Regeringen förutspår att elbehovet i Sverige kommer fördubblas till 2045. Det innebär att Sverige behöver bygga ut elproduktionen med 10 TWh per år. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig, svenska industrier skriker efter mer billig el redan idag. Vindkraft kan leverera på efterfrågan: den kan byggas ut snabbt, i stor skala och till låg kostnad. 

–Det är mycket angeläget att redan idag öka andelen förnybar el i elsystemet. Stora företag och industrier behöver tillgång till billig, fossilfri el för att framidssäkra sin verksamhet men även för att etablera helt nya satsningar som skapar arbetstillfällen. Vindkraft är det enda kraftslag som kan byggas ut tillräckligt fort, storskaligt och mest kostnadseffektivt. Utbyggd vindkraft leder till sänkta elkostnader för svenska hushåll och företag, säger Johanna Bohn, vd på wpd Scandinavia, Europas ledande vindkraftsprojektör.

wpd har funnits i Sverige i tjugo år och bolaget har en omfattande pipeline med framtida vindkraftsprojekt runtom i Sverige. Trots att wpd har flera projekt som ska omsättas de kommande åren ser företaget utmaningar för framtiden.

Elektrifieringen av svensk industri behöver vindkraft
Sverige har flera energiintensiva verksamheter och elproduktionen måste i runda tal fördubblas för att elektrifiera industri- och transportsektorn. En snabbt utbyggd vindkraft är därför en fråga om attsäkra Sveriges industriella konkurrenskraft.

Intresset för att investera i svenska vindkraftsprojekt är mycket högt och just nu byggs det många projekt runtom i landet. Däremot måste tillståndsprocesser förenklas och förkortas om utbyggnad av svensk vindkraft ska kunna fortsätta.

– I Tidöavtalet framför regeringen önskemål om ett snabbspår för tillståndsprocesser med inriktning mot kärnkraft. Vi instämmer i att utbyggnaden av elproduktion bör prioriteras för att lösa den akuta energikrisen, men ett eventuellt snabbspår bör vara teknikneutralt och omfatta alla kraftslag. Vi anser också att klimatnyttan måste väga in tyngre vid tillståndsbeslut  säger Johanna Bohn. 

Staten bör ersätta kommuner som möjliggör ny elproduktion

Hon hänvisar till en Sifoundersökning som genomfördes tidigare i år. Av den framgår att 58 procent av svenskarna anser att deras hemkommun bör satsa mer på vindkraftsutbyggnad. Samtidigt möter många vindkraftsprojekt lokalt motstånd bland människor som är bosatta i närheten.

Av en annan undersökning genomförd av Demoskop framgår att en stor majoritet av de svenska kommunpolitikerna är positiva till vindkraftsprojekt i sin kommun.

–Jag anser att utbyggnad av elproduktion bör betraktas som ett nationellt intresse och att de kommuner som tar sitt ansvar bör beviljas statlig ersättning för det, säger Johanna Bohn.

Decentraliserad elproduktion är en säkerhetsfråga
Hon betraktar även lokal decentraliserad elproduktion som en säkerhetsfråga. Undersökningar av Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI visar att vårt centraliserade elsystem är sårbart för eventuella attacker och andra incidenter.

–En inhemsk decentraliserad elproduktion ökar motståndskraften i elsystemet. Det är en faktor som exempelvis Försvarsmakten bör ta hänsyn till i dialogen med vindkraftsprojektörer. Det handlar om att hitta hållbara lösningar för samexistens. Sverige har mycket goda förutsättningar för en utbyggd vindkraft. Det bör vi tillvarata på bästa sätt, säger Johanna Bohn

Snabbt utbyggd vindkraft är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige.

Kan du berätta lite om Sverdrup Steel och ert arbete?
Sverdrups Steel är en global leverantör av hög-legerat rostfritt stål i form av plåt och stång. Vi har under de senaste åren vuxit och har nu säljkontor och servicecenters i tio länder i Europa och Asien och troligen världen största lager av NORSOK-godkänt material. Vi har också en egen teknisk avdelning bestående av metallurger som kan bistå våra kunder med hjälp. Bra lagertillgänglighet, teknisk kompetens och konkurrenskraftiga villkor har bidragit till att göra oss till en föredragen partner.

Vad har du för tankar om den aktuella stålindustrin och hur förhåller ni er till det?
Stålindustrin ses ofta som en ganska konservativ industri, men sanningen är att vi ser hos våra partners att väldigt mycket tid och resurser läggs på forskning, optimering av produktionkedjan och högt fokus på hållbarhet.

Vad tror du om framtiden gällande stålindustrin?
Världen förändras ständigt och även stålindustrin gör sitt för att anpassa sig, ett bra exempel på det är arbetet med fossilfritt stål. Behovet av stål kommer alltid att finnas där och för ”våra” stål så kan vi också historiskt se att behovet har ökat och att det även framöver finns en tillväxt och efterfrågan på rostfria specialstål.

Vad finns det för utmaningar i branschen och hur ska man lösa dem?
Naturligtvis kommer miljö och hållbarhet att ligga i fokus. Vi kan bidra med genom att hjälpa till med materialvalen. Med rätt val av stål så kan man många gånger bidra med minskat klimatavtryck, förlänga produkters livslängder, samt minska initiala materialåtgången och framtida underhållskostnader. Så för oss handlar det naturligtvis mycket om att utbilda och informera om våra stålsorter.

Nya krav på blyfrihet styr omställningen i produktionsprocessen av mässing. Med en egenutvecklad produktionsmetod, Aqua Nordic®, går det svenska Nordic Brass Gusum ett steg längre. Företagets blyfria mässing innehåller egenskaper som bidrar till en mer hållbar tillverkning och återvinning.

Mässing är ett material som är vanligt i heminredning, köksblandare och vattenkopplingar. Traditionellt blandas bly in i mässing för att göra metallen mer lättarbetad vid bland annat gjutning men också för att det är ett billigt legeringselement. Bly är dock ett problematiskt grundämne ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Därför har politiskt direktiv lagts om att bly ska fasas ut i mässingsprodukter.

– 2025 träder EU:s nya vattendirektiv i kraft. Det innebär att alla i Europa ska ha tillgång till samma vattenkvalitet. Under 2032 skall VVS installationer, men också transport av dricksvatten, vara helt blyfritt. Detta är en stor omställning för vår bransch. Branschen har också valt olika vägar för att möta kravet, säger Per-Eric Persson, produktchef på Nordic Brass Gusum.

Nordic Brass Gusum, som ligger fyra mil söder om Norrköping, grundades 1653 och är ett av Sveriges äldsta bruk. Hantverkskunskapen har överförts under 370 år till nya generationer bruksarbetare och i takt med tiden har även produktionstekniken utvecklats. Nu, under 2000-talet har företaget tagit fram en ny patenterad innovation - Aqua Nordic – en banbrytande produktionsmetod av blyfri mässing.

Kärnan i patentet ligger i att tillsättningen av bly har ersatts med keramiska partiklar som underlättar produktion av mässing vid smältning, gjutning och bearbetning. Företaget har också utvecklat en egen unik logistik kring återvinning av mässing.

– Vi har tänkt på hela återvinningscykeln. Bland annat kan vi återvinna och blanda mässingslegeringar utan att kunder behöver separera returmaterialet vilket normalt medför extra kostnader. 

Bearbetningsegenskaperna i vår mässingsprodukt ger dessutom mindre verktygsslitage vilket innebär att våra kunder kan bearbeta mässingen mer resurseffektivt, säger Per-Eric Persson.

Varje år tillverkar Nordic Brass 25 000 ton mässing där man använder 90 procent återvunnet material som till stor del transporteras med egna turbilar. Enligt Swiss Centre for Life Cycle Inventorie’s har företagets produktionsmetod sänkt CO2-utsläppen till 71 kg per ton mässing.

– Jämfört med våra konkurrenter i Tyskland och Italien som släpper ut 8 till 10 gånger mer CO2 per ton och konkurrenterna i Spanien och Turkiet som släpper ut 18 gånger mer så  har vi sänkt våra utsläpp avsevärt. Dessutom använder vi enbart miljöcertifierad el som i kombination med blyfri mässing ger fördelar både när det kommer till energiförbrukning och cykeltiden, säger Jörgen Lindbäck. Nordic Brass Gusum är den enda mässingstillverkaren norr om Berlin med Norden som sin största marknad. Volymen av den tillverkade mässingen som sker i Gusums fabrik motsvarar tre procent av den totala produktionen i Europa.

– Processen att ta fram vår tillverkningsmetod har tagit 10 år, vi var tidigt ute med att ta fram en egen patenterad metod som ännu ingen har lyckats kopiera. 

Även om vi slåss mot de stora drakarna om marknadsandelar i Europa så ser vi betydande möjligheter med att utöka leveranserna av miljövänlig mässing till nya marknader, säger Per-Eric Persson.

Järn- och stålindustrin är en av Sveriges äldsta och viktigaste industrigrenar. Svensk stålindustri är världsledande på högförädlade och specialiserade produkter. Samtidigt står industrin inför utmaningar, inte minst klimatmässigt vilket också driver innovation och skapar nya möjligheter.

Jernkontoret, som i år firar 275-årsjubileum, är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation med uppdraget att tillvarata stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig verksamhet i Sverige. Den industrigemensamma visionen ”Stål formar en bättre framtid” bygger på tre åtaganden: att leda teknikutvecklingen, utveckla människor och skapa klimatnytta.

–Stålindustrin är viktig för Sverige ur flera perspektiv. Den svenska stålindustrin sysselsätter drygt 16 000 medarbetare och stod 2020 för ett samlat exportvärde på 45 miljarder kronor. Sett till antal producerade ton är svensk stålindustri en relativt liten spelare globalt, men inom vissa nischer är vi världsledande, säger Jernkontorets vd Annika Roos. 

Fossilfri elförsörjning viktig för att lyckas med klimatomställningen 

Tillverkningen av järn och stål är resurs- och energikrävande, stålindustrin beräknas stå för drygt 12 procent av de svenska Co2-utsläppen idag. Industrin ställer om för att minimera branschens klimatpåverkan vilket inkluderar både kontinuerlig resurs- och energieffektivering och stora satsningar med stor effekt på utsläppen. En av de mest omtalande satsningarna just nu är Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall i norra Sverige. 

En starkt bidragande faktor till Sveriges position som en ledande järn- och stålnation är att företagen har haft en stabil tillgång till elkraft till konkurrenskraftiga kostnader. Om Sverige och svenska företag ska klara av att genomföra klimatomställningen och säkerställa tillväxt, krävs omfattande investeringar i såväl elproduktion- som överföringskapacitet i elnäten.

–De stålprodukter som produceras i Sverige gör ett mindre klimatavtryck än stålprodukter som tillverkas i många andra länder. Det beror på att vi har haft en förhållandevis god tillgång till fossilfri energi. Det bidrar i sin tur till att svenska produkter gör stor klimatnytta även globalt. Tillgången till grön el till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet är en otroligt viktig grundförutsättning för den svenska stålindustrins fortsatta tillväxt. Det här är en central framtidsfråga, inte minst med tanke på att stålindustrins elbehov kommer att öka kraftigt framöver, säger Annika Roos.

Efterlyser effektivare tillståndsprocesser 
En central fråga för den svenska stålindustrins framtida konkurrenskraft är att skapa mer effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser, som idag ofta är omständliga och resurskrävande. Tillstånd behövs exempelvis för att bygga nya vindkraftverk, men även för mer produktionsnära investeringar.

– För att vi ska kunna ställa om behövs tillräckligt med el och för att det ska kunna ske inom kort och lång sikt måste tillståndsprocesserna var effektiva. Det är en grundförutsättning för att industrin ska kunna planera verksamhet och investeringar. 

Dagens långa tillståndsprocesserna utgör en bromskloss för branschens omställning, säger Annika Roos. Stålindustrin är en gammal och anrik svensk industrisektor och samtidigt en framtidsbransch.

–Många talar mycket om hur vi ska göra ståltillverkningen fossilfri, men lägger inte lika mycket fokus på den klimat- och samhällsnytta våra svenska stålprodukter bidrar med. För att bygga exempelvis ett vindkraftverk krävs många komponenter av stål. Utan stålkomponenter är det helt enkelt inte möjligt att bygga vindkraftverket och därmed inte heller möjligt att utvinna vindkraft. Svensktillverkade stålprodukter utgör därmed en viktig pusselbit för världens arbete med att nå sina klimatmål, säger Annika Roos.

Den gröna omställningen eldar på efterfrågan på metaller.
ContiTech Conveying Solutions tillhandahåller en räcka med produkter och lösningar. Alltför en hållbar och effektiv gruvbrytning.

ContiTech Conveying Solutions är en del av Continental som har hållit ställningarna som ett innovativt företag så långt tillbaka som till 1871. Under årens lopp har bolagets arbete resulterat i en rad nya tekniklösningar som tagit samhällsutvecklingen till nya nivåer. Första patentet var 1875 och en innovation som skyddade hästens hov från skador och slitage. Sedan dessa har det blivit många patent bland annat på drivremmar, banbrytande gummitermos för varmt vatten, robusta slangar, transportband och inte minst de kanske mest kända gummidäcken som bär koncernens namn - Continental. Idag tillhandahåller Continental genom sina verksamheter ContiTech Conveying Solutions också innovativa produkter och helhetslösningar till gruvindustrin.

– Vi levererar både produkter och helhetslösningar till gruvindustrin. Digitalisering av våra helhetslösningar för transportband är en viktig del, säger Marcus Hennevelt som är försäljningschef på ContiTech.

Det är en hel radda av produkter som bolaget erbjuder till gruvindustrin såsom godsslangar, vibrationsdämpningar, slitageskydd med flaggskeppet är transportbanden, där är bolaget världsledande.

– Det är transportbanden som är vår mest framgångsrika produkt för gruvindustrin. Där har vi idag digitala lösningar för att säkerställa kvaliteten och logistiken. Vi har utvecklat special drönare för inspektioner av långa transportörer, transportband som kan vara alltifrån 10 km till 15 km långa, berättar Marcus Hennevelt.

Gruvbrytning har på senare tid kommit att bli en central politisk fråga, detta för att klara den politiska gröna omställningen. Det som vi behöver till bland annat bilbatterier och till energi ligger under jorden. Här handlar det om att göra brytningen med så liten påverkan som möjligt på miljön.

– Människan har gjort sig beroende av gruvbrytning, i annat fall får vi till exempel inte batterier till våra elbilar. Vi ser ett fortsatt stort behov av gruvbrytning, vi är beroende av materialet, säger Marcus Hennevelt.

Det industrin arbetar fokuserat med är att göra brytningen och det material som behövs så hållbart som möjligt. ContiTech Conveying Solutions utgör inget undantag.

– De krav vi har tagit på oss är betydligt strängare än de politiska mål som är uppsatta gällande hållbarhetsfrågor. Vi är en stor koncern med egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi samarbetar också med universitet och tekniska högskolor för nya hållbara lösningar och produkter. Det vi också fokuserar på är vad vi gör med uttjänta produkter som tjänat ut sin tid. Här kommer nya lösningar för återvinning, som är en viktig del i hållbarhetsarbetet, säger Marcus Hennevelt.Idag finns bolaget med sina produkter i de flesta välrenommerade gruvorna runt om i världen. I Sverige är LKAB och Boliden stora kunder.

Den gröna omställningen är som ljuv musik för hela den svenska gruvindustrin men samtidigt med detta paradigmskifte står det andra problem för dörren. Inte minst en orolig omvärld med kriget i Ukraina.

– Ryssland har varit en stor exportör av råmaterial till oss. Nu har vi fått hitta andra vägar precis som andra tillverkare fått göra. Det har gjort att råmaterialpriserna har exploderat och det har varit brist på material. Prisnivån har ökat med runt 30 till 40 procent i år och vi lever fortsatt med problemet med höga energikostnader, säger Marcus Hennevelt.

Detta är något som driver på priserna till slutkund. Dessutom har ContiTech en stor del av tillverkningen i Tyskland som medavbrutna gasleveranser från Ryssland fått en gigantisk elbrist.

– Det vi kan göra är att vara så duktiga att våra kunder ser ett mervärde i oss, att lägga tillverkning någon annanstans innebär ökade kostnader för transporter, just nu är det som att välja mellan pest och kolera, säger Marcus Hennevelt.

Men för svensk gruvbrytning ser det trots allt ljust ut. LKAB och Bolidens expansionsplaner är positiva och det pratas om återöppnande av tidigare nerlagda gruvor, något som borgar för en positiv framtid för ContiTech  Conveying Solutions.

– Gruvindustrin har hamnat i fokus och vi ser ljust på framtiden, avslutar Marcus Hennevelt.

Koncernen Continental är börsnoterat och har 200 000 anställda. Inom ContiTech finns 46 000 anställda, Conveying Solutions har 6000 anställda.

Energieffektivisering är en brinnande fråga för industrin. Med en ny banbrytande helhetslöning för energioptimering hjälper Lundaföretaget Sensenode industriföretag att identifiera energitjuvarna i anläggningarna. Resultatet kommer omgående i forma av besparingar och minskade koldioxidutsläpp.

Klimatomställningen driver på elektrifieringen i hela samhället. När det gäller den redan elintensiva industrin beräknas energibehovet öka med 200 procent inom den kommande tioårsperioden. Detta i kombination med ökade energipriser och energibrist har gett svenska industriföretag ett starkt incitament att energieffektivisera verksamheterna. Och det är viktigt att komma igång snabbt för att elen ska räcka till alla.

Startupföretaget Sensenode har utvecklat en digital lösnings för övervakning och effektivisering av energianvändning. Tjänsten riktar sig främst den tillverkande industrin.

– Ett industriföretag har ofta bra koll på sina elabonnemang och kan räkna av energiåtgången på elfakturan. Däremot  har man sällan den övergripande kollen var inne i industrin de tomma lasterna finns och vad man kan göra åt dem, säger Jonas Eriksson, delägare och kommersiellt ansvarig på Sensenode och fortsätter:

– Med vår digitala lösning går det enkelt att både mäta energiåtgången i anläggningen, men också få förslag på direkta åtgärder som både sparar pengar och koldioxidutsläpp.

Tjänsten innehåller en avancerad hård- och mjukvara i from av ett trådlöst mätverktyg samt en komplett kommunikationslösning, allt kopplat till en skalbar mjukvaruplattform. I den ingår också ett analysverktyg som identifierar förbättringar, ger löpande uppföljningar och larmar vid avvikelser.

– Våra energimätare kan mäta allt från gas, värme och vatten och det görs trådlöst. Poängen är att vi har tekniken som kan ge mätvärden på allt i en anläggning oavsett om utrustningen är gammal eller ny.  Det ger våra kunder en övergripande koll som få andra kan erbjuda på marknaden, säger Jonas Eriksson.

En annan fördel med Sensnodes mätteknik är att den mäter alla variabler på alla fyra kanaler samtidigt vilket ger en stor exakthet i mätvärdet.

– Felmarginalen i våra mätvärden ligger under en procent. Betänker man att man använder 10- 20 gigawatt timmar, ja, då är en högre felmarginal väldigt mycket, säger Jonas Eriksson.

Den stora biten i tjänsten ligger i analysverktyget där informationen av mätvärdena processas och ger förslag på förbättringar. Den digitala lösningen konverterar dessutom varje kwh till Co2.

– Man får med andra ord en totalkoll på avtrycket från varje producerad enhet. Dessutom larmar analysverktyget vid avvikelser i energiförbrukningen samt ger förslag på enklare åtgärder.  Ofta handlar åtgärderna om förändring i rutiner som är kopplade till mänskligt beteende men som leder till en energibesparing på 5-15 procent, säger Jonas Eriksson.

Sensenodes digitala lösning kräver inte långa konsulttider och är enkel att komma igång med.  Industriföretagen har i och med det fått ett smidigt verktyg att använda för att jobba med hållbarhet och energieffektivisering. Bland företagets kunder finns industrikoncernen Trelleborg, Epiroc, Volvo Group, Skistar, Thule Group och Boliden. Bakom Sensonode står också investmentföretaget Latour, Almi Greentech samt några mindre investerare i form av affärsänglar.

Ibland ser man inte skogen för alla träd. Bergmaterialindustrin har råkat ut för något liknande, där många inte ser vilken avgörande roll som bergmaterial har i vårt samhällsbygge. Bergmaterial används överallt.

– Bergmaterialhantering är i mångt och mycket en regional fråga. Eftersom bergmaterial är tungt och därmed resurskrävande att transportera så transporteras materialet i allmänhet sällan längre en ett par mil. Det finns idag i Sverige cirka 1 200 täkttillstånd för berg och grus. Det är orimligt att transportera materialet längre utifrån ett kostnads- och miljöperspektiv. Bergmaterialindustrin står därmed i diametral motsats till exempelvis gruvindustrin, som ofta exporterar sina råvaror globalt, säger Mårten Sohlman, vd på Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, en branschorganisation för producenter och leverantörer av bergmaterial samt branschens underleverantörer.

Ett essentiellt byggmaterial som alltid efterfrågas 
Bergmaterial behövs i princip till alla typer av byggprojekt. Betong och asfalt består exempelvis till ca 90 procent av just bergmaterial. I Sverige är tillgången på bergmaterial generellt sett god, mycket tack vare vår berggrund som till stor del består av granit och gnejs. Tillgången till bergmaterial av god kvalitet varierar dock i olika delar av landet. En utmaning för branschen är att det i dagsläget är i stort sett omöjligt att få bergtäktstillstånd nära storstadsregionerna, trots att det är där det byggs som mest. Bergmaterial är ett essentiellt byggmaterial som alltid kommer att efterfrågas, oavsett konjunkturutveckling och framtidsprognos. Nu går branschen mot en ökad automatisering och effektivisering.

Jättepotential för mer cirkulära flöden Bergmaterialbranschen står fullt ut bakom Sveriges klimatmål att bli fossilfritt till 2045 och att uppnå en halverad klimatpåverkan till 2030. För att nå hållbarhetsmålen fokuserar SBMI på att öka andelen fossilfria produktionsprocesser, främst genom att öka elektrifieringsgraden samt att öka andelen cirkulär materialförsörjning.

– Det finns en jättepotential att öka bergmaterialindustrins cirkulära materialflöden. Samtidigt står vi inför stora regelhinder. Alla samhällsaktörer är positivt inställda till ett mer cirkulärt samhällsbyggande men prövnings- och tillståndsmyndigheter vet inte alltid hur de ska jobba för att främja detta. Här krävs ett rejält omtag, säger Mårten Sohlman.

Miljötillståndshanteringen skapar osäkerhet i branschen
En utmaning i branschen och en bromskloss för dess hållbarhetsarbete och expansion är definitivt den nuvarande miljötillståndshanteringen. Bergmaterialindustrin är en av samhällets mest miljötillståndsintensiva branscher. Bergmaterialföretagen lägger mycket resurser på att hålla sig uppdaterade kring rättspraxis som berör branschens miljötillstånd. Det senaste årets samhällsdebatt kring miljötillståndsfrågan präglas av den uppmärksamhet som getts de miljöprövningar som Cementa AB och LKAB genomgår.

Dessa prövningar illustrerar tydligt behovet av en robust och rättssäker hantering av samhällets miljötillstånd.

Bergmaterialbranschen är en av de branscher som har störst flöde av miljöprövningar med ett hundratal prövningar per år. Oförutsägbarheten i att inte veta om ett tillstånd i slutänden kommer att kosta en eller sju miljoner kronor eller om det kommer att ta ett eller tre år att få det tär på och skapar osäkerhet i branschen.

Mårten Sohlman betonar att miljöprövningsfrågan i slutänden är en samhällsfråga eftersom det i förlängningen hotar tillgången till bergmaterial.

–Effektivare miljtståndsprocesser är nödvändigt för att främja omställningen till fossilfrihet och till ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhällsbyggande. Bergmaterialindustrin är en av de tjugotvå branscher som tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Utdragna miljötillståndsprocesser med oförutsägbart utfall identifieras som en av de största utmaningarna för branschens klimatomställning, säger Mårten Sohlman.

Statlig utredning ska förenkla miljötillståndsprövningen 
En tydlig trend är att omfattningen av miljötillståndsprocesserna ökar, utredningskraven ökar, och villkoren i branschens tillstånd blir alltmer detaljerade. Många företagare i bergmaterialbranschen upplever att miljötillståndsprocessen präglas av långa beslutstider, oförutsägbarhet och omfattande utredningar utan motsvarande miljönytta.

– Det finns en jättepotential att öka bergmaterialindustrins cirkulära materialflöden. Samtidigt står vi inför stora regelhinder. Alla samhällsaktörer är positivt inställda till ett mer cirkulärt samhällsbyggande men prövnings- och tillståndsmyndigheter vet inte alltid hur de ska jobba för att främja detta. Här krävs ett rejält omtag, säger Mårten Sohlman.

Fakta
SBMIs uppgift är att samla och stärka svensk bergmaterialindustri, att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen i branschrelaterade och näringspolitiska frågor samt att företräda medlemmarna i frågor av gemensamt intresse inför statsmakt, myndigheter, andra organisationer, internationella organ och allmänhet.

Marcus Johansson Prakt är vd för Quartiers Properties AB med verksamhet i Spanien, där bolaget utvecklar bostäder och hotell.
– Just nu säljer vi ett projekt med 100 lägenheter och inom kort kommer vi att lansera ytterligare ett projekt om 60 nya lägenheter i lyxsegmentet. Utöver det driver vi och utvecklar vi hotell. Vårt hotell Boho Club Marbella som vi äger och driver blev 2021 utsedd till Spaniens bästa boutiquehotell i lyxsegmentet, berättar Marcus Johansson Prakt som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som väljer att flytta till Spanien. Själv har han bott i flera olika länder som Kanada och Frankrike.

Vilka är de vanligaste frågorna från personer som funderar på att flytta utomlands? 
– Självklart praktiska frågor avseende skola, ekonomi, skatt och administration som många gånger inte fungerar lika smidigt som i Sverige. Vi får dock också ofta frågor om det sociala. Min erfarenhet från att bo på platser dit många andra också har flyttat är att det finns en stor öppenhet att lära känna andra och ta kontakt. Är man nyfiken, social och öppen är det ofta mycket enkelt att skapa vänner.

 Vad är största fördelen med en utlandsflytt?
– Helt klart att det ger nya perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Det har berikat mitt liv och jag tror det är den viktigaste slutsatsen. Sedan kan det vara enskilda faktorer som driver olika människor. 

 Varför är det så intressant att flytta till Marbella just nu?
– Vi är verksamma på den spanska solkusten och främst i Marbella, och vi har sett ett mycket stort och fortsatt ökat intresse de senaste åren. Marbella erbjuder en annan vardag än den man har i Sverige, skolor, restauranger med mera. Detta med mycket hög kvalitet. Nu finns en allt större grupp människor som bor i Marbella året runt. Tidigare var klimatet en stor bidragande faktor men bara klimatet räcker oftast inte för en flytt. Numera kan man ha en mycket bra vardag  i Marbella och samtidigt njuta av klimatet. 

 Vad har du för tips till personer som funderar över en flytt till ett annat land? 
– Gör en vardagsplan innan du flyttar för du kommer att få en vardag även här. Alla har olika förutsättningar. Om du har ekonomin och inte heller vill arbeta så är det viktigt att fundera på vad du ska göra istället. Om du behöver jobba måste du också planera för det och ha en plan för arbete. Många kan idag jobba på distans  men inte alla. Har du barn bör även deras vardag planeras med skolor, aktiviteter med mera. Lyckligtvis finns goda förutsättningar för allt detta i Marbella. 

 Sist men inte minst, glöm tron på att kontakt med myndigheter, elbolag, köpprocess av bostad med mera ska fungera på samma sätt som i Sverige. Gör dig redo mentalt på att dessa processer fungerar annorlunda. Men om man är förberedd fungerar det oftast mycket bra för de flesta. Våga fråga vänner och bekanta som gjort resan före dig. 

I fastighetsmäklarbranschen utsätts dess mäklare och byråer löpande för nya krav och lagar som de måste förhålla sig till. Att verksamheterna blir alltmer reglerade är något som medlemsorganisationen Fastighetsmäklarförbundet välkomnar. Detta blir en möjlighet för FMF att ge sina medlemmar den medlemsnytta de betalar för och att jobba för en hållbar och sund bransch för alla inblandade parter.

F

astighetsmäklarförbundet med sina drygt 1000 medlemmar är en branschorganisation som arbetar för att förenkla fastighetsmäklarens och dess företags vardag. Det görs genom att erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning och utbildningar men också praktiskt stöd i form av dokument och rutiner som ger mäklarna förutsättningar att följa både gamla och nya regelverk. Att vara ett mindre förbund ökar förutsättningarna till att vara närmare mäklaren, vilket är det arbetssätt FMF valt att arbeta på.

–Det man vill åstadkomma med en ny lag och det som främst driver förändringarna är att förhindra och minska möjligheterna till penningtvätt i branschen, säger Jenny
Stenberg vd för Fastighetsmäklarförbundet.

För mäklarföretagen innebär nya lagen som trädde i kraft 2021 och med det en eventuell oanmäld tillsyn att företagen måste ha sina rutiner och dokument i ordning. FMF var först i branschen med att erbjuda just den stöttningen i form av ett dokumentpaket.

– Vi har ännu inte sett effekten av möjligheten med den nya tillsynen, det är något vi jobbar med nu. Hur väntas tillsynen göras och vad behöver mäklarbyråerna göra. Vi ger stöd och tillhandahåller dokument och system för rutiner, säger Jenny Stenberg.

Under hösten kommer förbundet lansera fler tjänster för att fortsätta stötta våra medlemmar i vad som än kan tänkas komma framöver. 

På Solsystem värderar man helhetsansvaret från det allra första mötet med kunden, till färdig installation och underhåll. Målet är att bidra med trygghet och personlighet för den som ska ta steget att installera solceller.

– Solsystem är ett tryggt solcellsföretag med personlighet. Vi erbjuder alltid ett kundbesök där en av våra lokala säljare besöker kunden och mäter taket för att sedan skapa en skräddarsydd lösning baserad på taket och fastighetens förutsättningar, berättar Elin Johansson, ekonomi och administrationsansvarig på Solsystem Sverige.  

Vid besöket går säljaren genom takets läge, lutning och skick och diskuterar därefter kundens önskemål och behov. Genom att vara på plats och få en bild över objektet kan Solsystem därefter skräddarsy en offert för kunden.  

– Det fysiska mötet hjälper oss i arbetet att kunna presentera en så korrekt offert som möjligt, utan efterkommande överraskningar och pristillägg för kunden, säger Elin.

Intresset för solceller ökar och således även aktörerna på marknaden. Fördelarna med förnybar solenergi är många, inte minst på det långsiktiga planet. Solsystem Sverige vill därför stationera sig i topp både när det gäller personlig service, rätt prissättning och framtida underhåll av solcellerna. 

– Förutom de självklara klimatfördelarna är en investering i solenergi ett viktigt beslut för plånboken. En korrekt utförd solcellsinstallation är minst lika viktig som generösa garantier och fortlöpande service. Som kommande investerare är det viktigt att se sig omkring och välja en leverantör vars ansvar inte slutar så fort solcellerna ligger på taket, säger Elin Johanson. 

Solsystem erbjuder därför en helhetslösning där man tar ansvar för hela processen, från uppstart till målgång, men med fortsatt kontakt med kunden för efterlevande service. 

– Vi projekterar, kalkylerar, monterar och säkerställer att allt fungerar som det ska. Vi ger ett fast pris på hela installationen med generösa garantier. Solsystem kommer således aldrig vara den som ”kom och gick”, vi är den som stannar för evigt.

Men trots att allt fler, både privatpersoner och företag, får upp ögonen för solceller så finns en del fördomar fortfarande kvar. Bland annat att solceller inte skulle vara lönsamt i Sverige eftersom vi har så långa och mörka vintrar. Fördomen rider på ett missförstånd om att solceller kräver direkt solljus för att fungera – något som inte är helt sant. Solceller arbetar visserligen med solljus, men inte nödvändigtvis
direkt solljus.

– Det innebär att man kan producera solenergi även en molnig dag och från andra väderstreck än bara söder. Faktumet att solpaneler dessutom trivs bäst i låga temperaturer är något som få vet om, men det är sant. Sverige är med andra ord ett väl lämpat land för produktion av solenergi, även om man har en takyta som inte ligger i rakt söderläge kan man alltså producera solel.

Framöver siktar Solsystem Sverige på att sticka ut bland konkurrenterna och spela en viktig roll när det kommer till energiomställningen. För bolaget är solenergin en självklar del i framtidens energisystem, i takt med att samhället fortsätter att behöva mer el.

– Vi behöver spela på flera tangenter samtidigt för att mätta behovet av el, varav solenergi är en av dessa. Andelen outnyttjad takyta i Sverige är alldeles för hög, kanske för att många tror att det är krångligt att investera i solenergi. Det är enkelt att hamna på läktaren i miljö- och energidebatter och således förbli passiv. De flesta känner sig nog osäkra och vet förmodligen inte hur de kan involvera sig i viktiga frågor som denna. För att driva energiomställningen framåt vill vi bevisa att det är lätt att bli elproducent. Vi hjälper lantbrukaren, villaägaren, bostadsrättsföreningen och företagaren att vara en del av denna omställning. Vi är stolta över att kunna erbjuda en produkt som gynnar både ekonomi och klimat. En riktig ”win-win”, säger Elin Johansson.

I en tid med stenhård konkurrens blir digitalisering inom hantverkssektorn en väg till förbättrad lönsamhet och bättre projektkontroll.

Vilka är de största utmaningarna för byggbranschen de kommande åren när det kommer till just återvinning?
– Att verkligen få de utsorterade materialen till återvinning. Det finns vissa material som är lite svårare som till exempel plast, där går endast några få procent idag till återvinning.

 Hur tycker du att branschen bör möta utmaningarna på bästa sätt?
– Det handlar framför allt om att vi måste få ett system där material som introduceras på marknaden också kan tas om hand på ett smidigt och enkelt sätt.

Hur tror du att framtiden ser ut inom ert segment om 3-5 år? 
– Jag tror att det kommer behövas mer samverkan för att få till bra återvinningslösningar som fungerar i alla led.

 Var tror du att de största förändringarna kommer att äga rum de kommande åren?
– Den stora förhoppningen är att återvinningen ska öka och jag vet att det jobbas hårt för att vi ska komma dit.

Sveriges behov av entreprenad-, teknik- och underhållsarbeten inom energisektorn är större än någonsin. Kraftöverföringen från norra till södra Sverige behöver utökas, nya anläggningar byggas och lokala elledningar underhållas och förbättras. 
– Att arbeta med högspänning är ett svårt och kvalificerat arbete som kräver specialutbildad personal, men just nu råder extrem brist på yrkeskunniga. Jag har varit koncernchef i 29 år och har aldrig sett något liknande. Det är en helt unik situation, säger Jonas Arvidsson, vd och koncernchef på ONE Nordic.

 ONE Nordic-koncernen har cirka 1000 anställda och anlitas av energiproducenter, energidistributörer och energianvändare för att bygga, modernisera, optimera och underhålla anläggningar i Sverige. När det blev tydligt att Sveriges KY-utbildningar inte skulle räcka till, tog ONE Nordic saken i egna händer och startade egna montörs-, trainee- och lärlingsprogram i samarbete med gymnasie- och yrkeshögskolor, kunder och andra aktörer i branschen.
– Tillgången till kompetens är en kritisk faktor om Sverige ska klara av att genomföra energiomställningen. Men ingenting händer från politiskt håll, så vi har slutat uppvakta politikerna. Genom ONE Academy driver vi nu fem yrkesskolor som försörjer oss med kompetens på både kort och lång sikt. 

 ONE Academy har även utbildat de 400 montörer som behövs för att byta 1,7 miljoner elmätare hos hushållen. Med de nya mätarna kommer små hushåll att kunna mata ut överskott på el från en egen anläggning i systemet. De nya mätarna gör också att man lättare kan övervaka sin elförbrukning. 

 Enligt Jonas Arvidsson kommer konjunkturen inom branschen att vara fortsatt stark de närmsta åren, eftersom Sverige har så stora behov inom området.
– Branschen har en stark tillväxt, men vi på ONE Nordic hade aldrig kunnat fortsätta vår tillväxtresa om vi inte hade startat ONE Academy. Det har varit helt avgörande för våra framgångar.

Med SWG:s lösningar hanteras byggnadsinformation utifrån ett livscykelperspektiv (BLM) i projekt och i de dagliga förvaltningsprocesserna.

 Med fokus på Building Lifecycle Mangement (BLM) kan fastighetsägare få en effektiv och affärsmässig lösning i såväl projekt som förvaltning. All byggnadsrelaterad information från tidiga skeden, projektering och produktion till drift och förvaltning samlas i en gemensam databas. Databasen utgörs av SWG:s CDE-plattform (Common Data Environment) som har stöd för både byggprojekt och förvaltning. Den skapar förutsättningar för informationshantering ur ett livscykelperspektiv genom integrerade metoder och arbetssätt.

 Med CDE-plattformen är det möjligt att strukturera data, geometrier och dokument för både bygg- och förvaltningsprocessen. Att arbeta med uppbyggnaden av information i de olika skedena i byggprocessen resulterar i att man kan automatisera överlämningen från projekt till förvaltning.

 Den överlämnade informationen från projektet tillgängliggörs med automatik i förvaltningens olika processer som till exempel uthyrning, felanmälan, tillsyn och skötsel och planerat underhåll via fastighetssystemet Faciliate.

 Den byggda miljön består av information om byggdelar och installationer (as built data). Med dessa informationsobjekt skapas också möjligheter att addera realtidsdata kopplat till utrymmen utrustade med beteendesensorer liksom installationer med inbyggda sensorer, till exempel hissar, rulltrappor och ventilationssystem.

As built datan byggs upp i en BIM-modell och kan kompletteras med att laserskanna byggnaden för att få en visuell digitala tvilling. Kombinationen av as built data och realtidsdata som sedan integreras med fastighetssystemet Faciliate skapar förutsättningar att ajourhålla den digitala tvillingen i förvaltningens dagliga processer. 

 SWG:s produktportfölj innehåller fastighetssystem, grafiska verksamhetsstöd för hantering av inom- och husmiljön, projektportaler samt digitaliseringstjänster såsom laserskanning, BIM-modellering, visualisering och ajourhållning av ritningar och BIM-modeller. 

Risken för att drabbas av en allvarlig skada i byggbranschen är större än i många andra branscher. För Ulrika Dolietis, VD i föreningen Håll Nollan, är det oacceptabelt att så många skadar sig allvarligt på sin arbetsplats