7. dec. 2018
|
Samhälle
Journalist: Martin Westholm
Att bygga hållbart och cirkulärt kräver nytänkande av både beställare och utförare. Ett hållbart hus innebär betydligt mycket mer än energieffektivitet. Det måste även fungera ekologiskt och socialt.
Sara Grahn är arkitekt på White Arkitekter i Stockholm. Fram tills nyligen innehade hon dessutom en tidsbegränsad konstnärlig professur i hållbar gestaltning på Arkitekturhögskolan vid Kungliga tekniska högskolan.
Professuren, som inrättades för tio år sedan, var ett tydligt tecken på ett ökat intresse för frågor kring hållbarhet och cirkulärt byggande. Något som på allvar slagit igenom under senare år, och som i dag är en självklarhet inom byggindustrin.– Att bygga handlar ju om att förvalta våra gemensamma resurser och att driva utvecklingen framåt, men inom planetens gränser, om man ska använda de stora orden, säger Sara Grahn.Under många år har det varit stort fokus på energieffektivitet och byggmaterial. Men, menar Sara Grahn, det finns fler aspekter på hållbart byggande.– Det verkligt intressanta är husets hela livscykel!– En byggnad ska kunna användas och vara funktionell för många generationer och stå 50-100 år, många gånger ännu längre. Ett hållbart byggande måste därför se till att de material och byggmetoder man använder i dag verkligen håller under mycket lång tid.– En annan aspekt är att säkerställa att det enkelt går att bygga om byggnaden för ny användning i framtiden. Troligtvis har vi andra behov om 10-20 år och vi ska med arkitektur göra det möjligt att de behoven går att tillfredställa på ett enkelt sätt, utan att riva och slänga. Byggmaterialet ska kunna återanvändas och återvinnas när byggnaden en gång är uttjänt. – Det är inte hållbart att bara riva och slänga på soptippen. Vi måste se till att material kan användas gång på gång i nya sammanhang. Sara Grahn menar att man kan dela upp begreppet hållbart i två delar.– Den ena handlar om ekologiskt hållbart, en hushållning med våra gemensamma resurser, både under själva byggandet och under byggnadens hela livslängd. Men det handlar också om vilken mark man tar i anspråk och hur byggnaden kan bidra positivt till den omgivande miljön och ekosystemen, säger hon.– Ett hållbart hus generera gärna mer energi än vad den förbrukar.Den andra aspekten handlar om social hållbarhet.– Vi får inte glömma att vi bygger hus för människan. Folk ska må bra, trivas och utvecklas och utvecklas som människor i sina bostäder och på sina arbetsplatser. Lika viktigt är att byggnaden kan bidra till hela stadsmiljön, och skapar intressanta stadsrum till nytta för och inte enbart för dem som bor eller arbetar i huset.Till de dessa två andra aspekter kan också en tredje läggas till – ekonomin. Någon ska ju i slutändan betala oavsett om det handlar om att hyra ett kontor eller har råd att bo i en lägenhet.– Därför är det också viktigt ur ett samhälls- och hållbarhetsperspektiv att vi bygger för alla.Sara Grahn understryker samtidigt att det inte finns några patentlösningar för att bygga hållbart. Varje plats är unik.– Ska vi vara klimatsmarta måste vi anpassa vårt byggande utifrån lokala förhållanden, den plats och de förutsättningar som råder just där, säger hon. Man kan inte bygga på samma sätt i Kiruna som i Stockholm eller Malmö med så vitt skilda klimat och sociala situationer.Inte heller är det en one-man-show. – För att komma framåt, nå resultat, krävs att olika kompetenser samverkar. Ingen yrkesgrupp sitter inne med hela lösningen. Alla har däremot kunskap och idéer att bidra med som kan göra byggandet mer effektivt, men också mer hållbart och cirkulärt.– Vi får inte bygga fast oss i dagens tekniska lösningar och regelverk. Allt förändras ständigt – samhället, sättet vi arbetar på, bor och umgås – och arkitekturen måste vara en del av den förändringen. – Tänk om vi kunde lära oss att se på byggnader som en materialbank, eller kanske ännu hellre som ett materialbibliotek, en reserv för framtida bruk, eller rättare sagt återbruk, avslutar Sara Grahn.