Energikrisen i Europa har inneburit högre elpriser också i Sverige. Fokus i energidebatten har skiftat från elektrifiering, omställning och konkurrenskraft till att handla om kostnader, försörjningstrygghet och till och med risk för bortkoppling.

Och egentligen är det en ganska naturlig utveckling. För som samhälle ställer vi tre krav på energisystemet. Det ska ha god leveranssäkerhet, rimlig kostnad för kund och samhälle och minimal påverkan på klimat och miljö. Energisystemet är vår viktigaste infrastruktur och om någon av delarna felar, kommer det att få tydliga konsekvenser för samhället.

I Sverige har vi sedan många år kunnat bocka av alla tre kraven; mer än 98% fossilfri el, hög leveranssäkerhet och bland Europas lägsta elpriser. Dessutom ett väl utbyggt fjärrvärmesystem som avlastar elanvändningen. Det är just på grund av denna guldsits som vi kunnat se rubriker mer eller mindre dagligen om etableringar av batterifabriker, fossilfritt stål och elektrifierade fordon.

Men kriget i Ukraina har tydliggjort bristerna i energisystemet. Brister vi i branschen länge flaggat för, men som under en period av knapphet blir extra tydliga. Flaskhalsar i elnätet, brist på planerbar kraft i delar av Sverige och en marknadsmodell som inte anpassats i takt med systemet förändrats. Bland annat.

Utvecklingen här och nu är dock inte skäl att låta bli att satsa på elektrifiering och tillväxt. Tvärtom. Nu har det förhoppningsvis blivit tydligare för alla, vad som behöver göras och varför. Det är helt nödvändigt att vi – tillsammans med riksdag och regering - klarar av att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste klara av att hantera krisen och samtidigt genomföra alla de satsningar som krävs för att dubblera elsystemet på bara 20 år. Vår egen scenarioanalys visar att de industrisatsningar som planeras kommer att kräva en bra bit över 300 TWh, årligen.

Det vi behöver nu är framför allt konkreta beslut som kortar tillståndsprocesserna så att det går snabbare att bygga ut både elnät och elproduktion; landbaserad vind, havsbaserad vind, kärnkraft, solenergi, lager, vätgas och att värna befintlig vattenkraft, liksom nya flexibla kundlösningar och innovationer – vi behöver göra allt, samtidigt. Ett fortsatt stabilt, leveranssäkert och fossilfritt energisystem – som dessutom växer - är en unik möjlighet för oss att skapa tillväxt, arbetstillfällen och stärka vår position som ett modernt föregångsland. Sverige har gjort det förut. Vi kan göra det igen.

Tunga transporter behöver bli fossilfria om Sverige ska nå sina klimatmål senast 2045. Elektrifieringen går för långsamt och därför går nu tre stora energibolag tillsammans och bildar GITO Heavy Charging Solutions AB.

Bakom GITO står Mälarenergi, Öresundskraft och Jönköping Energi som tillsammans investerar 300 miljoner kronor i bolaget över tre år. De har samtliga lång erfarenhet av energisystem och laddinfrastruktur. Målet är att skapa en ledande nationell aktör för laddning av tunga fordon med fokus på depå- och destinationsladdning.

– Idag finns inte tillräckligt med laddstationer för tunga transporter. Om elektrifieringen ska lyckas behövs denna storsatsning, säger Fridolf Eskilsson, vd på Jönköping Energi.

De tre energibolagen har idag åtta laddstationer for tunga fordon i drift eller under uppbyggnad. Dessa stationer kommer så fort det är möjligt att föras över till GITO. Under 2023 ska bolaget etablera fler laddstationer för tunga transporter.

Fokus ligger främst på privata och semipublika laddstationer i mellersta och södra Sverige.

– I GITO samlar vi spetskompetens och skalar upp verksamheten för att erbjuda de lösningar som elektrifieringen kräver, säger Niklas Gunnar, vd på Mälarenergi.

Nu bjuder GITO in transportörer, logistikcenter, transportköpare, markägare och kommuner till dialog och samarbete. GITO kommer erbjuda helhetslösningar för varje kund och att bygga upp en regional samverkan som ger fördelar för alla parter.

– Vi ska finnas där våra kunder behöver oss och när de behöver oss. Det ger dem trygghet och möjlighet att elektrifiera sina flottor, säger Anders Östlund, vd på Öresundskraft.

Med mer bioenergi går det att sänka drivmedelskostnaderna och öka elproduktionen. Detta då bioenergi frigör el till annan användningen i Sverige.

Något som förbättrar förutsättningarna att nå klimatmålen. Det menar branschorganisationen Svensk bioenergi- Svebio.

– Jag delar inte uppfattningen att elektrifiering är viktigt för att klara klimatfrågan. Självklart har elektrifiering mängder av tillämpningar där den är riktigt bra eller bäst. Men även elektrifiering måste kunna konkurrera på egna villkor, därför finns det inga rimliga skäl att subventionera fram elektrifiering, säger Gustav Melin vd på Svebio.

– Det som är viktigt för klimatet är att minska användningen av och ersätta fossila bränslen. Då är elektrifiering en möjlighet men man kan också ändra beteende - som att cykla, åka buss eller tåg. Man kan energieffektivisera med bättre maskiner eller genom att isolera hus. Man kan också byta från fossila till förnybara bränslen, biodrivmedel eller e-bränslen. Utsläpp från moderna motorer med bra rening som körs på biodrivmedel har så gott som ingen miljöpåverkan. Bioenergi i olika former är i många lägen mer effektivt än elektrifiering, säger Gustav Melin.

Den branschorganisation han företräder har som uppdrag att öka användningen och utveckla bioenergi som en viktig del av klimatomställningen. Men alltför länge har bioenergins potential hamnat i skuggan i energidebatten trots att bioenergi är Sveriges största energislag och möjligheterna är stora. Fokus har istället legat på att öka elproduktion med mer vindkraft och nu senare också förslag om ny kärnkraft. Enligt Gustav Melin är detta en tankevurpa att politiker ska besluta om vad som är rätt energislag.

– Vi har en avreglerad elmarknad, det borde innebära att politiker håller sig borta från stöd och subventioner till enskilda kraftslag. Subventioner skapar osäkra investeringsvillkor för alla energiföretag som inte får stöd, det gör att investeringar fördröjs eller uteblir. Gustav Melin menar att politikernas uppgift istället är att skapa ramverk med teknikneutrala marknadsförutsättningar för företag att investera i. 

– Då kommer företagen att välja de tekniska lösningar de tror på och investera för att lösa de problem vi har på energimarknaden. Sedan bör staten bara säkerställa tillgång på el genom att upphandla reservkraft för kalla vinterdagar, säger han.

Kriget i Ukraina har enligt honom blivit en väckarklocka och trots det förfärliga har det ändå varit en nyttig läxa för flera Europeiska länder, när det kommer till energiområdet.

– När de ryska gasleveranserna upphörde blev många länder tvungna att hitta andra alternativ för uppvärmning, något som varit bra för den gröna omställningen. Gustav Melin menar att den bioenergi som ersätter rysk naturgas är långt bättre för miljön. 

– Gasen är fossil, en ändlig resurs som orsakar klimatkris. Medan bioenergi är en del av kretsloppet och den tar inte slut. Bioenergi kommer från växter som samlar energi från solen och bygger ihop energirika sockerarter. 

När växterna dör kan energin tas tillvara och omvandlas till värme och el i kraftvärmeverk eller blir biodrivmedel till förbränningsmotorer.

Råvarorna som idag används till bioenergi kommer från skogsbruk, jordbruk och biologiska avfall från skogsindustri och livsmedelsindustri, exempelvis sågspån eller skogsflis, från växter som odlas och frånsamhällets avfall.

– Det man inte tänker på är att bioenergianvändningen i Sverige idag är på totalt 150 TWh alltså mer än alla övriga kraftslag som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

Av dessa 150 TWh blir cirka 25 TWh drivmedel och 14 TWh el, lejonparten av produktionen används för att producera ånga och värme i svensk industri och för uppvärmning av bostäder.

Att använda bioenergi för mer elproduktion har fler fördelar. Inte minst så slipper man bygga dyra ledningsnät eftersom kraftvärmeverken redan ligger hos kunderna i städerna. Som exempel tar Gustav Melin vindkraften vars dilemma är höga kostnader för ledningsnät och att den bara levererar när det blåser.

– Nackdelen med vindkraft är att man inte vet vad den kommer att producera, därför måste man i princip ha lika mycket annan elproduktion för att matcha med när det inte blåser. Det är därför ett bra beslut att låta vindkraftsindustrin själv betala de ledningar som behövs för att leverera elen från vindturbiner till havs, säger han.

Med bioenergi i kraftvärmeverk sker produktionen där energin används, varje svensk stad har en fjärrvärmeanläggning nära brukarna. Därmed krävs det inte alls lika omfattande ledningssystem för att distribuera energin. Det viktiga är inte vilket kraftslag det blir men att alla kraftslag står för sina egna kostnader.

Ett annat bioenergiområde är frågan om grönt drivmedel där den nya regeringen beskyllt biodrivmedel för att orsaka skenande drivmedelspriser, den så kallade reduktionsplikten. Reduktionsplikten gör att i all vanlig diesel är det i år 40 procent förnybar biodiesel.

– Jag tycker att reduktionsplikten är riktigt bra klimatpolitik, säger Gustav Melin.

– Tyvärr är det några faktorer som samverkat till att dieseln blev dyr i år. För det första är det kriget som gjort fossil diesel dyr, för det andra satte man från början för lågt inblandningskrav i reduktionsplikten och ökade med en procent per år, säger han.

Biodrivmedelsanvändning har därför inte ökat mellan 2017 och 2021. Från första augusti 2021 ökade inblandningskravet med 10 procent på ett halvår. Samtidigt som nya fabriker kommer igång nästa år.

– Vi tror att priserna på biodrivmedel sjunker nästa år. Den som vill ha lägsta dieselpris kan redan nu tanka RME100. Jag tankade det i min Volvo när jag körde från Linköping till Stockholm nyligen.

Gustav Melin vill gärna att regeringen behåller reduktionsplikten, även om det varit en faktor som drivit upp diesel och bensin priserna.

– Om man vill sänka priset kan man sänka pliktavgiften och se till att upphandla svensk produktion av biodrivmedel. Då får man upp utbudet, ner priset och arbetstillfällen på svensk landsbygd. Det är bra för alla, säger Gustav Melin.

Efter ett samtal med Gustav Melin står det klart att han är övertygad om att biobränsle helt klart  är en del av framtiden för att klara klimatmålen. Även om elbilsutvecklingen kommer starkt finns det inte skäl att sluta med bilar som har förbränningsmotorer.

– Det finns inget hälsoskäl att byta förbränningsmotorn mot elbilar. Idag är moderna motorer utrustade med så bra rening att hälsoproblemen är mycket små. Mer än 90 procent av alla partikelutsläpp från bilar kommer från slitage av däck och asfalt. När det gäller elbilar finns risk att partikelutsläppen blir större eftersom dessa är tyngre och däcken slits mer. Så länge inte batterierna tillverkas med förnybar el svarar sammantaget elbilen för mer klimatutsläpp än en modern diesel eller bensinbil som går på biodrivmedel, säger Gustav Melin. Och han lever själv som han lär.

– Jag köpte en ny dieselbil för några år sedan, just nu är det bäst för klimatet om man kör på HVO100. Dieselbilen vinner över elbilen som måste gå 5000 mil för att komma ikapp utsläppen från en dieselbil som går på fossil diesel. Men jag tycker att marknaden kan få avgöra om det blir elbilar eller biodrivmedel. Ta bort alla subventioner och gör fossila utsläpp dyra, då löser vi klimatomställningen ganska fort, avslutar Gustav Melin.

Regeringen prognostiserar att elbehovet i Sverige har fördubblats till 2045. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig. Det innebär att i dagsläget behövs alla typer av hållbara energiinvesteringar. Det ökade framtida elbehovet innebär också att Sverige behöver öka vindkraftsutbyggnaden från 6 till 10 TWh per år.

Samarbetes helhetskoncept innebär att Strandmöllen ska bygga en produktionsanläggning för grön vätgas som Ljungby Energi i sin tur förser med grön el. Den lokalproducerade gröna vätgasen ska bland annat levereras till PS Energis tankstation, där Ljungby kommun blir en av många kunder som i framtiden kan tanka sina fordon med grön lokalproducerad vätgas. Tillsammans representerar alltså Strandmöllen, Ljungby Energi och PS Energi hela värdekedjan från produktion av grön el till produktion och distribution av grön vätgas till såväl tunga som lätta fordon.

–Målsättningen är att tankstationen ska vara Kronobergs första fullskaliga gröna vätgastankstation som riktar sig till både tung och lätt trafik och beräknas stå färdig till hösten 2023, säger Magnus Sjöö, vd på PS Energi.

Strategiskt läge och rätt förutsättningar
Genom samarbete med Ljungby Energi kommer vätgasen att produceras med grön el från vindkraft och eventuellt solceller.

–Ljungby har mycket goda förutsättningar för den här typen av satsning eftersom vi redan har ett etablerat gasbolag på orten. De har både de tillstånd, den kompetens och den infrastruktur som krävs för att snabbt komma i gång med produktion och distribution av grön vätgas. Ljungbys strategiska läge utmed E4:an är självklart också en stor fördel. Vi har dessutom fått ett mycket fint stöd från Ljungby kommun, som gjort allt för att möjliggöra och underlätta satsningen, säger Bo Schönbeck, vd för Ljungby Energi.

Fabrik som kan dimensioneras utifrån efterfrågan
–Grön vätgas kommer att vara en viktig pusselbit i omställningen av landets transporter från fossila drivmedel till fossilfria alternativ.  I vårt kundregister finns redan i dagsläget många åkerier, bussbolag och andra tunga trafikkunder som gör sig redo att ställa om från fossila drivmedel till grön vätgas, säger Magnus Sjöö.

Strandmöllens gröna vätgasanläggning är dimensionerad för att producera 1880 kilo vätgas per dygn, vilket motsvarar drygt 50 fulltankade lastbilar eller mellan 300 och 500 personbilstankningar. Fabriken kan även smidigt byggas ut och produktionen skalas upp i takt med att efterfrågan ökar.

–Vår ambition är att Ljungby ska bli ett nav för grön vätgas i södra Sverige. 

Målsättningen är att i framtiden även kunna attrahera tillverkare av vätgasdrivna fordon, säger Finn Kofoed-Dam, vd på Strandmöllen, ett danskt företag som är etablerat i Ljungby och som redan idag producerar och säljer gaser till de flesta branscher. Med sig i bagaget har Strandmöllen drygt sextio års erfarenhet av att producera grön vätgas i Danmark.

Markarbetena inför byggnationen av den gröna vätgasfabriken inleds i oktober 2022.

–Vår målsättning är självklart att vår samverkanssatsning bidrar till att fler vågar ta steget och investera i fordon som drivs med grön vätgas.

Det är även viktigt att myndigheterna tar sitt ansvar och delfinansierar den här typen av framtidsinriktade initiativ från privata aktörer, säger Finn Kofoed-Dam.

Regeringen förutspår att elbehovet i Sverige kommer fördubblas till 2045. Det innebär att Sverige behöver bygga ut elproduktionen med 10 TWh per år. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig, svenska industrier skriker efter mer billig el redan idag. Vindkraft kan leverera på efterfrågan: den kan byggas ut snabbt, i stor skala och till låg kostnad. 

–Det är mycket angeläget att redan idag öka andelen förnybar el i elsystemet. Stora företag och industrier behöver tillgång till billig, fossilfri el för att framidssäkra sin verksamhet men även för att etablera helt nya satsningar som skapar arbetstillfällen. Vindkraft är det enda kraftslag som kan byggas ut tillräckligt fort, storskaligt och mest kostnadseffektivt. Utbyggd vindkraft leder till sänkta elkostnader för svenska hushåll och företag, säger Johanna Bohn, vd på wpd Scandinavia, Europas ledande vindkraftsprojektör.

wpd har funnits i Sverige i tjugo år och bolaget har en omfattande pipeline med framtida vindkraftsprojekt runtom i Sverige. Trots att wpd har flera projekt som ska omsättas de kommande åren ser företaget utmaningar för framtiden.

Elektrifieringen av svensk industri behöver vindkraft
Sverige har flera energiintensiva verksamheter och elproduktionen måste i runda tal fördubblas för att elektrifiera industri- och transportsektorn. En snabbt utbyggd vindkraft är därför en fråga om attsäkra Sveriges industriella konkurrenskraft.

Intresset för att investera i svenska vindkraftsprojekt är mycket högt och just nu byggs det många projekt runtom i landet. Däremot måste tillståndsprocesser förenklas och förkortas om utbyggnad av svensk vindkraft ska kunna fortsätta.

– I Tidöavtalet framför regeringen önskemål om ett snabbspår för tillståndsprocesser med inriktning mot kärnkraft. Vi instämmer i att utbyggnaden av elproduktion bör prioriteras för att lösa den akuta energikrisen, men ett eventuellt snabbspår bör vara teknikneutralt och omfatta alla kraftslag. Vi anser också att klimatnyttan måste väga in tyngre vid tillståndsbeslut  säger Johanna Bohn. 

Staten bör ersätta kommuner som möjliggör ny elproduktion

Hon hänvisar till en Sifoundersökning som genomfördes tidigare i år. Av den framgår att 58 procent av svenskarna anser att deras hemkommun bör satsa mer på vindkraftsutbyggnad. Samtidigt möter många vindkraftsprojekt lokalt motstånd bland människor som är bosatta i närheten.

Av en annan undersökning genomförd av Demoskop framgår att en stor majoritet av de svenska kommunpolitikerna är positiva till vindkraftsprojekt i sin kommun.

–Jag anser att utbyggnad av elproduktion bör betraktas som ett nationellt intresse och att de kommuner som tar sitt ansvar bör beviljas statlig ersättning för det, säger Johanna Bohn.

Decentraliserad elproduktion är en säkerhetsfråga
Hon betraktar även lokal decentraliserad elproduktion som en säkerhetsfråga. Undersökningar av Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI visar att vårt centraliserade elsystem är sårbart för eventuella attacker och andra incidenter.

–En inhemsk decentraliserad elproduktion ökar motståndskraften i elsystemet. Det är en faktor som exempelvis Försvarsmakten bör ta hänsyn till i dialogen med vindkraftsprojektörer. Det handlar om att hitta hållbara lösningar för samexistens. Sverige har mycket goda förutsättningar för en utbyggd vindkraft. Det bör vi tillvarata på bästa sätt, säger Johanna Bohn

Snabbt utbyggd vindkraft är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige.

Biobränslekompaniet är ett familjeföretag som sedan starten 2012 förmedlar biobränsle till industrier och värmeverk i Mellansverige och Norrland. Samt strö i forma av spån, torv och halm till lantbrukare. Biobränslekompaniet befinner sig i en tillväxtfas och drivs av ett starkt engagemang för att omvandla skogens restprodukter till biobränsle, en av de mest mångsidiga energikällorna som finns.

−Biobränslekompaniet startades 2012 av vår far Sverker Johansson. Hösten 2022 genomfördes ett generationsskifte i företaget, vi tre syskon tog över verksamheten. Vi har ett mycket omfattande nätverk med såväl sågverk för vidare förädling av deras restprodukter, samt värmeverk och industriella kunder, som köper biobränsle från oss för att använda det till exempelvis fjärrvärmeproduktion, säger Johannes Johansson, som driver Biobränslekompaniet tillsammans med sina systrar Viola och Lina Sverkersdotter.

Biobränslekompaniet erbjuder sortering, krossning, flisning, transport samt handel med, exempelvis GROT, torrflis, stamved, bark, bräckage samt returträ. Biobränslekompaniet omvandlar dessa biprodukter till bland annat täckbark och eldningsflis samt barkmull som används i jordtillverkning. Dessa material distribueras sedan direkt ut till kund från Stockholmsregionen och norrut.

Resurseffektiv och förnyelsebar energikälla från skogen

−Biobränslet som vi säljer är en prisvärd, förnyelsebar och resurseffektiv energikälla, som dessutom är bra för miljön då biobränsle är ett biologiskt material. Vi bidrar till att en ökad andel av skogsindustrins sidoströmmar omvandlas till en fullvärdig energikälla. Sverige behöver öka användningen av biobränsle för att göra oss mer självförsörjande på energi, en fråga som i dagsläget är högaktuell, säger Johannes Johansson.

−Det senaste året har efterfrågan på biobränsle ökat kraftigt till följd av de rekordhöga elpriserna. Det senaste årets utveckling har även bidragit till att fler betraktar skogsindustrins restprodukter som en värdefull resurs, som bör tillvaratas och användas som energikälla. Det bidrar förhoppningsvis till att en ökad andel av restprodukterna kommer till användning.  säger Lina Sverkersdotter.

Ett företag med tillväxtambitioner
Biobränslekompaniet är ett småskaligt familjeföretag som karakteriseras av en hög servicenivå och tillgänglighet, en god problemlösningsförmåga och en hög flexibilitet. Det innebär i förlängningen att de kan svara upp till efterfrågan, även när det gäller exempelvis beställningar med förhållandevis kort varsel.

−Vi är ett företag med tillväxtambitioner, vi ser goda möjligheter till ytterligare expansion på en växande marknad. Efterfrågan på biobränsle kommer sannolikt att vara hög även framöver.

Samhällets gröna omställning och en ökad efterfrågan på svenska förnyelsebara energikällor bidrar till utvecklingen, säger Johannes Johansson.

Intresset för solenergi är just nu rekordstort i Sverige, bland såväl företag som privatpersoner. Höga elpriser har bidragit till att intresset för att investera i solenergi har accelererat ytterligare. Samtidigt står branschen inför flera utmaningar.

Svenska företag och privatpersoner behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att vi ska klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Vår vision är att solenergin ska stå för 15 procent av den svenska energimixen. Vi menar att solvärme kan stå för 15 procent av Sveriges användning av värme och solkraft för 15 procent av Sveriges användning av el. Hittills har nationella mål och en strategi för solenergi saknats i Sverige. Det är nu hög tid att regeringen tar tag i frågan, säger Anna Werner.

Svensk Solenergi vill undanröja hinder och öppna upp för en expansion på solenergimarknaden, bland annat genom att slopa energiskatten på egenanvänd el och eliminera onödig skatteadministration. Anna Werner anser även att Sverige bör överväga och analysera EU:s förslag som innebär att man i framtiden bör ställa krav på solceller vid nybyggnation och omfattanderenoveringsprojekt.

Kompetensbrist och långa leveranstider
–Efterfrågan på solcellsanläggningar är stark men en stor utmaning är de ryckiga och ofta långa leveranstiderna från Asien, där merparten av solpanelerna tillverkas. Ytterligare en utmaning är bristen på kvalificerade medarbetare, såväl projektörer som montörer och projektledare. Många installationsföretag väljer därför att på egen hand utbilda sina montörer i exempelvis taksäkerhet och fallskydd, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

För att öka andelen solenergi i Sveriges totala energimix krävs fler storskaliga solparker. I dagsläget är det ofta svårt att beviljas tillstånd att bygga den här typen av solparker i delar av landet där marken i stället kan användas till livsmedelsproduktion. Det gäller exempelvis i Skåne, där elpriset är som högst och intresset för att etablera storskaliga solparker är stort.

–Vi anser att den allra bästa jordbruksmarken i första hand bör användas för livsmedelsproduktion. Däremot tycker vi att något sämre jordbruksmark eller mark som inte används till jordbruk mycket väl skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion i betydligt större utsträckning, säger Anna Werner. 

Inkludera solenergi i riksintresse för energiproduktion

Det kan i dagsläget ta flera år för länsstyrelsen att handlägga en ansökan om att anlägga en solcellspark. Det är alltför lång tid för att Sverige ska kunna nå sina gröna energimål och för att andelen solenergi ska öka i landet.

–Solenergi bör inkluderas när riksintresse för energiproduktion definieras genom att storskalig solkraft och solvärme inkluderas. Man bör även satsa på tydliga tillståndsprocesser med ett tak för hur lång tid handläggningen av solenergianläggningar får ta. Tillståndsprocessen utgör i många fall ett hinder för storskalig solenergiutbyggnad, säger Anna Werner.

Hon efterlyser även mer forskning på solenergi i Sverige, i synnerhet med tanke på att det av de flesta betraktas som en viktig framtidsbransch. I synnerhet behövs forskning som inte enbart fokuserar på elektronik och de tekniska aspekterna av solenergi.  Ett steg i rätt riktning är Sveriges nya kompetenscentrum inom solenergi, Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), som etablerades i januari 2022. Visionen för SOLVE är att uppnå ett brett genomslag för solel i Sverige.

Vad finns det för fördelar med vindkraft till havs?
–Den flytande vindkraften till havs byggs så långt från kusten att den i princip inte syns från land vilket eliminerar visuell påverkan. Antalet andra intressenter på dessa ytor är få, vilket gör att flytande vindkraft har störst möjligheter att överhuvudtaget byggas när vi ser de problem som uppstår för landbaserad och kustnära vindkraft.

Vilka är de främsta utmaningarna?
–Vi har väldigt långa handläggningstider vilket påverkar totaltiden till dess att vi kan börja bygga för att producera el och därmed sänka elpriset. Vi är redo att börja bygga och vi har en mogen teknik men processen fram till byggstart tar mångdubbelt mer tid än själva bygget. Långsiktig politisk stabilitet i dessa frågor är grundläggande så att investerare väljer att satsa i Sverige.

Vad tror du om framtiden gällande stålindustrin?
Världen förändras ständigt och även stålindustrin gör sitt för att anpassa sig, ett bra exempel på det är arbetet med fossilfritt stål. Behovet av stål kommer alltid att finnas där och för ”våra” stål så kan vi också historiskt se att behovet har ökat och att det även framöver finns en tillväxt och efterfrågan på rostfria specialstål.

Vilken potential har vindkraften för att hjälpa oss ur den energikris vi befinner oss i nu?
– Energikrisen som är nu är inte av övergående karaktär utan vi ser en mycket stor risk att höga priser kvarstår om vi inte så snabbt som möjligt kan få ny elproduktion på plats. Flytande vindkraft bedömer vi vara det som kan byggas snabbast och med minst intressekonflikter samtidigt som vi kan skapa mycket ny elproduktion där den behövs som mest.

Elektrifieringen är avgörande för att arbetet med klimatmålen ska nås. För att möta industrins snabbt ökade behovet av el, behöver elproduktionen byggas ut skyndsamt - och till lägsta möjliga kostnad. Den stora potentialen ligger då i vindkraften, menar branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Både lands- och havsbaserad vindkraft behövs för att framtidens energibehov ska kunna tillgodoses. Tanken är att vindkraften ska vara en del i Sveriges framtida energimix tillsamman med andra kraftslag samt ny teknik och ett nytt elsystem.

– Vi står inför en otroligt spännande utmaning där vi i framtiden kommer behöva ett dubbelt så stort elsystem än vad vi har idag. Det betyder att vi måste kunna ta till vara på all ny teknik inom alla kraftslag, säger Daniel Badman, vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi är den samlade rösten för hela vindkraftens värdekedja. I dag har organisationen över  140 medlemsföretag som innefattar allt från markägare och tillverkare av  vindkrafts-utrustning till industriföretag med stora elbehov, som exempelvis gruvföretaget LKAB och skogsbolag som Holmen och SCA. Organisationens medlemmar har stor tilltro till vindkraften som en av framtidens många energi försörjare. Men det finns också utmaningar med varierande elproduktion från flödande källor som sol- vind- och vatten - solstrålningen- vindhastigheten och nederbörden är inte lika varje dag.

– Därför är det viktigt att ha vindkraftverken  utspridda över landet men också att Sverige är sammanlänkat med våra grannländer - för det blåser ju alltid någonstans. Vindkraften kan också matcha den reglerbara vattenkraften - när vindkraftsproduktionen är hög kan vi spara vatten i magasinen, säger Daniel Badman.

Organisationen sätter också en stor förhoppning till vätgas som en viktig lösning..

– Det som driver elektrifieringen i stor skala är vätgas - det är den stora bulken eftersom den kan ersätta kol i industriella processer.. Här är den havsbaserade vindkraften en förutsättning eftersom det går att producera  CO2-neutral vätgas billigast, säger Daniel Badman.

Ett ökat elbehov är redan idag ett faktum - och det är bråttom att bygga ut allt som går i stor skala. Investeringar i nya energislag är enligt  Energiforsk beräkningar, det snabbast och billigaste att bygga ut.

– Att bygga ut vindkraften på land kostar 30 öre per KWh. För de storskaliga alternativen vi har till buds är det klart billigast. Ansvariga myndigheter har konstaterat att elbehovet ökar snabbare än man tidigare trott, säger Daniel Badman.

Men för att en snabb utbyggnad ska kunna realiseras måste först alla hinder bort. Detta är industriföretagen redan överens om men samma samsyn finns inte inom politiken - även om det nu har börjat luckras upp en aning.

– Historiskt sett har vi varit bortskämda med låga priser vilket nu håller på att ändras. För att behålla konkurrenskraften måste vi även framöver hålla låga priser – jämfört med andra länder – då kommer också industrin att stanna kvar här. För att nödvändiga investeringar ska komma på plats krävs politisk enighet som håller över tid säger Daniel Badman.

För att detta ska bli verklighet menar Svenska Vindenergi att tillståndsprocesserna måste kortas ner till max två år från dagens 10 år. 

– Det skulle ge en tydlig signal att det är dags att växla upp om vi ska klara klimatmålen.

Ett annan bromskloss är bråken om olika energislag i den nationella debatten som riskerar att också sippra ner på kommunnivå.

– Det kommunala vetot behöver därför också förenklas och förbättras så att exempelvis besked kan ges tidigare i processen om en plats är lämplig eller inte att bygga på., säger Daniel Badman.

Han menar att tidsperspektivet för utbyggnaden av en storskalig vindkraft är en viktig faktor att ta hänsyn till.

– Det är jätteviktigt. Man har räknat med att vi behöver bygga ut elproduktionen med  10 TWh per år men just nu bygger vi ut i en takt med 7-8 TWh per år. Men detta måste hålla i över tid och efter 2025 är utbyggnadstakten osäker eftersom antalet tillstånd minskar. Det gör att  Sveriges framtida elförsörjning just nu är osäker, menar Daniel Badman och avslutar:

– I grunden handlar det om att Sverige också ska exportera klimatsmarta och konkurrenskraftiga produkter. Där kan vindkraften bidra för att leverera el när de produkterna tillverkas av industrin. Det får Sverige inte får missa.

Energieffektivisering är en brinnande fråga för industrin. Med en ny banbrytande helhetslöning för energioptimering hjälper Lundaföretaget Sensenode industriföretag att identifiera energitjuvarna i anläggningarna. Resultatet kommer omgående i forma av besparingar och minskade koldioxidutsläpp.

Klimatomställningen driver på elektrifieringen i hela samhället. När det gäller den redan elintensiva industrin beräknas energibehovet öka med 200 procent inom den kommande tioårsperioden. Detta i kombination med ökade energipriser och energibrist har gett svenska industriföretag ett starkt incitament att energieffektivisera verksamheterna. Och det är viktigt att komma igång snabbt för att elen ska räcka till alla.

Startupföretaget Sensenode har utvecklat en digital lösnings för övervakning och effektivisering av energianvändning. Tjänsten riktar sig främst den tillverkande industrin.

– Ett industriföretag har ofta bra koll på sina elabonnemang och kan räkna av energiåtgången på elfakturan. Däremot  har man sällan den övergripande kollen var inne i industrin de tomma lasterna finns och vad man kan göra åt dem, säger Jonas Eriksson, delägare och kommersiellt ansvarig på Sensenode och fortsätter:

– Med vår digitala lösning går det enkelt att både mäta energiåtgången i anläggningen, men också få förslag på direkta åtgärder som både sparar pengar och koldioxidutsläpp.

Tjänsten innehåller en avancerad hård- och mjukvara i from av ett trådlöst mätverktyg samt en komplett kommunikationslösning, allt kopplat till en skalbar mjukvaruplattform. I den ingår också ett analysverktyg som identifierar förbättringar, ger löpande uppföljningar och larmar vid avvikelser.

– Våra energimätare kan mäta allt från gas, värme och vatten och det görs trådlöst. Poängen är att vi har tekniken som kan ge mätvärden på allt i en anläggning oavsett om utrustningen är gammal eller ny.  Det ger våra kunder en övergripande koll som få andra kan erbjuda på marknaden, säger Jonas Eriksson.

En annan fördel med Sensnodes mätteknik är att den mäter alla variabler på alla fyra kanaler samtidigt vilket ger en stor exakthet i mätvärdet.

– Felmarginalen i våra mätvärden ligger under en procent. Betänker man att man använder 10- 20 gigawatt timmar, ja, då är en högre felmarginal väldigt mycket, säger Jonas Eriksson.

Den stora biten i tjänsten ligger i analysverktyget där informationen av mätvärdena processas och ger förslag på förbättringar. Den digitala lösningen konverterar dessutom varje kwh till Co2.

– Man får med andra ord en totalkoll på avtrycket från varje producerad enhet. Dessutom larmar analysverktyget vid avvikelser i energiförbrukningen samt ger förslag på enklare åtgärder.  Ofta handlar åtgärderna om förändring i rutiner som är kopplade till mänskligt beteende men som leder till en energibesparing på 5-15 procent, säger Jonas Eriksson.

Sensenodes digitala lösning kräver inte långa konsulttider och är enkel att komma igång med.  Industriföretagen har i och med det fått ett smidigt verktyg att använda för att jobba med hållbarhet och energieffektivisering. Bland företagets kunder finns industrikoncernen Trelleborg, Epiroc, Volvo Group, Skistar, Thule Group och Boliden. Bakom Sensonode står också investmentföretaget Latour, Almi Greentech samt några mindre investerare i form av affärsänglar.

Att Cementa får fortsätta tillverka cement på Gotland är avgörande för Sverige och hela bygg- och anläggningsbranschen. Dagens tillstånd löper ut vid årsskiftet. Ansökan om ett nytt 4-årigt tillstånd ligger nu hos Mark- och Miljödomstolen. Det finns dock myndigheter som vill avvisa eller avslå ansökan. Catharina Elmsäter-Svärd, före detta infrastrukturminister numera vd för branschorganisationen Byggföretagen, är djupt bekymrad Utan cement stannar Sverige, osäkerheten ger en klump i magen för byggbranschen. 

Text: Karin Bångman
Foto: Pressbild Byggföretagen

Den svenska byggbranschen befinner sig i en motsägelsefull situation. Den ena sidan har ett stort behov att rusta och bygga infrastruktur, bostäder och göra stora klimatinvesteringar. Den andra sidan har post-pandemin och Rysslands krig i Ukraina förorsakat material- och råvarubrist som fått byggpriserna att skena. Det får beställare och investerare att tveka, med en inbromsning i branschen och ett ökat antal konkurser som följd.

– Branschens utmaningar är de höga priserna på material, om man ens får tag i det som behövs. Vi ser att investeringar skjuts upp och fler drar i nödbromsen. Att kapa kostnader inom bygg är önskvärt, men marginalerna är redan små, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Omständigheter som kriget i Ukraina, ekonomisk oro eller fartyg som fastnar i Suezkanalen, är något branschen drabbas av och är svåra att påverka. Däremot, nationella problem som skapar stor osäkerhet, exempelvis Cementas möjlighet till fortsatt produktion av cement på Gotland, borde vara högt prioriterad av riksdag och regering. Lösningen måste vara tydlig före årsskiftet då Cementas nuvarande tillstånd löper ut.

– Om inte Cementa får ett förnyat tillstånd stannar inte bara byggbranschen, det påverkar Sveriges sårbarhet och beredskap i tider när Försvarsmakten skalar upp samt riskerar industrins pågående gröna omställning och försvårar byggandet av viktig energiförsörjning, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Redan innan medlemskap i Nato, som i sig kräver upprustning av det svenska försvaret, finns behov av fortifikationsexempel som skyddsrum och nya byggnader. Då behövs cement som för det mesta inom byggbranschen.är förutsebara, smidigare och betydligt snabbare.

Byggbranschens förmåga speglar också välbefinnandet för svensk ekonomi och för samhället i stort enligt Byggföretagen.

– För att människor ska må bra måste de ha någonstans att bo, ha ett jobb och kunna ta sig däremellan. Det vi gör är att bygga och rusta bostäder och infrastruktur. När byggbranschen, som står för ca 11 % av BNP, går bra är det positivt för svensk ekonomi och för medborgarna, säger Catharina Elmsäter-Svärd och pekar på tre faktorer som just nu har påverkan på branschen:

1. Stigande priser på grund av råvaru- och materialbrist som i sin tur beror på pandemin och kriget i Ukraina.

2. Osäkerheten runt Cementas tillstånd att fortsätta efter årsskiftet.

3. De kraftigt ökade drivmedels- och elpriserna.

Byggföretagen efterfrågar politiska reformer som direkt eller indirekt stödjer byggbranschen. När det gäller politiska reformers möjligheter är det något som Byggföretagens vd har erfarenhet av då hon själv har ett förflutet inom politiken bland annat som infrastrukturminister i Reinfeldts regering. Hon vet att politik kan göra skillnad.

– Vi har haft åtta år utan större reformer för vår bransch. Det politiska läget med ”hoppande majoritet” har inte underlättat. Det behövs brett politiskt grepp för att säkerställa att det finns elförsörjning, såväl effekt som kapacitet, till konkurrenskraftigt pris året om. Klimatomställningen kräver el, när vi bygger smarta hållbara samhällen och när transportsystemet elektrifieras, till och med för arbetsmaskinerna på byggena, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen vill också se en bred politisk reform som ger finansieringsmöjligheter för den som behöver en bostad, så att de som behöver ska ha möjlighet att efterfråga och bostadsutvecklare kunna bygga, oavsett upplåtelseform.

– Ett större grepp så att människor kan skaffa sig en bostad i livets olika skeden. Även för den som inte har kontakter, kontanter och kapital. Det behövs exempelvis startlån för den som är ny på bostadsmarknaden, och att det skärpta amorteringskravet avskaffas. Idag ska man både ha stor kontantinsats och klara extra amorteringar samt bankernas kalkylränta. Detta sammantaget omöjliggör för många unga vuxna att komma in på bostadsmarknaden, säger hon.

En annan utmaning för Byggföretagens medlemmar är brottsligheten med stölder inom byggsektorn. Detta är också en viktig valfråga – den ökade kriminaliteten. Det visar SOM-institutets barometer från april i år. 

– Det stjäls för miljarder i vår bransch. Företagen gör allt vad de kan för att skydda sig men stölderna ökar ändå. Det kan inte enbart vara företagens ansvar. Stölderna är något som kostar mycket pengar, tar tid i anspråk, och kan i slutänden påverka slutkonsumenten.

Men trots de många orosmoln som de senaste åren tornat upp i byggbranschen så är Catharina Elmsäter-Svärd optimistisk inför framtiden. Sverige behöver fler fastigheter och bostäder som rustas och byggs liksom infrastruktur runt om i landet. För den som utbildar sig inom bygg- och anläggningssektorn finns goda framtidsutsikter.  

– Byggbranschen är bra för framtida jobb, det behöver alltid rustas och byggas i Sverige. Det är bara att titta på behoven för vatten och avlopp i kommunerna, klimatinvesteringar för ny elförsörjning, stora industrisatsningar i den gröna omställningen. Sedan har vi vägar, hamnar och järnvägar som behöver rustas.

Det är en rolig och kreativ bransch att arbeta i och det finns så otroligt många varierande och utvecklande arbetsuppgifter. I takt med ökad digitalisering i branschen kan känslan av ”Sim City” göras på riktigt, inte bara som ett spel, avslutar Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation med knappt 4000 medlemmar i bygg- och anläggningssektorn och ingår i organisationen Svenskt Näringsliv.

Det finns många goda skäl för svenska industriföretag att effektivisera sin energikonsumtion, inte minst det faktum att elpriserna för närvarande är rekordhöga. Samtidigt är intresset för en ökad energieffektivisering i industrin rekordhögt.

–Energieffektivisering är ett ämne som i dagsläget är mer aktuellt än någonsin tidigare, inte minst i industrin. Efterfrågan på energieffektiviseringsåtgärder är i dagsläget mycket hög. Jag har arbetat med energieffektiviseringsfrågor i trettio års tid och har aldrig sett ett så stort intresse för ökad kunskap och en så bred medvetenhet kring energieffektiviseringsfrågor som nu. Den nuvarande elprisutvecklingen kan även kan fungera som en accelerator för utvecklingen av nya smarta energieffektiviseringslösningar. Vi behöver tillvarata och förvalta den ökade medvetenheten kring vikten av energieffektivisering på ett bra sätt, säger Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, EEF, en intresseorganisation som drivs av visionen att energieffektivisera Sverige. 

Minskad energiförbrukning gynnar även övriga Europa
De höga energikostnaderna fungerar naturligtvis som ett viktigt incitament för industriföretagens ökade energieffektivisering, men många företag tar även i beaktande att deras energieffektiviseringsåtgärder kan minska övriga Europas importberoende av rysk gas. Energieffektivisering bidrar självklart förbättrar självklart även industriföretagens förutsättningar att nå sina långsiktiga klimatmål.  Det har det belgiska bolaget Niko med mer än 100 års erfarenhet från belysningsstyrning tagit fasta på när de nu utvecklat den nya sensorserien P40 och M40. Med monteringssystemet SnapFit installeras sensorerna genom en enkel vrid-och-klick-rörelse. Och tack vare enkla och verktygslösa kopplingssystem krävs det inte längre några specialverktyg.

En utmaning i arbetet med att energieffektivisera industrin är att industriföretag i allmänhet utgår från ett mer kortsiktigt perspektiv än fastighetsägare när de genomför olika typer av satsningar och investeringar. Ytterligare en avgörande faktor är förstås att energieffektiviseringsåtgärderna inte ska medföra några inskränkningar eller störningar i produktionsverksamheten.

– Samtidigt visar kartläggningar från Energimyndigheten att industriföretag kan minska sin energiförbrukning med uppemot 50 procent genom att energieffektivisera sin belysning, ventilation, tryckluft, uppvärmning, komfortkyla och andra faktorer som inte riskerar att störa produktionsprocessen, säger Lotta Bångens.

Efterlyser nationell energieffektiviseringsstrategi
Energieffektiviseringsföretagen har utvecklat auktorisationer som ska göra det lättare för bland annat industriföretag att orientera sig bland aktörerna på den expansiva energieffektiviseringsmarknaden. Hittills har man tagit fram auktorisationer för leverantörer inom energikartläggning, tryckluft samt teknisk förvaltning energi, men fler områden står på agendan.

–Sverige har hittills inte genomfört någon nationell energieffektiviseringssatsning, men nu är ämnet mer aktuellt än någonsin tidigare. Jag efterlyser därför en övergripande statlig energieffektiviseringssatsning med långsiktiga styrmedel som sträcker sig över en lång tid framåt, exempelvis en blocköverskridande energieffektiviseringsöverenskommelse som signalerar politisk enighet i frågan och som stakar ut riktningen för framtidens energieffektiviseringssatsningar, säger Lotta Bångens. 

Industrigemensamt nätverk behövs
Många industriföretag efterfrågar helhetsleverantörer som kan hjälpa dem att ta ett helhetsgrepp om sina energieffektiviseringsåtgärder. EEF arbetar därför för att fler av deras medlemsföretag ska kunna åta sig helhetsuppdrag som innefattar en totalanalys av industriföretagens energieffektiviseringspotential.

–Jag ser även ett behov av ett industrigemensamt nätverk för energieffektivisering, ett oberoende forum där industriföretagen kan mötas för att utbyta erfarenheter kring olika typer av energieffektiviseringsåtgärder, säger Lotta Bångens.

Vita certifikat är ett effektivt styrmedel
För närvarande pågår en statlig utredning om vita certifikat som ska presenteras i mars 2023. Utredaren ska utforma ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Syftet är att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige.

–Jag har en stark tilltro till vita certifikat som ett långsiktigt effektivt styrmedel för en ökad energieffektivisering i industrin. Vita certifikat innebär att det blir obligatoriskt för energibolagen att lotsa sina kunder mot en mer resurseffektiv energianvändning. Genom att involvera energibolagen i industriföretagens energieffektiviseringsarbete kan vi åstadkomma en kompetensöverföring som gynnar såväl industrin som hela samhället, säger Lotta Bångens.

Järn- och stålindustrin är en av Sveriges äldsta och viktigaste industrigrenar. Svensk stålindustri är världsledande på högförädlade och specialiserade produkter. Samtidigt står industrin inför utmaningar, inte minst klimatmässigt vilket också driver innovation och skapar nya möjligheter.

Jernkontoret, som i år firar 275-årsjubileum, är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation med uppdraget att tillvarata stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig verksamhet i Sverige. Den industrigemensamma visionen ”Stål formar en bättre framtid” bygger på tre åtaganden: att leda teknikutvecklingen, utveckla människor och skapa klimatnytta.

–Stålindustrin är viktig för Sverige ur flera perspektiv. Den svenska stålindustrin sysselsätter drygt 16 000 medarbetare och stod 2020 för ett samlat exportvärde på 45 miljarder kronor. Sett till antal producerade ton är svensk stålindustri en relativt liten spelare globalt, men inom vissa nischer är vi världsledande, säger Jernkontorets vd Annika Roos. 

Fossilfri elförsörjning viktig för att lyckas med klimatomställningen 

Tillverkningen av järn och stål är resurs- och energikrävande, stålindustrin beräknas stå för drygt 12 procent av de svenska Co2-utsläppen idag. Industrin ställer om för att minimera branschens klimatpåverkan vilket inkluderar både kontinuerlig resurs- och energieffektivering och stora satsningar med stor effekt på utsläppen. En av de mest omtalande satsningarna just nu är Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall i norra Sverige. 

En starkt bidragande faktor till Sveriges position som en ledande järn- och stålnation är att företagen har haft en stabil tillgång till elkraft till konkurrenskraftiga kostnader. Om Sverige och svenska företag ska klara av att genomföra klimatomställningen och säkerställa tillväxt, krävs omfattande investeringar i såväl elproduktion- som överföringskapacitet i elnäten.

–De stålprodukter som produceras i Sverige gör ett mindre klimatavtryck än stålprodukter som tillverkas i många andra länder. Det beror på att vi har haft en förhållandevis god tillgång till fossilfri energi. Det bidrar i sin tur till att svenska produkter gör stor klimatnytta även globalt. Tillgången till grön el till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet är en otroligt viktig grundförutsättning för den svenska stålindustrins fortsatta tillväxt. Det här är en central framtidsfråga, inte minst med tanke på att stålindustrins elbehov kommer att öka kraftigt framöver, säger Annika Roos.

Efterlyser effektivare tillståndsprocesser 
En central fråga för den svenska stålindustrins framtida konkurrenskraft är att skapa mer effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser, som idag ofta är omständliga och resurskrävande. Tillstånd behövs exempelvis för att bygga nya vindkraftverk, men även för mer produktionsnära investeringar.

– För att vi ska kunna ställa om behövs tillräckligt med el och för att det ska kunna ske inom kort och lång sikt måste tillståndsprocesserna var effektiva. Det är en grundförutsättning för att industrin ska kunna planera verksamhet och investeringar. 

Dagens långa tillståndsprocesserna utgör en bromskloss för branschens omställning, säger Annika Roos. Stålindustrin är en gammal och anrik svensk industrisektor och samtidigt en framtidsbransch.

–Många talar mycket om hur vi ska göra ståltillverkningen fossilfri, men lägger inte lika mycket fokus på den klimat- och samhällsnytta våra svenska stålprodukter bidrar med. För att bygga exempelvis ett vindkraftverk krävs många komponenter av stål. Utan stålkomponenter är det helt enkelt inte möjligt att bygga vindkraftverket och därmed inte heller möjligt att utvinna vindkraft. Svensktillverkade stålprodukter utgör därmed en viktig pusselbit för världens arbete med att nå sina klimatmål, säger Annika Roos.

Kan du berätta lite om Sverdrup Steel och ert arbete?
Sverdrups Steel är en global leverantör av hög-legerat rostfritt stål i form av plåt och stång. Vi har under de senaste åren vuxit och har nu säljkontor och servicecenters i tio länder i Europa och Asien och troligen världen största lager av NORSOK-godkänt material. Vi har också en egen teknisk avdelning bestående av metallurger som kan bistå våra kunder med hjälp. Bra lagertillgänglighet, teknisk kompetens och konkurrenskraftiga villkor har bidragit till att göra oss till en föredragen partner.

Vad har du för tankar om den aktuella stålindustrin och hur förhåller ni er till det?
Stålindustrin ses ofta som en ganska konservativ industri, men sanningen är att vi ser hos våra partners att väldigt mycket tid och resurser läggs på forskning, optimering av produktionkedjan och högt fokus på hållbarhet.

Vad tror du om framtiden gällande stålindustrin?
Världen förändras ständigt och även stålindustrin gör sitt för att anpassa sig, ett bra exempel på det är arbetet med fossilfritt stål. Behovet av stål kommer alltid att finnas där och för ”våra” stål så kan vi också historiskt se att behovet har ökat och att det även framöver finns en tillväxt och efterfrågan på rostfria specialstål.

Vad finns det för utmaningar i branschen och hur ska man lösa dem?
Naturligtvis kommer miljö och hållbarhet att ligga i fokus. Vi kan bidra med genom att hjälpa till med materialvalen. Med rätt val av stål så kan man många gånger bidra med minskat klimatavtryck, förlänga produkters livslängder, samt minska initiala materialåtgången och framtida underhållskostnader. Så för oss handlar det naturligtvis mycket om att utbilda och informera om våra stålsorter.

När du läser det här är det bara en vecka kvar till Sverige tar över ordförandeklubban i EU. Detta i ett allvarligt läge för Europas stabilitet och i en tid där frågor kring råmaterialförsörjning står på högkant. Metaller och mineral som behövs för att inte bara klara den gröna omställningen och möta The Green Deal utan också för att trygga den tillvaro vi tar för givet.

I slutet av mars kommer EU-kommissionen att lägga fram förslaget till The European Critical Raw Materials Act. Hur det lagstiftningspaketet utformas får stor betydelse för samhällets bärande värdekedjor som tar sitt ursprung i berget. Sverige är Europas största gruvnation och studier visar att den nordiska berggrunden har en större potential än många av oss kanske tror.

Parallellt pågår en fundamental omställning av gruv- och mineralföretagens verksamheter. Det är ingen uppoffring, det görs på affärsstrategiska grunder. Redan idag är branschen klimatledande. Vi uppskattar att utsläpp av 6 miljoner ton CO2 per år undviks. Men klimatnyttan kan växa sig långt större: mer än 30 miljoner ton kan sparas fram till 2045. För det finns inget alternativ till att ställa om.

Gruvorna tillhör den tunga industrin och när den elektrifieras kommer elbehovet att öka kraftigt. Från dagens cirka 5 TWh till över 70 TWh år 2045. För att komma dit krävs långsiktigt konkurrenskraftig energikostnad och en stabil tillgång på fossilfri el. Det finns också mycket kvar att göra för att stärka investeringsklimatet för gruvnäringen i Europa – och därmed bidra till att trygga EU:s råmaterialförsörjning. I Sverige behöver fortfarande tillståndsprocesserna effektiviseras och göras mer förutsägbara.

På EU-nivå behöver regelverk harmoniseras och inte motverka varandra.

Vi har förhoppningar om att både den kommande Critical Raw Material Act och den nya regeringen kommer att bidra till detta under 2023.

Så här i slutet av året vill jag också passa på att lyfta fram ett par riktigt positiva nyheter. Cementa på Gotland och Kaunis Iron i Pajala har äntligen fått tillstånd att fortsätta sina respektive verksamheter i flera år framöver. Och under 2023 kommer med största sannolikhet Sverige få en ny gruva; allt är äntligen klart för Botnia Explorations nya guldgruva i Västerbotten.

Tack vare Swedish Mining Innovation kan universitet och gruvbolag arbeta hand i hand för teknisk utveckling av gruvindustrin. Det statliga stödet ger möjlighet för bolag och universitet att gemensamt växla upp till stora projekt.

Just nu händer det mycket inom projekten där några väntas bli en game changer för framtidens gruvindustri. 

Det strategiska innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation är en del av Vinnova, Energimyndighetens och Formas satsning på innovationsområden som syftar till att skapa förutsättningar för internationell konkurrens och hållbara lösningar för gruvindustrin.

– I likhet med andra områden i samhället sker det mycket utvecklingsarbete inom gruvindustrin som blir mer och mer automatiserad.

Många av de utvecklingsprojekt som sker handlar om digitalisering och en utvinning som är mer hållbar för miljön, säger Lawrence Hooey som är programdirektör för Swedish Mining Innovation.

Som utbildad metallingenjör har han arbetat i gruvindustrin i flera olika länder och han konstaterar att Sverige ligger i framkant när det gäller gruv- och metallutvinning.

– Våra projekt har fokus på att minska miljöpåverkan, vi vill få ut fler spårmetaller i brytningen och lämna tillbaka gruvområdena återställda med så lite påverkan som möjligt och i framtiden uppnå en positiv nettoeffekt på den biologiska mångfalden, säger Lawrence Hooey.

Fortfarande förknippar många människor gruvbrytning med något som är smutsigt och som fördärvar naturen och förgiftar närområdena. Men faktum är att de senaste årtiondena har det hänt mycket som gjort svensk gruvindustri betydligt effektivare. Det är nya utvinningsmetoder som är automatiserade och som till stora delar sker ovan jord. Dessutom sker mycket utvecklingsarbeten runt restprodukterna och lakvattnet.

– Vi har hela tiden tagit nya steg när det gäller miljöarbetet och utvinning.

Enligt Swedish Mining Innovation behövs det fortsatt en ökad förståelse för att det är betydligt bättre för miljön om Sverige tar ansvar för sin brytning och sitt behov av råvaror än att importera metaller från andra länder som till exempel Kina och olika länder i Afrika som har helt andra miljökrav.

– Att förlita sig på att andra länder ska leverera råvaror har också visat sig innebära risker, kriget i Ukraina har satt fokus på detta då man ser effekterna av handelsproblem som uppstår.

– De företag som varit mest aktiva med att driva den svenska utvecklingen är Boliden, LKAB och Zinkgruvan  och Epiroc som alla gått i bräschen för nya tekniker, säger Lawrence Hooey.

Hans organisation har en liten budget för innovationsprogrammet. Endast 50 miljoner kronor per år delas ut och matchas med lika delar från industrin. Med stöd från europeisk finansiering kan summan växlas upp till 250 miljoner kronor.

– Vi har inte mycket pengar jämfört med andra program. Många av våra projekt fortsätter till exempel på europeisk nivå eller inom företag. Vi har visat oss vara duktiga på att attrahera partners utanför de svenska gränserna och internationella samarbeten är väl utvecklade i våra program som har väldigt hög success rate, säger Lawrence Hooey.

Enligt honom händer det mycket nu på innovationsfronten och det sker i ett högt tempo, digitaliseringen ger oanade möjligheter för utveckling.  Efterfrågan på metaller är hög och den nya tekniken kommer att innebära en game changer för gruvindustrin, de kommande åren.

– Med AI går det väldigt fort och utmaningen är att kraven blir höga för att ta till sig ny teknik och att dra nytta av den möjlighet som den nya tekniken ger och som är bra för miljön. Digitaliseringsprojektens långsiktiga mål är att flytta ut alla från aktivt gruvarbete och låta AI styra brytningen. Det kommer att bli möjligt men kräver stora investeringar och tid för implementering, säger Lawrence Hooey.

I framtiden kommer också de internationella samarbetena att öka för att göra utvecklingen effektiv på global nivå. Men sedan har varje land sina egna förutsättningar och rädslor. Därför kommer det att behövas nationella politiska beslut som gäller markanvändningen. Vissa metaller är det stor efterfrågan på och stor brist. Det är väldigt få länder som bryter dessa metaller som i folkmun kallas jordartsmetaller. Det är till exempel de metaller som används i batterier. Denna marknad har Kina i de nästan monopol på.

– Kritiska råmaterial är specialmetaller som bland annat används i batterier. De finns i Sverige och för att få utvinna dessa behövs juridiska och politiska beslut. Det kommer behövas stora mängder av dessa metaller i framtiden, inte minst för den gröna omställningen, avslutar Lawrence Hooey.

Nordic Iron Ore ska återuppta gruvdriften vid Blötberget utanför Ludvika där det sedan 70-talet finns en nedlagd gruva. Det högkvalitativa järnmalmskoncentratet som kommer att produceras är en nödvändig beståndsdel vid tillverkningen av efterfrågat grönt stål.

Svensk industri ligger långt fram inom gröna satsningar. Ett exempel på det är den omtalade svenska utvecklingen av grönt stål – en kritisk produkt för den kommande klimatomställningen.Men det är också en produkt som kräver järnmalm av absolut högsta kvalitet. 

– Det finns en mycket stark global efterfrågan på den typen av järnmalmskoncentrat som vi ska ta fram. Det är inte bara svenska bolag som håller på med den här omställningen. Hela Europa vill byta från masugnsmalmerna till malmprodukter som fungerar vid tillverkning av grönt stål, säger Nordic Iron Ores VD Ronne Hamerslag.

Viktigt avtal med nyckelpartner
Nästa steg för Nordic Iron Ore är att skriva avtal med en köpare av det koncentrat som bolaget ska utvinna. Nu pågår långt komna förhandlingar med den globala handelskoncernen Cargill Metals vars metallverksamhet fokuserar på järnmalms- och stålprodukter. Om det avtalet går i lås är det en av de sista stora pusselbitarna innan produktionen i Blötbergets gruvområde kan börja.

– Vi har säkrat alla nödvändiga tillstånd vi behöver för att bygga en underjordsgruva. Det som nu krävs för att sätta spaden i backen är ett offtake-avtal med en kund som till exempel Cargill som åtar sig att köpa våra leveranser, säger Ronne Hamerslag och fortsätter:

– Det går inte att ta fram 1,6 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år och lägga på hög. Det måste finnas någon att leverera till.

Bra pris på grön järnmalm 
En stor omställning pågår i stålindustrin för att helt eliminera utsläppen av koldioxid vid tillverkningen av stål. Endast omkring tre procent av den järnmalm som produceras globalt lämpar sig för att användas vid tillverkning av grönt stål. Det innebär att stålindustrin är villig att betala en premie för järnmalmskoncentrat av högre kvalitet, vilket förbättrar lönsamheten för aktörer som Nordic Iron Ore.

– Det finns en stark vilja att betala ett premiumpris i alla led för grönt stål och den utvecklingen drivs av konsumentryck, ökade kostnader för CO2-utsläpp och bristen på lämpliga järnmalmsprodukter, konstaterar Ronne Hamerslag.

Unikt låga CO2-utsläpp 
Dessutom ska Blötberget bli en så elektrifierad gruva som möjligt. Här finns även järnvägstransport till hamn i Oxelösund vilket innebär att CO2-utsläppen per ton koncentrat bli unikt låga.

– Med andra ord ska vi producera ett grönt järnmalmskoncentrat för den gröna ståltillverkningen. Nu ligger fokus på att få i gång verksamheten och leveranserna. När vi har ett kassaflöde och en stabil verksamhet ska vi investera i ytterligare två fält, Väsman och Håksberg, säger Ronne Hamerslag.

I spåren av stigande räntor, hög inflationstakt och konjunkturoro har priset på järnmalm fallit.

– Trots den just nu pressade järnmalmsmarknaden har snittpriset hittills i år varit över det pris som användes i tidigare gjorda lönsamhetsstudier för Blötberget. Det innebär att kalkylerna fortsatt visar på en lönsam verksamhet i Blötberget, säger Ronne Hamerslag.

FAKTA
Nordic Iron Ore är ett gruvbolag i södra Dalarna som är noterat på Nasdaq First North. Målet är att återuppta gruvdriften vid de tidigare verksamma gruvorna Blötberget och Håksberg samt även det mellanliggande Väsmanfältet, vars potential bedöms som betydande. Bolaget har alla nödvändiga tillstånd på plats för det inledande projektet i Blötberget och kommer att kunna producera järnmalmskoncentrat med mycket hög kvalitet. Därmed är bolaget väl positionerat på en marknad där efterfrågan ökar på högkvalitativt järnmalmskoncentrat.

Att minska betongens klimatpåverkan är en av betongindustrins främsta fokusfrågor just nu. Betongbranschens målsättning på kort sikt är att koldioxidutsläppen från betong till husbyggnad ska minska kraftigt och nå en halverad klimatpåverkan inom fem år. 2045 siktar man på att all betong ska vara klimatneutral. 

Under de senaste årens högkonjunktur har byggtakten generellt sett varit hög i Sverige. Samtidigt är det ett välkänt faktum att byggbranschen står för drygt 20 procent av landets samlade koldioxidutsläpp. I vissa konstruktioner och byggnadsdelar kan betongen ersättas av andra material som stål eller trä, men i många konstruktioner är betong det enda material som kan tillgodose kvalitets-och beständighetskraven.

All betong ska vara klimatneutral år 2045 
Betong är och förblir med andra ord ett oumbärligt material för byggbranschen. Framställningen av betong bidrar naturligtvis till byggbranschens klimatpåverkan. En av de absolut viktigaste fokusfrågorna för Svensk Betong just nu är därför att på olika sätt minimera betongens klimatpåverkan. Genom ett aktivt utvecklingsarbete har klimatpåverkan från svensk betong hittills minskat med cirka 20 procent och i vissa fall ännu mer.

– Vi arbetar utifrån en färdplan för klimatneutral betong, där huvudmålsättningen är att all betong ska vara klimatneutral år 2045. 2030 ska klimatneutral betong finnas tillgängligt på marknaden och 2023 ska man ha nått en halverad klimatpåverkan för betong- och huskonstruktioner. Det sistnämnda målet har vi nått redan idag eftersom klimatförbättrad betong redan finns på marknaden, säger Malin Löfsjögård, vd på branschorganisationen.

Få fler att välja klimatsmart betong
Cement är en central ingrediens i betong, den står för drygt 90 procent av betongens klimatpåverkan. I den klimatförbättrade betongen har man satsat på att ersätta delar av cementen med alternativa bindemedel med lägre klimatpåverkan. En utmaning är att få fler att välja ett mer klimatsmart betongalternativ. Svensk Betong sprider därför kunskap om klimatsmart betong till arkitekter, konstruktörer, projektörer och byggherrar. Ytterligare en utmaning är att öka andelen återbrukad betong i den svenska byggsektorn.

–Betong är ett beständigt material med en genomsnittlig livslängd på minst 100 år och ofta betydligt längre än så. Det är därför fullt möjligt att återanvända betongelement och andra byggnadsdelar av betong när ett hus exempelvis ska rivas. Just nu talar man mycket om återbruk och cirkulär ekonomi i byggbranschen, men för att minska andelen jungfruligt material och samtidigt minimera klimatpåverkan krävs att fler går från tanke till handling genom att öka användningen av återbrukad betong, säger Malin Löfsjögård.

Olika betongtyper i en och samma fastighet
Många projekt och satsningar som ska minska betongindustrins klimatpåverkan pågår. Cement- och betongtillverkare strävar kontinuerligt efter att optimera sina recept. 

På senare år har det också blivit allt viktigare att rätt typ av betong används på rätt plats. Tidigare använde man ofta samma betongtyp i en hel fastighet, oavsett konstruktionsdelarnas varierande kravställning. Numera blir det allt vanligare att man använder olika typer av betong med varierande klimatavtryck i en och samma fastighet.

Föreningen Svensk Betong är en branschorganisation för företag som tillverkar fabriksbetong, utövar betongpumpning samt företag som tillverkar och/eller monterar betongprodukter. Svensk Betong stärker medlemsföretagens konkurrenskraft och marknadsförutsättningar, bland annat genom utbildning och genom att stödja forskning och utveckling på betongområdet.

Nya krav på blyfrihet styr omställningen i produktionsprocessen av mässing. Med en egenutvecklad produktionsmetod, Aqua Nordic®, går det svenska Nordic Brass Gusum ett steg längre. Företagets blyfria mässing innehåller egenskaper som bidrar till en mer hållbar tillverkning och återvinning.

Mässing är ett material som är vanligt i heminredning, köksblandare och vattenkopplingar. Traditionellt blandas bly in i mässing för att göra metallen mer lättarbetad vid bland annat gjutning men också för att det är ett billigt legeringselement. Bly är dock ett problematiskt grundämne ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Därför har politiskt direktiv lagts om att bly ska fasas ut i mässingsprodukter.

– 2025 träder EU:s nya vattendirektiv i kraft. Det innebär att alla i Europa ska ha tillgång till samma vattenkvalitet. Under 2032 skall VVS installationer, men också transport av dricksvatten, vara helt blyfritt. Detta är en stor omställning för vår bransch. Branschen har också valt olika vägar för att möta kravet, säger Per-Eric Persson, produktchef på Nordic Brass Gusum.

Nordic Brass Gusum, som ligger fyra mil söder om Norrköping, grundades 1653 och är ett av Sveriges äldsta bruk. Hantverkskunskapen har överförts under 370 år till nya generationer bruksarbetare och i takt med tiden har även produktionstekniken utvecklats. Nu, under 2000-talet har företaget tagit fram en ny patenterad innovation - Aqua Nordic – en banbrytande produktionsmetod av blyfri mässing.

Kärnan i patentet ligger i att tillsättningen av bly har ersatts med keramiska partiklar som underlättar produktion av mässing vid smältning, gjutning och bearbetning. Företaget har också utvecklat en egen unik logistik kring återvinning av mässing.

– Vi har tänkt på hela återvinningscykeln. Bland annat kan vi återvinna och blanda mässingslegeringar utan att kunder behöver separera returmaterialet vilket normalt medför extra kostnader. 

Bearbetningsegenskaperna i vår mässingsprodukt ger dessutom mindre verktygsslitage vilket innebär att våra kunder kan bearbeta mässingen mer resurseffektivt, säger Per-Eric Persson.

Varje år tillverkar Nordic Brass 25 000 ton mässing där man använder 90 procent återvunnet material som till stor del transporteras med egna turbilar. Enligt Swiss Centre for Life Cycle Inventorie’s har företagets produktionsmetod sänkt CO2-utsläppen till 71 kg per ton mässing.

– Jämfört med våra konkurrenter i Tyskland och Italien som släpper ut 8 till 10 gånger mer CO2 per ton och konkurrenterna i Spanien och Turkiet som släpper ut 18 gånger mer så  har vi sänkt våra utsläpp avsevärt. Dessutom använder vi enbart miljöcertifierad el som i kombination med blyfri mässing ger fördelar både när det kommer till energiförbrukning och cykeltiden, säger Jörgen Lindbäck. Nordic Brass Gusum är den enda mässingstillverkaren norr om Berlin med Norden som sin största marknad. Volymen av den tillverkade mässingen som sker i Gusums fabrik motsvarar tre procent av den totala produktionen i Europa.

– Processen att ta fram vår tillverkningsmetod har tagit 10 år, vi var tidigt ute med att ta fram en egen patenterad metod som ännu ingen har lyckats kopiera. 

Även om vi slåss mot de stora drakarna om marknadsandelar i Europa så ser vi betydande möjligheter med att utöka leveranserna av miljövänlig mässing till nya marknader, säger Per-Eric Persson.