10. feb. 2023
|
Samhälle
Att laga det som är fel är framtidens medicin
Fokus
Forskningen går från klarhet till klarhet vilket ökar förståelsen för sjukdomars uppkomst. Det ger också mer träffsäkra behandlingsmetoder.
Med ny genterapi kommer man till exempel kunna reparera det som orsakar sjukdom.
– Tänk bil, som inte startar för något är trasigt. Du åker in på en verkstad och byter den trasiga delen och kör sedan vidare. Det är detta som vi hoppas kunna göra med genterapi där vi med precision kan återställa den genetiska defekt som orsakar sjukdom, säger Dag Larsson, som är sakkunnig på Lif, en organisation för de forskande läkemedelsföretagen.
Samhällsvinsterna kan bli mycket stora om forskningen får fram nya behandlingsmetoder. Enligt Myndigheten för vårdanalys har närmare halva Sveriges befolkning och var femte person under 20 år minst en kronisk sjukdom. Drivkraften är därför stor att hitta botemedel.
Det som leder fram till nya mer träffsäkra behandlingsmetoder är åratal av traditionell forskning. Men det som också satt fart på framstegen de senaste åren, är att man numera kan analysera hela vårt DNA. Detta genom DNA-sekvensering. Med hjälp av nya IT-system kan forskarna hantera stora mängder data för jämförelser och analyser.
– Vi har de senaste åren fått en fördjupad kunskap om vad som orsakar sjukdomar. Nu är vi inne i ett nytt skeende där vi idag alltmer precist vet vad det är i cellerna som behöver behandlas. Med bland annat genomik (studiet i arvsmassan) kan vi läsa av vad som är onormalt och göra riktade behandlingar i arvsmassan, säger Dag Larsson.
Som exempel tar han en klassisk genetisk sjukdom som blödarsjukan där patienterna idag får regelbundna injektioner med koagulationsfaktorer. Men i framtiden kommer man att kunna reparera det genmaterial som är orsaken till sjukdomen.
– Vi kommer kunna gå in i arvsmassan och reparera det som orsakar blödarsjuka istället för som idag behandla med injektioner.
Ny kunskap som följer med DNA-sekvensering ger oanade möjligheter för forskare och gör det möjligt att ta fram nya behandlingsmetoder – det som kallas precisionsmediciner.
– När det gäller vissa typer av blodcancer har det länge varit så att man måste ta ställning till om patienten har en kromosomavvikelse. Detta avgör sedan vilken behandling som sätts in, säger Dag Larsson.
Men det är inte bara DNA man tittar på och analyserar utan man kan också analysera andra saker som är specifika för varje person som till exempel proteiner, vilket innebär att behandlingarna i framtiden kommer att innehålla olika möjligheter för mer riktade terapier där man helt och hållet utgår från den enskilda individen.
– Framtidens behandlingar kommer att innehålla en variation av olika möjligheter och detta är tack vare att man idag kan gå på djupet med analyser och dessa analyser utgår från individen, säger Dag Larsson.
Men biologin är komplex och fortfarande behövs mer forskning om det som orsakar sjukdom, men även hur den kan upptäckas tidigt eller ännu hellre förebyggas.
En fråga som verkat i tiden är den om cancer - när finns det en behandling mot cancer?
– Det vi vet är att cancer inte alltid är en sjukdom snarare väldigt många. Det kommer därför inte att bli en upptäckt för att behandla all cancer. Vi har redan gjort stora framsteg när det gäller olika cancersjukdomar. Till exempel lungcancer där det tidigare inte fanns så många behandlingsmöjligheter förutom kirurgi och strålning. Men idag kan vi behandla lungcancer om den upptäcks i ett tidigt skede. Vi kan förlänga livet med de behandlingar vi har idag, säger Dag Larsson.
Att läkarna nu kan gå på djupet i sina analyser innebär en förbättrad precision vid valet av behandling vilket kanske rent av kommer att minska användningen av läkemedel, något som för en utomstående kan uppfattas som en konflikt för läkemedelsindustrin som lever på att sälja piller. Men Dag Larsson menar att det inte finns en sådan konflikt.
– Vi har ett system som premierar innovation. Ett system som ger belöning genom värdebaserad prissättning, där man räknar på nyttan av forskningen. Att människor lever längre och får ett bättre liv med nya behandlingar. Sedan är det viktigt för alla läkemedelsbolag att ligga i framkant gällande forskning av nya behandlingsmetoder, annars överlever man inte i längden, säger Dag Larsson.
När det gäller läkemedelsforskning är det oftast inte ett genombrott som det handlar om utan det är summan av de små stegen som leder till bättre resultat. Att upptäcka avvikelser hos patienten och behandla dessa kan göra att personen slipper andra och mer svåra sjukdomar.
– Så är det till exempel med stroke. Behandling av högt blodtryck eller hjärtflimmer gör att vi minskar risken för att patienten ska drabbas av stroke, säger Dag Larsson.
En dödlig sjukdom som plötsligt dök upp och skakade om hela sjukvården var HIV. Det tog mindre än tio år att få fram en behandling som gör att drabbade kan leva ett så gott som fullt normalt liv med HIV och inom några år kan det också finnas ett vaccin.
Men mycket kvarstår att lösa som till exempel behandling mot Alzheimers som drabbar cirka 20 000 till 25 000 svenskar varje år.
– Jag är imponerad av uthålligheten inom forskning om Alzheimers, däribland svensk forskning. Många försök har gjorts och många misslyckanden har det blivit, men investeringarna fortsätter med förväntningar på att lyckas. Jag vill tro att vi kommer att lyckas, avslutar Dag Larsson.
FAKTA
En organisation för de forskande läkemedelsföretagen.
Cirka 100 medlemsföretag.
Arbetar för högkvalitativ vård och nya behandlingar.
Samverkar med politiker, tjänstemän och patientföreträdare.
