30. okt. 2019
|
Samhälle
Journalist: Hans-Peter Öhman
Jennie Nilsson summerar sitt första år som landsbygdsminister som både spännande och utmanande. En sak är säker: Hon är stolt över svensk skogsindustri och ser ljust på framtiden trots utmaningar från granbarkborrar och Brexitavtal.
Jennie Nilsson var något av en doldis innan hon blev utvald av Stadsminister Stefan Löfven att ta över posten som landsbygdminister efter Sven-Erik Bucht. Men hon har snabbt kommit i rollen som stadsråd och summerar sin första tid som både spännande och utmanande.
– Tempot i ministerjobbet och den stora komplexiteten i mina frågor ser jag som en riktig utmaning. Men vi har fattat många viktiga beslut och presenterat många reformer på mitt område. Band annat viktiga åtgärder för att skydda Östersjötorsken och ökat stöd till lantbrukare som drabbats av torkan, vilket vi presenterade i vårändringsbudgeten, säger hon.
Hon talar sig även varm för viktiga satsningar på bland annat lanthandlare, infrastruktur och gröna näringar på landsbygden.
– Min ambition är att vi ska samarbeta brett och inte väja för de svåra frågorna. Nu handlar det om att få saker gjort och att politiken ska göra verklig skillnad i människornas vardag.
2018 var ett bra år för svensk skogsindustri, och exportvärdet för svenska skogsprodukter uppgick till 145 miljarder kronor. Men trots positiva siffror har branschen stött på utmaningar, både stora och små.
Granbarkborren har ställt till med skador i hela Centraleuropa och landsbygdsministern kan konstatera att Sverige inte skonades.
– Priset på trävaror har sjunkit snabbt efter semestrarna 2019, mycket på grund av de rekordartade barkborreangreppen vi har sett. Det hela har lett till ett överutbud på grantimmer och massaved, konstaterar hon, men säger samtidigt att det finns tröst att få: Den underliggande efterfrågan och behovet av förnyelsebara skogsprodukter fortsätter att öka och drivs på ytterligare av en växande cirkulär ekonomi.
Landsbruksministern ser ljust på framtiden och pekar på det nationella skogsprogram som ska främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Programmet ska bygga på skogsvårdslagens två mål om produktion och miljöhänsyn, förklarar landsbygdsmininstern. –Särskilt fokus ska läggas på goda villkor för företagande i skogssektorn. Budgeten är 26 miljoner för 2020 och 22 miljoner för 2021 och 2022.
–Dessutom tillför vi ytterligare 30 miljoner för hanteringen av skogsskador och för att stödja arbetet med att bekämpa angrepp av granbarkborren, utöver de 2,2 miljoner som Skogsstyrelsen redan tillfört ändamålet.
Ett orosmoln på mångas horisont är Storbritanniens stundande utträde ur den Europeiska unionen. Jennie Nilsson konstaterar att svensk skogsindustri har starka band med den brittiska marknaden, men är inte orolig för svensk skogs starka position.
– Den svenska skogsindustrins export till Storbritannien är omfattande och står för tio procent av den totala exporten. Beroendet är särskilt stort hos svenska sågverk. Beroendet är ömsesidigt. Av den svenska trävaruexporten går 20 procent till Storbritannien, som i sin tur motsvarar nära 35 procent av Storbritanniens, vilket gör Sverige till det största importlandet av trävaror.
Men trots dystra prognoser, menar Jennie att den svenska skogsindustrin bör ha en fortsatt relativt stark position på den brittiska marknaden i jämförelse med andra exportländer.
Att erbjuda statligt stöd till företag som drabba av Brexit kan vara ett alternativ, men det finns regler för hur och när medlemsstater kan ge stöd till företag.
Men Jennie Nilsson ger lugnande besked: Svenska myndigheter står redo för att informera och skydda företagen.
– Regeringen har regelbundna avstämningar med myndigheterna för att se hur förberedelserna inför framskrider. Kommissionen har också samlat information om vilka regelverk som träder i kraft och hur svenska företag drabbas. Över 9000 infobrev har skickats från utrikesdepartementet till svenska småföretag för att uppmärksamma dem om på behovet av att förbereda sig för Brexit, avslutar hon.