Hästinfluensa och kvarka är mycket smittsamma sjukdomar. Speciellt utsatta är hästar som träffar många andra hästar, exempelvis på tävlingar, eller hästar som rör sig över gränser.
Eftersom det inte finns några krav på vaccination av hästar i samband med förflyttningar mellan medlemsstater inom EU, är det lämpligt att kontrollera om den är vaccinerad mot hästinfluensa, om du exempelvis tänker köpa en häst från utlandet.

Från 1 juni i år skärper Svenska Ridsportsförbundets tävlingssektion vaccinationskraven gällande hästinfluensa, men mot kvarka har det inte funnits något säkert och effektivt vaccin - något som nu är på väg att förändras.

Till skillnad från ett konventionellt vaccin som vaccin från Pinnacle och AAEP, , bygger vaccinet på en ny intressant teknik.
– Strangvac är ett vaccin som enbart består av rekombinanta proteiner. Det finns inga levande mikroorganismer med i vaccinet, så vi har i våra studier inte sett några säkerhetsproblem samtidigt som vi påvisat god effekt, berättar Jan-Ingmar Flock, forskningschef på svenska Intervacc AB och professor i bakteriologi på Karolinska Institutet.

Tillsammans med Bengt Guss, professor i mikrobiologi på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, och deras forskarteam, har lyckade kliniska prövningar, stabilitetsstudier och säkerhetsstudier genomförts.

Efter år av forskning kring bakterien Streptococcus equi, som orsakar kvarka, återstår nu den storskaliga framställningen som krävs för att kunna lämna in en registreringsansökan, vilket Intervacc räknar med att kunna göra i slutet av året.

Jämfört med konventionella vacciner får man en bättre effekt med den nya teknologin och framför allt minskade bieffekter, förklarar professor Flock, som ingår i ett globalt nätverk av experter på kvarka.
– När en bakterie ska infektera, så måste den vidhäfta till vävnadsytan på patienten, i det här fallet hästen, och det gör den med hjälp av olika proteiner som sitter på ytan av bakterien. Det kan liknas vid tryckknappar som hjälper till att klistra fast bakterien på ytan, vilket är första steget i infektionsprocessen kan man säga. De här ytproteinerna producerar vi med rekombinant DNA-teknik, vilket underlättar för att få fram stora och rena mängder. Då bildas det antikroppar mot de här proteinerna, så vid en infektion kommer dessa antikroppar att förhindra att bakterien vidhäftar till ytan.

Eftersom det svenska vaccinet ges intramuskulärt är det lätt att använda. Men framför allt består det inte av några levande smittämnen, vilket minimerar risken för biverkningar. Avsaknad av biverkningar är en viktig egenskap man också kunnat påvisa i de studier man utfört.

Varje år är det ungefär 100 utbrott av kvarka i Sverige. Det är inte enbart 100 hästar som påverkas, utan hela ridanläggningar och stall, vilket förutom att hästarna måste isoleras, kan resultera i inkomstbortfall när exempelvis hela ridskolor måste stänga.

Smittan överförs både av föremål som en smittad häst kommit i kontakt med och genom personer som hanterar en smittad häst.

För att förhindra smittspridning av exempelvis hästinfluensa och kvarka, är det bra att ha särskilda stallplatser, där nya hästar kan stå några veckor när de kommer till en anläggning, innan den släpps ihop med andra hästar. Då ökar sannolikheten att man hinner se symptom på någon sjukdom som de har med sig.

FOKUS: Hur mår våra hästar? 

Om en häst visar tecken på att ha insjuknat i kvarka, görs blodtester för att fastställa i fall det är kvarka den lider av eller inte. I många fall är det så att man inte kan se skillnad på om ett djur har en infektion eller om det har blivit vaccinerat, förklarar Jan-Ingmar Flock.
– Men med den nya typen av vaccin kan man se skillnad och det ger en otrolig fördel.

Jan-Ingmar Flock tänker sig att vaccinet mot kvarka kommer att användas på ungefär samma sätt som vaccineringen mot hästinfluensa, att de båda vaccinationerna ”går lite parallellt”.

Strangvac är den första produkten som Intervacc AB tagit fram med den nya teknologin. De arbetar också med att utveckla vaccin mot infektioner på smågris och mjölkkor, för att möta det ökade behovet av effektiv djurhälsa.
– Vi vet att den här teknologin funkar. Strangvac har visat vägen och vi är väldigt optimistiska inför de båda andra projekten.

Kliniska prövningar har gjorts på tillräckligt antal hästar för att uppfylla de krav man ställer på statistisk säkerhet, menar professor Flock.

Bolaget anlitar ett företag i Spanien för att tillverka och förse marknaden med tillräckligt många doser. I Sverige har man tillsatt personal, både för arbetet med de nya produkterna och för att arbeta med själva registreringsansökan. Nu börjar man se slutet av utvecklingen.

– Det är jättespännande tycker vi. Nu är produktionen av storskalig försökssats på gång, vilket kan ses som en generalrepetition inför kommersiell tillverkning. Detta vaccin fylls på flaska i dag faktiskt, berättar Jan-Ingmar Flock när vi talas vid i mitten av april.