Dela den här artikeln:

4. apr. 2018

|

Livsstil

Vi behöver fler ingenjörer i Sverige!


Journalist: Catharina Holm

Klas Wåhlberg är VD på en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer. Allt började med en ingenjörsutbildning och han vill öppna den dörren för fler teknikintresserade.

När Klas Wåhlberg klev in i rollen som vd på Teknikföretagen i maj 2016 var det efter lång operativ erfarenhet från teknikindustrin. På cv:t står bland annat marknads- och försäljningschef på ABB, vd på Upplands lokaltrafik och sedan nio år som Sverigechef för Bombardier Transportation. Den nuvarande rollen innebär att han är vd på en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med 3 900 medlemsföretag.

Allt började med en ingenjörsutbildning, eller kanske hellre en dröm om en internationell karriär.

– Jag hade en mängd drömmar som ung, och funderingar på vad jag vill göra. Men främst var min önskan att få en internationell karriär, vilket en ingenjörsutbildning då, precis som nu, gav stora möjligheter till, säger Klas Wåhlberg.

Klas Wåhlberg valde vad som då hette Väg och Vatten, nu Samhällsbyggnadsteknik, på Chalmers, vilket är en civilingenjörsutbildning. För honom var det intresset för samhällsbyggnad som avgjorde. Ingenjörsyrket är dock brett och även i framtiden kommer det att behövas både högskoleingenjörer som jobbar i mer förvaltande roller, och civilingenjörer som snarare fokuserar på utveckling.

Tillsammans med Teknikföretagen driver han frågan om större satsningar på Tekniskt basår som ger fler studenter med utländsk bakgrund och från studieovana miljöer en chans att bli ingenjörer.

Det förberedande högskoleåret gör att ungdomar som valt bort teknik på gymnasiet får en ny chans.

– Tekniska basåret är ett viktigt verktyg för att bredda ingenjörsrekryteringen. Dessutom visar studier att de studenter – däribland många tjejer – som går det tekniska basåret många gånger får bättre förutsättningar att klara ingenjörsstudierna än de som kommit in på sina gymnasiebetyg eller via högskoleprovet, säger han.

Och trycket i dag är stort från ungdomar som saknar rätt behörighet; intresset att utbilda sig till ingenjör har ökat, vilket kräver att utbildningarna utvecklas.

– Det ställer krav på rätt förutsättningar vilket här handlar om att regeringen avsätter pengar i budgeten. I slutänden ger det industrin och Sverige bättre ingenjörer.

Svenska ingenjörsutbildningar håller hög status internationellt sett men ska företag hålla sig konkurrenskraftiga även i framtiden, måste kompetensförsörjningen ske kontinuerligt och inte bara under skoltiden. Fokus bör snarare ligga på det livslånga lärandet, vilket måste stimuleras av utbildningssystemen säger Klas Wåhlberg. Det måste bli enklare att komplettera utbildningar för att snabbare komma in i ett yrke eller ställa om till nya krav i sitt nuvarande arbete.

Så hur bör man tänka om man som ung ska välja utbildning? Vilken typ av ingenjör ska man bli? Det viktigaste, säger Klas Wåhlberg, är att man läser vidare. De bästa besluten är de man faktiskt tar.

– Jag har gett mina barn rådet att välja något de tycker är roligt, och det rådet ger jag också till andra. Som färdig ingenjör är det sedan viktigt att hålla kunskapen färsk och hitta nya kunskapsområden som kan bli viktiga i framtiden. Allt för att hålla sig konkurrenskraftig på marknaden, avslutar han.

Journalist: Catharina Holm

5. apr. 2024

|

Livsstil

Tre frågor till Lotta Sörlin, forskningskoordinator, Jernkontoret

**Vad är materialvetenskap och hur kan man studera det?** –Materialvetenskap är läran om material och dess egenskaper. Det är en bred vetenskap som innehåller mycket kemi, fysik, teknik och matematik, men även mjukare ämnen som produktförståelse samt design- och användarperspektiv. Man kan studera materialvetenskap på nästan alla tekniska högskolor i Sverige. Det finns dels ingenjörsutbildningar som helt fokuserar på materialvetenskap, dels ingenjörsprogram där du kan välja materialvetenskap som inriktning. Inom materialvetenskapen kan man i sin tur inrikta sig mot olika typer av material, till exempel metaller. **Varför anser du att man bör satsa på att studera materialvetenskap, vad gör det till en bra framtidsinvestering?** –Behovet att utveckla befintliga och nya material finns inom många branscher och samhällsområden, inte minst för att lösa morgondagens energi- transport- och miljöproblem. Framöver väntas dessutom brist på många olika typer av material, där de som kan använda material smartast vinner. Har du kompetens att förstå och maximera materialens prestanda med minsta möjliga materialåtgång har du en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar kommer till stor del att lösas av dem som kan utveckla de starkaste, lättaste och mest flexibla produkterna där rätt material används på rätt plats. **Hur ser behovet av personer med materialvetenskapskompetens ut, vilka karriärmöjligheter väntar personer som väljer att studera materialvetenskap?** –Möjligheterna för den som kan material är nästintill oändliga på framtidens arbetsmarknad. Att utveckla nästa generations material är kreativt, viktigt och spännande och erbjuder dessutom många olika utvecklingsvägar för såväl generalister som specialister. Personer med rätt kompetens för att vara med och utveckla framtidens innovativa materiallösningar är mycket efterfrågade i industrin. Karriärmöjligheterna finns dessutom i hela landet.