25. nov. 2019
|
Samhälle
Dagens samhällsutmaningar är både stora, komplexa och berör alla områden. Trots det används ofta bara kompetenserna hos den ena halvan av mänskligheten för att hitta lösningar inom tekniken, något Womengineer vill ändra på.
Sedan kvinnor fick rösträtt för hundra år sedan har jämställdheten i samhället ökat betydligt och i dag har de flesta högskoleutbildningar en jämn könsfördelning, utom i tekniksektorn. På högskole- och civilingenjörsprogrammen är det fortfarande bara knappt 30 procent kvinnliga studenter i snitt, och bland de som arbetade som ingenjörer 2016 var bara cirka 20 procent kvinnor.
– Det innebär att teknikföretagen missar en stor andel av den potentiella arbetskompetensen. Forskning visar även att jämställda team ökar företagens finansiella lönsamhet, förklarar Emelie Emanuelsson, en av grundarna av Womengineer.
Anledningarna till att teknikområdet fortfarande har sådan bristande jämställdhet kan vara svåra att förstå, men troligen sitter mycket i de normer som barn och ungdomar växer upp med.
– IVA har i rapporten Teknisk obalans visat att teknikintresset hos flickor i årskurs fem låg på nästan 90 procent, lika stort som hos pojkarna. Men i årskurs nio hade det sjunkit till drygt 35 procent för flickorna medan cirka 70 procent av pojkarna hade fortsatt intresse för tekniska ämnen.
Forskning och litteraturstudier visar också hur teknik under alla år har utvecklats av män mot manliga normer. Exempelvis fanns länge bara en manlig krockdocka som användes vid utveckling av krockkuddar, vilket gjorde att kvinnliga bilister, som ofta är kortare och väger mindre, inte hade samma skydd vid en krock.
– Och i dag ser vi ett stort problem med att Artificiell Intelligens, framför allt utvecklas av allt för likasinnade personer. Det finns nästan inga kvinnliga forskare, ingenjörer eller representanter för etniska minoriteter, inom det området, så vi har uppenbarligen inte lärt av historien. Lösningarna kommer då att begränsas till ett tänkesätt och behov vilket inte bidrar till att möta samhällsutmaningarna generellt.
Womengineer har målsättningen att det 2030 kommer examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga, och sedan starten 2008 har deras verksamhet vuxit mycket.
– Jag och Marie Ideström, som tillsammans grundade Womengineer, började med att blogga under vår civilingenjörsutbildning för att den vägen inspirera andra kvinnor att börja plugga teknik. Vi blev förvånade över hur stort intresset blev för vår blogg och insåg att behovet av information om, och inspiration till, tekniska studier var väldigt stort.
Sedan dess har verksamheten vuxit år från år och de har utökat med nya verksamheter. I dag är Womengineer en verksamhetsstiftelse som förutom sajten har en podcast, ett tryckt magasin, medverkar vid föreläsningar och även arrangerar IGEday varje år.
En av de förklaringar som brukar anges som skäl till ett lågt intresse för tekniska utbildningar hos unga tjejer är att de inte vet vad en ingenjör egentligen jobbar med och därför tvekar att söka sig dit.
– Det finns så många schablonbilder av en ingenjör som manlig, torr och nördig, att tjejer inte tror att de själva passar som ingenjör eller lockas av den typen av arbetsplats. För att råda bot på den vanföreställningen har vi tagit ett amerikanskt koncept till Sverige, Introduce a Girl to Engineering Day, IGEday.
Det går ut på att under en fredag i mars ge ett stort antal unga flickor möjlighet att komma ut på en arbetsplats med många ingenjörer och där få träffa och prata med ingenjörer i verkligheten.
– I år var det femte året vi genomförde IGEday och det var 1800 tjejer som var ute och träffade en ingenjör. Efter förra årets evenemang frågade vi deltagarna om de hade ändrat åsikt när det gäller teknik. 78 procent av flickorna svarade att de efter besöket kunde se sig själva som ingenjörer framöver och 93 procent svarade att de hade fått en bättre förståelse för yrket.
Enligt Emelie Emanuelsson är en av de viktigaste delarna i arbetet för att nå målet med 50 procent examinerade kvinnliga ingenjörer 2030 att få upp frågan på VD- och rektorsnivå.
– Det är på högsta ledningsnivå i samhället man måste diskutera problemen med att Sverige i dag missar en stor potential av framtida tekniska problemlösare, då så få kvinnor söker sig till, eller lockas av, ingenjörsyrkena.
Som IVA-rapporten visar så gäller det att börja jobba tidigt med de ofta osynliga normer som påverkar ungdomar under uppväxten.
– Det kan handla om att lyfta fram fler kvinnliga förebilder på alla nivåer inom teknikyrket och därigenom ge flickor möjlighet att se det som naturligt att själva välja den inriktningen. Vi måste alla bli bättre på att identifiera och ändra normer som i dag motverkar jämställdheten, både i våra privata och yrkesmässiga liv, avslutar Emelie Emanuelsson.