Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? – En ständig och omfattande utmaning i branschen är att förebygga svartarbete och arbetsplatsolyckor. Där behöver hela branschen jobba proaktivt för att nå nollvisionen – att ingen ska behöva dö eller skadas på jobbet. Infobric utvecklar digitala lösningar som bidrar till att öka transparens och kontroll, och på det sättet bidra till att stoppa fusket, öka säkerheten och skapa en sund konkurrens i branschen. Utöver att minska säkerhetsrisker bidrar våra tjänster till att öka produktiviteten på byggarbetsplatsen, genom att minska det administrativa arbetet, förbättra kommunikationsflödet och minimera risken för avbrott och incidenter.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Det är många omvärldsfaktorer som påverkar branschen just nu; dyrare drift-, material- och fraktkostnader, stundande lågkonjunktur och osäkra marknadsförhållanden kräver att bygg- och fastighetsbranschen är flexibla. När många omvärldsfaktorer som ränteläge och ökade material- och fraktkostnader skapar osäkerhet är det ett ypperligt tillfälle att fokusera på att digitalisera verksamheten. Det finns en stor potential i att nyttja tiden när det är lite lugnare till att fokusera på digitalisering och verksamhetsutveckling. Under tidigare konjunkturnedgångar har vi sett en tydlig tendens i att många kunder gör just detta, och som ett resultat kommit starkare ur sämre tider.  

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? 
– Det är hållbarhet som är ”top of mind” för oss på HSB Norr och då gäller det både på kort och lång sikt. Vi måste jobba med hållbarhet ur alla perspektiv så att vi kan fortsätta bygga nya bostäder och fler ska få tillgång till bra bostäder. För att det ska ske behöver vi utveckla bostäder med betydligt lägre klimatpåverkan än vi gjort tidigare. Idag kan vi till exempel bygga mer i trä eller med klimatförbättrad betong. Därför provar vi ”grön betong” i ett av våra projekt i Skellefteå. Dessutom jobbar vi med social hållbarhet, så att det ska bli trivsamt och tryggt att bo och leva i våra städer.

 Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Just nu sätter höga byggkostnader käppar i hjulet för nya bostadsprojekt. Utöver detta har vi stigande räntor och en förväntad lågkonjunktur, vilket skapar en giftig kombination för bostadsutvecklare. Men när antalet påbörjade bostadsprojekt minskar kraftigt under kommande år, räknar vi med att få lägre byggkostnader. Vår lösning i nuläget är att agera långsiktigt genom att köpa mark och driva detaljplaner, så att vi är redo att trycka på startknappen när förutsättningarna finns för att starta nya bostadsprojekt.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– I ett modernt företag är digitalisering en självklarhet Det är en hygienfaktor att kunna erbjuda kunder och anställda användarvänliga, digitala lösningar. Efter att ha jobbat med digitalisering inom både bank- och fastighetsbranschen, ser jag att digitaliseringen har gått från att vara utbudsstyrd till att bli mer efterfrågestyrd, det vill säga att den styrs av slutkundernas krav på tillgänglighet och smidiga lösningar. Det viktigaste för HSB Norr är att kunna erbjuda olika val beroende på kundernas önskemål, vilket kan resultera i en smidig digital lösning, alternativt ett telefonsamtal eller personligt möte på något av våra kontor.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitalisering bidrar till ökad lönsamhet. Genom att automatisera återkommande arbetsflöden ökar produktiviteten och man kan lägga ett större fokus på kärnverksamheten. Digitalisering hjälper även byggbranschen att öka transparensen i alla led och få full kontroll över att rätt behörigheter och kompetenser finns på byggarbetsplatsen, samt att kontrollera att alla underleverantörer också följer lagar och regler. Sammantaget minimerar det risken att drabbas av oförutsedda stillestånd eller överraskningar som kan bli mycket kostsamma. 

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch?
– Energifrågan i kombination med hållbarhet kommer att få en avgörande betydelse de närmaste åren. Minskad energianvändning blir allt viktigare, liksom en effektivare resursanvändning generellt sett. De två största kostnadsposterna för fastighetsföretag är räntor och energi. Under de senaste årens goda tider med låga räntor och energipriser har de inte behövt fokusera på energifrågan, men nu måste de börja undersöka var effektiviseringar kan göras. Många har redan tillgång till en rad IT-verktyg för att samla in denna information. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Min bedömning är att branschens främsta utmaning just nu är att matcha lokaler med rätt hyresgäster. Fastighetsägarna vet fortfarande inte hur hyresgästernas behov har påverkats av pandemin eftersom hyreskontrakten är långa och fixerade. Efter hand som kontrakten löper ut kommer det att visa sig om hyresgästerna vill ha det som i dag eller kanske börjar efterfråga till exempel flexibla hyreskontrakt. 

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget? 
– Den främsta fördelen med digitala jämfört med analoga lösningar är att man lättare kan uppnå effektivitet i verksamheten. Digitaliseringen minskar också risken för fel, eftersom man plockar bort den mänskliga faktorn.

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? 
– Det är att bistå våra kunder så att vi gemensamt bidrar till omställningen mot ett hållbart samhälle på bästa och mest effektiva sättet, både för deras befintliga fastighetsbestånd och nybyggnation. Energieffektiva lösningar är en viktig del liksom återbruk, cirkulärt byggande och digitalisering. Sweco arbetar med Sveriges största fastighetsutvecklare och vi märker av ett allt större intresse för dessa frågor från alla håll. Ambitionerna har funnits länge, nu krävs action och då är samverkan, innovation och mod avgörande.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Den snabba tekniska utvecklingen och kraven på hållbarhet gör att komplexiteten i projekten ökar. Det gäller att greppa helheten tidigt, få in rätt expertis och samtidigt ha kontroll på alla detaljer. Det är en stor utmaning som kräver lång erfarenhet, tryggt ledarskap, struktur och teknisk expertis. En annan sak som jag gärna vill ta upp är att fastighetsbolag måste börja ställa klimatkrav i upphandlingar. Det finns modeller för att räkna ut vad en byggnad kommer att kosta i koldioxidutsläpp under byggnationen och i förvaltning. Ställ krav på att sådana används och utvärdera anbuden i upphandlingen både på utsläpp och pris.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen är en viktig faktor för att öka takten och effektiviteten i alla skeden, från planering och projektering via byggandet till förvaltning av fastigheten. Digitalisering och automatisering är också en viktig nyckel för att fastigheter ska bli resurseffektivare, flexiblare och säkrare.

Det är valår. Vi står inför uppgifter att minska segregation och att säkra vår framtida livsmiljö. I detta har samhällsbyggnadssektorns digitalisering och BIM en viktig roll.

I fastighetsmäklarbranschen utsätts dess mäklare och byråer löpande för nya krav och lagar som de måste förhålla sig till. Att verksamheterna blir alltmer reglerade är något som medlemsorganisationen Fastighetsmäklarförbundet välkomnar. Detta blir en möjlighet för FMF att ge sina medlemmar den medlemsnytta de betalar för och att jobba för en hållbar och sund bransch för alla inblandade parter.

F

astighetsmäklarförbundet med sina drygt 1000 medlemmar är en branschorganisation som arbetar för att förenkla fastighetsmäklarens och dess företags vardag. Det görs genom att erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning och utbildningar men också praktiskt stöd i form av dokument och rutiner som ger mäklarna förutsättningar att följa både gamla och nya regelverk. Att vara ett mindre förbund ökar förutsättningarna till att vara närmare mäklaren, vilket är det arbetssätt FMF valt att arbeta på.

–Det man vill åstadkomma med en ny lag och det som främst driver förändringarna är att förhindra och minska möjligheterna till penningtvätt i branschen, säger Jenny
Stenberg vd för Fastighetsmäklarförbundet.

För mäklarföretagen innebär nya lagen som trädde i kraft 2021 och med det en eventuell oanmäld tillsyn att företagen måste ha sina rutiner och dokument i ordning. FMF var först i branschen med att erbjuda just den stöttningen i form av ett dokumentpaket.

– Vi har ännu inte sett effekten av möjligheten med den nya tillsynen, det är något vi jobbar med nu. Hur väntas tillsynen göras och vad behöver mäklarbyråerna göra. Vi ger stöd och tillhandahåller dokument och system för rutiner, säger Jenny Stenberg.

Under hösten kommer förbundet lansera fler tjänster för att fortsätta stötta våra medlemmar i vad som än kan tänkas komma framöver. 

Nexans har bestämt sig: Den globala kabeltillverkaren ska göra allt som står i deras makt för att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt aktivt bidra till elektrifieringen och omställningen till förnyelsebara energikällor.

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!

Vilka är de största utmaningarna för byggbranschen de kommande åren när det kommer till just återvinning?
– Att verkligen få de utsorterade materialen till återvinning. Det finns vissa material som är lite svårare som till exempel plast, där går endast några få procent idag till återvinning.

 Hur tycker du att branschen bör möta utmaningarna på bästa sätt?
– Det handlar framför allt om att vi måste få ett system där material som introduceras på marknaden också kan tas om hand på ett smidigt och enkelt sätt.

Hur tror du att framtiden ser ut inom ert segment om 3-5 år? 
– Jag tror att det kommer behövas mer samverkan för att få till bra återvinningslösningar som fungerar i alla led.

 Var tror du att de största förändringarna kommer att äga rum de kommande åren?
– Den stora förhoppningen är att återvinningen ska öka och jag vet att det jobbas hårt för att vi ska komma dit.

Haninge kommun sjösätter ”portföljmodellen” och tar samverkan mellan det offentliga och privata till en helt ny nivå. Den nya styrmodellen ökar effektiviteten i stadsbyggnadsprojekt i en kommun som växer så det knakar. 

 Stadsutveckling för kommuner är komplicerat. Det är stora och kostsamma planprocesser där samhällsservice och infrastruktur ska hänga med i byggandet av nya bostäder. Det är många inblandade med olika intresseområden från det offentliga till det privata. För att varje skattekrona ska vara väl investerad krävs god samverkan, effektivitet och högt tempo. Haninge kommun går nu över från den traditionella ”linjestyrningen” till en så kallad portföljstyrningsmodell. 

 Kommunen skapar en tillväxtportfölj i samverkan med kommunens förvaltningar och bolag för att genomföra projekt i rätt tid och med rätt beslutsunderlag utifrån ett tydligare helhetsperspektiv. Modellen ska stärka och förbättra styrning och ledning i de gemensamma projekten där både privata och offentliga aktörer är inblandade.
– Ingen kommun kan idag sköta tillväxten själva, marknaden med privata aktörer är otroligt viktig. Det handlar om att ge rätta och tydliga förutsättningar för både planering och genomförande, säger Anna W Haapaniemi som är portföljledare
för Tillväxtportföljen, samt stadsbyggnadsdirektör i Haninge kommun.

 Haninge kommun med sina snart 100 000 invånare har inte mindre än drygt 150 projekt i sin projektportfölj, ca 15 av dessa är mycket högt prioriterade och får aldrig stanna upp. 
– 15 projekt kan låta lite i en portfölj med över 150 projekt men det är komplexa projekt och vi behöver vara tydlig med vad som är det högst prioriterade, både för vår interna resursplanering inom kommunen men också externt för att vara tydliga och transparenta gentemot alla våra intressenter. Det betyder inte att vi inte driver fler än 15 projekt, tvärtom vi driver många fler projekt men vi behöver jobba med att förbättra framdriften och då är tydligare prioriteringar en viktig åtgärd, säger Anna W Haapaniemi.

 Med den nya portföljmodellen vill Haninge kommun uppnå bättre insyn och överblick av projekten och hur de hänger ihop, externa intressenter och partners får tydliga och långsiktiga förutsättningar, projekten blir skalbara och det blir lättare att göra prioriteringar. Något som behövs för när Haninge nu går från förort till stad pågår inte mindre än sex större samhällsbyggnadsprogram som vart och ett innehåller en mängd olika projekt. Alla delar är lika viktiga för en hållbar utveckling i hela kommunen.
– Ska det byggas bostäder behövs också kommunal infrastruktur som vatten och avlopp, gator, cykelbanor, lekplatser, grönytor och samhällsbyggnader med skolor och annan samhällsservice.
Det är mycket att ta hänsyn till och allt ska bli en lyckad helhet, säger Anna W Haapaniemi.

 Med portföljstyrning slipper kommunen de tidigare stuprören, man kan jobba effektivare, mer fokuserat och med ökad tydlighet både inom och utanför organisationen. Portföljmodellen handlar också om att få en kontrollerad tillväxt med bättre överblick över kostnader och samhällsnyttan. För aktörerna handlar det om förståelse och samverkan. 
– Det handlar om att enas om en gemensam målbild, en viktig faktor är tillit, att alla i projekten förstår sina roller och håller takten och samma gemensamma inriktning, säger Anna W Haapaniemi. 

En effekt av portföljstyrning är att utvecklingen i Haninge blir mer tydlig och transparent även gentemot medborgarna.
– Det är de folkvalda politikerna som pekar ut riktningen. Bakom ambitionerna att stärka kommunens position som regional stadskärna finns en bred politisk vilja och portföljstyrningen handlar om att så snabbt som möjligt få effekt på den politiska viljan. Portföljstyrning är inte bara en modell för en bättre samverkan med byggföretag, konsulter och andra aktörer i näringslivet – utan ger även effektivare, snabbare och resurssmarta processer. Vi kan leverera bättre på skattekronan helt enkelt, säger Anna W Haapaniemi.

I valrörelsen trumfar kortsiktiga plånboksbidrag de nödvändiga, långsiktiga besluten för att bygga ett hållbart samhälle. Politikerna behöver lyfta blicken och ge samhällsbyggnadsbranschen verktyg att fortsätta klimatomställningen.

 Vår bransch får alltfler miljöpionjärer, som skapar ekologiska pilotprojekt. Men nytänkarna får inte tillräcklig draghjälp från politikerna. De lägger ribban alltför lågt för att kommande generationer ska ha bra livsbetingelser. För att vi ska nå miljömålen måste hela samhällsbyggnadsbranschen hoppa på klimattåget och pionjärprojekten bli standard. Det kräver modiga politiska beslut som är både morot och piska. Vi i fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekter ser två områden där politiker kan göra skillnad: Dels skärpta klimatdeklarationer, dels nya incitament och lagkrav som styr mot återbruk.

 Lagen om klimatdeklarationer trädde i kraft den 1 januari och innebär att byggherren behöver upprätta en klimatdeklaration hos Boverket. Det är ett bra verktyg, men lagen är tandlös eftersom den bara kräver beräkning av utsläppen, inte begränsning av dem. Kraftfulla gränsvärden måste införas omedelbart. Vi kräver också att lagen omfattar ombyggnad, tillbyggnad, rivning, markarbeten och utemiljöer liksom hela byggnader och dess livscykel.

 En cirkulär ekonomi i vår bransch där återbruk får ett värde och avfall ett pris, är nästa område där politikerna ska våga skapa förutsättningarna. Vi vill se incitament och regler som styr mot återbruk av byggmaterial och befintliga byggnader och som missgynnar rivning och slöseri med material. Att ställa om till cirkularitet handlar om klimat och livsmiljö, men också om konkurrensfördelar för företag och ökad sysselsättning.

Politiker, dags att lämna 1900- talets fossila parentes och börja ifrågasätta resurs- och klimatbelastande nyproduktion. Lyft blicken från opinionssiffrorna och våga ta obekväma men nödvändiga beslut.

Risken för att drabbas av en allvarlig skada i byggbranschen är större än i många andra branscher. För Ulrika Dolietis, VD i föreningen Håll Nollan, är det oacceptabelt att så många skadar sig allvarligt på sin arbetsplats

Nawar Toma är grundare och vd för skyddsutrustningsföretaget Guardio. Bolaget är först i världen med en Mips-arbetshjälm som kan reducera risken för hjärnskador vid olyckor. Hjälmen har också ett kretskort implementerat där det går att lagra information.
– Om någon skadar sig på en byggarbetsplats läser telefonen av innehållet i hjälmen. Då får man fram den information som användaren själv valt att lagra, som till exempel närmaste anhörig och kontaktuppgifter, mediciner med mera. Med kretskortet i hjälmen är det också enklare för akutsjukvården med ambulans att få korrekt position till olycksplatsen, säger Nawar Toma. 

Hur ser byggbranschen på arbetsmiljö och säkerhet idag jämfört med förr?
– Jämfört med för några år sedan så pratar man mer ergonomi och helhet idag. På de större företagen försöker man numera få till en helhet av de arbetsskydd som behövs. Idag tänker man mer utanför prislapp och nöjer sig inte bara med EN-
standard. Man ser till helhet och funktion. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen gällande säkerhet och arbetsmiljö?
– Det är en extremt konservativ bransch, det tar lång tid för branschen att anamma ny teknik. När jag föreläser för byggbranschen brukar jag ta Apple som exempel. När Apple släpper en ny produkt är det kö till att få köpa den. Så är det inte i byggbranschen. När någon släpper till exempel en ny innovativ skruvdragare som vibrerar och låter mindre, eller en ny hjälm med högteknologiskt innehåll som ger bättre skydd så tenderar ändå användaren att välja de gamla föråldrade produkterna som är sämre för hälsan och säkerheten. 

Hur löser man dessa utmaningar?
– För vår del är nyckeln utbildningar som ökar kunskap och medvetande. Vi medverkar till detta. Bland annat genom att utforma  byggbranschens säkerhetspark i Märsta, där byggföretagen ger anställda utbildning i säkerhet. Vi är också med i organisationen ”Håll nollan” som har visionen att noll personer ska dö av olyckor på sina arbetsplatser. Vi arrangerar varje år en egen arbetsmiljökonferens där vi bjuder in företagens arbetsmiljöingenjörer. Vi utbildar i ämnen som teknologi och forskning inom de produktområden vi är verksamma. Men vi försöker också få in en helhet där vi exempelvis har föreläsare inom psykosocial stress och hur detta påverkar arbetsplatssäkerhet.

Det är inte många som känner till det men byggbranschen står i dag för 20 procent av landets klimatutsläpp. Det kan tyckas betungande men tvärt om är det en enorm möjlighet. Arbetar vi tillsammans kan vi med små medel slå två flugor i en smäll och både skapa en bättre byggbransch och en bättre framtid för vår planet.

Varje vecka arbetar över 1500 personer i Sverige och Norge med att förändra byggbranschen. Dessa personer är engagerade i byggprojekt som motsvarar en årlig investeringstakt på över 30 Mdr kr.
Det är inget forskningsprojekt eller offentligt finansierad studie de deltar i. De gör bara sitt jobb. Jobbet är att arbeta med planering, styrning och koordinering av material och leveranser till respektive byggprojekt; bygglogistik. Arbetet kräver hantering av mycket infor-mation och inkluderar personer från flera organisationer.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet?

Ofta känner vi människor instinktivt på oss om vi trivs eller inte. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som gör att vi upplever en byggnad eller en plats på ett visst sätt, men det handlar ofta om proportioner, ljusintag, rumslighet och rumssamband. Det handlar också om att en plats är tydlig, att det inte finns någon osäkerhet kring var man får vara och inte, och att det finns vackra material och genomtänkta fasadkompositioner och planlösningar. Livskvalitet är när den här helheten blir större än summan av delarna. Viktigt när vi gestaltar är inlevelseförmåga. Vi måste leva oss in i platsens specifika karaktär och i de behov som människorna som ska bruka, passera eller leva på platsen har. Men livskvalitet handlar också om att inte bygga på ett sätt som tär på planeten och gör att vi inte kan uppnå livskvalitet om några år. Därför är samarbete helt avgörande för att vi ska lyckas. Ingen kan lösa det här själv, men med gemensamma resurser och vår sammanlagda kompetens kan vi ta stora kliv och säkra innovativa framtidssäkrade lösningar.

 Hur ska vi utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? Det har ju blivit tydligt att vi har ett stort behov av andra människor, vår ”flock”. Därför tror jag att det kommer att bli vanligare med kollektivboenden för fler än studenter och äldre i behov av vård. All forskning visar att vi mår bättre i kontakt med andra människor. Och det är ett mer hållbart sätt att bygga, som kräver mindre resurser. Men då behöver metoder, attityder och regelverk komma i kapp.

 Hur ser behoven ut i framtiden? Alla pratar hållbarhet men nu gäller det att göra verklig verkstad av det hela. Bygga om i stället för att riva, bygga med återbruk och bygga för återbruk, det vill säga att man planerar för byggnadens desintegration och att materialen ska kunna återbrukas eller återvinnas. Helt enkelt ett helt cirkulärt byggande. Här behövs forskning, erfarenhet och verktyg för att kunna ta bra beslut baserade på fakta och inte på känslor. En studie som vi gjort visar till exempel att byggkostnaderna sjunker ju mer erfarenhet av, i det här fallet trä, man har. Så hållbarhet behöver inte gå ut över den ekonomiska kalkylen. Dessutom kommer CO2 att bli en ny valuta när restriktioner kring utsläpp träder i kraft. Men jag känner att vi på Arkitema är väl förberedda, bland annat med ett egenutvecklat verktyg för att mäta koldioxidutsläpp redan i tidiga faser, där vi kan göra riktig skillnad.

Matthias Diego är operativ chef på Ventisol som tillverkar automatiserade brandgasventilatorer, styrsystem för daglig ventilation och installationer för naturligt dagsljus. Bolaget säljer produkterna i hela Sverige och installationerna görs med samarbetspartners på industrier och kommersiella fastigheter.

Vad bör fastighetsägare tänka på när det gäller brandgasventilationer och rökluckor?
– Viktigaste är att man väljer automatiserade system och inte väljer gammal teknik, där man får stänga luckorna manuellt. Med våra system behöver fastighetsskötarna inte ta sig upp på taket, något som minskar riskerna för arbetsplatsolyckor. Prisskillnaderna idag mellan moderna lösningar och de tidigare generationernas teknik är väldigt liten. Men vi märker att byggföretag fortfarande väljer det som är lite billigare, gammal teknik, något som på längre sikt blir både dyrare och mer riskfyllt i förvaltningen av fastigheter. Oftast måste man göra om installationerna inom några år eftersom fastighetsskötare inte får klättra på taken. 

Vad behövs för att förbättra arbetet med brandgasventilationer och rökluckor?
– Sverige har i kontrast till resten av Europa generellt sett väldigt gamla lösningar för rökluckor. En avsevärd andel fastighetsägare har fortfarande föråldrad teknik, fallande luckor, öppning med vajer och med magneter och gasfjäder som kräver manuell hantering. Detta är något vi vill ändra på. Långsiktigt vinner fastighetsägaren på automatiska lösningar. Nu kan man dessutom kombinera automatiska lösningar för både daglig ventilation, naturligt dagsljusinsläpp och brandgasventilation vid en och samma installation, något som är kostnadseffektivt.

Vi rekommenderar också att man automatiserar rökluckorna i hisschakt. Om olyckan skulle vara framme och det blir en brand är det betydligt lättare för Räddningstjänsten att få kontroll över både rök och eld med moderna automatiserade brandgasventilatorer. Därför handlar det om att öka kunskapen bland arkitekter, konstruktörer och byggföretagen så att de förstår att automatisering av rökluckor är den långsiktigt billigaste och bästa lösningen.

Närmare 100 miljarder kronor går rakt ner i fickorna på kriminella aktörer inom byggbranschen varje år. Lönedumpning, skatteflykt och avtalsbrott ger dem konkurrensfördelar och slår ut seriösa företag. Nu vidtar banker och privata företag åtgärder för att stoppa fusket.

 Statistik från Byggmarknadskommissionen visar att svartarbetet inom byggbranschen mer än fördubblats de senaste tio åren. Arbetslivskriminaliteten omfattar lönedumpning, avsaknad av arbetsgivarbevis, obetalda sociala avgifter, falska företagare, krav på att anställda betalar tillbaka en del av sin lön, traktamente som ersätter lön, olaglig övertid och undermåligt boende.

 Trots branschens omfattande regelverk är avtals- och regelbrott vanligt förekommande. Kontrollfunktionen släpar efter och medför eskalerande kriminalitet, osund konkurrens, kvalitetsbrister och arbetsmiljöproblem. På grund av detta går Sverige miste om minst 19 miljarder i skatteintäkter varje år. 
– Myndigheterna gör alldeles för lite. Man kan få uppfattningen att de har kapitulerat. Okunskap och blåögdhet är kanske närmare sanningen, men det är ingen ursäkt när kriminaliteten eskalerar, säger Mattias Nygren, före detta polis och en av grundarna av säkerhetsföretaget 2Secure.  

 2Secure har tillsammans med företagen Moxy ID och Företagsgranskning utvecklat en heltäckande tjänst för att upptäcka lönedumpning, skatteflykt och osund konkurrens. 
– Myndigheterna är inte dåliga på att ställa krav, men de är usla på att kontrollera. Därför måste vi som privata aktörer ta saken i egna händer och införa bättre kontrollmekanismer, säger Mattias Nygren. 

 Bakgrunden till den ökade kriminaliteten är den fria rörligheten som kom med Sveriges EU-inträde 1995. Även en hittills ihållande högkonjunktur, med stor efterfrågan på arbetskraft och allt fler underentreprenörer, har haft betydelse.
– Vår kultur bygger på ett högt mått av tillit mellan medborgare och myndigheter. Detsamma gäller i näringslivet, där man förutsätter att alla parter håller sina löften. När en marknad som den svenska öppnas upp och bolag med en helt annan syn på löften, lagar och avtal kommer in, missgynnas skötsamma bolag. 

 Samtidigt utnyttjas lagen om offentlig upphandling som uppmuntrar myndigheter att anta det lägsta anbudet. 
– Att sätta prispress är väl utmärkt om man har en fungerande marknad och kontrollfunktion, men lagen om offentlig upphandling har asfalterat vägen för kriminella företag. Risken för upptäckt är obefintlig och vinsterna är enorma, säger Anders Pettersson, VD på Moxy ID.

– Även om vi tar fram en utredning som visar att de använder sig av lönedumpning kan vi inte stoppa dem från att lämna anbud, säger Anna-Lena Norberg, grundare av Företagsgranskning.

 Alla seriösa byggföretag har fått upp ögonen för problemet och vill att kontrollerna förbättras. Även bankerna, med SBAB i spetsen, har börjat engagera sig genom Bankinitiativet som har resulterat i gemensamma riktlinjer och krav vid utlåning som möjliggör ökad kontroll i alla led. Entreprenören måste till exempel ha F-skattsedel och vara fri från skatteskulder. Dessutom följs allt upp digitalt. 
– Det är fantastiskt bra att bankerna gör detta. Om deras satsning får full genomslagskraft i svenskt näringsliv, kommer det vara det största ekonomiska dråpslaget mot organiserad brottslighet i svensk kriminalhistoria någonsin, säger Mattias Nygren.

 Mattias Nygren vädjar till Kommuninvest, som var med från början och hoppade av, att på nytt gå med i Bankinitiativet. 
– Det är viktigt att både den privata och offentliga sektorn sätter upp effektiva kontrollmekanismer, så att vi inte får ett A- och B-lag bland beställarna. Kommunerna bör därför som ett minimum anamma Bankinitiativets krav.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på branschens behov av digitalisering. Kostnaderna är för höga och projekten svåra att driva på ett effektivt sätt. Alla aktörer behöver ta till sig nya verktyg och arbetsmetoder om de ska kunna leva upp till hållbarhetsmålen, vara kostnadseffektiva och samtidigt leverera med hög kvalitet och säkerhet. Beställare och fastighetsförvaltare måste vara drivande och ta ledningen i detta förändringsarbete. 

 Vad skulle du säga är branschens största utmaningar just nu?
– En stor utmaning är att säkerställa kvaliteten i stora och komplicerade projekt. För att uppnå det måste man jobba med styrande dokument och bygga standardiserat. Branschen har en tendens att eftersträva det unika hela tiden, men nu när kostnaderna eskalerar tvingas entreprenörer och projektörer att tänka om. Standardiseringen syftar inte till att allt ska se likadant ut. Det rör sig i stället om en standardisering på funktionell nivå som ger arkitekter och projektörer stöd och värdefull input. Med digitalisering och standardisering på rätt nivå kan vi bygga bättre och billigare.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen bidrar till effektivare processer och levererar värde till kunderna. I dag är digitaliseringen i branschen suboptimerad genom att alla digitaliserar var för sig. Den behöver i stället ske gemensamt och ledas av fastighetsförvaltarna. Vi på Projtools kan hjälpa till med såväl BIM- som informations- och digitaliseringssamordning. De aktörer som blir först med att förenkla sina processer kan lättare hävda sig i konkurrensen.

Vilken är den viktigaste frågan i branschen som ni jobbar med just nu?
– Att bara nämna en fråga kan vara knivigt. Vi jobbar med att höja branschens anseende riktat mot säkrare bostadsaffärer med konsumenten i fokus. Likaså jobbar vi inom FMF med att höja kompetensnivån hos våra medlemmar och medlemsföretag inte minst vad det gäller juridisk kompetens och rådgivning där vi också sedan snart två år erbjuder fördjupad juridisk rådgivning med hög tillgänglighet och konsulter som är specialiserade. Vi finns dessutom representerade på högskolorna och är till del också bollplank vad det gäller den reviderade utbildningsplan som kommer att implementeras hos lärosätena för framtidens fastighetsmäklare.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Marknadsläget i sig ställer fastighetsmäklarföretagen inför nya utmaningar. Troligen kommer vi se färre överlåtelser under en övergångsperiod och redan idag är den svenska fastighetsmäklaren tämligen hårt utsatt när det kommer till konkurrens och intjäningsmöjligheter parallellt med att företagen får färre intäkter och högre kostnader p.g.a längre säljcykler. Det är givetvis branschens önskan att konsumenterna förstår att detta behöver leda till att provisionsnivåerna ses över och att kostnaden för en engagerad mäklare skall leda till avslut och en för konsumenten såld bostad.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Konsumenterna och ett alltmer digitaliserat samhälle generellt ställer nya krav på fastighetsmäklarkåren att vara rörliga och tillgängliga och här kommer digitaliseringen väl till pass. Generellt ökar det också möjligheten att skapa fler affärsmöjligheter och inte sällan väljs fastighetsmäklaren utifrån dessa perspektiv. Dock kan t ex. inte digital signering helt användas när det kommer till avtal då lagrummet per idag inte ger dessa öppningar eller möjligheter men där vi hoppas på förslag till lagändringar för att möta framtidens behov.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på hur fastighetsföretag kan börja arbeta utifrån ett livscykelperspektiv genom Building Lifecycle Management. Om branschens aktörer börjar tänka mer som tillverkningsindustrin, blir det lättare att automatisera och effektivisera processerna. De måste bli bättre på att ställa krav, både som byggherrar och förvaltare. Här kan digitala BIM-modeller ge värdefull information. Det är också viktigt att koda allt material för att undvika ineffektiva processer. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Det skapas numera så otroligt mycket information när man bygger om och bygger nytt. Att förstå hur man ska använda denna är avgörande. Av den totala produktionskostnaden brukar 8-10 % läggas på projektering, medan nästan ingenting läggs på att definiera hur byggnader ska användas. Branschen måste inse att byggdata är en resurs som kan bidra till en effektivare förvaltning.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– IOT-teknik med beteendesensorer är nyckeln till en ökad förståelse för hur byggnader och olika rum används. Den hjälper förvaltare att bättre dra nytta av till exempel kontorslokaler och undersökningsrum i sjukvården. Informationen kan också användas för att fördela om resurser i det befintliga fastighetsbeståndet i stället för att bygga nytt.

Klimatomställningen driver utvecklingen framåt och nya innovationer inom fastighetssektorn krävs för en snabb och effektiv modernisering av fastighetsbeståndet. Proptech-bolaget Abentor Innovation är nu först i världen med nästa generations fastighetssystem som lanseras under samlingsnamnet ”A.I. Next Generation”.

Med repet som livlina, det är bokstavligen vardagen för entreprenadföretaget VYN. Ett företag som utför avancerade tjänster och bygguppdrag på hög höjd, med rep som arbetsmetod. För kunderna innebär det besparingar av både tid och transporter. 

 Det som började med en fascination för klättring blev en professionell arbetsmetod, att utnyttja repets fördelar på höga höjder för byggnation, fasadrenoveringar, fönsterputsning, skyltbyte och andra fastighetsåtgärder. Idag är VYN ett snabbväxande bolag i sin gener när alltfler byggbolag och fastighetsägare upptäcker repets fördelar i samband med entreprenadarbeten på fasader och fönster, atriumgårdar och slutna utrymmen.
– Varje uppdrag med rep i stället för ställningar innebär besparingar på många plan. Ett fast system för reparbete ökar effektiviteten, sänker kostnaderna och ger mindre störningar. Det är till stor nytta för kunder som till exempel behöver fönsterputs eller andra fasadåtgärder. Dessutom är metoden skonsam mot miljön eftersom inga tunga transporter eller liftar behövs, säger Jon Enström, vd, grundare och ägare av VYN.

VYN utför alla typer av tjänster för åtgärder på fasader, även hela renoveringar. Nu väntar en bulk i och med att miljonprogrammet är ålderstiget och behöver en ansiktslyftning.
– Vår metod lämpar sig utmärkt för de åtgärder som behövs på miljonprogrammets fasader som omfogning, lagning och målning. Vi gör ett sådant arbete just nu åt Malmös största bostadsrättsförening, berättar Jon Enström.

VYN:s samtliga reparbetare är utbildade och certifierade för att utföra professionella reparbeten enligt internationella krav. För denna unika kompetens finns en internationell medlemsorganisation SPRAT – the Society of Professional Rope Acess Technicians. Och fördelarna med reparbete om metod är många, även då det för en lekman kan upplevas som riskfyllt att hänga i ett rep på hög höjd. 
– Det finns fasader som är i trånga lägen, där det inte går att utföra åtgärder på annat sätt än att använda rep. Vi tar alltid fram skriftliga riskanalyser och räddningsplaner innan vi påbörjar våra uppdrag, säger Jon Enström.

 Förutom att utföra uppdragen med rep erbjuder VYN också fasta system på fasader för framtida bruk, dessa kan monteras i samband med byggnation och de ger många fördelar, för det kontinuerliga behovet.  
– Fasta system ger möjlighet att enklare arbeta via rep för de åtgärder som över tiden behövs genomföras. Behovet av fasta system bör utredas i alla nybyggnationer av högre byggnader, så att det framtida underhållet blir smidigare och mer kostnadseffektivt jämfört med traditionella ställningar som exempel, säger Jon Enström.

När VYN installerar fasta system på fastigheter görs först en grundlig plan utifrån fastighetens behov. Då identifieras hinder och möjligheter.
– Om vi kommer fram till att fastigheten tjänar på och behöver ha ett fast system för reparbete eller fallskydd, då skräddarsyr vi en lösning, berättar Jon Enström. 

 Lösningen tas fram i samverkan mellan VYN och projektets arkitekter, konstruktörer och projektledare som ansvarar för fastighetens byggnation. VYN:s konsulter tar också fram kostnadsförslag för produkter och installation.
– Vi tar hand om installationen från planering till montage och levererar ett system som är klart att använda, säger Jon Enström.

 Kunden får en fullständig manual och dokumentation som beskriver hur systemet ska användas och vilka krav som ska ställas på framtida leverantörer. De system som VYN levererar besiktigas och kontrolleras innan de godkänns för användning.

Sveriges behov av entreprenad-, teknik- och underhållsarbeten inom energisektorn är större än någonsin. Kraftöverföringen från norra till södra Sverige behöver utökas, nya anläggningar byggas och lokala elledningar underhållas och förbättras. 
– Att arbeta med högspänning är ett svårt och kvalificerat arbete som kräver specialutbildad personal, men just nu råder extrem brist på yrkeskunniga. Jag har varit koncernchef i 29 år och har aldrig sett något liknande. Det är en helt unik situation, säger Jonas Arvidsson, vd och koncernchef på ONE Nordic.

 ONE Nordic-koncernen har cirka 1000 anställda och anlitas av energiproducenter, energidistributörer och energianvändare för att bygga, modernisera, optimera och underhålla anläggningar i Sverige. När det blev tydligt att Sveriges KY-utbildningar inte skulle räcka till, tog ONE Nordic saken i egna händer och startade egna montörs-, trainee- och lärlingsprogram i samarbete med gymnasie- och yrkeshögskolor, kunder och andra aktörer i branschen.
– Tillgången till kompetens är en kritisk faktor om Sverige ska klara av att genomföra energiomställningen. Men ingenting händer från politiskt håll, så vi har slutat uppvakta politikerna. Genom ONE Academy driver vi nu fem yrkesskolor som försörjer oss med kompetens på både kort och lång sikt. 

 ONE Academy har även utbildat de 400 montörer som behövs för att byta 1,7 miljoner elmätare hos hushållen. Med de nya mätarna kommer små hushåll att kunna mata ut överskott på el från en egen anläggning i systemet. De nya mätarna gör också att man lättare kan övervaka sin elförbrukning. 

 Enligt Jonas Arvidsson kommer konjunkturen inom branschen att vara fortsatt stark de närmsta åren, eftersom Sverige har så stora behov inom området.
– Branschen har en stark tillväxt, men vi på ONE Nordic hade aldrig kunnat fortsätta vår tillväxtresa om vi inte hade startat ONE Academy. Det har varit helt avgörande för våra framgångar.