Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!

Haninge kommun sjösätter ”portföljmodellen” och tar samverkan mellan det offentliga och privata till en helt ny nivå. Den nya styrmodellen ökar effektiviteten i stadsbyggnadsprojekt i en kommun som växer så det knakar. 

 Stadsutveckling för kommuner är komplicerat. Det är stora och kostsamma planprocesser där samhällsservice och infrastruktur ska hänga med i byggandet av nya bostäder. Det är många inblandade med olika intresseområden från det offentliga till det privata. För att varje skattekrona ska vara väl investerad krävs god samverkan, effektivitet och högt tempo. Haninge kommun går nu över från den traditionella ”linjestyrningen” till en så kallad portföljstyrningsmodell. 

 Kommunen skapar en tillväxtportfölj i samverkan med kommunens förvaltningar och bolag för att genomföra projekt i rätt tid och med rätt beslutsunderlag utifrån ett tydligare helhetsperspektiv. Modellen ska stärka och förbättra styrning och ledning i de gemensamma projekten där både privata och offentliga aktörer är inblandade.
– Ingen kommun kan idag sköta tillväxten själva, marknaden med privata aktörer är otroligt viktig. Det handlar om att ge rätta och tydliga förutsättningar för både planering och genomförande, säger Anna W Haapaniemi som är portföljledare
för Tillväxtportföljen, samt stadsbyggnadsdirektör i Haninge kommun.

 Haninge kommun med sina snart 100 000 invånare har inte mindre än drygt 150 projekt i sin projektportfölj, ca 15 av dessa är mycket högt prioriterade och får aldrig stanna upp. 
– 15 projekt kan låta lite i en portfölj med över 150 projekt men det är komplexa projekt och vi behöver vara tydlig med vad som är det högst prioriterade, både för vår interna resursplanering inom kommunen men också externt för att vara tydliga och transparenta gentemot alla våra intressenter. Det betyder inte att vi inte driver fler än 15 projekt, tvärtom vi driver många fler projekt men vi behöver jobba med att förbättra framdriften och då är tydligare prioriteringar en viktig åtgärd, säger Anna W Haapaniemi.

 Med den nya portföljmodellen vill Haninge kommun uppnå bättre insyn och överblick av projekten och hur de hänger ihop, externa intressenter och partners får tydliga och långsiktiga förutsättningar, projekten blir skalbara och det blir lättare att göra prioriteringar. Något som behövs för när Haninge nu går från förort till stad pågår inte mindre än sex större samhällsbyggnadsprogram som vart och ett innehåller en mängd olika projekt. Alla delar är lika viktiga för en hållbar utveckling i hela kommunen.
– Ska det byggas bostäder behövs också kommunal infrastruktur som vatten och avlopp, gator, cykelbanor, lekplatser, grönytor och samhällsbyggnader med skolor och annan samhällsservice.
Det är mycket att ta hänsyn till och allt ska bli en lyckad helhet, säger Anna W Haapaniemi.

 Med portföljstyrning slipper kommunen de tidigare stuprören, man kan jobba effektivare, mer fokuserat och med ökad tydlighet både inom och utanför organisationen. Portföljmodellen handlar också om att få en kontrollerad tillväxt med bättre överblick över kostnader och samhällsnyttan. För aktörerna handlar det om förståelse och samverkan. 
– Det handlar om att enas om en gemensam målbild, en viktig faktor är tillit, att alla i projekten förstår sina roller och håller takten och samma gemensamma inriktning, säger Anna W Haapaniemi. 

En effekt av portföljstyrning är att utvecklingen i Haninge blir mer tydlig och transparent även gentemot medborgarna.
– Det är de folkvalda politikerna som pekar ut riktningen. Bakom ambitionerna att stärka kommunens position som regional stadskärna finns en bred politisk vilja och portföljstyrningen handlar om att så snabbt som möjligt få effekt på den politiska viljan. Portföljstyrning är inte bara en modell för en bättre samverkan med byggföretag, konsulter och andra aktörer i näringslivet – utan ger även effektivare, snabbare och resurssmarta processer. Vi kan leverera bättre på skattekronan helt enkelt, säger Anna W Haapaniemi.

 Trots de nya skattereglerna ökar svenskarnas intresse för bostäder längs Algarvekusten.

Med SWG:s lösningar hanteras byggnadsinformation utifrån ett livscykelperspektiv (BLM) i projekt och i de dagliga förvaltningsprocesserna.

 Med fokus på Building Lifecycle Mangement (BLM) kan fastighetsägare få en effektiv och affärsmässig lösning i såväl projekt som förvaltning. All byggnadsrelaterad information från tidiga skeden, projektering och produktion till drift och förvaltning samlas i en gemensam databas. Databasen utgörs av SWG:s CDE-plattform (Common Data Environment) som har stöd för både byggprojekt och förvaltning. Den skapar förutsättningar för informationshantering ur ett livscykelperspektiv genom integrerade metoder och arbetssätt.

 Med CDE-plattformen är det möjligt att strukturera data, geometrier och dokument för både bygg- och förvaltningsprocessen. Att arbeta med uppbyggnaden av information i de olika skedena i byggprocessen resulterar i att man kan automatisera överlämningen från projekt till förvaltning.

 Den överlämnade informationen från projektet tillgängliggörs med automatik i förvaltningens olika processer som till exempel uthyrning, felanmälan, tillsyn och skötsel och planerat underhåll via fastighetssystemet Faciliate.

 Den byggda miljön består av information om byggdelar och installationer (as built data). Med dessa informationsobjekt skapas också möjligheter att addera realtidsdata kopplat till utrymmen utrustade med beteendesensorer liksom installationer med inbyggda sensorer, till exempel hissar, rulltrappor och ventilationssystem.

As built datan byggs upp i en BIM-modell och kan kompletteras med att laserskanna byggnaden för att få en visuell digitala tvilling. Kombinationen av as built data och realtidsdata som sedan integreras med fastighetssystemet Faciliate skapar förutsättningar att ajourhålla den digitala tvillingen i förvaltningens dagliga processer. 

 SWG:s produktportfölj innehåller fastighetssystem, grafiska verksamhetsstöd för hantering av inom- och husmiljön, projektportaler samt digitaliseringstjänster såsom laserskanning, BIM-modellering, visualisering och ajourhållning av ritningar och BIM-modeller. 

Under senare år har vi sett en strukturförändring i våra städer. Utbudet har förändrats och den stora frågan kring innehållet i framtidens stadskärnor återkommer ständigt. Fastighetsägarnas rapport Cityindex Insikt 2022 presenterar ett par helt nya framtidsinsikter och sex olika strategier för ett rikare stadsliv.

En kvantitativ sambandsanalys visar att branschbredd och kultur är nycklar för ett rikare stadsliv. Rapporten visar att stadskärnor med stor branschbredd lockar fler besökare. För varje ny bransch som etablerar sig i stadskärnan ökar besöksflödena med 1-2 procent. Kultur gynnar staden av flera anledningar. Teatrar, biografer och gallerier förlänger stadens öppettider vilket leder till mer liv och rörelse, trivsel och ökad trygghet. I små och medelstora städer är den ekonomiska effekten tydlig, där ökar omsättningen i stadskärnan med i genomsnitt 4,3 procent när en ny typ av kulturverksamhet etablerar sig.

 Resultaten stöttas av rapportens kvalitativa analys, som utgår från goda exempel på hur vi kan tänka för att skapa förutsättningar för ett rikare stadsliv. Utöver branschbredd och kultur är det viktigt att nischa och konceptualisera, skapa synergier med goda grannar, göra plats för utbildning och framför allt sätta mänskliga behov och önskemål i fokus. Rapporten innehåller exempel från hela landet med bokhandlare som erbjuder ost från delikatessbutiken vägg i vägg, second hand-butiker som anpassar utbud och öppettider efter kundernas rörelsemönster i kvarteret och bibliotek som delar lokaler med en saluhall. 

 Vi ser att det unika och identitetsskapande kommer ta en allt större plats. Därför blir kunskap om stadens besökare, invånare och arbetande alltmer relevant. Vad vi vill, värdesätter och konsumerar kommer att ange riktningen för framtidens stadskärnor. Städer är i ständig förändring, det är en förutsättning för dess överlevnad. Men idag sker förändringarna allt fortare och förmågan till omställning, flexibilitet, lyhördhet och innovation blir avgörande. Därför behöver städerna satsa på framtagandet av stadslivspolicy, som tar ett helhetsperspektiv på stadens utbud, som omfamnar ett brett spektrum av verksamheter och branscher samt sätter människan i centrum för besöksanledningar och flöden.

Helena Olsson,
Expert inom stadsutveckling hos Fastighetsägarna

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet? 

– God arkitektur löser målkonflikter genom samverkan. Den tillför mervärde genom att fokusera på långsiktiga behov. För att arkitektur ska bli kvalitativ, hållbar och attraktiv krävs ett stort förarbete och mycket kunskap. Gestaltningen är viktig, men även funktionen och effekten av det gestaltade är viktig. En väl gestaltad arkitektur bidrar till positiva sinnesintryck, trygghet och möjlighet till aktivitet och rörelse. Den upplevs ofta som självklar, eftersom den förenklar och tillför positiva bidrag till människan, samhället och naturen.

Hur ska vi kunna utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? 

– Den omställning vi behöver göra påverkar inte bara arkitektens roll utan även samhället i stort. Vi får inte längre skapa samhällen som utarmar resurser, genererar fossila utsläpp eller tömmer ut ekonomiska värden

I stället behöver vi arbeta cirkulärt och preventivt med människan och naturens välmående i centrum. Attraktiva livsmiljöer behöver bättre tillgodose och stötta samhällets värderingar och mänskliga behov. De behöver också utveckla och förvalta den befintliga miljön och samnyttja och tillgängliggöra det vi redan byggt på ett bättre sätt.
Hur ser behoven ut i framtiden? 

– För klimatet vore det önskvärt att det inte behövdes nya byggnader, men tyvärr är det tvärtom. Det finns ett stort behov av exempelvis nya skolor, förskolor och bostäder. Utmaningen ligger i omvärldsläget med materialbrist och ökade kostnader. Dessutom har vi klimatutmaningar som kräver kraftigt minskade utsläpp, samtidigt som vi ska bevara och stärka upp naturmark. Vi behöver ta ett brett grepp om hållbarhetsfrågan, där vi bygger mer hållbart och med återbruk. I stället för att riva och bygga nytt, behöver vi också använda befintliga fastigheter, bygga om och samnyttja ytor för nya ändamål. Det bidrar även till en spännande stadsmiljö med varierad bebyggelse. Ett stort ansvar vilar på arkitekter och stadsplanerare och på beställare för att förverkliga denna vision.

tidigt i livscykeln.

Vilka är de största utmaningarna för byggbranschen de kommande åren när det kommer till just återvinning?
– Att verkligen få de utsorterade materialen till återvinning. Det finns vissa material som är lite svårare som till exempel plast, där går endast några få procent idag till återvinning.

 Hur tycker du att branschen bör möta utmaningarna på bästa sätt?
– Det handlar framför allt om att vi måste få ett system där material som introduceras på marknaden också kan tas om hand på ett smidigt och enkelt sätt.

Hur tror du att framtiden ser ut inom ert segment om 3-5 år? 
– Jag tror att det kommer behövas mer samverkan för att få till bra återvinningslösningar som fungerar i alla led.

 Var tror du att de största förändringarna kommer att äga rum de kommande åren?
– Den stora förhoppningen är att återvinningen ska öka och jag vet att det jobbas hårt för att vi ska komma dit.

Risken för att drabbas av en allvarlig skada i byggbranschen är större än i många andra branscher. För Ulrika Dolietis, VD i föreningen Håll Nollan, är det oacceptabelt att så många skadar sig allvarligt på sin arbetsplats

När jag under 2008-2010 utbildade inom ”Bygga-Bo-dialogen”, som var en frivillig överenskommelse inom byggsektorn för att nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige, så var det inte ovanligt att jag stötte på en och annan som inte trodde på att den globala uppvärmningen är orsakad av mänsklig aktivitet. Då var jag ofta förberedd och kunde argumentera för varför det är farligt att avfärda ett så potentiellt stort hot på det sättet. När jag under 2020 under en internutbildning på min dåvarande arbetsplats på nytt möttes av en klimatförnekare blev jag helt ställd. Finns det verkligen fortfarande människor som inte tror på att den accelererade klimatförändring vi ser idag är orsakad av oss människor?

”Klimatförändringarna är vår tids största utmaning”, är förmodligen den mest använda inledningen i olika inlägg som handlar om den omställning som vi är mitt inne i - den gröna omställningen. Icke desto mindre är det precis så det är. För att citera Johan Rockström; ”Klimatet och jordens ekosystem befinner sig i en kris som hotar hela mänskligheten. Du måste  agera nu, och du måste agera med kraft.” Han vänder sig i sin vädjan till politiker, företagsledare och makthavare. För att rädda klimatet handlar till stor del om politisk vilja. 

 Den senaste klimatrapporten från IPCC; ”AR6 Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change”/”Att begränsa klimatförändringen” från april i år, visar att politiska beslut och styrmedel spelar en stor roll för utsläppen. För det är inte lösningar som saknas, rapporten visar tvärtom att det finns lösningar i alla sektorer och innovationer pekas ut som en viktig del av lösningen. 

 Bygg- och anläggningssektorn inklusive fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. De främsta källorna är tillverkning av byggmaterial samt energianvändning i byggnader. Det innebär också att det är här vi hittar lösningarna. Och företagsledarna vill; för att minska klimatpåverkan från den byggda miljön investerar företagen inom byggmaterialindustrin stort i innovation och teknikutveckling. På Byggmaterialindustriernas hemsida har vi listat några av alla de byggmaterialinnovationer som på olika sätt bidrar till den gröna omställningen: Innovationer - Byggmaterialindustrierna

Men för att företagen inom byggmaterialindustrin fullt ut ska kunna bidra till den gröna omställningen krävs att förutsättningarna finns. De största hindren för den gröna omställningen är inte tekniken, utan politik för omställning. De största hindren för den gröna omställningen är utan tvekan långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser och tillgången till fossilfri el till konkurrensmässiga priser. Det finns givetvis fler hinder och för de som är intresserade har Byggmaterialindustrierna sammanfattat de viktigaste hindren för klimatomställningen i ett inspel som vi skickade till Boverket tidigare i år.  Bland företagen finns en stark vilja att ställa om men eftersom det i många fall handlar om stora investeringar är det helt avgörande att det finns förutsägbarhet och långsiktighet från politikens sida. Cementas planerade satsning på CCS är ett jättebra exempel på detta, då det givetvis inte går att investera i en ny teknik om man inte har långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 

 När det gäller tillståndsfrågan så har Miljöprövningsutredningen nyligen överlämnat sitt slutbetänkande med 30 förbättringsförslag, där bland annat ett stärkt samråd lyfts fram som en viktig komponent. Det återstår att se vilken effekt förslaget får.

I somras var det äntligen en fysisk Almedalsvecka igen. Elfrågan var en av de frågor som debatterades flitigt. Det är tydligt att de politiska partierna inte fullt ut är överens om orsaken till de höga och volatila elpriserna vi har haft det senaste året. Ingenjör som jag är ställer jag mig frågande till om det går att lösa problemet om man inte är överens om orsaken. Men jag är samtidigt optimist och tror och hoppas på att våra politiska partier kan enas om en väg som skapar stabila förutsättningar även när det gäller denna fråga, eftersom den är så viktig för Sveriges möjlighet att ställa om samhället. Det kan inte få vara så att förutsättningarna ändras vart fjärde år beroende på vilken regering vi har. 

 De senaste åren har också visat hur sårbara vi är för vad som händer i vår omvärld och på vikten av att värna vår inhemska produktion av byggmaterial. Material och produkter som är tillverkade i Sverige med en lägre klimatskuld än vad motsvarande material och produkter tillverkade i andra länder har. Detta skapar dessutom miljönytta även utanför Sveriges gränser. På det sättet är Sverige med och leder den gröna omställningen. Det är något vi ska vara stolta över och som är värt att skapa de allra bästa förutsättningarna för. 

Anna Ryberg Ågren,
VD Byggmaterialindustrierna

Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.

Det finns affärsmässiga fördelar med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions.

Ecogain är ett konsultföretag som arbetar för samhällsaktörer som inser värdet av att investera i en levande natur. Missionen bottnar i att få företag att inse de långsiktiga affärsmässiga fördelarna med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions. Med 20 års erfarenhet har Ecogain anseende som Sveriges främsta expertföretag på att integrera biodiversitetsfrågan inom näringslivet.

Tillsammans med några av Sveriges största företag skapas lösningar som inte står i vägen för utvecklingen utan driver den framåt och omvandlar risker och utmaningar till affärsmöjligheter med positiva värden för naturen. Fler företag får nu förståelse för hur biologisk mångfald ur ett strategiskt perspektiv är en del i att framtidssäkra hela verksamheten. För att få en bättre överblick om hur utvecklingen inom näringslivet har Ecogain utvecklat Ecogains Biodiversity Index, en publik rapport som mäter hur långt företagen har kommit i att rapportera om sitt arbete med biologisk mångfald. Rapporten visar dock tydligt att det fortfarande är mycket kvar att göra. Endast 10 av Sveriges 100 största företag har i nuläget satt vetenskapligt förankrade mål för biologisk mångfald.

Genom att tackla frågan om biologisk mångfald genereras i förlängningen positiva effekter för alla FN:s globala hållbarhetsmål. Ett exempel på de uppdrag som företaget utför är att återskapa natur på nedlagda industri- gruvområden och deponier. Genom att efterlikna natur som finns i omgivningen skapas nytta för biologisk mångfald, klimat, näringar och samhälle. Vid Kirunagruvan har Ecogain hjälpt LKAB att ta fram en vision för hur hela gruvindustriområdet ska utformas när verksamheten ska avslutas i framtiden. När gruvan stängs kommer en teknisk efterbehandling att genomföras, detta för att göra området säkert för miljö, människor och djur. Då kommer fjällbjörkskog och fjällhed att återskapas, med fokus på att gynna rennäringen.

— Att ta fram en vision för ekologisk landskapsutformning kring Kirunagruvan är ett drömuppdrag som vi arbetat med sedan våren 2019. Det har brutits järnmalm i berget i över 100 år, och nu har vi tagit ut riktningen för hur området ska återställas på bästa sätt den dag gruvan väl stänger, säger Sara Carlsén, projektledare vid Ecogain.

Skellefteå, Lycksele och Kalix är kommunerna i norra Sverige som lockar med ett starkt näringsliv.

Träkol – ett förnybart kol som kan ersätta stenkol? Det hoppas i alla fall Gryfskand, Europas största producent av träkol med tre fabriker i Polen och en i Ukraina.

Den gröna omställningen gör att efterfrågan på metaller i världen ökar. Något som Zinkgruvan Mining märker av. Snart kommer ett nytt produktionsområde under jord, Dalby, tas i produktion som ska säkerställa en långsiktig fortsatt hög och jämn produktion.

Järnvägsspecialisten Railcare har seglat upp som en ny och viktig aktör för transporter åt gruvindustrin. Det börsnoterade bolaget erbjuder numera inte bara järnvägsunderhåll utan utför också den avgörande logistiken när råvaran ska nå kund, snabbt, smidigt och säkert. 

In the rapidly changing operating environment in the mining industry, every part of the value chain has to put in an effort to make their operations and products more sustainable, robust and flexible. Using the right mining tools and partnering with industry experts can be a step in the right direction towards reaching your business goals in a sustainable manner.

Sara Carlsén

Konsult & projektledare med expertis inom ekologisk efterbehandling, Ecogain

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Att säkra effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. De utdragna och osäkra tillståndsprocesserna i Sverige är ett stort problem inom gruvindustrin och andra branscher. Det kan tyvärr riskera att gå ut över den nödvändiga samhällsomställningen. Dessutom ställer EU-taxonomin nya krav för branschen att förhålla sig till.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför?

– Det kommer vara viktigt att branschen fortsätter visa på den samhällsnytta som metaller skapar, parallellt med att gruvindustrin tar ansvar för både miljö och lokalsamhällen. Detta är förutsättningar för att fortsatt få samhällets förtroende för nya miljötillstånd.

 
Hur står sig svensk gruvindustri i ett internationellt hållbarhetsperspektiv?

– De svenska gruvbolagen har ett starkt hållbarhetsarbete både i sig själva och genom sin branschorganisation Svemin. Det är min uppfattning att Svemin hjälper branschen att verkligen ligga i framkant inom flera hållbarhetsfrågor,
t. ex. inom biodiversitet där Svemin nog är bland de första i världen att ta fram en särskild branschfärdplan, Mining with Nature. Vi har inte sett något liknande i andra delar av världen.

Andreas Johansson

Affärsområdeschef Mining & Metals Sweden, Afry

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

• Tillgång till mark - vi behöver hitta nya tillgångar, mineraler och metaller som behövs för ren energi och omställning. 

• Tillståndsprocessen - på väg åt rätt håll med en förhoppning om tydligare verksamhetskrav samt mer förutsägbar tillståndsprocess.

• Kompetensförsörjning - unga vill bo där de spännande projekten finns. Men det handlar om att hitta rätt kompetens. 

• Attraktivitet - fortsatt fokus på hur vi profilerar branschen är en förutsättning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

• Cirkulära lösningar och öka nyttjandegraden av våra ändliga resurser. Jobba med återvinning och sidoströmmar från befintlig verksamhet.

• Digitaliseringen går inte tillräckligt fort. Vi behöver få ihop helheten samt adressera konservatism och öka samarbetet i branschen.

Jenny Greberg

Programdirektör på Swedish Mining Innovation samt professor i
gruvteknik på LTU

Hur ser intresset ut för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Sverige har en rik berggrund och borde nyttja det på rätt sätt. P.g.a långa tillståndsprocesser och svårt att få tillgång till mark har det tyvärr skapat ett sämre klimat för att investera i Sverige. Vi kommer däremot behöva internationell arbetskraft för de investeringar som har annonserats vilket lockar andra internationella aktörer.

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Behovet av att utvinna kritiska råmaterial som sällsynta jordartsmetaller och andra mineral som behövs för den gröna omställningen är stor. Dock är de största utmaningarna kopplade till tillståndsprocesserna som måste bli snabbare och mer förutsägbara samt kompetensförsörjningen som är en jätteutmaning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

– Helt nya metoder och processer måste till för att klara fossilfrihet, utvinning av ”nya” mineral samt lönsam och produktionseffektiv brytning på större djup. Vi saknar också en del kompetens kopplat till utvinning av sällsynta jordartsmetaller och mineral. Den viktigaste utmaningen efter klimatfrågan är biologisk mångfald. Branschen har satt målet att endast påverka den biologiska mångfalden positivt vilket kräver stora insatser.

Hur ser intresset för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Intresset både för vad vi gör i Sverige men även hur vi gör det är stort. I Sverige ser vi en annorlunda och mer utvecklande relation mellan utrustningsleverantörer och gruvbolag – det är en stor del av förklaringen till att vi på många sätt är internationellt ledande. Vi ser också att branschens höga ambitioner kopplat till hållbarhet och fossilfrihet väcker stort intresse.

Med gedigen erfarenhet och långsiktigt engagemang har PJ Jonsson blivit marknadsledande med sina produkter mobila stenkrossar. Nu pågår en internationell expansion där efterfrågan på hållbara stenkrossar ökar.

Expertis och högt kundfokus gör IFE System till en av de ledande aktörerna inom gruvindustrin för vibrerande utrustning.