11. okt. 2019
|
Samhälle
Jämställda forskargrupper presterar bättre
Studier visar att jämställda forskargrupper producerar forskning av högre kvalitet och med större genomslag. Genom projektet Genie vill Chalmers öka jämställdheten inom fakulteten och har målsättningen att andelen kvinnliga professorer om tio år ökat från 17 till 40 procent.
Statistik visar att Chalmers med sina 17 procent kvinnliga professorer ligger sämst till av de tekniska högskolorna i Sverige, något de bestämt sig för att med krafttag förändra.
– De flesta vet redan att både resultat och trivsel blir bättre med jämställda arbetsgrupper. Men på grund av rådande normer och omedvetna fördomar så motarbetas fortfarande många ansträngningar som görs för att skapa en jämställd högskola, berättar Pernilla Wittung-Stafshede, professor på Chalmers och ansvarig för Genie-projektet.
Chalmers Stiftelse satsar därför 300 miljoner över tio år på jämställdhetsarbetet med syfte att höja högskolans vetenskapliga kvalité.
– Några har påstått att Genie skulle vara någon typ av kvoteringssystem för att få in fler kvinnor, men det är det definitivt inte. Vi har samma höga kompetenskrav för alla vid våra rekryteringar. Vi ska bara höja blicken utanför de vanliga manliga nätverken för att hitta kompetenta kvinnor. De finns bara man letar.
De tittar även internt på osynliga regelverk och normer som under många år väglett beslut vid rekryteringar, beslut som ofta missgynnat kvinnor.
– Inom högskolevärlden undervärderas ofta kvinnors akademiska meriter. Agnes Wold visade exempelvis redan för många år sedan att kvinnor behövde många fler publicerade vetenskapliga artiklar för att få samma betyg som män vid bedömning av ansökningar för forskningsfinansiering, och kvinnor och män blir ofta olika bedömda vid rekryteringar till karriärtjänster. Detta är inte rättvist.
Genom konkreta förändringar i kultur, system och processer, samt rekryteringar av toppforskare vill de nu uppnå en jämn könsbalans inom fakulteten.
– Att handplocka ett antal välmeriterade kvinnor till toppositioner påverkar inte procentfördelningen så mycket. Men dessa personer blir inspirerande förebilder för unga kvinnliga studenter och forskare, vilket är oerhört viktigt och på sikt kommer gynna en jämnare könsfördelning.
Genie hoppas nå målet med en jämställd arbetsmiljö, och 40 procent kvinnliga professorer till 2029, genom att hjälpa varje institution att ta fram skräddarsydda åtgärder som passar just dem. Genie ska inte tvinga någon utan istället katalysera förändring genom att komma med konkreta förslag, samt finansiellt stöd till dessa, så att institutionerna sedan själva tar ansvar.
– Chalmers 13 institutioner är alla olika och det förändringsarbete som ger effekt kommer att vara olika på dessa institutioner. Det viktigaste är att få institutionerna att inse att en mer jämställd miljö är bra för alla, för både kvinnor och män, och kommer ge bättre forskning.
Utöver arbetet med de olika institutionerna, kommer Genie att göra olika saker på centralt håll. Till exempel kommer de att stötta kvinnor redan i systemet genom utlysning av interna anslag, starta ett kvinnligt gästforskarprogram, arrangera seminarier och utbildningar på ämnet. Det är viktigt att vara flexibel och att jobba på många fronter. Medvetenheten måste höjas.
– Vi ska även jobba tillsammans med Chalmers centrala anställningskommitté. Den har redan infört förändringar som säger att sökfält måste ha båda könen, annars måste utlysningen göras om. För att förändra andelen kvinnor inom fakulteten måste alla vanliga anställningar göras i jämställdhetens tecken.
För Chalmers är Genie en viktig del i att bygga en organisation som håller in i framtiden.
– Som teknisk högskola förväntas vi bidra till att lösa komplexa samhällsutmaningar. Ska vi lyckas med det måste vi se till att vi hittar den absolut bästa kompetensen till vår forskning och då kan vi inte försumma hälften av befolkningen.
Pernilla Wittung-Stafshede konstaterar också att det finns många fördelar med en jämställd fakultet vid högskolan, till exempel att det kommer locka fler välmeriterade studenter, höja anseendet, och arbetsmiljön blir bättre för alla. Det sista är viktigt då Chalmers i dag har mycket sjukskrivningar och stressade medarbetare.
Genie är inte det första jämställdhetsarbetet som drivs på Chalmers, eller på andra högskolor, och många kan undra varför just de ska lyckas. Pernilla Wittung-Stafshede ser framför allt tre skäl till att de har stora möjligheter att nå sina målsättningar. Några framgångsfaktorer är:
• Det är ett långsiktigt projekt som kommer pågå under tio års tid. Det gör att förändringar kan hinna permanentas och därmed bli en del av en ny, mer jämställd kultur.
• Det finns tillräckligt med pengar för att kunna genomföra en mängd olika åtgärder. Ingen ska kunna säga: ”vi har inte råd”.
• Det leds av fakultet. Projekt ledda av administratörer kan lätt hamna i skymundan ute på institutionerna. Med fakultet vid rodret blir det gemensamma ansvaret tydligare.
Ett första steg är att Chalmers öppet adresserar att de har sämre jämställdhet än andra.
– Med Genie visar vi att vi menar allvar med att vilja göra något åt denna snedvridning, avslutar Pernilla Wittung-Stafshede.
