20. sep. 2018
|
Samhälle
Ardalan Shekarabi: Sverige ska gå i täten för att förverkliga Agenda 2030
Journalist: Martin Westholm
Det är civilminister Ardalan Shekarabi (S) som har regeringens uppdrag att genomföra Agenda 2030 i Sverige.– Vi har kommit en bra bit på vägen, men fortfarande finns det mycket kvar att göra. Samtidigt är det ett mycket inspirerande arbete som ligger mig varmt om hjärtat, säger han.
För lite mer än två år sedan antog FN:s generalförsamling Agenda 2030, som består av 17 globala mål för hållbar utveckling.
Fram till 2030 har 193 av världens länder förbundit sig att tillsammans arbeta för att uppnå långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
– Agenda 2030 tar vid där FN:s millenniemål slutade, men i ett betydligt mer omfattande och ambitiöst format. När millenniemålen var fattigdomsbekämpning och utmaningar kopplade till utvecklingsländer täcker de nya utvecklingsmålen ett brett spektrum av frågor som kräver att alla länder agerar både nationellt och globalt för att målen ska kunna förverkligas, säger Ardalan Shekarabi.
I Sverige är det Ardalan Shekarabi som har huvuduppdraget att förverkliga målen som finns upptagna i Agenda 2030.
–Vi är det land i världen som har de bästa förutsättningarna av alla att nå målen. Vi ligger helt enkelt redan långt framme, men därmed inte sagt att vi inte har några problem. Vi har också allvarliga utmaningar som vi måste ta itu med, förklarar Ardalan Shekarabi.
Ett av dessa är växande klyftor i samhället.
– Det finns en ökande ojämlikhet som gör att många hamnar i ett utanförskap och där är integrationen av nyanlända i Sverige en av de viktigaste orsakerna till att utvecklingen på flera håll och flera sätt går i fel riktning. Utanförskap är dessutom grogrunden för många andra problem vi har att brottas med, exempelvis kriminalitet och droger, men också ohälsa, dåliga skolresultat och uppgivenhet.
– En av de enskilt viktigaste insatserna för att komma till rätta med detta är att fler, både infödda svenskar och nyanlända, måste komma i arbete så att man får en egen försörjning. Att kunna försörja sig själv och sin familj på egen hand skapar också ett bättre utgångsläge för att komma till rätta med övriga problem, fortsätter han.
Två andra områden där Sverige har stora utmaningar framöver rör klimatet och att få till en mer hållbar produktion och konsumtion.
– När det gäller produktion vet jag att svensk industri arbetar hårt. Många företag ser det som en del av sin affärsidé, ett starkt konkurrensmedel, att arbete för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Det man förstått är att företagets miljöpåverkan kommer att vara affärskritiskt i framtiden, för att man helt enkelt ska kunna göra affärer.
– På sätt och vis är det så redan i dag, men i framtiden, som inte ligger så långt borta, kommer det att vara helt avgörande.
– Som land ligger svensk forskning och svenska företag också långt framme när det gäller att utveckla klimatsmarta processer och produkter. Ett bra exempel på detta är svensk stålindustris arbete med att utveckla processer för framställning av stål utan att man ska behöva använda kol. Även inom massa- och pappersindustrin har stora framsteg gjorts bara under de senaste åren, säger Ardalan Shekarabi.
Men mer behövs och mer är också på gång!
– När det handlar om konsumtion måste vi alla hjälpas åt, ta ett ansvar, att välja rätt när vi handlar. Svenska konsumenter är ofta miljömedvetna, men även på detta område finns det potential för förbättringar som vi måste ta itu med.
Ardalan Shekarabi vill också lyfta fram det arbete som görs inom den offentliga sektorn, framför allt inom kommuner och landsting. Men även på statliga myndigheter och verk.
– Den offentliga sektorn står för ungefär en femtedel av den totala ekonomin. Omräknat till kronor handlar det om produkter och tjänster för 600 miljarder årligen som det offentliga Sverige köper in, poängterar han. Vid offentliga upphandlingar kan man ställa höga krav på såväl social- som miljömässig hållbarhet, och det görs i allt större utsträckning i dag. Det är en angelägen förändring som vi kommer att få se mer av i framtiden.
Engagemanget ute i landet är också stort.
– Många kommuner ligger långt framme i det här arbetet. Hållbarhetsaspekten är ett tungt vägande skäl i allt från stadsplanering till utbyggnad av infrastruktur, exempelvis att hela Sverige ska ha tillgång till bra och pålitligt bredband.
Samtidigt gör regionala skillnader att hållbarhetsarbetet har olika förutsättningar och därför ser olika ut i olika delar av landet. I vissa kommuner, dit många människor flyttar och arbetsmarknaden växer, handlar det om att lösa problem med bostäder, en utbyggnad av den kommunala servicen och att skapa lika möjligheter för alla.
– I andra kommuner med en minskande och åldrande befolkning står man inför andra problem att lösa, hur man ska kunna erbjuda trygghet och en bra kommunal service trots ett minskande skatteunderlag.
– Vilka är då de största hoten för att Sverige inte ska klara att leva upp till målen i Agenda 2030?
– Jag skulle vilja säga att det är att vi slappnar av, att vi tycker oss ha kommit så långt och att vi är så bra att vi kan ta det lite lugnare, säger Ardalan Shekarabi. Samtidigt är det viktigt att vi förblir ödmjuka inför uppgiften på samma gång som vi vill fortsätt att vara, och ska vara, en förebild för andra länder.
Det finns ett stort intresse för hur vi arbetar och hur vi integrerar hela samarbetet i hela samhället, inte minst det civila, i detta.
– En annan sak som vi måste vara observanta på är att utveckla fruktbara partnerskap. Politiken klarar inte på egen hand att uppfylla våra åtaganden. Det gör inte heller näringslivet eller civilsamhället. Det är bara när vi arbetar tillsammans som det blir mesta och bästa möjliga resultat.
– Därför är det så glädjande att det finns ett stort samförstånd kring de här frågorna och en stark vilja från alla parter, inte minst näringsliv, att konstruktivt arbeta med de här frågorna, för att föra utvecklingen framåt, summerar Ardalan Shekarabi.
