Sverige är på många sätt och vis digitaliseringens förlovade land. Vi ligger långt framme, men runt hörnet hopar sig en del orosmoln. Ett av de allvarligaste stavas kompetensförsörjning.
Att säga något annat än att det ser ljust ut för IT-branschen vore tjänstefel, understryker David Mothander, förbundsdirektör för branschorganisationen och arbetsgivareföreningen IT&Telekomföretagen med cirka 1 200 medlemsföretag, som tillsammans sysselsätter 100 000 medarbetare i Sverige.
– Vi är mitt uppe i en transformering av hela samhället som omfattar så gott som alla sektorer och som kommer att påverka oss alla, vare sig vi vill det eller inte, säger han.
– Att vi har innovativa och konkurrenskraftiga IT- och telekombolag i Sverige är en förutsättning för att vi fullt ut ska kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. För oss som branschorganisation handlar det om att driva på och underlätta digitaliseringen av Sverige så att vi även i fortsättningen ligger i den absoluta framkanten.
– Det gör vi bland annat genom att säkerställa att frågan är prioriterad på den politiska agendan, men där jag i dag tycker att det saknas genomtänkta politiska visioner. Hur vill politikerna forma framtidens digitala samhälle på ett demokratiskt och inkluderande sätt så att digitaliseringens fördelar kommer alla till del?
Jämfört med många andra länder ligger Sverige långt framme i den digitala utvecklingen. Men hur länge till? David Mothander är oroad.
– Vi har redan i dag en stor kompetensbrist. För att vi ska klara den digitala omställningen behövs det många fler som vill och kan arbeta inom IT-sektorn, fortsätter David Mothander. Vi ska naturligtvis fortsätta utbilda människor, men vi kan inte inom överskådlig framtid utbilda tillräckligt många för att täcka den efterfrågan som finns.
LÄS MER: Världens modernaste kollektivtrafik finns i Barkaby
David fortsätter:– Vi kan, och måste, ta in utländsk arbetskraft och för att det ska vara en framgångsrik väg krävs ändring av ett stelbent regelverk. Men inte heller det kommer att täcka vårt kompetensbehov.
I stället understryker han behovet av livslångt lärande. Och med det menar han att människor som redan är mitt uppe i yrkeslivet måste få större möjligheter att fortbilda sig parallellt med att man arbetar.
– Man kan inte förvänta sig att människor ska påbörja en ny lång utbildning samtidigt som man har familj, ska hämta och lämna på dagis och dessutom har bostadslån att betala. Däremot kan många säkert tänka sig att studera kortare perioder, kanske på distans. Det ställer nya krav på utbildningsväsendet att skräddarsy kurser som svarar mot de faktiska behov som finns.
– Men det innebär också att arbetsgivarna blir mer flexibla med att låta medarbetare studera kortare perioder eller på halvtid med bibehållen lön. Kanske kan ett system med ett kompensationsavdrag för arbetsgivare som stimulerar till IT-studier vara en väg framåt.
En annan fara som lurar bakom hörnet, och som David Mothander lyfter ett varningens finger för, är att vi riskerar att bli självgoda.
– Bara för att vi varit tidiga med att haka på digitaliseringståget och under många år legat i topp är det ingen garanti för att det ska förbli så. I dag ser vi att många länder som tidigare låg långt efter ligger steget före. Kina är ett bra exempel, ett annat är Indien.
– Och i Europa är Danmark det land som aspirerar på att ta ledartröjan.
– För Sveriges framtid är IT- och Telekombranschen helt avgörande. Data är framtidens olja, brukar man säga lite skämtsamt. Men det ligger mycket i det och det är min önskan och förhoppning att vi även i fortsättningen ska tillhöra de länder som är världsledande inom området, understryker David Mothander.