om konsten att tänka positivt, eller som han själv vill uttrycka det: ”tänka kreativt och konstruktivt” för att kunna prestera bättre.

Det är ofta vi själva som sätter upp hinder för vår egen framgång. Inte kan väl jag, inte ska väl jag, tänker vi i gammal god Jantetradition.

– Trams, menar Kjell Enhager. Alla kan. Mycket mer och mycket bättre än vi tror.

Nyckeln till att lyckas ligger i att ändra vårt beteende och vårt sätt att tänka.

– Men också genom att bejaka det som är bra, fokusera på det som redan fungerar och se hinder som utmaningar att övervinna, som något man inte lärt sig än, fortsätter han i samma andetag.

Kjell är i dag en av Sveriges mest anlitade föredragshållare och coacher. Men vägen dit har varit lång och minst sagt varierande.

– Jag har haft förmånen att prova på många olika saker, säger han.

Första jobbet var som pizzabagare hemma i Falun. Sedan blev det en sväng på posten och som prao som munk på Östanbäcks kloster utanför Sala. Han hade funderingar på att bli munk eller präst. Men det visade sig att det fanns mer världsliga saker som lockade än ett stilla liv i bön och eftertanke.

– Golf var och är fortfarande en av mina stora passioner och jag förstod nog ganska snart att det skulle bli svårt att förena yrkesrollen som präst med golf, konstaterar Kjell.

Så det blev en hårdsatsning på golf. Med viss framgång som proffs, men inte tillräckligt för att kunna konkurrera med de allra bästa.

– Jag fick inte resultaten dit jag ville, helt enkelt.

– Golf är mycket teknik, men också en förmåga att vara mentalt stark, att kunna hantera sina känslor. Det sistnämnda var jag inte så bra på, och när jag insåg det förstod jag också att jag aldrig skulle kunna bli en riktig stjärnspelare även om jag hade talangen. Men det födde nyfikenheten på vad är skillnaden som gör skillnaden mellan de som lyckas och alla de andra, sådana som jag?

I stället bestämde sig Kjell för att sätta sig på skolbänken.

På universitetet möttes han av insikten att andra var både mer begåvade och duktiga. Många var extremt skickliga. Och första tentan blev en skräckupplevelse.

– Jag hade pluggat stenhårt. Jag kunde allt inför provet. Ändå drabbades jag av en blackout, berättar Kjell.

Då slog mig tanken – för vems skull ville jag ha ett högt betyg? Var det för min eller för någon annans? Jag fokuserade bara på resultat och jämförde mig med alla andra.

Nästa gång lät han sig inte slås ned.

Han kom på att om han jämförde sig med sig själv och i förväg bekantade sig med kurslitteraturen, bara genom att läsa rubrikerna och lite texter här och där, så blev det som tidigare varit helt obegripligt mer begripligt när det var dags för föreläsningar. Han fick känslan – detta känner jag igen och självförtroendet ökade.

Det finns mycket att tänka på när det är dags att välja utbildning.

– För det första ska man gå efter vad man själv vill. Inte efter vad någon annan tycker, understryker Kjell. Sedan måste man våga ”känna efter” under resans gång. Har jag gjort rätt val, är det här verkligen det jag vill?

– Lusten att lära sig är en grundförutsättning för att lyckas.

– Kommer man fram till att det är helt fel ska man inte vänta med att bryta. Samtidigt måste man vara observant så att man inte följer minsta motståndets lag. Att studera, särskilt på hög nivå, är krävande. Allt måste få ta sin tid, allt är inte wow, en hel del är också hinder som ger en gåva när man orkat igenom, gåvor som disciplin, beslutsamhet, och också att kunna jobba i grupp etcetera.

– För det andra måste man investera i en bra inlärningsteknik. Den ser olika ut för alla. Någon lär sig bäst genom självstudier i ensamhet. En annan lär sig bäst i grupp och en tredje genom en kombination av de två första alternativen.

Det viktiga är att man är disciplinerad, att man skaffar sig rutiner. Men också att man ger sig tid att också göra något annat, något man tycker om och som är lustfyllt vid sidan av studierna.

Framför allt handlar det om att tänka kreativt. Till exempel, att träna sig hur man ser i bilder. När man pluggar kan man göra så kallade ’mind maps’, rita bilder som innehåller både helheter och detaljer för att underlätta för hjärnan att komma ihåg.

– Bara genom att göra det kommer du att lyckas bättre med dina föresatser, fortsätter Kjell.

– Det är också viktigt att komma ihåg att det är av våra misstag som vi skaffar erfarenheter. Att misslyckas kan därför vara något positivt, vi lär oss något av det. Och vad skulle hända om man byter ut orden ”att misslyckas” mot ”jag har inte lärt mig än”?

Vid sidan av sitt föreläsande har Kjell hjälp många toppidrottare att prestera. Bland annat landslaget i dressyr, alpina skidåkare och många golfare, exempelvis Annica Sörenstam, tidernas mest framgångsrika damgolfare.

Ett sista tips:

– Fokusera på vad som tagit dig dit du är. Ställa frågor till dig själv som hjälper dig att prestera bättre i framtiden som: Vad gör jag bra, vad kan jag förbättra och hur?

– Desto mer press du sätter på dig själv desto mer spänner du dig, och omvänt ju mer glädje och utveckling du skapar i livet eller studierna, ju större är chansen att du grejar det, avrundar Kjell.

Text: Martin Westholm

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.