Dela den här artikeln:

30. apr. 2019

|

Ekonomi

Stor potential för energieffektivisering


Bebyggelsen, med bostäder och lokalfastigheter, står för 40 procent av energianvändningen i EU. Men trots att verktygen och metoderna finns på plats för energieffektivisering så används de inte i tillräcklig omfattning.

Det slår docent Per-Erik Nilsson, VD på CIT Energy Management, fast. Han är även koordinator för Belok, ett nätverk initierat av Energimyndigheten bestående av 21 stora fastighetsägare och förvaltare, som gemensamt utvecklar energieffektiviserande metoder och verktyg.
– Vi har bland annat tagit fram ett verktyg som hjälper fastighetsägare att utvärdera och prioritera energieffektiviserande åtgärder som samtidigt hålls inom givna ekonomiska ramar. Man måste inse att en fastighetsägare måste hitta en balans mellan energisparande åtgärder och total ekonomi.


Belok är ett nätverk för lokalfastigheter, motsvarande nätverk för bostadsfastigheter är BeBo.
– När det gäller tekniska lösningar för fastigheter så finns skillnader mellan vad som kan göras om det gäller lokaler eller bostäder. Lokaler har ofta många tekniska installationer som man kan åtgärda på olika sätt för att spara energi. För bostadshus så är det främst det yttre skalet man kan påverka, vilket måste göras i samband med större fasadrenoveringar då det är kostsamma ingrepp.

För lokalfastigheter finns dock flertalet lösningar, exempelvis att trimma nuvarande tekniska installationer så att de blir effektivare eller att byta ut äldre installationer mot moderna.
– I det befintliga fastighetsbeståndet finns många äldre hus som har mer eller mindre ålderstigna installationer som drar mer energi än de moderna. Det är därför viktigt att man med jämna mellanrum går igenom fastigheten och gör en ordentlig energiutvärdering.

LÄS MER: Byggbranschen behöver ny kompetens 

Enligt lagen måste fastighetsägare genomföra en energideklaration vart tionde år och man kunde tro att det skulle leda till en succesiv uppgradering av fastigheterna.
– Men så är dessvärre ofta inte fallet då många fastighetsägare handlar upp den tjänsten och väljer den billigaste som ofta blir en mer ytlig genomgång. Jag skulle önska att fler i stället valde att använda energideklarationen till att göra en mer omfattande och fördjupad utvärdering av fastighetens energiprestanda, då skulle de hitta mycket som kunde åtgärdas.

Enligt Per-Erik Nilsson kan digitaliseringen förenkla energieffektivisering.
– Det finns i dag många digitala applikationer som öppnar möjligheter för att kunna styra befintliga installationer bättre, att hämta in mer data som hjälp för styrning och att samordna insatser tillsammans med leverantörerna, för att bara nämna några exempel.

Det var först i början på 2000-talet som man på allvar bestämde sig för att ta tillvara på den stora potential som fastigheter utgör för att minska energianvändningen i samhället. Sedan dess har bland EU jobbat hårt med att utveckla riktlinjer och direktiv som ska hjälpa länderna att styra upp energianvändningen i fastigheter.
— Det jag hoppas på är att fler fastighetsägare förstår potentialen i och värdet av att effektivisera energianvändningen och även inser hur mycket verktyg och metoder som finns. Det är bara att börja använda dem, avslutar han. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!