Dela den här artikeln:

21. jan. 2019

|

Ekonomi

Världens modernaste kollektivtrafik utvecklas i Barkarbystaden


Journalist: Eva Rydinger

Är det möjligt att ha självkörande bussar i reguljärtrafik? Det tror bussoperatören Nobina som är drivande partner i utvecklingen av kollektivtrafiken i Barkarbystaden. Trafikprojektet är ett nära samarbete med Stockholms läns landsting (SL), Järfälla kommun och Nobina.

På historisk flygplatsmark, sida vid sida med Järvafältet och Barkarby Handelsplats, växer en helt ny stadsdel fram: Barkarbystaden. Stadsdelen är norra Europas största stadsutvecklingsområde där stadsplanering, infrastruktur och kollektivtrafik samverkar i ett unikt samarbete mellan SL, Järfälla kommun, KTH och Nobina.

Den gemensamma visionen för regionen, kommunen och operatören är att utveckla världens modernaste kollektivtrafik och en smart stad, på riktigt. Jonas Kempe, marknadsdirektör Nobina Sverige:
– Vi vill vara med och utveckla en stad där människor väljer att resa kollektivt framför bilen och erbjuda lösningar som ersätter traditionellt bilägande.

– Morgondagens kollektivtrafik ska växa fram hand i hand med tusentals bostäder, service och arbetsplatser. Detta för att låta frågor som stadsutveckling, transporter, infrastruktur och ny teknik påverka varandra för att skapa något mer och bättre för människor, säger Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsrådet och SL:s ordförande.

Självkörande bussar redan på plats

Att utveckla världens mest attraktiva kollektivtrafik är givetvis en utmanande vision där trafikfrågor i sig är komplexa. Därtill ställs kraven på hållbara lösningar och helst en närmast synsk förmåga att förutse de innovationer som väntar runt hörnet. Redan nu kan man se världens första självkörande elbussar i reguljär linjetrafik i området. Bussarna ska omfatta hela sträckan – från busshållplatsen och ända fram till dörren. Just den sista biten hem är en hög tröskel för många och man testar nu hur man kan få bort detta hinder.
– Det finns definitivt utmaningar. Vi måste också synka en tunnelbanelinje som ska vara klar 2025 samt hela projekt Förbifart Stockholm. Men tack vare en tät samverkan och gemensam styrgrupp har vi en tydlig målbild som alla står bakom och ser nyttan av, säger Jonas Kempe.

LÄS MER: Digitala lösningen leder logistiken framåt!

Samverkansmodellen

Men det unika med projektet är i grunden inte de enskilda tekniska lösningarna utan hur man från första början har lyckats samla alla berörda parter – kommunen, landstinget (SL) och operatören. Järfälla kommun har i projektets startskede också satsat på ett nära samarbete med KTH.
– Barkarbymodellen bidrar till att kommunen som sitter på planmonopolet för stadsbyggnaden kan få en mer direkt input. Detta gör att vi kan planera staden mer effektivt för dagens förutsättningar och föra in nya innovationer, säger Emma Feldman, kommunstyrelsens ordförande (M).


– Vi har alltför många exempel historiskt på motsatsen, där den ena handen inte vet vad den andra gör eller vill. Min förhoppning är att det vi nu gör i Barkarbystaden ska kunna tjäna som modell också för andra och bli morgondagens modell för hur vi bygger mänskliga, moderna och hållbara städer, säger Kristofer Tamsons.


– Inte minst finns det en politisk vilja att få till bättre lösningar. Det skapar förutsättningar för att samverkan kan fungera. Kommuner planerar staden med akademin som bidrar med analys och forskning, berättar Jonas Kempe.


Spetskompetens och förståelse

Nobina har kunnat bidra med spetskompetens inom trafiklösningar och kollektivtrafik. Man har varit med i analysstadiet och arbetat fram underlag för att skapa rätt lösningar. Inte bara när och hur utan också vad som krävs av infrastrukturen för att det ska blir bra och effektivt.
– Nobina har varit en mycket god kraft som drivit på utvecklingen, tagit stort ansvar och hållit samman stora delar av projektet. Förhoppningsvis ska detta också leda till att människor som reser med SL eller som bor och arbetar i Barkarbystaden upplever ett nytt, modernt och enkelt sätt att resa, säger Kristofer Tamsons.

– Nobina som operatör sitter på kompetens och förståelse för vilka problem som finns kopplat till trafiken i den dagliga verksamheten. Detta gör att de kan bidra med kunskap för att vi ska kunna optimera trafikflödena, menar Emma Feldman.

Elektrifiering och automation

Den tekniska utvecklingen går med en rasande fart. I princip varje kvartal får samverkansgruppen uppdateringar som skapar nya förutsättningar. Men grundplanen har inte behövt revideras tack vare att man redan i projektets startskede hade tagit höjd för detta.

Den största förändringen man kan se handlar om elektrifiering. Man kan köra längre sträckor och kan därför erbjuda mer trafik. Inom digitaliseringen är det utvecklingen inom delningsekonomin som går allt fortare. Beträffande automation blir tekniken smartare och smartare, och man kan klara fler situationer samt höja hastigheten.
– Men tekniken är inte det häftiga Vi utgår från behoven och sedan ser vi hur tekniken kan hjälpa oss och möta de behoven, säger Jonas Kempe.


Vad händer nästa år?

Nästa år startar SL i samarbete med Nobina den första elektrifierade BRT-linjen i Stockholm. Det blir en tunnelbana som öppnar ovan jord, en busslösning där batteridrivna elbussar får högsta prioritet genom hela infrastrukturen, samma linjesträckning som tunnelbanan har i framtiden.

Planen framåt räknar med att år 2021 kommer självkörande bussar att köra på fasta linjer och vara efterfrågestyrda. År 2025 är ambitionen att bussarna ska vara helt efterfrågestyrda och man kan bli hämtad utanför dörren. Även nya mobilitetstjänster och nya digitala SL-biljetter testas.
– Det har varit stunder när det sett svårt ut och tänkt att det här går aldrig. Men när man jobbar tillsammans hittar man kreativa lösningar. Man måste acceptera att det inte går att känna till hela planen. Resan måste få verka fram i gemenskap, avslutar Jonas Kempe. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!