Dela den här artikeln:

8. juli 2019

|

Livsstil

Ulla Håkanson – fortfarande på topp


Journalist: Petra Carlsson

Att tävla är ett bra sätt att hålla sig i form, menar dressyrikonen Ulla Håkanson, som har siktet inställt på sommarens tävlingar i Falsterbo.

Åldern är bara en siffra. Detta blir tydligt i ett samtal med Ulla Håkanson, som 81 år gammal har som mål att vara med och tävla i Falsterbo i sommar.
– Om bara jag och min häst, Diddy Cool, håller oss friska.

På gården i Gärds köpinge, söder om Kristianstad, är det fullt upp. Här har Ulla Håkanson och hennes man fyra hästar – varav en tävlingshäst. De andra tre är pensionärer.
– Två av dem är 27 år och de promenerar i skogen bara.

Ulla rider alltid ut i skog och mark, något hon blivit lite av en ambassadör för inom ridsporten. Att rida utomhus ger sundare och friskare hästar menar hon.
– Och både hästar och ryttare behöver ju omväxling. Att rida runt, runt i ett ridhus skulle jag inte klara av.

Att så många ändå gör det, beror det på att de är rädda att deras fina tävlingshästar ska bli skadade om de rider ut, tror du?
– Ja, och att ryttaren är rädd. Man kan ta sällskap av en äldre häst med ryttare, för att ha sällskap i början.


Även hoppning är en viktig del av träningen.
– Jag hoppar alla mina dressyrhästar och gör cavalettiserier med dem. Till och med den här sista som jag har som aldrig någonsin hade varit utomhus, han har också fått hoppa.

Ulla syftar på sin tävlingshäst Diddy Cool, son till hennes tidigare Grand Prix-häst Richelle, som hon red Nations Cup i Falsterbo på för två år sedan.
– Han tyckte, precis som alla hästar tycker, att det är jättekul att hoppa. Vågar man inte hoppa själv så kan man faktiskt ha löshoppning.

När hon ser tillbaka på sin långa ryttarkarriär, vilken tid har varit mest glädjefylld?
– Det var väl då jag hade mina hingstar – Bobby, Tolstoy och Flamingo, tre Urbino-hingstar. Det är tiden med dem – förutom tiden med Ajax, som jag hade från början.

Det hörs på Ullas röst att valacken som hon skrivit en bok om, fortfarande har en stor plats i hennes hjärta.
– Eftersom det inte var någon enda människa som trodde på honom – att han över huvud taget skulle kunna bli dressyrhäst – så var det väldigt speciellt att han blev så framgångsrik i dressyr, efter att ha varit en hopphäst i svår klass. Det var ganska fantastiskt.

LÄS MER: Hemma hos Peder och Lisen

Ekipaget hamnade så småningom i OS i München 1972, där de kom trea i lag och sexa individuellt. Efter Ajax har hon ägnat sig helhjärtat åt dressyr.
Det har blivit ytterligare fem OS, sex VM och tio EM samt 47 SM för Ulla Håkanson, med totalt ett 50-tal medaljer i olika valörer.

När hon ser tillbaka, vilka är de stora förändringarna inom ridsporten?
– Det har väl blivit ädlare hästar kan man säga, lite mer lämpade för tävling. Från början var det inom det militära och ridskolan man skulle ha hästar. De skulle vara lugna och sansade.

När aveln har inriktats mer på tävling, vill det till att vi har ryttare som kan ta hand om de här fina hästarna, något Ulla Håkanson ”tyvärr ser för lite av”.
– De har ofta lite för bråttom, de unga ryttarna, med de här fina hästarna. En häst är ju inte färdigvuxen förrän den är sju år. Och det borde man tänka lite mera på och inte starta igång dem som fyra- och femåringar. De går så himla bra då, men sen varar de inte så länge tyvärr.

Ulla Håkanson har själv arbetat som tränare och hon har instiftat ett stipendium för unga ryttare.

Vilka är hennes bästa tips till unga ryttare som lider av prestationsångest?
– Att ta det lugnt med sina unghästar. Och ta hjälp av någon duktig tränare. Man behöver ofta hjälp, det behöver alla. Det är intressant att höra hur man ser från marken och få hjälp av någon erfaren tränare. 

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.