28. feb. 2018
|
Livsstil
Journalist: Christer Fuglesang
Just nu byggs Sveriges största forskningsanläggning, partikelacceleratorn European Spallation Source (ESS), i Lund. Tillsammans med redan färdigbyggda Max IV kommer ESS att utgöra världens mest avancerade och potenta partikelacceleratoranläggning.
Just nu skapas ett globalt center för forskning och utveckling i Öresundsregionen. 15 länder är involverade i finansieringen och projekteringen av ESS som ska tas i bruk 2023. Totalt betalar Sverige 35 procent av konstruktionsbudgeten och väl i bruk kommer Sverige att stå för tio procent av driftskostnaden. För tillfället finns det en relativt liten grupp med expertis inom neutronspridning och de mest erfarna professorerna kommer till stor del att ha gått i pension då ESS är i full drift runt 2023. Det finns därför en risk att Sverige kommer att ha tillgång till en världsledande forskningsanläggning men väldigt få forskare med kunskap och erfarenhet nog för att nyttja dess fulla kapacitet.
Teknikmässigt är vi alltså världsledande. Vad som oroar är den bristande tillgången på humankapital – personer med naturvetenskaplig bakgrund, ingenjörer, som kan ta oss framåt i utvecklingen.
Utbildningen är en avgörande faktor för framtidens vetenskapliga utveckling. Som anställd på KTH där jag arbetar med forskning och undervisning är jag bland annat ansvarig för ett utav KTH:s internationella mastersprogram Flyg- och Rymdteknik. Programmet attraherar studenter från hela världen och bidrar på så vis till att ge Sverige globalt fokus i forskarkretsar och vidga intresset för naturvetenskapliga discipliner.
På KTH har man även startat en svensk forskarskola i neutronspridning, Swedish Neutron Education for Science & Society (SwedNess), finansierad av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). SwedNess blir en viktig del av investeringen i den Europeiska neutronkällan ESS och satsningen på svensk forskning och näringsliv.
Att det redan i ung ålder väcks ett intresse för naturvetenskapliga ämnen är nyckeln till att få fler att välja en naturvetenskaplig inriktning och att bygga en forskarkultur. Själv valde jag utbildning efter vad som verkade mest roligt och intressant och studerade därför Naturvetenskaplig linje, sedan Teknisk Fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Matematik och fysik var favoritämnena. Matte är viktigt, det är grunden till allt och jag vill mena att det formar en tankestruktur som är väldigt användbar. Sammanfattningsvis – på matematik, naturvetenskap och teknik hänger vår framtid som världsförändrande nation.