10. dec. 2018
|
Samhälle
Journalist: Martin Westholm
Hon har ett rykte om sig att vara tuff, dynamisk och orädd för att säga vad hon tycker. Både när det gäller arkitektur och samhällsutvecklingen i vidare bemärkelse. Emma Jonsteg är arkitekt, företagsledare och samhällsdebattör med stort engagemang och starka åsikter.
För tio år sedan grundade Emma Jonsteg arkitektkontoret Utopia tillsammans med kollegan Mattias Litström. Namnet Utopia är synonymt med idén om ett idealsamhälle och gjordes högst medvetet.
– Vi vill vara med och skapa ett bättre samhälle, säger hon. I sina bästa stunder innebär jobbet som arkitekt att man får bidra till just detta och vi startade Utopia med målsättningen om att maximera antalet sådana stunder.Grundidén för kontorets arbete är en enkel. Nämligen att god arkitektur så gott som undantagslöst är en långsiktigt bra investering. Man menar att ett enda högkvalitativt hus kan lyfta ett helt område och i vissa fall en hel stad på samma sätt som en dålig byggnad i bästa fall obemärkt smälter in i sin omgivning. Emma Jonsteg framhåller att samma sak gäller när det handlar om stadsplanering. En dålig stadsplan kan aldrig utveckla ett områdes fulla potential. Och en bristfällig stadsplan kan inte heller kompenseras med god arkitektur. Själv har Emma Jonsteg utöver sin arkitektutbildning även en examen i samhällsplanering. Två kompetensområden som kompletterar varandra väl.Hon ser sig själv som mer än en konsult som nöjer sig med att leverera vad byggherrarna själva efterfrågar, den reducerade roll som många svenska arkitekter förpassats till under de senaste decennierna. Hon vill i stället lyfta fram arkitektens samhällsansvar som yrkets kanske allra viktigaste aspekt, något som hon tycker allt för ofta glöms bort.– Byggnader måste vara mer än bara vackra fasader och funktionella planlösningar. Vi måste på allvar engagera oss mer i att lösa de stora utmaningar som vårt samhälle står inför.Emma Jonsteg pekar på att marken ofta är en stads mest värdefulla tillgång. Samtidigt är hon kritisk till kommunernas process för markanvisning, som hon menar är helt bakvänd.– Man säger sig vilja bygga med kvalitet men samtidigt säljer man sin mark till högsta pris utan några krav på arkitektonisk kvalitet. Det gör att ekvationen inte går ihop hur gärna man än vill. Ett uppdrivet markpris har redan från start decimerat byggherrarnas utrymme för att skapa den höga kvalitet som man säger sig efterfråga.– I stället borde man odla ett mer långsiktigt perspektiv där man ser hur ett projekt på bästa sätt kan bidra till en bättre helhet och större värde för de livsmiljöer man bygger. När det gäller hus så är smarta planlösningar, goda material, optimerad platsanpassning, hållbarhet, formmässig variation, originalitet och skönhet kvalitetsaspekter som var och en på sitt sätt bidrar till att skapa värden som kommer de många människorna till godo. Till det ska givetvis läggas den ekonomiska aspekten. Vi måste bygga för människor med knappare ekonomiska omständigheter.– Men det handlar också om en utvecklad stadsplanering med attraktiva områden som uppskattas av de som bor eller arbetar där, men som också skapar liv och rörelse och tar hänsyn till behov av samhällsservice och gör det möjligt för människor att mötas och umgås utanför hemmet. Andra aspekter som är viktiga att tänka på är frågor som rör jämställdhet och integration. Vi måste bli bättre på att utforma miljöer som är integrerande, trygga och klimatsmarta.– I det arbetet måste vi som kår börja intressera oss mer för värden som går bortom arkitekturen.Som exempel på hur man kan bygga med mervärden lyfter Emma Jonsteg fram tre projekt som Utopia står bakom.Det första handlar om ett bostadskomplex med bland annat radhus som är planerade att byggas i direkt anslutning till Högalidsparken på Söder i Stockholm, där dagens park förlängs med en ny parkdel på husens tak. Hennes andra exempel är KomBo, ett kollektivboende, där utgångspunkten varit att skapa attraktiva och prisvärda lägenheter för modernt kollektivboende med generösa gemensamma umgängesytor och ett stort kök.Det sista exemplet som Emma Jonsteg lyfter fram är en inomhuspark på S:t Eriksplan i Stockholm, som Utopia tagit fram på eget initiativ.– Lika viktigt som att bygga bra hus är det att vara uppmärksam på vad som händer mellan husen och med våra publika platser. S:t Eriks inomhuspark är ett konkret förslag på hur man kan skapa en ickekommersiell inomhusmiljö för umgänge, lek och kulturupplevelser som kan användas en stor del av dygnet, året runt. Något vi behöver mer av på en massa platser runt om i våra städer och det behovet kommer bara att öka i takt med att vi fortsätter förtäta städerna.I tidigare intervjuer har Emma Jonsteg stuckit ut hakan och sagt att svensk arkitektur till stora delar är usel och att hon har förståelse för den kritik som går ut på att det mesta som byggs är tråkiga lådor som ser mer eller mindre likadana ut.– Det vi ritar påverkar människor i väldigt stor utsträckning, det måste vi vara ödmjuka inför. Samtidigt måste man inse att det aldrig går, och heller aldrig har gått, att bygga så att alla blir nöjda och glada, säger hon.– Jag tror inte heller att man ska stirra sig blind på hur man byggde förr. I dag skulle det vara mer eller mindre omöjligt med tanke på det regelverk som gäller och vad det i slutänden skulle kosta. Det skulle helt enkelt inte gå att få ihop en sådan kalkyl.– Varje tid har sitt uttryckssätt och det som byggs i dag och är av hög kvalitet kommer säkert att uppskattas även i framtiden, avslutar hon.