5. maj 2017
|
Samhälle
Symbiotiskt förhållande mellan näringsliv och offentlig sektor
Journalist: Maya Verma Alm
Upphandlingsmyndigheten stödjer andra myndigheter i goda affärer genom likabehandling men arbetar också för att minska detaljstyrningen.
Inger Ek tillträdde som generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten för ett år sedan och har efter många års erfarenhet i branschen med sig en helhetssyn som är till stor hjälp i hennes arbete. Upphandlingsmyndigheten, som bidrar till den goda offentliga affären genom att ge stöd för att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika, verkar för att motverka korruption och öka konkurrenskraften i samhället. Beroendeförhållandet näringslivet och offentlig sektor emellan gör att det måste finnas ett samarbete, förklarar Inger Ek. Det måste finnas bra villkor och bra förhållanden och det är viktigt att myndigheterna får det de avtalat och beställt. -Som en dans eller en symbios, säger Inger Ek.
Myndigheten har ett uppdrag att arbeta med ett rättssäkert, effektivt och hållbart upphandlingssystem och i hållbarhetsarbetet lägger de vikt vid alla tre aspekter. De hållbarhetskriterier som Upphandlingsmyndigheten länge har använt sig av finns att tillgå i tre olika nivåer för att de som arbetar med särskilda varor inte skall behöva ta fram miljökraven på nytt varje gång. Dessutom underlättar det om offentlig sektor och näringslivet använder sig av ungefär samma krav varje gång. Det som en gång kallades miljöstyrningsrådet, som var ett offentligt ägt bolag, har blivit en del av myndigheten och integrerats i dess uppdrag.
Genom kalkyler och forskning utvecklas system för att se till att upphandlingarna som görs är ekonomiskt försvarbara, ett arbete som myndigheten fortfarande jobbar en hel del med. Det sociala hållbarhetsarbetet kan handla om att ta hänsyn till ILO:s kärnkonventioner, arbeta med riktlinjer för etiskt framtagna produkter eller att arbetsrättsliga villkor för de som utför tjänsterna i Sverige skall stämma med förhållanden som motsvarar lägsta-nivån på lön semester- och arbetstid. Regeringen har nu sagt ja till särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Detta innebär att särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor avseende lön, semester och arbetstid ska ställas om det är behövligt och villkoren går att fastställa. Skyldigheten begränsas till upphandlingar över tröskelvärdet.
Upphandlingssystemet kan uppfattas som långsamt och komplicerat, uppger Inger Ek, men det finns ett syfte med det. Den lagstiftning som ligger till grund för offentliga upphandlingar är en formalialagstiftning som säkerställer att alla inom EU har samma spelregler vad gäller att göra affärer. Då blir det komplicerat, men syftet är att motverka korruption och att ge alla aktörer samma möjlighet att lämna anbud, att alla skall få möjlighet att ta del av den offentliga kakan och inte hindra gränsöverskridande handel. Det skall vara möjligt att handla med grannländer, så ett syfte med regelverket är att gynna konkurrens. -Ibland kan det uppfattas som om det finns väldigt mycket detaljregler i hur en upphandling skall vara utformad, men de styr inte Sverige över själv egentligen, utan respektive land förfogar över är upphandlingsregler under tröskelvärdet, förklarar Inger Ek. Tröskelvärdena är fastställda till nivåer där aktörer typiskt sett förväntas vara intresserade av att lägga anbud utanför sitt eget lands gränser. Anbud som inte överskrider tröskelvärdena, vilka generellt är fastsatta för två år i taget, omfattas inte av EU-lagstiftning. För närvarande är de 1,9 miljoner för kommuner och 1,2 miljoner för staten och omkring 45 miljoner för byggentreprenader. Samtidigt är en försvinnande liten andel gränsöverskridande handel. Den absoluta majoriteten av all handel med offentlig sektor sker med svenska företag.
Något som Upphandlingsmyndigheten ser som en viktigt del av alla myndigheternas upphandlingsarbete är att integrera inköpen i själva verksamheten och låta upphandlingar vara en del av själv verksamhetsutvecklingen. -Inköpen måste vara med redan i ett tidigt skede av verksamhetens planering och inte bara en administrativ pålaga, förklarar Inger Ek. Med det menar hon att det är viktigt att sätta till resurser tidigt i förhållande till vilka krav myndigheten ställer i sin upphandling. Har man höga krav, måste man jobba med att sätta till resurser ända till genomförande och uppföljningsfasen. Överlag finns det en stor utvecklingspotential när det gäller uppföljning, enligt Inger Ek.
Ställer en upphandlande myndighet eller kommun höga krav ur miljöhänsyn, är det även viktigt att sätta till resurser. Det måste finnas tillräckligt med resurser för att säkerställa att det som efterfrågas i en upphandling även är det som man till sist också får, annars sänder det felaktiga signaler ut till marknaden och risken är då att istället förlora i konkurrenskraft.
Det händer att upphandlande myndigheter och kommuner själva väljer att fylla på med mer än vad de egentligen verkligen efterfrågar. -Det är viktigt att ställa relevanta krav som har betydelse för det som levereras i förhållande till vad man vill ha, säger Inger Ek. Annars riskerar de som upphandlar att detaljstyra företag som i sig förlorar intresse av att leverera till kommuner och myndigheter. Även det kan leda till att konkurrensen begränsas eftersom det blir för svårt att lämna anbud. -Här är det väldigt viktigt att samverkan mellan offentlig sektor och näringslivet fungerar, säger Inger Ek.
