Dela den här artikeln:

21. jan. 2019

|

Ekonomi

Sveriges position som ledande IT-nation är hotad


Journalist: Martin Westholm

Sverige är på många sätt och vis digitaliseringens förlovade land. Vi ligger långt framme, men runt hörnet hopar sig en del orosmoln. Ett av de allvarligaste stavas kompetensförsörjning.

Att säga något annat än att det ser ljust ut för IT-branschen vore tjänstefel, understryker David Mothander, förbundsdirektör för branschorganisationen och arbetsgivareföreningen IT&Telekomföretagen med cirka 1 200 medlemsföretag, som tillsammans sysselsätter 100 000 medarbetare i Sverige.
– Vi är mitt uppe i en transformering av hela samhället som omfattar så gott som alla sektorer och som kommer att påverka oss alla, vare sig vi vill det eller inte, säger han.

– Att vi har innovativa och konkurrenskraftiga IT- och telekombolag i Sverige är en förutsättning för att vi fullt ut ska kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. För oss som branschorganisation handlar det om att driva på och underlätta digitaliseringen av Sverige så att vi även i fortsättningen ligger i den absoluta framkanten.

– Det gör vi bland annat genom att säkerställa att frågan är prioriterad på den politiska agendan, men där jag i dag tycker att det saknas genomtänkta politiska visioner. Hur vill politikerna forma framtidens digitala samhälle på ett demokratiskt och inkluderande sätt så att digitaliseringens fördelar kommer alla till del?

Jämfört med många andra länder ligger Sverige långt framme i den digitala utvecklingen. Men hur länge till? David Mothander är oroad.
– Vi har redan i dag en stor kompetensbrist. För att vi ska klara den digitala omställningen behövs det många fler som vill och kan arbeta inom IT-sektorn, fortsätter David Mothander. Vi ska naturligtvis fortsätta utbilda människor, men vi kan inte inom överskådlig framtid utbilda tillräckligt många för att täcka den efterfrågan som finns.

LÄS MER: Världens modernaste kollektivtrafik finns i Barkaby

David fortsätter:
– Vi kan, och måste, ta in utländsk arbetskraft och för att det ska vara en framgångsrik väg krävs ändring av ett stelbent regelverk. Men inte heller det kommer att täcka vårt kompetensbehov.

I stället understryker han behovet av livslångt lärande. Och med det menar han att människor som redan är mitt uppe i yrkeslivet måste få större möjligheter att fortbilda sig parallellt med att man arbetar.
– Man kan inte förvänta sig att människor ska påbörja en ny lång utbildning samtidigt som man har familj, ska hämta och lämna på dagis och dessutom har bostadslån att betala. Däremot kan många säkert tänka sig att studera kortare perioder, kanske på distans. Det ställer nya krav på utbildningsväsendet att skräddarsy kurser som svarar mot de faktiska behov som finns.

– Men det innebär också att arbetsgivarna blir mer flexibla med att låta medarbetare studera kortare perioder eller på halvtid med bibehållen lön. Kanske kan ett system med ett kompensationsavdrag för arbetsgivare som stimulerar till IT-studier vara en väg framåt.

En annan fara som lurar bakom hörnet, och som David Mothander lyfter ett varningens finger för, är att vi riskerar att bli självgoda.
– Bara för att vi varit tidiga med att haka på digitaliseringståget och under många år legat i topp är det ingen garanti för att det ska förbli så. I dag ser vi att många länder som tidigare låg långt efter ligger steget före. Kina är ett bra exempel, ett annat är Indien.

– Och i Europa är Danmark det land som aspirerar på att ta ledartröjan.

– För Sveriges framtid är IT- och Telekombranschen helt avgörande. Data är framtidens olja, brukar man säga lite skämtsamt. Men det ligger mycket i det och det är min önskan och förhoppning att vi även i fortsättningen ska tillhöra de länder som är världsledande inom området, understryker David Mothander. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!