Dela den här artikeln:

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Privata aktörer ändrar spelplanen för kriminella i byggbranschen

|

Foto: Adobe Stock

Närmare 100 miljarder kronor går rakt ner i fickorna på kriminella aktörer inom byggbranschen varje år. Lönedumpning, skatteflykt och avtalsbrott ger dem konkurrensfördelar och slår ut seriösa företag. Nu vidtar banker och privata företag åtgärder för att stoppa fusket.

 Statistik från Byggmarknadskommissionen visar att svartarbetet inom byggbranschen mer än fördubblats de senaste tio åren. Arbetslivskriminaliteten omfattar lönedumpning, avsaknad av arbetsgivarbevis, obetalda sociala avgifter, falska företagare, krav på att anställda betalar tillbaka en del av sin lön, traktamente som ersätter lön, olaglig övertid och undermåligt boende.

 Trots branschens omfattande regelverk är avtals- och regelbrott vanligt förekommande. Kontrollfunktionen släpar efter och medför eskalerande kriminalitet, osund konkurrens, kvalitetsbrister och arbetsmiljöproblem. På grund av detta går Sverige miste om minst 19 miljarder i skatteintäkter varje år. 
– Myndigheterna gör alldeles för lite. Man kan få uppfattningen att de har kapitulerat. Okunskap och blåögdhet är kanske närmare sanningen, men det är ingen ursäkt när kriminaliteten eskalerar, säger Mattias Nygren, före detta polis och en av grundarna av säkerhetsföretaget 2Secure.  

 2Secure har tillsammans med företagen Moxy ID och Företagsgranskning utvecklat en heltäckande tjänst för att upptäcka lönedumpning, skatteflykt och osund konkurrens. 
– Myndigheterna är inte dåliga på att ställa krav, men de är usla på att kontrollera. Därför måste vi som privata aktörer ta saken i egna händer och införa bättre kontrollmekanismer, säger Mattias Nygren. 

 Bakgrunden till den ökade kriminaliteten är den fria rörligheten som kom med Sveriges EU-inträde 1995. Även en hittills ihållande högkonjunktur, med stor efterfrågan på arbetskraft och allt fler underentreprenörer, har haft betydelse.
– Vår kultur bygger på ett högt mått av tillit mellan medborgare och myndigheter. Detsamma gäller i näringslivet, där man förutsätter att alla parter håller sina löften. När en marknad som den svenska öppnas upp och bolag med en helt annan syn på löften, lagar och avtal kommer in, missgynnas skötsamma bolag. 

 Samtidigt utnyttjas lagen om offentlig upphandling som uppmuntrar myndigheter att anta det lägsta anbudet. 
– Att sätta prispress är väl utmärkt om man har en fungerande marknad och kontrollfunktion, men lagen om offentlig upphandling har asfalterat vägen för kriminella företag. Risken för upptäckt är obefintlig och vinsterna är enorma, säger Anders Pettersson, VD på Moxy ID.

– Även om vi tar fram en utredning som visar att de använder sig av lönedumpning kan vi inte stoppa dem från att lämna anbud, säger Anna-Lena Norberg, grundare av Företagsgranskning.

 Alla seriösa byggföretag har fått upp ögonen för problemet och vill att kontrollerna förbättras. Även bankerna, med SBAB i spetsen, har börjat engagera sig genom Bankinitiativet som har resulterat i gemensamma riktlinjer och krav vid utlåning som möjliggör ökad kontroll i alla led. Entreprenören måste till exempel ha F-skattsedel och vara fri från skatteskulder. Dessutom följs allt upp digitalt. 
– Det är fantastiskt bra att bankerna gör detta. Om deras satsning får full genomslagskraft i svenskt näringsliv, kommer det vara det största ekonomiska dråpslaget mot organiserad brottslighet i svensk kriminalhistoria någonsin, säger Mattias Nygren.

 Mattias Nygren vädjar till Kommuninvest, som var med från början och hoppade av, att på nytt gå med i Bankinitiativet. 
– Det är viktigt att både den privata och offentliga sektorn sätter upp effektiva kontrollmekanismer, så att vi inte får ett A- och B-lag bland beställarna. Kommunerna bör därför som ett minimum anamma Bankinitiativets krav.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!