– Man letar efter dem med förmaksflimmer utan symptom och där är tanken att man ska kunna sätta dem på behandling och förhindra stroke. Om vi tittar på det traditionella sättet som vården arbetar, så har det varit en process där vi mottagit en remiss och efter det bestämt vad vi ska göra och hur vi ska följa upp, säger Tord Juhlin, överläkare i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, och fortsätter;

– En vanlig situation inom hjärtsjukvården är att en patient söker med hjärtklappning som gått över. För att kunna ge rätt behandling krävs att vi har ett EKG vid ett symptom. Med traditionellt 24-timmars bandspelar-EKG är det svårt att hitta orsaken då det krävs att patienten får symptom under de 24 timmarna. Även om patienten har symptom tar det lång tid. Vi får remissen, undersökningen görs och bedöms sedan innan svaret går till oss efter en tid. Har patienten inte haft symptom har vi egentligen inte kommit någon vart i själva behandlingen. 

Tord Juhlin, Överläkare i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund

Utan digitalisering brukar en patient behöva besöka sjukhusen minst tre gånger innan analyssvar och besked. Med ny teknik är det inte längre nödvändigt. Idag har tekniken utvecklats så mycket att man kan få svar på analyser var och när man vill i mobilen och utvecklingen har skyndats på efter pandemins frammarsch. Med nya metoder kan patientens hjärtrytm dessutom följas under längre tid vilket ökar sannolikheten att patienten ska få symptom och att rätt behandling kan ges.  

– I vår hade vi många telefonbesök istället för fysiska möten och det fungerar bra när det handlar om återbesök, men vi har även nybesök som vi inte träffar och då saknar vi dialogen. En viktig del är mötet, där vi kan se hur patienten reagerar på det man säger. Här har ju den digitala sjukvården, som Kry och andra visat vägen med video. Man kan inte ersätta den fysiska biten helt, men till viss del, säger Juhlin.

I kombination med det digitala är hemmonitorering ett verktyg som utvecklat både vården och e-hälsan. När det handlar om just området kardiologi, där Juhlin själv är specialist, finns det sätt att upptäcka och förhindra sjukdomar i godare tid genom tekniken som nu är tillgänglig. Bland annat inom folksjukdomen förmaksflimmer, som var fjärde person över fyrtio kan drabbas av.

– Förmaksflimmer är lurigt på så vis att många kan ha det utan att veta om det. Genom hemmonitorering och ny utrustning kan man ha större chans att hitta dem som inte vet om att de har det, och sätta in behandling i tidigt skede för att förhindra exempelvis stroke, säger Juhlin

Exempel på digital hemmonitorering för utredning av förmaksflimmer är Coala Heart Monitor ett alternativ som bland annat Skånes Universitetssjukhus använder sig av.

– Jag är övertygad om att Corona har skyndat på utvecklingen, och att det kommer att fortsätta. Det är väl det enda som varit positivt med det, säger Juhlin avslutande.

Minskning av alkohol är ett exempel på hur man kan motverka förmaksflimmer.

– Vi har sedan länge sett ett samband mellan alkoholkonsumtion och symptomen för förmaksflimmer. Idag kan vi se svart på vitt, säger Tord Juhlin.

Studien som har gjorts av forskare i Australien som har följt över 140 patienter med förmaksflimmer. Det visade sig att av dem som drack minst tio glas i veckan, fick 73 procent återfall av förmaksflimmer under de nästkommande sex månaderna. Detta jämfördes med de 53 procent som fick återfall av dem som uppmanades att helt avstå alkohol.

– Trots att studien är liten är detta någonting som speglar min och mina kollegors kliniska erfarenhet. Utöver alkoholintaget rekommenderar jag att generellt ha en sund livsstil och att vara uppmärksam på symptom, säger Juhlin.