Oron för att utsättas för brott är stor bland många människor i dagens samhälle och det är en tendens som funnits under många år. Parallellt ökar efterfrågan på säkerhetsbranschens produkter och tjänster.
Allt fler människor uppger i olika mätningar att de tycker att samhället blivit mer osäkert.
Under 2017 anmäldes 1 520 000 brott i Sverige till polisen, vilket var en ökning med nästa 27 600 brott jämfört med föregående år, 2016. Det visar statistik från BRÅ. Av de anmälda brotten avskrevs 49 procent direkt, bland annat på grund av att spaningsuppslag saknades.
Den kategori brott som ökade mest i antal förra året var brott mot person. Det förklaras av att en ny brottstyp, olovlig identitetsanvändning, infördes den första juli 2016. De kategorier som minskade mest i antal under året var stöld- och tillgreppsbrott samt skadegörelsebrott.
Bland de brottstyper som minskade mest var det antalet misshandelsfall som sjönk med fem procent till 84 200 brott. De brottstyper där antalet anmälda brott ökade mest var våldtäkter med tio procent till 7 370 brott och sexuella ofredanden med 3 procent till 11 000 anmälda brott.
Under förra året konstaterades 113 fall av dödligt våld i Sverige. Det är en ökning med sju fall jämfört med 2016. Samtidigt var antalet fall 2017 den högsta nivån av dödligt våld sedan 2002. En klar majoritet av offren var män, 76 procent.
Andelen brott som klaras upp har minskat under en följd av år. Personuppklaringsprocenten, som är andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda brott, uppgick till 13 procent 2017.
Men stämmer det med verkligheten och vad är i så fall orsaken?
– Det beror på hur man mäter, säger Joakim Söderström, tidigare polis, men som numera är VD för Säkerhetsbranschen. Den upplevda säkerheten är en sak och den faktiska brottsutvecklingen en annan.
– När det gäller den upplevda säkerheten säger sig allt fler känna sig osäkra på såväl allmänna platser som i sitt bostadsområde eller hemma i den egna bostaden. Men ser man till brottsstatistik minskar antalet brott i vissa kategorier, exempelvis värdetransport- och bankrån, rån av mobiltelefoner och misshandel på stan. En förklaring till att rån av värdetransporter och banker minskar har givetvis att göra med att säkerheten avsevärt skärpts och att de flesta bankkontor i dag är kontaktlösa.
Däremot har brottslighet med skjutningar på öppen gata ökat kraftigt liksom antalet bedrägerier på framför allt internet, där skrupelfria brottslingar varje år lurar till sig stora summor, inte minst från äldre personer som duperas att lämna ifrån sig sina inloggningsuppgifter.
– Som svar på frågan vill jag påstå att det sammantaget finns en negativ trygghetsutveckling, fortsätter Joakim Söderström.
Det finns också en hel del som pekar på att fler, människor såväl som företag, tvivlar på att polisen ska kunna hjälpa dem i vissa situationer.
Det har lett till en ökad efterfrågan på både olika säkerhetsprodukter och säkerhetstjänster.
– I sin enklaste form handlar det om exempelvis bostadslarm och övervakningskameror, medan det under andra omständigheter kan det röra sig om patrullering av väktare och ordningsvakter. Men det kan också handla om utredningsassistans i de fall då polisens resurser inte räcker till eller då ärenden av någon anledning skrivs av, exempelvis på grund av brist på spaningsuppslag, förklarar Joakim Söderström.
– För tillfället ser vi att allt fler kommuner väljer att anlita eller anställa egna ordningsvakter eftersom man upplever att polisen inte i tillräcklig omfattning klarar av att finnas på plats.
I dag har ett 50-tal av Sveriges 290 kommuner infört kommunala ordningsvakter som täcker hela kommunen eller delar av kommunen. Allt från centrum i centralorten till olika byggnader och verksamheter som kommunhus, akutmottagningar, socialkontor och bibliotek.
Även försäkringsbolagen har i allt större utsträckning egen utredningspersonal, ofta tidigare poliser, som granskar fall där man misstänker försäkringsbedrägerier. Ett välkänt exempel på detta är det så kallade Arbogafallet.
Storbritannien brukar ofta lyftas fram som ett land där övervakningen av offentliga platser är omfattande. Finns det inte en risk att Sverige kommer att gå samma väg?
– Jag vill påstå att det redan i dag inte är någon större skillnad. Bara i Stockholms lokaltrafik finns det 20 000 övervakningskameror och vid alla bankomater finns kameror liksom vid många trafikljus. Det samma gäller i de allra flesta butiker och många bussar och taxibilar har också försetts med övervakningskameror. Dessutom är ett stort antal torg och liknande kameraövervakade.
Joakim Söderström pekar också på att det finns fördelar med fler aktörer som jämsides med polisen bekämpar brottsligheten.
– Jag ser det som att vi kompletterar polisens arbete och att ett aktivt samarbete mellan den privata säkerhetsbranschen och polisen kan ge stora synergieffekter. Kan vi hjälpa till med att fler tjuvar tas på bar gärning vid inbrott är det bra. Kan vi hjälpa till med utredningar och annan teknik som leder till åtal och fällande domar är det också bra.
– Och kan ordningsvakter patrullera ett område jämsides med polisen räcker polisens resurser till fler och större områden, säger han.