19. dec. 2018
|
Samhälle
Ingen har nog undgått den bitvis hätska debatt om hur vi sköter vår skog.
På debattsidor i våra stora tidningar svingas det rejält mellan olika grupperingar som anser att just deras modell för hur skogen ska brukas (eller inte brukas) är den enda rätta vägen. Men kan det vara så att man kan kombinera ett skogsbruk som både är hållbart och lönsamt?
Ja, det kan man. En bra början är att anlägga barrblandskogar med lövinslag på ståndortsindex 24-28. Vi gör det genom att plantera gran och så tall i kombination. Spar gärna frötallar och granunderväxt. Frötallarna bidrar med besåning och granunderväxten ger en bra start på föryngringen. Vi siktar på 8 000 – 10 000 tallplantor per hektar plus de planterade granarna. Lövet får man på köpet. Passa gärna på att så lite rönn men glöm inte att rensa rönnfröna från det groningshämmande fruktköttet. Det är ovanligt med manuell sådd av tall, men intresset är stort. Det märktes på vår såddexkursion i våras. Varför vill vi ha så här mycket plant då? Jo, för då kan klövviltet beta och ändå blir det kvar oskadade stammar som vi kan fokusera på. Och vi får en härlig blandskog som kan producera mängder av virke med hög kvalitet! Det är bra för mångfalden, hållbarheten, älgen, lönsamheten och miljön. Skogens förmåga att binda kol och ersätta fossila produkter är otrolig. Men blandskogar kräver mera skötsel och planering är ett argument man hör ibland och visst krävs det en viss planering och lite extra arbete men den extra energi man lägger ned i början av skogens livscykel har man igen flera gånger om.
Vi röjer inte tallen förrän den når älgsäker höjd, det vill säga fem meter. Men innan dess måste vi röja bort lite löv, som annars tar överhand. Då är vi noga med att lämna allt undertryckt som mat till klövviltet. Var extra noga med att lämna all rönn, asp, sälg, en och ek. Klövviltet älskar det. När tallen når runt fem meter kan vi börja röja den och välja ut de finaste att stamkvista, om vi vill ta det ett steg ytterligare. Då produceras kvistren furu, en framtida bristvara.
Tänk på att röja gran när det är kallt så risken för rötangrepp minimeras. Det finns tecken på att 15 procent av alla granar i Sverige är rötskadade och det här undviker vi genom att inte blottlägga några stubbytor vid plusgrader.
Att vi brukar vår skog så här betyder inte att det är enda sättet. Det är tjusningen med skogsbruk, det finns inte ett sätt att bruka sin skog på utan många. Dessutom ska vi vara ödmjuka och inse att det vi gör idag, kan vi göra bättre imorgon. Men vi har cirka 330 000 privata skogsägare som tillsammans äger runt halva Sveriges skogsareal och alla har lite olika mål med sitt skogsbruk, vilket också ger en stor mångfald. Det märker vi när vi träffar många privata skogsägare men det som är gemensamt är den fantastiska odlarglädjen som finns. Den tar sig lite olika uttryck men de som brukar sin egen skog vet att kommande generationer ska fortsätta bruka den och har man ett oändligt tidsperspektiv på sin skog så förstår man att den måste brukas hållbart och lönsamt. Det är dessutom det bästa sättet att värna äganderätten!
Bo Jonasson & Per Jonasson
Bo och Per Jonasson (far och son) driver en podcast om hur de brukar sin skog. Bo är jägmästare (examen 1959) och har jobbat med skog i hela sitt liv. Per är civilingenjör och jobbar sedan tre år med skogsbruk. Läs mer på http://www.skogspodden.seoch lyssna på Skogspodden där poddar finns (Podcaster/Itunes, Acast, Soundcloud & Overcast bl a)