Dela den här artikeln:

20. sep. 2018

|

Ekonomi

Solcenergi ökar med 75 procent i skånska kommuner 2016

2016 växte användningen av solenergi i Skåne med 75 procent. Villaägare i Skåne har insett landskapets potential och därför ökar användningen i alla skånska kommuner. 

Energirådgivarna i nordvästra Skåne märker av det ökade intresset och bidrar med opartisk rådgivning om hur man lättast installerar solceller hemma. Men vad ska man tänka på innan man skaffar solceller? Trots ett nordligt klimat har södra Sverige ett bra klimat att utvinna energi från solceller.

Ett genomsnittligt villatak i Sverige tar nämligen emot ungefär sex gånger så mycket solenergi som villan förbrukar. Insikter som dessa har gjort att utvinningen av solenergi ökade med 75 procent i Skåne under 2016. Den största förändringen i installerad effekt går att hitta i Helsingborg, Lund och Malmö.

Hur fungerar solceller? Solcellerna omvandlar solljus direkt till el i form av likström. När solen skiner fångar solcellerna upp energin och huset producerar sin egen el. Får man ett överskott av elektricitet kommer överskottet att matas ut i det externa elnätet och kan säljas vidare till elleverantörer.
– Det viktiga är inte att huset befinner sig i söderläge, utan främst att huset inte skuggas, menar Carola Jarnung, energi- och Klimatrådgivare i Helsingborg.

Hur mycket effekt man får ut av solcellerna beror på cellernas storlek och placering. I regel använder ett hushåll 5 000 kilowattimmar el under ett år, det motsvarar 35 kvadratmeter solceller. En elbil kan till exempel köpa 1 500 mil om den får ström från 20 kvadratmeter solceller.

Energirådgivarna är en organisation som är finansierad av Energimyndigheten och bistår privatpersoner, organisationer och små och medelstora företag. De erbjuder opartisk och kostnadsfri rådgivning kring energieffektivisering och förnybar energi.
– Det finns för- och nackdelar med alla system och eftersom vi är en oberoende instans fungerar vi lite som ”hjälp till självhjälp”. Vi förklarar och ger råd kring den enskildes situation, men sedan är det upp till var och en att göra ett val, säger Kristina Engdahl, energi- och klimatrådgivare i Helsingborg.

Det är möjligt att ansöka om bidrag för solceller om i Skåne, det gör man hos Länsstyrelsen.

Bidraget täcker 20 procent av investeringen det innebär att installera solcellerna.
– Tyskland har länge satsat stort och är ett föregångsland inom solcellsanvändning, men det händer också massor på fronten i till exempel Indien, Kina och Saudiarabien. I flera länder lägger man ner planerna på fler kolkraftverk och ersätter olja med solenergi, berättar Carola och Kristina.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!