Dela den här artikeln:

31. okt. 2018

|

Ekonomi

Stadsarkitekt ger Göteborg nya utsikter


Journalist: Viktoria Ekberg

Sveriges andra stad ska växa nära en tredjedel fram till 2035. Bakom visionen om en hållbar och modern stadsmiljö finns stadsarkitekten Björn Siesjö.

När Björn Siesjö 2012 fick frågan om att bli stadsarkitekt i Göteborg hade stolen stått tom på stadsbyggnadskontoret i tretton år. Stadens stadsplanering var eftersatt och de tankar kring utbyggnad som genomförts hade alltför länge vurmat för biltrafik. Hamnstaden Göteborg har sedan nittonhundratalet en stark position inom tillverkningsindustrin, stabil ekonomisk utveckling och kan i dag stoltsera med landets lägsta arbetslöshet. Men med en utspridd och segregerad stadsbild, områden med social utsatthet, en urväxt järnväg tillsammans med brist på bostäder och underskott av företags- och kontorsbyggnader fanns det utmaningar. Ändå var det självklart att ta jobbet.
– Göteborg är en väldigt bra plats att leva och bo på, och jag vill bidra till att det blir så i framtiden också. Samtidigt så har politiker haft en förlegad syn på vad en stad är och en rädsla för att tänka nytt. Men det finns så mycket driv och visioner bland mina medarbetare och det gör uppdraget oerhört inspirerande och utmanande.

Själv kom Björn Siesjö med hustrun Helena till Göteborg i mitten av 80-talet, och är sedan dess staden trogen. Från tillträdet och fram tills nu har den chalmersutbildade arkitekten, som började sin karriär som murare i barndomsstaden Lund, arbetat med kollegorna för att ta fram stadsplaneringsplaner för en expansion av stora mått. Målet är att förvandla Göteborgs centrala delar till en stadsmiljö som kännetecknas av modernitet, hållbarhet och inte minst av byggnader som väcker känslor. Om femton år ska 150 000 nya göteborgare kunna leva ett gott liv med möjlighet till mötesplatser, kultur, grönområden, kollektivtrafik och tillgänglighet. Det innebär också 80 000 nya bostäder, och för stadsbyggnadskontoret är bara det bästa gott nog.
– För mig är det centralt att främja den bästa arkitekturen, därför har vi satsat på tävlingar. Det är tidskrävande, men det innebär att vi får tillgång till tankar om stadsbilden som flyttar gränser.

LÄS MER: Sverige ska gå i täten för Agenda 2030

Ett av många exempel är kvarteren kring Karlavagnsplatsen där 1900 bostäder planeras byggas på bara tio hektar. Dessutom kommer här att finnas Nordens högsta byggnad, vilket kommer att ge staden en helt ny skyline. Den grundläggande tanken är att använda tomma ytor – både på marken och på höjden – för att skapa en stad som hänger ihop och knyter samman områden och människor. Inspiration har hämtats främst utomlands, från städer i samma storlek som Göteborg och med liknande grundförutsättningar. Vancouver är en hamnstad som hittat smarta sätt att bygga på höjden medan Wien är ett fint exempel på hur en stad kan minska beroendet av biltrafik. Båda har Björn Siesjö studerat noga.


För Björn Siesjö är tydlig med att hans viktigaste uppdrag är framtidens generationer och deras rätt till en hållbar stad. I det ligger också tankar om stadens uppgift att värna jämlikhet, trygghet och tillgänglighet – både för besökare och invånare. För att knyta ihop människor och stad måste det finnas inbjudande miljöer men också vara lätt att ta sig fram till fots och med kollektivtrafik. Det innebär bland annat byggandet av Västlänken, men för att underlätta resandet över älven planeras det även smarta och spektakulära linbanor från Järntorget-Wieselgrensplatsen. Dessutom kommer Götaälvbron att ersättas med Hisingsbron. Det är stora politiska och infrastrukturella beslut som har tunga processer bakom sig.
– Min otålighet är en tillgång, tillsammans min personals stora uthållighet. Ibland har det tagit emot, då gäller det att gjuta nytt mod och driva på framåt.

Samtidigt är Björn van vid att arbeta i motvind, som nyutexaminerad arkitekt 1992, startade han ett arbetsliv i en krisande byggbransch.
– Jag började som frilans, och det gjorde mig bra på att hoppa in i projekt som var på väg åt helt fel håll och snabbt hitta lösningar på omöjliga problem. Det var en otrolig nyttig tid.

Frilanstillvaron utvecklades senare, via erbjudanden i USA, till egen arkitektbyrå. Det var intensiva år, med projekt ibland annat i Indianapolis och Philadelphia. Det har också blivit många uppdrag i Sverige, bland annat i Malmö. I dag är företagslivet avslutat, och inget Björn Siesjö saknar.
– Allt är bara roligt så länge man lära sig nya saker. Jag är glad för alla erfarenheter, och jag tror det är en fördel i arbetet med samarbetspartner, leverantörer och entreprenörer att ha varit företagsledare.

Att skapa ett bra samarbete är kanske extra viktigt just nu, när det är dags att göra verklighet av många av projekten. Allt fler byggplatser startas upp, och snart är Göteborg en ny stad.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!