Är det möjligt att ha självkörande bussar i reguljärtrafik? Det tror bussoperatören Nobina som är drivande partner i utvecklingen av kollektivtrafiken i Barkarbystaden. Trafikprojektet är ett nära samarbete med Stockholms läns landsting (SL), Järfälla kommun och Nobina.
På historisk flygplatsmark, sida vid sida med Järvafältet och Barkarby Handelsplats, växer en helt ny stadsdel fram: Barkarbystaden. Stadsdelen är norra Europas största stadsutvecklingsområde där stadsplanering, infrastruktur och kollektivtrafik samverkar i ett unikt samarbete mellan SL, Järfälla kommun, KTH och Nobina.
Den gemensamma visionen för regionen, kommunen och operatören är att utveckla världens modernaste kollektivtrafik och en smart stad, på riktigt. Jonas Kempe, marknadsdirektör Nobina Sverige:
– Vi vill vara med och utveckla en stad där människor väljer att resa kollektivt framför bilen och erbjuda lösningar som ersätter traditionellt bilägande.
– Morgondagens kollektivtrafik ska växa fram hand i hand med tusentals bostäder, service och arbetsplatser. Detta för att låta frågor som stadsutveckling, transporter, infrastruktur och ny teknik påverka varandra för att skapa något mer och bättre för människor, säger Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsrådet och SL:s ordförande.
Självkörande bussar redan på plats
Att utveckla världens mest attraktiva kollektivtrafik är givetvis en utmanande vision där trafikfrågor i sig är komplexa. Därtill ställs kraven på hållbara lösningar och helst en närmast synsk förmåga att förutse de innovationer som väntar runt hörnet. Redan nu kan man se världens första självkörande elbussar i reguljär linjetrafik i området. Bussarna ska omfatta hela sträckan – från busshållplatsen och ända fram till dörren. Just den sista biten hem är en hög tröskel för många och man testar nu hur man kan få bort detta hinder.
– Det finns definitivt utmaningar. Vi måste också synka en tunnelbanelinje som ska vara klar 2025 samt hela projekt Förbifart Stockholm. Men tack vare en tät samverkan och gemensam styrgrupp har vi en tydlig målbild som alla står bakom och ser nyttan av, säger Jonas Kempe.
LÄS MER: Digitala lösningen leder logistiken framåt!Samverkansmodellen
Men det unika med projektet är i grunden inte de enskilda tekniska lösningarna utan hur man från första början har lyckats samla alla berörda parter – kommunen, landstinget (SL) och operatören. Järfälla kommun har i projektets startskede också satsat på ett nära samarbete med KTH.
– Barkarbymodellen bidrar till att kommunen som sitter på planmonopolet för stadsbyggnaden kan få en mer direkt input. Detta gör att vi kan planera staden mer effektivt för dagens förutsättningar och föra in nya innovationer, säger Emma Feldman, kommunstyrelsens ordförande (M).
– Vi har alltför många exempel historiskt på motsatsen, där den ena handen inte vet vad den andra gör eller vill. Min förhoppning är att det vi nu gör i Barkarbystaden ska kunna tjäna som modell också för andra och bli morgondagens modell för hur vi bygger mänskliga, moderna och hållbara städer, säger Kristofer Tamsons.
– Inte minst finns det en politisk vilja att få till bättre lösningar. Det skapar förutsättningar för att samverkan kan fungera. Kommuner planerar staden med akademin som bidrar med analys och forskning, berättar Jonas Kempe.
Spetskompetens och förståelse
Nobina har kunnat bidra med spetskompetens inom trafiklösningar och kollektivtrafik. Man har varit med i analysstadiet och arbetat fram underlag för att skapa rätt lösningar. Inte bara när och hur utan också vad som krävs av infrastrukturen för att det ska blir bra och effektivt.
– Nobina har varit en mycket god kraft som drivit på utvecklingen, tagit stort ansvar och hållit samman stora delar av projektet. Förhoppningsvis ska detta också leda till att människor som reser med SL eller som bor och arbetar i Barkarbystaden upplever ett nytt, modernt och enkelt sätt att resa, säger Kristofer Tamsons.
– Nobina som operatör sitter på kompetens och förståelse för vilka problem som finns kopplat till trafiken i den dagliga verksamheten. Detta gör att de kan bidra med kunskap för att vi ska kunna optimera trafikflödena, menar Emma Feldman.
Elektrifiering och automation
Den tekniska utvecklingen går med en rasande fart. I princip varje kvartal får samverkansgruppen uppdateringar som skapar nya förutsättningar. Men grundplanen har inte behövt revideras tack vare att man redan i projektets startskede hade tagit höjd för detta.
Den största förändringen man kan se handlar om elektrifiering. Man kan köra längre sträckor och kan därför erbjuda mer trafik. Inom digitaliseringen är det utvecklingen inom delningsekonomin som går allt fortare. Beträffande automation blir tekniken smartare och smartare, och man kan klara fler situationer samt höja hastigheten.
– Men tekniken är inte det häftiga Vi utgår från behoven och sedan ser vi hur tekniken kan hjälpa oss och möta de behoven, säger Jonas Kempe.
Vad händer nästa år?
Nästa år startar SL i samarbete med Nobina den första elektrifierade BRT-linjen i Stockholm. Det blir en tunnelbana som öppnar ovan jord, en busslösning där batteridrivna elbussar får högsta prioritet genom hela infrastrukturen, samma linjesträckning som tunnelbanan har i framtiden.
Planen framåt räknar med att år 2021 kommer självkörande bussar att köra på fasta linjer och vara efterfrågestyrda. År 2025 är ambitionen att bussarna ska vara helt efterfrågestyrda och man kan bli hämtad utanför dörren. Även nya mobilitetstjänster och nya digitala SL-biljetter testas.
– Det har varit stunder när det sett svårt ut och tänkt att det här går aldrig. Men när man jobbar tillsammans hittar man kreativa lösningar. Man måste acceptera att det inte går att känna till hela planen. Resan måste få verka fram i gemenskap, avslutar Jonas Kempe.