10. feb. 2023
|
Samhälle
Journalist: Annika Wihlborg
eHälsoutvecklingen är både en viktig möjliggörare och en förutsättning för att hälso-och sjukvården ska klara av sitt framtida uppdrag. eHälsoutvecklingen tillgängliggör ett bättre beslutsunderlag, vilket lägger grunden för en resurseffektivare och mer patientsäker vård. Tekniken gör även patienten mer involverad i sin egen vård.
−eHälsa och digitalisering är långt ifrån enbart en teknikfråga. Det är snarare ett paradigmskifte som innebär nya arbetssätt och kräver nya affärs- och ersättningsmodeller. När vi pratar om eHälsa går tankarna ofta till journalsystem och digitala läkarbesök, men fältet är betydligt bredare än så. Det innefattar alltifrån sensorer till distansmonitorering, medicintekniska appar och planeringsverktyg inför avancerad kirurgi, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisationen för medicinteknik som samlar drygt tvåhundra medlemsföretag.
Hon beskriver de organisatoriska förändringarna i hälso- och sjukvården som centrala för den fortsatta eHälsoutvecklingen. I organisationer där man tar in ny teknik men fortsätter att arbeta enligt traditionella sätt kan eHälsoverktygen snarare upplevas som ett nytt arbetsmoment snarare än en effektivisering av vardagen.
Efterlyser koordinerade nationell aktör
En av Sveriges största styrkor är att vi varit tidiga med att ta till oss ny eHälsoteknik, exempelvis i form av elektroniska patientjournaler. Svenska vårdgivare har traditionellt sett också varit duktiga på att samla patientdata i olika typer av kvalitetsregister. Under pandemin vidgades dessutom panoramat för vad som är möjligt att genomföra på distans med hjälp av digitala verktyg i sjukvården.
−Svensk sjukvård har ett bra utgångsläge för att bli ännu bättre på att fullt ut nyttja de digitala verktygens möjligheter. En utmaning i somliga regioner är dock att man sitter med föråldrade eller egenhändigt byggda lösningar som upplevs svåra att byta ut. För att accelerera den svenska eHälsoutvecklingen behövs ett starkt ledarskap, exempelvis genom en myndighet, med en tydlig koordinerande nationell roll, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.
Interoperabilitets- och standardiseringsfrågor är centrala
Hon betonar vikten av att svensk sjukvård enas om gemensamma standarder, vilket möjliggör interoperabilitet mellan de olika tekniska system som i dagsläget används. En tydligare styrning och färre lokala särlösningar skulle på många sätt gynna den svenska eHälsoutvecklingen.
−Vi måste bli bättre på att ta vara på digitaliseringens möjligheter inom vård och omsorg. Om vi ska kunna möta morgondagens utmaningar så måste vi enas kring grundläggande principer och modellinfrastruktur, där interoperabilitets- och standardiseringsfrågor är centrala. Vi måste även bli bättre på att samla och ta hand om all hälsodata som idag finns i olika digitala stuprör i olika delar av sjukvården, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.
I hela Sverige pågår för närvarande omställningen till en god och nära vård, vilket innebär att majoriteten av sjukvården ska erbjudas nära patienten. Det handlar om att föra vården till patienten snarare än att föra patienten till vården. eHälsoutvecklingen fyller en nyckelroll för att denna omställning ska lyckas.
−Nu behövs bland annat långsiktigt fungerande ersättningsmodeller för såväl hälso- och sjukvården som den medicintekniska industrin. Vi behöver ta bort de ersättningssystem som diskriminerar eHälsolösningarna och dess leverantörer. De digitala lösningarna är en viktig pusselbit för att vi ska kunna ta oss an några av sjukvårdens främsta utmaningar: vårdplatsbristen och kompetensbristen. De möjliggör bland annat för läkare och sjuksköterskor att serva fler patienter med mindre resurser, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.
Nya yrkesroller i sjukvården
−Jag är övertygad om att eHälsoutvecklingen på sikt innebär att vi får se helt nya yrkeskategorier i hälso-och sjukvården. Det kan exempelvis handla om personer med olika typer av ingenjörskompetenser som kan stötta patienterna i användningen av olika eHälsoverktyg, exempelvis för självmonitorering av diabetes eller andra kroniska sjukdomar. Dessa nya yrkeskategorier ser jag kommer kunna avlasta personalen med sjukvårdskompetens, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.