Branschen måste få bättre förutsättningar för att kunna bygga bostäder till en rimlig kostnad. Med rätt åtgärder är en ljusare framtid möjlig.

Nu tar Niko belysningsstyrning i fastigheter till en ny nivå, detta med bolagets innovativa och patenterade närvarosensorer. Niko lanserar den nya sensorserien P40 och M40. Sensorerna är konstruerade för innovativ funktionalitet, vilket öppnar upp för en mängd olika möjligheter för större komfort och säkerhet, enkel installation och energieffektivitet.

Byggställningsföretaget Bergnäset bygger arbetsplatser på hög höjd. Företaget har verksamhet från Kiruna i norr till Oxelösund i söder. Bolagets devis är att leverera ställningslösningar med trygghet och produktivitet.

Ventisol som bland annat gör brandgasventila- torer vill automatisera svenska fastigheter med säkrare brandgassystem. Bland produkterna finns brandgasschakt som används i avancerade byggnader som sjukhus och stora kontor.

Under senare år har vi sett en strukturförändring i våra städer. Utbudet har förändrats och den stora frågan kring innehållet i framtidens stadskärnor återkommer ständigt. Fastighetsägarnas rapport Cityindex Insikt 2022 presenterar ett par helt nya framtidsinsikter och sex olika strategier för ett rikare stadsliv.

En kvantitativ sambandsanalys visar att branschbredd och kultur är nycklar för ett rikare stadsliv. Rapporten visar att stadskärnor med stor branschbredd lockar fler besökare. För varje ny bransch som etablerar sig i stadskärnan ökar besöksflödena med 1-2 procent. Kultur gynnar staden av flera anledningar. Teatrar, biografer och gallerier förlänger stadens öppettider vilket leder till mer liv och rörelse, trivsel och ökad trygghet. I små och medelstora städer är den ekonomiska effekten tydlig, där ökar omsättningen i stadskärnan med i genomsnitt 4,3 procent när en ny typ av kulturverksamhet etablerar sig.

 Resultaten stöttas av rapportens kvalitativa analys, som utgår från goda exempel på hur vi kan tänka för att skapa förutsättningar för ett rikare stadsliv. Utöver branschbredd och kultur är det viktigt att nischa och konceptualisera, skapa synergier med goda grannar, göra plats för utbildning och framför allt sätta mänskliga behov och önskemål i fokus. Rapporten innehåller exempel från hela landet med bokhandlare som erbjuder ost från delikatessbutiken vägg i vägg, second hand-butiker som anpassar utbud och öppettider efter kundernas rörelsemönster i kvarteret och bibliotek som delar lokaler med en saluhall. 

 Vi ser att det unika och identitetsskapande kommer ta en allt större plats. Därför blir kunskap om stadens besökare, invånare och arbetande alltmer relevant. Vad vi vill, värdesätter och konsumerar kommer att ange riktningen för framtidens stadskärnor. Städer är i ständig förändring, det är en förutsättning för dess överlevnad. Men idag sker förändringarna allt fortare och förmågan till omställning, flexibilitet, lyhördhet och innovation blir avgörande. Därför behöver städerna satsa på framtagandet av stadslivspolicy, som tar ett helhetsperspektiv på stadens utbud, som omfamnar ett brett spektrum av verksamheter och branscher samt sätter människan i centrum för besöksanledningar och flöden.

Helena Olsson,
Expert inom stadsutveckling hos Fastighetsägarna

Kalix största privata arbetsgivare, familjeföretaget Part Group, har revolutionerat byggbranschen med leveranser av bad- och köksmoduler. Nu levererar man även kompletta hotell- och bostadsmoduler. Bolaget ligger i framkant när det gäller att dra nytta av ny teknik och bland kunderna finns bland annat de stora hotellkedjorna i Norden.

Medan andra bygger för trivsel inomhus bygger det finska familjeföretaget Lappset för trivseln utomhus. 

Med Lappsets tjänster får kunderna en helhetslösning från ax till limpa, med produkter som engagerar, stärker och utvecklar såväl gammal som ung.

Varje vecka arbetar över 1500 personer i Sverige och Norge med att förändra byggbranschen. Dessa personer är engagerade i byggprojekt som motsvarar en årlig investeringstakt på över 30 Mdr kr.
Det är inget forskningsprojekt eller offentligt finansierad studie de deltar i. De gör bara sitt jobb. Jobbet är att arbeta med planering, styrning och koordinering av material och leveranser till respektive byggprojekt; bygglogistik. Arbetet kräver hantering av mycket infor-mation och inkluderar personer från flera organisationer.

Konceptet Delta Lift Energy kan minska energianvändningen i Sverige med 50% till 2050 genom att sänka energiförbrukningen i fastigheter, livsmedelsbutiker, is- och idrottshallar, industrier med fler.

Att skapa attraktiva livsmiljöer som uppfyller klimatkraven kräver ett holistiskt synsätt, ny kunskap och digitala verktyg. ÅWL Arkitekter är ett arkitektkontor som förberett sig med tvärprofessionella team och ett digitaliserat arbetssätt.

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? – En ständig och omfattande utmaning i branschen är att förebygga svartarbete och arbetsplatsolyckor. Där behöver hela branschen jobba proaktivt för att nå nollvisionen – att ingen ska behöva dö eller skadas på jobbet. Infobric utvecklar digitala lösningar som bidrar till att öka transparens och kontroll, och på det sättet bidra till att stoppa fusket, öka säkerheten och skapa en sund konkurrens i branschen. Utöver att minska säkerhetsrisker bidrar våra tjänster till att öka produktiviteten på byggarbetsplatsen, genom att minska det administrativa arbetet, förbättra kommunikationsflödet och minimera risken för avbrott och incidenter.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Det är många omvärldsfaktorer som påverkar branschen just nu; dyrare drift-, material- och fraktkostnader, stundande lågkonjunktur och osäkra marknadsförhållanden kräver att bygg- och fastighetsbranschen är flexibla. När många omvärldsfaktorer som ränteläge och ökade material- och fraktkostnader skapar osäkerhet är det ett ypperligt tillfälle att fokusera på att digitalisera verksamheten. Det finns en stor potential i att nyttja tiden när det är lite lugnare till att fokusera på digitalisering och verksamhetsutveckling. Under tidigare konjunkturnedgångar har vi sett en tydlig tendens i att många kunder gör just detta, och som ett resultat kommit starkare ur sämre tider.  

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? 
– Det är hållbarhet som är ”top of mind” för oss på HSB Norr och då gäller det både på kort och lång sikt. Vi måste jobba med hållbarhet ur alla perspektiv så att vi kan fortsätta bygga nya bostäder och fler ska få tillgång till bra bostäder. För att det ska ske behöver vi utveckla bostäder med betydligt lägre klimatpåverkan än vi gjort tidigare. Idag kan vi till exempel bygga mer i trä eller med klimatförbättrad betong. Därför provar vi ”grön betong” i ett av våra projekt i Skellefteå. Dessutom jobbar vi med social hållbarhet, så att det ska bli trivsamt och tryggt att bo och leva i våra städer.

 Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Just nu sätter höga byggkostnader käppar i hjulet för nya bostadsprojekt. Utöver detta har vi stigande räntor och en förväntad lågkonjunktur, vilket skapar en giftig kombination för bostadsutvecklare. Men när antalet påbörjade bostadsprojekt minskar kraftigt under kommande år, räknar vi med att få lägre byggkostnader. Vår lösning i nuläget är att agera långsiktigt genom att köpa mark och driva detaljplaner, så att vi är redo att trycka på startknappen när förutsättningarna finns för att starta nya bostadsprojekt.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– I ett modernt företag är digitalisering en självklarhet Det är en hygienfaktor att kunna erbjuda kunder och anställda användarvänliga, digitala lösningar. Efter att ha jobbat med digitalisering inom både bank- och fastighetsbranschen, ser jag att digitaliseringen har gått från att vara utbudsstyrd till att bli mer efterfrågestyrd, det vill säga att den styrs av slutkundernas krav på tillgänglighet och smidiga lösningar. Det viktigaste för HSB Norr är att kunna erbjuda olika val beroende på kundernas önskemål, vilket kan resultera i en smidig digital lösning, alternativt ett telefonsamtal eller personligt möte på något av våra kontor.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitalisering bidrar till ökad lönsamhet. Genom att automatisera återkommande arbetsflöden ökar produktiviteten och man kan lägga ett större fokus på kärnverksamheten. Digitalisering hjälper även byggbranschen att öka transparensen i alla led och få full kontroll över att rätt behörigheter och kompetenser finns på byggarbetsplatsen, samt att kontrollera att alla underleverantörer också följer lagar och regler. Sammantaget minimerar det risken att drabbas av oförutsedda stillestånd eller överraskningar som kan bli mycket kostsamma. 

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch?
– Energifrågan i kombination med hållbarhet kommer att få en avgörande betydelse de närmaste åren. Minskad energianvändning blir allt viktigare, liksom en effektivare resursanvändning generellt sett. De två största kostnadsposterna för fastighetsföretag är räntor och energi. Under de senaste årens goda tider med låga räntor och energipriser har de inte behövt fokusera på energifrågan, men nu måste de börja undersöka var effektiviseringar kan göras. Många har redan tillgång till en rad IT-verktyg för att samla in denna information. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Min bedömning är att branschens främsta utmaning just nu är att matcha lokaler med rätt hyresgäster. Fastighetsägarna vet fortfarande inte hur hyresgästernas behov har påverkats av pandemin eftersom hyreskontrakten är långa och fixerade. Efter hand som kontrakten löper ut kommer det att visa sig om hyresgästerna vill ha det som i dag eller kanske börjar efterfråga till exempel flexibla hyreskontrakt. 

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget? 
– Den främsta fördelen med digitala jämfört med analoga lösningar är att man lättare kan uppnå effektivitet i verksamheten. Digitaliseringen minskar också risken för fel, eftersom man plockar bort den mänskliga faktorn.

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? 
– Det är att bistå våra kunder så att vi gemensamt bidrar till omställningen mot ett hållbart samhälle på bästa och mest effektiva sättet, både för deras befintliga fastighetsbestånd och nybyggnation. Energieffektiva lösningar är en viktig del liksom återbruk, cirkulärt byggande och digitalisering. Sweco arbetar med Sveriges största fastighetsutvecklare och vi märker av ett allt större intresse för dessa frågor från alla håll. Ambitionerna har funnits länge, nu krävs action och då är samverkan, innovation och mod avgörande.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Den snabba tekniska utvecklingen och kraven på hållbarhet gör att komplexiteten i projekten ökar. Det gäller att greppa helheten tidigt, få in rätt expertis och samtidigt ha kontroll på alla detaljer. Det är en stor utmaning som kräver lång erfarenhet, tryggt ledarskap, struktur och teknisk expertis. En annan sak som jag gärna vill ta upp är att fastighetsbolag måste börja ställa klimatkrav i upphandlingar. Det finns modeller för att räkna ut vad en byggnad kommer att kosta i koldioxidutsläpp under byggnationen och i förvaltning. Ställ krav på att sådana används och utvärdera anbuden i upphandlingen både på utsläpp och pris.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen är en viktig faktor för att öka takten och effektiviteten i alla skeden, från planering och projektering via byggandet till förvaltning av fastigheten. Digitalisering och automatisering är också en viktig nyckel för att fastigheter ska bli resurseffektivare, flexiblare och säkrare.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet?

Ofta känner vi människor instinktivt på oss om vi trivs eller inte. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som gör att vi upplever en byggnad eller en plats på ett visst sätt, men det handlar ofta om proportioner, ljusintag, rumslighet och rumssamband. Det handlar också om att en plats är tydlig, att det inte finns någon osäkerhet kring var man får vara och inte, och att det finns vackra material och genomtänkta fasadkompositioner och planlösningar. Livskvalitet är när den här helheten blir större än summan av delarna. Viktigt när vi gestaltar är inlevelseförmåga. Vi måste leva oss in i platsens specifika karaktär och i de behov som människorna som ska bruka, passera eller leva på platsen har. Men livskvalitet handlar också om att inte bygga på ett sätt som tär på planeten och gör att vi inte kan uppnå livskvalitet om några år. Därför är samarbete helt avgörande för att vi ska lyckas. Ingen kan lösa det här själv, men med gemensamma resurser och vår sammanlagda kompetens kan vi ta stora kliv och säkra innovativa framtidssäkrade lösningar.

 Hur ska vi utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? Det har ju blivit tydligt att vi har ett stort behov av andra människor, vår ”flock”. Därför tror jag att det kommer att bli vanligare med kollektivboenden för fler än studenter och äldre i behov av vård. All forskning visar att vi mår bättre i kontakt med andra människor. Och det är ett mer hållbart sätt att bygga, som kräver mindre resurser. Men då behöver metoder, attityder och regelverk komma i kapp.

 Hur ser behoven ut i framtiden? Alla pratar hållbarhet men nu gäller det att göra verklig verkstad av det hela. Bygga om i stället för att riva, bygga med återbruk och bygga för återbruk, det vill säga att man planerar för byggnadens desintegration och att materialen ska kunna återbrukas eller återvinnas. Helt enkelt ett helt cirkulärt byggande. Här behövs forskning, erfarenhet och verktyg för att kunna ta bra beslut baserade på fakta och inte på känslor. En studie som vi gjort visar till exempel att byggkostnaderna sjunker ju mer erfarenhet av, i det här fallet trä, man har. Så hållbarhet behöver inte gå ut över den ekonomiska kalkylen. Dessutom kommer CO2 att bli en ny valuta när restriktioner kring utsläpp träder i kraft. Men jag känner att vi på Arkitema är väl förberedda, bland annat med ett egenutvecklat verktyg för att mäta koldioxidutsläpp redan i tidiga faser, där vi kan göra riktig skillnad.

Klimatomställningen driver utvecklingen framåt och nya innovationer inom fastighetssektorn krävs för en snabb och effektiv modernisering av fastighetsbeståndet. Proptech-bolaget Abentor Innovation är nu först i världen med nästa generations fastighetssystem som lanseras under samlingsnamnet ”A.I. Next Generation”.

Vitec Bygg & Fastighet accelererar digitaliseringen hos byggoch fastighetsföretag. I mer än 30 år har Vitec Bygg & Fastighet utvecklat specialiserade affärssystem, och är idag den största systemleverantören med 600 kunder inom bygg- och fastighetsbranschen samt till projektintensiva företag.

Polygon förebygger och avhjälper vattenskador, fukt- och miljöproblem i byggnader. Kärnverksamheten genomsyras av hållbarhet då de hjälper kunderna minska risken att skador uppstår och minimerar konsekvenserna om det oväntade händer. Fastighetsbranschen står för drygt en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Polygon hjälper företag inom bygg och fastighet att med hållbart byggande och förvaltning minska både negativ miljöpåverkan och kostnader.

Det är valår. Vi står inför uppgifter att minska segregation och att säkra vår framtida livsmiljö. I detta har samhällsbyggnadssektorns digitalisering och BIM en viktig roll.

Vi lever i en ny verklighet. Årets juli var en av de tre varmaste som någonsin uppmätts globalt enligt EU:s klimattjänst. Samtidigt präglas debatten av det som direkt påverkar svenskarna här och nu – från energipriser till räntehöjningar och kriget i Ukraina. Helt förståeligt, men vi får inte tappa fokus på vår tids i särklass största utmaning, klimatkrisen.

HSB Norr skapar framtidens hållbara bostäder genom att satsa på ett varierat utbud med fokus på trygghet och andra sociala behov. Därtill kommer energieffektiva lösningar och nya material för minskad klimatpåverkan – till exempel grön betong som nu testas i Skellefteå.

Vilka utmaningar ser du med den elektrifiering som sker just nu i branschen? 

– Elektrifieringen medför fantastiska möjligheter, men det går en tydlig skiljelinje mellan de som har förstått värdet av tekniken och de som känner ett motstånd mot den. Det största hindret ligger alltså inte i själva tekniken utan ett sätt att tänka som är cementerat sedan 50 år tillbaka. Ett annat hinder är att elektrifieringen medför något högre investeringskostnader. Därför uppmuntrar vi våra kunder att söka stöd genom exempelvis Klimatklivet och Klimatpremien. Vi hjälper dem också att ta fram de underlag som krävs för att söka dessa bidrag. Oavsett om en kund har en gammal maskinpark eller nyligen har gjort en maskininvestering, fokuserar vi alltid på kundens behov och nytta av investeringen.

 
Vad innebär elektrifieringen för slutanvändaren?

– Skillnaden mellan att köra en dieseldriven och en elektrisk maskin är enorm. Vi har kunder som har fått en markant förbättring av sin arbetsmiljö, med till exempel minskat buller och ökad förarkomfort. Att köra på el kostar dessutom bara en bråkdel av att köra på diesel. För kunder som kör många timmar blir totalkostnaden, inklusive investeringen, jämförbar med att köra på diesel. 

Hur långt tror du vi har kommit om
3-5 år?

– Elektriska maskiner kommer att vara en självklarhet på många arbetsplatser. Vi har en väldigt fin utveckling redan nu. Många företag och kommuner har ett tydligt intresse och tar frågan på stort allvar, bland annat bolag som arbetar med återvinning. Även många lantbrukare har börjat se fördelarna med elektriska bilar, maskiner och solceller.

Hur ser du på branschen just nu? 

– Många av våra leverantörer brottas med långa och osäkra leveranstider. Det beror till stor del på komponentbristen som uppstod efter pandemin. Kapaciteten minskade dramatiskt och fabrikerna har ännu inte lyckats komma i kapp. Att köpa lågprisalternativ är inte heller en lösning, eftersom fraktkostnaderna har skjutit i höjden. Även kriget i Ukraina har påverkat tillgången på till exempel däck från Ryssland. 

Vilka utmaningar står vi inför de kommande åren?

– Om covid tar fart igen och fabrikerna i Asien stängs ned på nytt, kommer problemen att fortsätta. Detsamma gäller kriget i Ukraina som påverkar tillgången till energi och råvaror. Blir problemen långvariga kommer många att tvingas tänka i nya banor. De får till exempel skjuta upp inköp och köpa demo- eller standardmaskiner i stället för specialutrustade maskiner. Samtidigt finns det ändå en stor framtidstro i branschen, eftersom behovet av infrastrukturprojekt är stort i Sverige. 

Var kommer de största förändringarna att äga rum om 3-5 år?

– Jag tänker att allt fler dieseldrivna maskiner kommer att ersättas med eldrivna maskiner. Vi kommer också att få en mängd olika hybridlösningar där man kombinerar el med vätgas, etanol och liknande. Utvecklingen av batterierna kommer att gå snabbt och vara lika revolutionerande som inom mobiltelefoni. För detta krävs en fungerande elförsörjning och en möjlighet att få tillgång till el där den behövs. Vi har också ett skriande behov av servicetekniker som kan hantera den nya tekniken.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter. Att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO₂ -neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar, energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO₂-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!