Dela den här artikeln:

4. juli 2018

|

Livsstil

Skonsammare ridbanor revolutionerar hästhälsan


Journalist: Petra Carlsson

Det blir oerhört stora belastningar på hästens ben och hovar vid stora tävlingar, något som Lars Roepstorff och hans forskarteam försöker dämpa.

Lars Roepstorff har just kommit tillbaka från Tryon i USA, där han varit för att testa ridbaneunderlaget inför VM i höst.

Det blir många resor runt om i världen för Roepstorff, som är professor i hästens funktionella anatomi.

Under många år har han, tillsammans med kollegorna vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, vikt sin forskning åt att ta fram kunskap om hur banunderlaget påverkar hästen, både vad gäller rörelsemönster och - framför allt - ur ett hälsoperspektiv.

Deras forskning gör skillnad. Som representant för forskningsgruppen fick Lars Roepstorff ta emot priset för ”årets hästforskningsprojekt” 2017, som delas ut av Stiftelsen Hästforskning.


Vad är det de egentligen har gjort?
– Man kan säga att det är två saker - att få förståelse för hur underlaget påverkar hästen i det vi kallar underlagsinteraktionen, vad som händer mellan hov och underlag när hästen rör sig, samt att ta fram objektiva metoder för att mäta underlagets egenskaper.

Det var med stöd från internationella ridsportförbundet, FEI, samt genom Stiftelsen Hästforskning och engelska bidragsgivare som projektet påbörjades 2009.

För att förstå vad som händer mellan hov och underlag, kom forskarna fram till att de behövde karaktärisera ett underlag med fem olika egenskaper – ytfasthet, dämpning, elasticitet, grepp samt enhetlighet. Ytfastheten beskriver det allra översta topplagrets egenskaper och det som hästen kommer att känna precis när den slår i hoven.

Dämpningen beskriver hur väl underlaget kan jämna ut toppbelastningen som sker när man har maximal vikt på ben och hov.
– En häst som galopperar kan komma upp i över ett tons belastning på hoven och är det ett stort hinder som i en Grand Prix-hoppning kan bli tre, fyra gånger hästens kroppsvikt, förklarar Lars Roepstorff.

Dämpning kan ske genom lös sand eller genom ett elastiskt material. Den tredje egenskapen är just elasticiteten, alltså hur väl underlaget svarar.


Fjärde momentet, grepp, har också med landningen att göra, både med första delen av belastningen och sista delen av belastningen, när hästen skjuter på igen i varje steg eller över ett hinder.

Enhetligheten handlar om hur mycket de olika egenskaperna varierar över den yta man rider på.
– Variation är någonting som i grund och botten är bra när man tränar, men det som är farligt är om man ska prestera på max och man inte ser något på ytan, om det är halt eller djupt eller väldigt hårt på något ställe. Där finns en riskfaktor, poängterar Lars Roepstorff.

De här fem funktionella egenskaperna säger inget i sig om underlaget är bra eller dåligt. De är bara en objektiv varudeklaration.
– Det har att göra med vad du vill göra med din häst. Vi använder samma mätmetoder på en travbana som på en ridbana, men vad man önskar sig som ryttare eller tränare varierar naturligtvis beroende på disciplin.

Själva mätningen sker genom en mekanisk hov, som forskarteamet tagit fram.

Svenska Ridsportförbundet ska också göra en undervisningsfilm.
– Filmmaterialet kommer att vara väldigt ”hands on” och visar hur olika underhåll, redskap, bevattning och så vidare påverkar underlaget så att du själv ska kunna förändra egenskaperna. 

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.