27. feb. 2018
|
Ekonomi
Svårtolkad sparmarknad sätter konsumenten i ekonomiskt underläge
Journalist: Therese Lukic
När ansvaret för den framtida ekonomin i allt större utsträckning vilar hos kunden, varnar Finansinspektionen för den finansiella fällan att handla med instrument utan oberoende rådgivning.
För de allra flesta konsumenter är det mycket svårt att bedöma kvaliteten på finansiella produkter. Det menar Finansinspektionen (FI) i en rapport utfärdad i februari 2016. Finansinspektionen pekar framför allt på problematiken runt det långsiktiga sparandet då resultatet av en placering ofta inte framgår förrän efter en mycket lång tid. Därför menar FI att en oberoende rådgivning skulle fylla en viktig funktion genom att jämföra och utvärdera produkterna på marknaden. Framför allt eftersom konsumenter i allt större utsträckning själva förväntas ta ansvar för sin framtida ekonomi.
”FI ser löpande exempel i tillsynen på rådgivning som drivs av de provisioner som rådgivaren eller försäkringsförmedlaren tar emot snarare än vad som är bäst för konsumenten. Störst del av provisionsintäkterna kommer från förmedling av försäkringar som möjliggör rådgivning kring finansiella instrument och från rådgivning kring komplexa strukturerade produkter”, skriver FI i rapporten. FI:s undersökningar visar också att fonder som säljs via rådgivningsaktörer har högre avgifter än fonder som säljs via till exempel fondplattformar.
Läs även denna artikel om möjligheter och utmaningar med digitalisering.
Under 2014 och 2015 föreslog två statliga utredningar att FI ska få möjlighet att reglera provisioner vid rådgivning och förmedling av finansiella instrument och produkter.
Bakgrunden är just den uppenbara intressekonflikt som provisionsfinansierad rådgivning och förmedling ger upphov till, vilket återspeglas i den europeiska regleringen såväl som i regleringen av provisioner i flera andra länder.
”Det är viktigt att redan här poängtera att ett förbud mot provisioner inte skulle lösa alla problem på sparandemarknaden. Konsumenterna kommer även i fortsättningen att ha ett informationsunderläge gentemot producenter av sparprodukter”, skriver FI. Dessutom menar FI att en begränsad finansiell förmåga gör att långsiktigt sparande är något som de allra flesta inte är särskilt intresserade av, vilket motiverar andra åtgärder.
”I dag finns i princip ingen oberoende rådgivning. De aktörer som inte i första hand styrs av provision, som bankernas rådgivare, har i stället ofta incitament att ge råd om egna produkter eller produkter från andra företag inom den egna koncernen eller företagsgruppen”, skriver FI. Enligt FI:s rapport handlar ett av förslagen i utredningen om införandet av konsumentskyddsdirektivet Mifid 2 i svensk rätt just om att skapa förutsättningar för verkligt oberoende aktörer, genom en regel som säger att bara den som ger råd om externa produkter och som inte tar emot provisioner får kalla sig oberoende eller utge sig för att tillhandahålla oberoende rådgivning.
Missa inte profilintervjun med Jo Willaert, president för FERMA, om Risk Management.
”En sådan regel kan ge en konkurrensfördel och innebära ett incitament för de aktörer som verkligen satsar på att erbjuda en tjänst som bara utgår från konsumentens behov.
FI:s bedömning är dock att en sådan oberoende rådgivning kommer att ha mycket svårt att lyckas så länge den provisionsstyrda rådgivningen finns kvar”, skriver FI.
