20. juni 2018
|
Samhälle
Han är mäktigast inom svensk sjukvård
Journalist: Martin Westholm
Anders Henriksson är en Sveriges mest inflytelserika sjukvårdspolitiker. Dessutom med tydliga åsikter om hur framtidens vård ska organiseras och effektiviseras. För det behövs om vården ska hålla samma höga klass som den gör i dag!
För de allra flesta är han nog en doldis. Men för alla som på något sätt är involverade i svensk sjukvård och debatten om dess framtid är Anders Henriksson raka motsatsen.
En riktig superkändis som har sitt finger med i det mesta.Till vardags hittar man honom i Kalmar där han är socialdemokratiskt landstingsråd. På riksplanet har han rollen som 1:e vice ordförande i SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Med sin långa erfarenhet som politiker inom svensk hälso- och sjukvård har han fått en närmast unik roll och stort förtroende från alla politiska och professionella läger. Förra året utsågs han till Sveriges mäktigaste inom sjukvården.Anders Henriksson är bestämd på en punkt. Sverige har en sjukvård i världsklass som tål att jämföras, både när det gäller kvalitet och vad medborgarna får för varje inbetald skattekrona.– Därmed inte sagt att det inte finns potential för att vården ska kunna bli ännu bättre, säger han. – Vi blir fler äldre. Och vi blir fler yngre samtidigt som vi blir färre som är i arbetsför ålder. Det betyder att behovet av hälso- och sjukvård kommer att öka och för att klara detta måste vården utvecklas. – Dessutom ökar våra förväntningar på vad vården kan och ska åstadkomma.Under senare tid har primärvården varit satt under lupp. Många som arbetar på vårdcentraler, såväl privata som offentligt drivna, kan vittna om en allt tyngre arbetsbörd, ökad stress och en frustration att inte alltid hinna med riktigt som man vill.
– Det är en utveckling som måste brytas. För att göra det finns det flera vägar att gå. Mer resurser, både ekonomiska och personella, måste till. Men det handlar också om att vården måste bli bättre på att effektivisera sitt arbete, säger Anders Henriksson.– Det kan ske på olika sätt, bland annat genom att ny teknik införs. Men också genom att patienten får möjlighet att träffa fler yrkeskategorier redan i ett initialt skede för en första bedömning. Det kan vara allt från sjuksköterska och fysioterapeut till arbetsterapeut och psykolog.Doktorn är inte alltid den som har alla svaren!– Samtidigt finns det ett stort rekryteringsbehov, både när det gäller läkare och sjuksköterskor. Vi behöver också fortsätta diskussionen om yrkesrollernas innehåll. Kan sjuksköterskor göra en del av det läkare gör i dag? Kan undersköterskor göra mer av det sjuksköterskor gör i dag och så vidare.Ett annat viktigt arbete, som Anders Henriksson lyfter fram, är att förstärka och förbättra samarbetet mellan den sjukvård som bedrivs av landstingen och den som drivs av kommunerna.
– Här finns möjlighet till kraftsamling, framför allt genom digitaliseringens möjligheter. Vi måste bli bättre på att hitta standardiserade lösningar, gemensamma regler och ett gemensamt språk, framhåller Anders Henriksson.– Mycket arbete pågår, till exempel att skapa system som gör att alla journalsystem kan ”prata” med varandra, men också att läkare får tillgång till patientens kompletta läkemedelslista. Så är det fortfarande inte på alla håll.– Det är naturligtvis viktig kunskap för läkare att ha tillgång till. Annars kan vården i sämsta fall bli rent kontraproduktiv om exempelvis ett läkemedel interagerar med ett annat så att den önskade effekten tas bort eller i värsta fall skapar nya problem. Anders Henriksson återkommer till digitaliseringens betydelse för vården.
– Digitaliseringen är naturligtvis inte lösningen på alla problem. Men utan tvekan har och kommer den att ha stor betydelse för vården. I framtiden kommer människor inte nödvändigtvis behöva komma till vården utan vården kan komma hem till människor.– Med digital teknik kan man tänka sig att flera saker kan skötas genom att patienten är uppkopplad mot sin vårdcentral. Exempelvis skulle diabetespatienter och patienter som har någon form av hjärt-kärlsjukdom fortlöpande kunna lämna prov på distans, förklarar Anders Henriksson.Ett annat område som han vill lyfta fram är vårdens behov av att arbeta mer förebyggande.
– Kanske kan så mycket som 80 procent av de faktorer som orsakar kroniska sjukdomar förebyggas. Här vilar ansvaret både på vården, men framför allt på den enskilde. Det måste ju vara bättre att slippa bli sjuk än att få en sjukdom som är livslång.– I framtiden är jag övertygad om att vi kommer att få se fler livsstilsmottagningar. Det kan handla om att få rätt motivation och verktyg för att kunna sluta röka, börja träna och lära sig att äta en mer nyttig och allsidig kost, men också för att klara stress och psykiska problem.Hur kommer då vården att se ut om låt säga 20 år från nu?Den kommer att vara betydligt mer patientanpassad än vad den är nu och dessutom mer flexibel. Det kommer att finnas fler vägar in till vården. Man ska kunna klicka sig in, ringa in eller gå in. Digitaliseringen kommer också göra det möjligt att förenkla vård vid enklare problem.
– Systemet med nätdoktorer, som vi ser i dag, tror jag har kommit för att stanna samtidigt som det inte får trycka undan annan vård. Jag ser den mer som ett komplement.
Tillbaka till toppen