30. okt. 2019
|
Samhälle
Reuterskiöld driver utvecklingen framåt
Journalist: Kristina Karlström
För att nå klimatmålet 2045 krävs en gemensam kraftsamling. SGBC samlar aktörer från hela branschen, med miljöcertifieringar som främsta verktyg.
För tio år sedan bildades Sweden Green Building Council (SGBC). En medlemsorganisation med viljan att utveckla och påverka samhället och bebyggelsen till att bli mer hållbar.
Grundarna var tretton svenska företag och organisationer från hela samhällsbyggnadssektorn. I dag har SGBC cirka 380 medlemmar som tillsammans bildar ett stort nätverk av experter. Organisationen erbjuder miljöcertifiering av byggnader och stadsdelar samt verktyg, utbildningar och konferenser i ämnet. Dessutom är SGBC en del av ett världsomspännande nätverk med företag i 70 länder i samtliga världsdelar.
– Det unika med SGBC är att det inte bara är en del av samhällsbyggnadsbranschen som är representerade, utan hela branschen, säger Jeanette Reuterskiöld, styrelseordförande för SGBC.
Det är fastighetsägare, kommuner, organisationer, den akademiska världen, arkitekter och teknikkonsulter, materialleverantörer, byggsystemsleverantörer och entreprenörer som är med och tillsammans arbetar för att driva på utvecklingen och även samhället i form av politiker och beslutsfattare.
SGBC valde tidigt att arbeta med flera olika certifieringssystem. Dels egenutvecklade, men även internationella som BREEAM och LEED. De ville inte fastna i ett system, man vill möta hela branschens behov.
– Där har vi kunnat se, jämfört med länder som bara väljer ett certifieringssystem, att det är något väldigt positivt, säger Jeanette. Genom att samla branschen utmanas alla till att bli bättre.
Certifieringssystemen har indikatorer och kriterier som ska uppfyllas för att byggnaden/stadsdelen ska få poäng och därmed klara certifieringen. Syftet för SGBC är att genom de olika certifieringarna driva på utvecklingen av samhällsbyggandet och ta ett gemensamt ansvar.
– Det är ett enormt tryck från fastighetsägare och kommuner att arbeta med de här frågorna. Och där är vårt mål som medlemsorganisation att stödja dem så att de kan ligga i framkant. För oss handlar det också om nyutveckling av nya system som till exempel NollCO2, en påbyggnadscertifiering för klimatneutrala byggnader, berättar Jeanette.
Med NollCO2 kan växthusgasutsläppen från den byggda miljön minimeras, genom att premiera både energi- och resurseffektivitet och förnybar energiproduktion.
SGBC har också utvecklat certifieringssystemet Miljöbyggnad.
– Det är det största systemet hos oss i dag och även det mest använda certifieringssystemet för byggnader i Sverige. I början fokuserade vi på certifiering av nybyggnation, men nu utvecklar vi ett system som riktar sig mot befintliga byggnader, Miljöbyggnad iDrift. Och det är naturligtvis väldigt viktigt eftersom det befintliga fastighetsbeståndet är gigantiskt. Så det är ett riktigt spännande projekt, säger Jeanette.
I dag står bygg- och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Och riksdagen har beslutat att Sverige ska ha netto nollutsläpp av växthusgaser år 2045. Detta ska ske samtidigt som befolkningen växer, behovet av bostäder ökar och infrastruktur ska byggas ut. Därför måste hela sektorn ställa om till ett mer hållbart byggande, och miljöcertifieringen är en viktig kugge i det maskineriet.
– Klimatmålet 2045 är en rejäl utmaning, menar Jeanette. För att nå det kommer det behövas ytterligare krafttag, och även en hel del kompetensutveckling och utbildning. Det kommer också behöva tas ett antal beslut, att vi bestämmer oss för det här tillsammans.
SGBC spelar en central roll i att samla alla olika aktörer och arbeta för att rätt produkter ska finnas på marknaden, så att det går att bygga nettoneutralt.
– Alla bolag och människor har ett eget ansvar att göra det man kan utifrån sin plattform, sitt bolag eller sin organisation, säger Jeanette och fortsätter:
– Vår uppgift är att stödja och kompetensutveckla hela branschen. Att ge alla våra medlemsföretag rätt utbildning och att ständigt utveckla de certifieringssystem vi har. Att göra det lättare för medlemsföretagen att lyckas.
Enligt henne finns det en enormt stor vilja hos kommunerna att arbeta med hållbarhet i hela stadsutvecklingsprojekt. Men det som kan stå i vägen är ofta en resursfråga. Därför utvecklades Citylab, ett certifieringssystem för hållbara stadsdelar.
– Citylab är en verktygslåda och processbeskrivning så att kommuner och stadsutvecklare kan arbeta med de här frågorna från start. För att man redan från planeringsstadiet ska få med processerna, infrastrukturen och hållbarhetsprogrammen kring hela stadsdelen. Det ger aktörerna som går in i projektet någonting gemensamt att förhålla sig till, och det är grunden i all nyproduktion vi arbetar med, att börja rätt från start. Där blir kommunerna en väldigt viktig aktör för hela branschen.
Den stora utmaningen för bygg- och fastighetssektorn, som är en stor del för att nå klimatmålet för Sverige, är enligt Jeanette Reuterskiöld att alla måste arbeta ihop.
– Vi behöver ha en gemensam målbild och jobba för att göra en bättre bransch tillsammans och få det mer hållbart över tid. Det kommer inte att hänga på någon enskild, utan det är vår förmåga att göra det tillsammans som blir avgörande.
Men det finns hopp och utvecklingen i samhällsbyggandet går framåt.
– Det som är roligt är att det är en ledningsfråga idag, precis som vi önskade för 10 år sedan, säger Jeanette Reuterskiöld. Hållbarhetsfrågorna ligger högt upp på agendan på lednings- och styrelsenivåer idag, i större utsträckning än vad de har gjort tidigare. Och det är där de behöver vara för att kunna slå igenom på riktigt.
