27. aug. 2019
|
Samhälle
Jakten på morgondagens smaker har börjat, och i det främsta ledet bland matens influencers, står oväntat kålroten.
År 2015 startades Kålrotsakademien, ”På förfäders erfarenheter till gagn för framtida matupplevelser!” och som första aktivitet genomfördes den första kålrotsprovningen någonsin på en av Sveriges tvåstjärniga Michelin-restauranger. Hela 29 olika sorters kålrötter hade odlats upp, och kålrötternas lukt, smak, textur och utseende bedömdes, medan kålrotens mångfald och användningsbarhet diskuterades. Nästan alla sorter kommer från Nordiska Genbanken’s frön eftersom bara ett mycket litet antal finns kommersiellt tillgängliga. År 2018 låg 50 kålrotssorter på bordet, och två k-märkta kålrotsfröer med namn som Klint Karin och Vintjärn släpptes till allmänheten i en specialutgåva.
Men den här krönikan var inte tänkt att handla om kålrotens smaker och möjligheter, utan om hur vi skall äta för en bättre folkhälsa och en mer hållbar planet. I januari 2019 publicerade den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften The Lancet artikeln ”Food in the Anthopocene; the EAT-Lancet commission on healthy diets from sustainable food systems”. Bakom artikeln låg 37 internationellt sett ledande forskare inom livsmedelssystemet och dess påverkan på hälsa och planet.Artikeln visar tydligt att vi redan i dag, med sju miljarder människor på planeten, äter på ett sätt som medför enorma samhällskostnader för vår hälsa och vår planet, där mat är den enskilt största drivkraften bakom både folkhälsosjukdomar och globala miljöförändringar. Huvudbudskapet i the EAT-Lancet commission var dock att forskarna för första gången satte upp en målbild för vad som utgör en hälsosam kost, och tydliggjorde de planetära gränser inom vilken den måste kunna produceras. Artikeln visar att det är möjligt att vi år 2050 skall hälsosamt kunna föda tio miljarder människor, inom vad planeten tål.
För att klara detta behöver vi äta mycket mer grönsaker, fullkorn, nötter, frukt och baljväxter (bönor/ärtor/linser) än vad vi gör i dag. Cirka tio gånger mer, baljväxter och nötter än vad vi gör i Sverige i dag. Och vi behöver äta mindre socker, salt och rött kött. Mycket mindre rött kött; motsvarande cirka en hamburgare i veckan istället för en om dagen som medelsvensken konsumerar i dag. Samtidigt måste vi halvera matsvinnet och kraftigt förbättra produktionsmetoder i jordbruk och fiske. För att åstadkomma detta inom 30 år krävs en enorm omställning av hela livsmedelssystemet. Det är en omställning där alla med inflytande över vår mat behöver ta ansvar. Här ingår livsmedelsbutiker som bestämmer vad som säljs och hur det marknadsförs, politiker som beslutar om jordbruksstöd och regler för offentlig upphandling, myndigheter som skapar kostråd, livsmedelsindustrin som skapar produkter, intresseorganisationer som genererar guider och märkningar, och vi konsumenter som väljer vad vi lägger på vårt bord. Här ingår också att skapa bra arbetsvillkor för lantbrukare, hjälpa dem att ställa om, att dela risker med dem. Framtiden är full av kulinarisk diversitet som kan bidra till att vi i framtiden kommer kunna äta hållbart, hälsosamt, innovativt, traditionellt och smakrikt på en och samma gång.Line Gordon