10. juli 2020
|
Samhälle
Aubergine, lök, majs och squash. Nej jag syftar inte på en vegans inköpslista, utan om det som lagts på allt fler svenskars grill denna sommar. Som ett rent substitut till tidigare så självskrivna fläskfilén eller som komplementet som sakta men säkert snor åt sig alltmer av den tillgängliga ytan. En vego-trend som drivs av flera faktorer. Smak och hälsoaspekter är självklart några, men mist lika stor påverkan har vår ökade klimatmedvetenhet haft.
En klimatmedvetenhet som också lett till att fler och fler efterfrågar hållbara fonder för sina sparpengar. Det är glädjande och minst lika viktigt. Stor del av vårt samlande koldioxidavtryck, kan nämligen härledas till just sparportföljen.
Att spara i hållbara fonder och bolag, är dock inte bara något som ger en skön magkänsla. Det är också något som med stor sannolikhet ger oss bättre avkastning över tid. Redan nu finns det studier som visar att bolag med höga ESG-betyg är lönsammare, men framför allt så kommer de med största sannolikhet vara det i framtiden. Till avsevärt lägre risk.
Alla investeringar handlar i grunden om att få betalt för de risker som investeringen är förknippad me och en risk som kommit på tapeten på senare år är klimatrisken. Både ur perspektivet hur ett bolags produkt/tjänst påverkas av de klimatförändringar vi ser, men också hur bolagets lönsamhet skulle påverkas av striktare regleringar och hårdare klimatlagar. Något som måste komma om världen menar allvar med Parisavtalet.
Vissa bolag skulle klara högre koldioxidskatter eller specifika utsläppsmål redan imorgon, andra skulle få betydligt svårare att ställa om verksamheten till de nya regleringarna. De skulle se sin lönsamhet pressas och aktiekursen rasa och kanske skulle hela affärsidén dö. Klimatrisken är en risk så gott som någon med andra ord och för investerare riskerar det bli kostsamt att ignorera den.
Det finns alltså all anledning att spara i hållbara fonder. Många upplever det dock som svårt. Fullt förståeligt, det finns gråzoner och det är inte alltid helt enkelt att avgöra om en fond är hållbar eller inte. Det finns dock hjälpmedel att använda sig av och det enligt min mening bästa verktyget idag är Morningstars gröna löv. Det ges till fonder med låg CO2-risk och med låg exponering mot fossila bränslen. Alltså till fonder som till största delen investerat i bolag som är väl anpassade till en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp.
Så håll utkik efter lövet, men lägg gärna också några minuter på att läsa på ett par fondbolags hemsidor om hur de faktiskt jobbar med att integrera hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Det är en enkel men förvånansvärt användbar metod, som brukar ge en rätt tydlig bild över vilken ambitionsnivå olika aktörer har.
Låt inte klimatmedvetandet stanna vid grillen, störst påverkansröst får du via sparpengarna.
Johanna Kull, Sparekonom Avanza