Senaste artiklar
More Stories

30. mars 2018

|

Samhälle

Påskkärringens mörka historia gör sig påmind

Påsken. En religiös högtid för att minnas Jesus lidande, eller ett välbehövligt lov mitt emellan julen och sommaren. Hur som helst har vi människor firat vårens och ljusets återkomst efter vintermörkret, så länge vi kan minnas och längre än så.

Ta påskägget, som idag är en pappersbehållare för godsaker i lösvikt. Äggets ovala historia har rötter långt tillbaka i tiden, vissa forskare hävdar att hedniska folk innan kristendomens intåg i Europa, firade vårens ankomst med hjälp av just ägg, en symbol för återfödelse och liv.

Påskharen har en liknade historia. Samma hediska folk som firade våren med ägg, hade enlig forskare en fruktarhetsgudinna med ett värddjur som enligt myten är duktig på att just skaffa barn. Guden Eostré syntes ofta tillsammans med en hare, och man tillbad dem ofta under våren för att få lycka med skörd och matinsamling.

En Påskfigur med en mörkare historia är påskkärringen. De barn som går från hus till hus i jakt på godis är en förmjukad spegling av de häxor som har fascinerat och skrämt oss så länge som det har funnits kunniga gummor som botar sjukdomar och en kyrka som skrämmer samhällets medborgare med hot om helvetet.

Rädslan för häxor och trollgubbar tog enorma proportioner under åtta år på 1600-talet.

300 människor, de flesta kvinnor, fick sätta livet till för att rykten födde rädsla, till den grad att de styrande skikten inte kunde kontrollera vad som hände i landet.

Det hela tog, enligt Daniel Hermansson och Robin Olovsson i Historiepodden, sin början 1667 med en liten flicka som heter Gertrud. Hon har flyttat ifrån sin pappa, som skulle gifta om sig, därför bodde Gertrud hos släktingar. Hon fick tillsammans med en grannpojke ansvaret att valla byns getter. 



Gertrud och pojken började bråka med varandra och getterna tog chansen att rymma från barnen, ut på en liten ö. Pojken ansåg, enligt sägnen att det skulle vara omöjligt att ta sig över vattnet för att hämta tillbaka djuren. Men Gertrud gick på grunda stenar över vattnet och vallade getterna hem. Pojken såg någonting annat: Ett barn som gick på vattnet. En häxa. 


Mats berättade för sin far som kallade på prästen och fogden. Gertud förhördes och tvingades till att erkänna vilken äldre häxa som lärt upp henne. Flickan valde att skylla på sin nya styvmor.

Vips var en snöboll i rullning som inte skulle stanna av förrän åtta år senare. Då hade över 300 människor fått sätta livet till. I vissa byar var kvinnornas kyrkbänkar tomma.

På en minnessten ute i landet står inristat: 
Här brann häxbål 1675. Kvinnor dog. Män dömde. Tidens oro drabbar människan. 

Lyssna på historiepoddens avsnitt om häxprocesserna här! 

De fysiska häxprocesserna är ett minne blott, men rykten och osanningar sprids än idag. 
Vår okunskap när vi gillar, delar och kommenterar på osanningar kan kosta någon livet.

Med det sagt: Glad påsk!


21. mars 2018

|

Samhälle

Ryssland backar: Sverige är inte källan till nervgift

Ryssland tonar ner de anklagelserna som säger att Sverige skulle ha tillhandahålla nervgiftet som använder mot den ryske före detta spionen Sergej Skripal och dennes dotter. Rysslands ambassadör konstaterar: – Det var bara en gissning, rapporterar Expressen

Det var i den statsägda TV-kanalen Rossiya-24 som det ryska utrikesdepartementet framförde anklagelser om att Sverige skulle kunna vara källan till det nervgift som spreds i ex-spionens bil. Andra kandidater skulle kunna vara Slovakien, Tjeckien och Storbritannien.

Rysslands ambassadör, Viktor Tatarintsev kallades under tisdagen till ett möte med utrikesdepartementet för att svara på utspelet från Ryssland.

Ambassadören backar från att Sverige skulle vara källan, och ger följande kommentar till Expressen:
– Det var bara en gissning, det var ingen officiell förklaring från rysk sida.

Margot Wallström tycker att de ryska anklagelserna är grundlösa och märkliga:
– Jag tycket det är allvarligt. Det verkar ju vara et tsätt att dra uppmärksamheten från deras eget beteende och det är oacceptabelt, sa hon till TT under måndagen. 

Viktor Tatanintsev har i tidigare uttalanden lagt stor vikt vid att det är dags att Sverige och Ryssland sluter fred med varandra. I en debattartikel i Dagens industri tryckte ambassadören på att trots att vi har haft goda relationer med vårt stora grannland, finns det en utbredd ”rysskräck” i samhället i dag.

Viktor Tataraintsev uttrycker en önskan i sin text att återuppbygga en god relation mellan Ryssland och Sverige igen.

Det är oklart hur utvecklingen den gångna veckan har påverkat relationerna mellan länderna. 


15. mars 2018

|

Samhälle

Socialdemokraternas förslag: Skärpta språkkrav för nyanlända

Socialdemokraterna går till val på att skärpa språkkraven för nyanlända ytterligare. 

Förslaget handlar om att det kommunala försörjningsstödet ska dras om bidragstagande nysvenskar inte lär sig svenska, detta för att klara sig på den svenska arbetsmarknaden.

Enligt Socialdemokraterna handlar det om en balans mellan rättigheter och skyldigheter. Arbetsmarknadsminister kommenterar förslaget i Svenska Dagbladet:
– Vi har skärpt kravet vad gäller det statliga stödet, nu vill vi också att man skärper det som kommunerna har ansvar för, försörjningsstödet. 

Hon fortsätter:
– Jag vill säkerställa att också de personer som går på försörjningsstöd ska ta samma ansvar för att göra sig anställningsbara. 

Läs också: Liberalerna: Inför euro senast 2022!


Liknande förslag ligger ute hos andra partier i det politiska landskapet. Till exempel går Moderaterna längre, genom att föreslå att uppehållstillståndet ska kunna dras in i fall man inte lär sig svenska. 

Enligt Svenska Dagbladet kan Socialdemokraternas förslag ses som en flirt med invandringskritiska väljare lagom till riksdagsvalet i september.

Det håller inte Ylva Johansson med om:
– Jag vill få människor i arbete, genom att ge människor möjlighet, men också att man som individ har ansvar. Då är språket viktigt! 


12. mars 2018

|

Livsstil

Liberalerna vill ändra – i sin egen läroplan

Liberalerna vill göra stora ändringar i läroplanen för grundskolan som gäller sedan 2011, under den tid då Jan Björklund, partiledare för Liberalerna var utbildningsminister. Det uppger SVT Nyheter idag.

Partiet vill bland annat se mindre av elever analyserar och diskuterar kring ämnen. Dessutom ska eleverna ha ett mindre ansvartagande för sin egen inlärning.

I stället vill man satsa på faktakunskaper och vad man väljer att kalla ”traditionell lärarledd katederundervisning”. Jag Björklund, partiledare för Liberalerna lämnar följande kommentar:
– Om vill ska nå ett högre resultat och fler ska bli godkända i grundskolan så behöver vi lägga om en del av arbetssättet.

Inför valet 2018 är skola och utbildning en het fråga för många väljare. Novus gjorde i början av mars en mätning där följande frågor var viktigast: 

1. Sjukvården 

2. Skola/utbildning

3. Invandring/integration 

68% av de tillfrågade uppger att vården är den viktigaste frågan just nu. Det är ingen slump att frågan är viktig, inte heller att Socialdemokraterna storsatsar i frågan uppger Jonas Sjöström, VD på Novus i en intervju med SVT:
– Vården är en samhällsfråga som är extremt viktig. Den är själva fundamentet i vårt välfärdsystem.