Vilka utmaningar ser du med den elektrifiering som sker just nu i branschen? 

– Elektrifieringen medför fantastiska möjligheter, men det går en tydlig skiljelinje mellan de som har förstått värdet av tekniken och de som känner ett motstånd mot den. Det största hindret ligger alltså inte i själva tekniken utan ett sätt att tänka som är cementerat sedan 50 år tillbaka. Ett annat hinder är att elektrifieringen medför något högre investeringskostnader. Därför uppmuntrar vi våra kunder att söka stöd genom exempelvis Klimatklivet och Klimatpremien. Vi hjälper dem också att ta fram de underlag som krävs för att söka dessa bidrag. Oavsett om en kund har en gammal maskinpark eller nyligen har gjort en maskininvestering, fokuserar vi alltid på kundens behov och nytta av investeringen.

 
Vad innebär elektrifieringen för slutanvändaren?

– Skillnaden mellan att köra en dieseldriven och en elektrisk maskin är enorm. Vi har kunder som har fått en markant förbättring av sin arbetsmiljö, med till exempel minskat buller och ökad förarkomfort. Att köra på el kostar dessutom bara en bråkdel av att köra på diesel. För kunder som kör många timmar blir totalkostnaden, inklusive investeringen, jämförbar med att köra på diesel. 

Hur långt tror du vi har kommit om
3-5 år?

– Elektriska maskiner kommer att vara en självklarhet på många arbetsplatser. Vi har en väldigt fin utveckling redan nu. Många företag och kommuner har ett tydligt intresse och tar frågan på stort allvar, bland annat bolag som arbetar med återvinning. Även många lantbrukare har börjat se fördelarna med elektriska bilar, maskiner och solceller.

Hur ser du på branschen just nu? 

– Många av våra leverantörer brottas med långa och osäkra leveranstider. Det beror till stor del på komponentbristen som uppstod efter pandemin. Kapaciteten minskade dramatiskt och fabrikerna har ännu inte lyckats komma i kapp. Att köpa lågprisalternativ är inte heller en lösning, eftersom fraktkostnaderna har skjutit i höjden. Även kriget i Ukraina har påverkat tillgången på till exempel däck från Ryssland. 

Vilka utmaningar står vi inför de kommande åren?

– Om covid tar fart igen och fabrikerna i Asien stängs ned på nytt, kommer problemen att fortsätta. Detsamma gäller kriget i Ukraina som påverkar tillgången till energi och råvaror. Blir problemen långvariga kommer många att tvingas tänka i nya banor. De får till exempel skjuta upp inköp och köpa demo- eller standardmaskiner i stället för specialutrustade maskiner. Samtidigt finns det ändå en stor framtidstro i branschen, eftersom behovet av infrastrukturprojekt är stort i Sverige. 

Var kommer de största förändringarna att äga rum om 3-5 år?

– Jag tänker att allt fler dieseldrivna maskiner kommer att ersättas med eldrivna maskiner. Vi kommer också att få en mängd olika hybridlösningar där man kombinerar el med vätgas, etanol och liknande. Utvecklingen av batterierna kommer att gå snabbt och vara lika revolutionerande som inom mobiltelefoni. För detta krävs en fungerande elförsörjning och en möjlighet att få tillgång till el där den behövs. Vi har också ett skriande behov av servicetekniker som kan hantera den nya tekniken.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter. Att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO₂ -neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar, energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO₂-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Under senare år har vi sett en strukturförändring i våra städer. Utbudet har förändrats och den stora frågan kring innehållet i framtidens stadskärnor återkommer ständigt. Fastighetsägarnas rapport Cityindex Insikt 2022 presenterar ett par helt nya framtidsinsikter och sex olika strategier för ett rikare stadsliv.

En kvantitativ sambandsanalys visar att branschbredd och kultur är nycklar för ett rikare stadsliv. Rapporten visar att stadskärnor med stor branschbredd lockar fler besökare. För varje ny bransch som etablerar sig i stadskärnan ökar besöksflödena med 1-2 procent. Kultur gynnar staden av flera anledningar. Teatrar, biografer och gallerier förlänger stadens öppettider vilket leder till mer liv och rörelse, trivsel och ökad trygghet. I små och medelstora städer är den ekonomiska effekten tydlig, där ökar omsättningen i stadskärnan med i genomsnitt 4,3 procent när en ny typ av kulturverksamhet etablerar sig.

 Resultaten stöttas av rapportens kvalitativa analys, som utgår från goda exempel på hur vi kan tänka för att skapa förutsättningar för ett rikare stadsliv. Utöver branschbredd och kultur är det viktigt att nischa och konceptualisera, skapa synergier med goda grannar, göra plats för utbildning och framför allt sätta mänskliga behov och önskemål i fokus. Rapporten innehåller exempel från hela landet med bokhandlare som erbjuder ost från delikatessbutiken vägg i vägg, second hand-butiker som anpassar utbud och öppettider efter kundernas rörelsemönster i kvarteret och bibliotek som delar lokaler med en saluhall. 

 Vi ser att det unika och identitetsskapande kommer ta en allt större plats. Därför blir kunskap om stadens besökare, invånare och arbetande alltmer relevant. Vad vi vill, värdesätter och konsumerar kommer att ange riktningen för framtidens stadskärnor. Städer är i ständig förändring, det är en förutsättning för dess överlevnad. Men idag sker förändringarna allt fortare och förmågan till omställning, flexibilitet, lyhördhet och innovation blir avgörande. Därför behöver städerna satsa på framtagandet av stadslivspolicy, som tar ett helhetsperspektiv på stadens utbud, som omfamnar ett brett spektrum av verksamheter och branscher samt sätter människan i centrum för besöksanledningar och flöden.

Helena Olsson,
Expert inom stadsutveckling hos Fastighetsägarna

När jag under 2008-2010 utbildade inom ”Bygga-Bo-dialogen”, som var en frivillig överenskommelse inom byggsektorn för att nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige, så var det inte ovanligt att jag stötte på en och annan som inte trodde på att den globala uppvärmningen är orsakad av mänsklig aktivitet. Då var jag ofta förberedd och kunde argumentera för varför det är farligt att avfärda ett så potentiellt stort hot på det sättet. När jag under 2020 under en internutbildning på min dåvarande arbetsplats på nytt möttes av en klimatförnekare blev jag helt ställd. Finns det verkligen fortfarande människor som inte tror på att den accelererade klimatförändring vi ser idag är orsakad av oss människor?

”Klimatförändringarna är vår tids största utmaning”, är förmodligen den mest använda inledningen i olika inlägg som handlar om den omställning som vi är mitt inne i - den gröna omställningen. Icke desto mindre är det precis så det är. För att citera Johan Rockström; ”Klimatet och jordens ekosystem befinner sig i en kris som hotar hela mänskligheten. Du måste  agera nu, och du måste agera med kraft.” Han vänder sig i sin vädjan till politiker, företagsledare och makthavare. För att rädda klimatet handlar till stor del om politisk vilja. 

 Den senaste klimatrapporten från IPCC; ”AR6 Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change”/”Att begränsa klimatförändringen” från april i år, visar att politiska beslut och styrmedel spelar en stor roll för utsläppen. För det är inte lösningar som saknas, rapporten visar tvärtom att det finns lösningar i alla sektorer och innovationer pekas ut som en viktig del av lösningen. 

 Bygg- och anläggningssektorn inklusive fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. De främsta källorna är tillverkning av byggmaterial samt energianvändning i byggnader. Det innebär också att det är här vi hittar lösningarna. Och företagsledarna vill; för att minska klimatpåverkan från den byggda miljön investerar företagen inom byggmaterialindustrin stort i innovation och teknikutveckling. På Byggmaterialindustriernas hemsida har vi listat några av alla de byggmaterialinnovationer som på olika sätt bidrar till den gröna omställningen: Innovationer - Byggmaterialindustrierna

Men för att företagen inom byggmaterialindustrin fullt ut ska kunna bidra till den gröna omställningen krävs att förutsättningarna finns. De största hindren för den gröna omställningen är inte tekniken, utan politik för omställning. De största hindren för den gröna omställningen är utan tvekan långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser och tillgången till fossilfri el till konkurrensmässiga priser. Det finns givetvis fler hinder och för de som är intresserade har Byggmaterialindustrierna sammanfattat de viktigaste hindren för klimatomställningen i ett inspel som vi skickade till Boverket tidigare i år.  Bland företagen finns en stark vilja att ställa om men eftersom det i många fall handlar om stora investeringar är det helt avgörande att det finns förutsägbarhet och långsiktighet från politikens sida. Cementas planerade satsning på CCS är ett jättebra exempel på detta, då det givetvis inte går att investera i en ny teknik om man inte har långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 

 När det gäller tillståndsfrågan så har Miljöprövningsutredningen nyligen överlämnat sitt slutbetänkande med 30 förbättringsförslag, där bland annat ett stärkt samråd lyfts fram som en viktig komponent. Det återstår att se vilken effekt förslaget får.

I somras var det äntligen en fysisk Almedalsvecka igen. Elfrågan var en av de frågor som debatterades flitigt. Det är tydligt att de politiska partierna inte fullt ut är överens om orsaken till de höga och volatila elpriserna vi har haft det senaste året. Ingenjör som jag är ställer jag mig frågande till om det går att lösa problemet om man inte är överens om orsaken. Men jag är samtidigt optimist och tror och hoppas på att våra politiska partier kan enas om en väg som skapar stabila förutsättningar även när det gäller denna fråga, eftersom den är så viktig för Sveriges möjlighet att ställa om samhället. Det kan inte få vara så att förutsättningarna ändras vart fjärde år beroende på vilken regering vi har. 

 De senaste åren har också visat hur sårbara vi är för vad som händer i vår omvärld och på vikten av att värna vår inhemska produktion av byggmaterial. Material och produkter som är tillverkade i Sverige med en lägre klimatskuld än vad motsvarande material och produkter tillverkade i andra länder har. Detta skapar dessutom miljönytta även utanför Sveriges gränser. På det sättet är Sverige med och leder den gröna omställningen. Det är något vi ska vara stolta över och som är värt att skapa de allra bästa förutsättningarna för. 

Anna Ryberg Ågren,
VD Byggmaterialindustrierna

Byggställningsföretaget Bergnäset bygger arbetsplatser på hög höjd. Företaget har verksamhet från Kiruna i norr till Oxelösund i söder. Bolagets devis är att leverera ställningslösningar med trygghet och produktivitet.

Sveriges behov av entreprenad-, teknik- och underhållsarbeten inom energisektorn är större än någonsin. Kraftöverföringen från norra till södra Sverige behöver utökas, nya anläggningar byggas och lokala elledningar underhållas och förbättras. 
– Att arbeta med högspänning är ett svårt och kvalificerat arbete som kräver specialutbildad personal, men just nu råder extrem brist på yrkeskunniga. Jag har varit koncernchef i 29 år och har aldrig sett något liknande. Det är en helt unik situation, säger Jonas Arvidsson, vd och koncernchef på ONE Nordic.

 ONE Nordic-koncernen har cirka 1000 anställda och anlitas av energiproducenter, energidistributörer och energianvändare för att bygga, modernisera, optimera och underhålla anläggningar i Sverige. När det blev tydligt att Sveriges KY-utbildningar inte skulle räcka till, tog ONE Nordic saken i egna händer och startade egna montörs-, trainee- och lärlingsprogram i samarbete med gymnasie- och yrkeshögskolor, kunder och andra aktörer i branschen.
– Tillgången till kompetens är en kritisk faktor om Sverige ska klara av att genomföra energiomställningen. Men ingenting händer från politiskt håll, så vi har slutat uppvakta politikerna. Genom ONE Academy driver vi nu fem yrkesskolor som försörjer oss med kompetens på både kort och lång sikt. 

 ONE Academy har även utbildat de 400 montörer som behövs för att byta 1,7 miljoner elmätare hos hushållen. Med de nya mätarna kommer små hushåll att kunna mata ut överskott på el från en egen anläggning i systemet. De nya mätarna gör också att man lättare kan övervaka sin elförbrukning. 

 Enligt Jonas Arvidsson kommer konjunkturen inom branschen att vara fortsatt stark de närmsta åren, eftersom Sverige har så stora behov inom området.
– Branschen har en stark tillväxt, men vi på ONE Nordic hade aldrig kunnat fortsätta vår tillväxtresa om vi inte hade startat ONE Academy. Det har varit helt avgörande för våra framgångar.

Gert Wingårdh, Sveriges stjärnarkitekt, har blivit prisbelönad flera gånger om och är flitigt anlitad både av privata som offentliga uppdragsgivare. Han har också gjort succé i tv-programmet Husdrömmar och blivit folklig på kuppen. Med drygt 40 år i branschen vet han att man först måste blicka bakåt för att se framåt.