8. feb. 2018
|
Ekonomi
"Så gott som varenda liten håla stoltserar numera med hyresköer"
Journalist: Tor Borg
Under två årtionden har vi klagat på att det byggs för lite bostäder. Mellan 1994 och 2014 byggdes det i snitt 21 000 bostäder om året. Samtidigt växte befolkningen med 47 000 personer om året. För varje nybyggd bostad har det alltså tillkommit 2,2 personer. I det befintliga bostadsbeståndet bor det däremot i genomsnitt 1,9 personer i varje bostad, en siffra som varit rätt stabil de senaste årtiondena. Skillnaden mellan 2,2 och 1,9 kan låta liten men utdragen över en tjugoårsperiod innebär den att betydande obalanser skapats. Framför allt verkar det finnas ett kraftigt underutbud av hyresbostäder i storstadsregionerna, åtminstone att döma av kommunernas bostadsköer.
De senaste två åren har bostadsbyggandet äntligen fått fart. I fjol sattes spaden i marken för 61 000 nya bostäder och enligt senaste SCB-statistiken byggstartades 21 250 bostäder bara under det första kvartalet. I dagsläget bygger vi alltså fler bostäder på ett kvartal än vad vi tidigare byggde på ett helt år. Faktum är att det första kvartalets byggstarter till och med slår det tidigare rekordet på 19 400 byggstarter från det fjärde kvartalet 1975, under miljonprogrammets glansdagar.
Vad är det som kickat igång bostadsbyggandet på det här sättet? Är det politikerna som äntligen hittat rätt trollstav att vifta med? Njae, byggsubventioner i all ära men inte har de haft någon större effekt på byggviljan. Snarare har amorteringskrav och andra lånerestriktioner tillsammans med ett snedvridande skattesystem skapat inlåsningseffekter som gjort det både svårare och dyrare för hushållen att köpa nyproducerade bostäder. Däremot har det demografiska trycket accelererat ytterligare. Befolkningstillväxten de senaste två åren har varit både dubbelt och tredubbelt så hög som tidigare. Prisinflationen på bostadsmarknaden har också spridit sig långt utanför storstäderna. Faktum är att bostadspriserna för närvarande stiger betydligt snabbare ute i landet än i Stockholm. Och så gott som varenda liten håla stoltserar numera med hyresköer.
Trots att mycket av marknadskrafterna hämmas när det gäller bostäder så är det dessa som fått igång byggandet. Bostadsbyggarnas kalkyler visar överskott, inte bara i närheten av Stockholm utan i större delar av landet. Även om svenska byggkostnader är höga så är bostadspriserna numera ännu högre och de fortsätter stiga. Den extremt låga räntan och tillgången till kapital spelar så klart också en roll. Det har helt enkelt blivit väldigt lönsamt att bygga bostäder på rätt många ställen. Och problemet att få igång det svenska bostadsbyggandet liknar därmed allt mer problemet att få ut ketchup ur ketchupflaskan – först kommer det inget, sedan kommer det inget och sedan, om man inte är försiktig, kommer det alldeles för mycket och har man otur så spiller man ner både sig själv och andra.
