Dela den här artikeln:

8. feb. 2018

|

Ekonomi

"Så gott som varenda liten håla stoltserar numera med hyresköer"

Journalist: Tor Borg

Under två årtionden har vi klagat på att det byggs för lite bostäder. Mellan 1994 och 2014 byggdes det i snitt 21 000 bostäder om året. Samtidigt växte befolkningen med 47 000 personer om året. För varje nybyggd bostad har det alltså tillkommit 2,2 personer. I det befintliga bostadsbeståndet bor det däremot i genomsnitt 1,9 personer i varje bostad, en siffra som varit rätt stabil de senaste årtiondena. Skillnaden mellan 2,2 och 1,9 kan låta liten men utdragen över en tjugoårsperiod innebär den att betydande obalanser skapats. Framför allt verkar det finnas ett kraftigt underutbud av hyresbostäder i storstadsregionerna, åtminstone att döma av kommunernas bostadsköer.

De senaste två åren har bostadsbyggandet äntligen fått fart. I fjol sattes spaden i marken för 61 000 nya bostäder och enligt senaste SCB-statistiken byggstartades 21 250 bostäder bara under det första kvartalet. I dagsläget bygger vi alltså fler bostäder på ett kvartal än vad vi tidigare byggde på ett helt år. Faktum är att det första kvartalets byggstarter till och med slår det tidigare rekordet på 19 400 byggstarter från det fjärde kvartalet 1975, under miljonprogrammets glansdagar.

Vad är det som kickat igång bostadsbyggandet på det här sättet? Är det politikerna som äntligen hittat rätt trollstav att vifta med? Njae, byggsubventioner i all ära men inte har de haft någon större effekt på byggviljan. Snarare har amorteringskrav och andra lånerestriktioner tillsammans med ett snedvridande skattesystem skapat inlåsningseffekter som gjort det både svårare och dyrare för hushållen att köpa nyproducerade bostäder. Däremot har det demografiska trycket accelererat ytterligare. Befolkningstillväxten de senaste två åren har varit både dubbelt och tredubbelt så hög som tidigare. Prisinflationen på bostadsmarknaden har också spridit sig långt utanför storstäderna. Faktum är att bostadspriserna för närvarande stiger betydligt snabbare ute i landet än i Stockholm. Och så gott som varenda liten håla stoltserar numera med hyresköer.

Trots att mycket av marknadskrafterna hämmas när det gäller bostäder så är det dessa som fått igång byggandet. Bostadsbyggarnas kalkyler visar överskott, inte bara i närheten av Stockholm utan i större delar av landet. Även om svenska byggkostnader är höga så är bostadspriserna numera ännu högre och de fortsätter stiga. Den extremt låga räntan och tillgången till kapital spelar så klart också en roll. Det har helt enkelt blivit väldigt lönsamt att bygga bostäder på rätt många ställen. Och problemet att få igång det svenska bostadsbyggandet liknar därmed allt mer problemet att få ut ketchup ur ketchupflaskan – först kommer det inget, sedan kommer det inget och sedan, om man inte är försiktig, kommer det alldeles för mycket och har man otur så spiller man ner både sig själv och andra.

x

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!