Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på branschens behov av digitalisering. Kostnaderna är för höga och projekten svåra att driva på ett effektivt sätt. Alla aktörer behöver ta till sig nya verktyg och arbetsmetoder om de ska kunna leva upp till hållbarhetsmålen, vara kostnadseffektiva och samtidigt leverera med hög kvalitet och säkerhet. Beställare och fastighetsförvaltare måste vara drivande och ta ledningen i detta förändringsarbete. 

 Vad skulle du säga är branschens största utmaningar just nu?
– En stor utmaning är att säkerställa kvaliteten i stora och komplicerade projekt. För att uppnå det måste man jobba med styrande dokument och bygga standardiserat. Branschen har en tendens att eftersträva det unika hela tiden, men nu när kostnaderna eskalerar tvingas entreprenörer och projektörer att tänka om. Standardiseringen syftar inte till att allt ska se likadant ut. Det rör sig i stället om en standardisering på funktionell nivå som ger arkitekter och projektörer stöd och värdefull input. Med digitalisering och standardisering på rätt nivå kan vi bygga bättre och billigare.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen bidrar till effektivare processer och levererar värde till kunderna. I dag är digitaliseringen i branschen suboptimerad genom att alla digitaliserar var för sig. Den behöver i stället ske gemensamt och ledas av fastighetsförvaltarna. Vi på Projtools kan hjälpa till med såväl BIM- som informations- och digitaliseringssamordning. De aktörer som blir först med att förenkla sina processer kan lättare hävda sig i konkurrensen.

Vilken är den viktigaste frågan i branschen som ni jobbar med just nu?
– Att bara nämna en fråga kan vara knivigt. Vi jobbar med att höja branschens anseende riktat mot säkrare bostadsaffärer med konsumenten i fokus. Likaså jobbar vi inom FMF med att höja kompetensnivån hos våra medlemmar och medlemsföretag inte minst vad det gäller juridisk kompetens och rådgivning där vi också sedan snart två år erbjuder fördjupad juridisk rådgivning med hög tillgänglighet och konsulter som är specialiserade. Vi finns dessutom representerade på högskolorna och är till del också bollplank vad det gäller den reviderade utbildningsplan som kommer att implementeras hos lärosätena för framtidens fastighetsmäklare.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Marknadsläget i sig ställer fastighetsmäklarföretagen inför nya utmaningar. Troligen kommer vi se färre överlåtelser under en övergångsperiod och redan idag är den svenska fastighetsmäklaren tämligen hårt utsatt när det kommer till konkurrens och intjäningsmöjligheter parallellt med att företagen får färre intäkter och högre kostnader p.g.a längre säljcykler. Det är givetvis branschens önskan att konsumenterna förstår att detta behöver leda till att provisionsnivåerna ses över och att kostnaden för en engagerad mäklare skall leda till avslut och en för konsumenten såld bostad.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Konsumenterna och ett alltmer digitaliserat samhälle generellt ställer nya krav på fastighetsmäklarkåren att vara rörliga och tillgängliga och här kommer digitaliseringen väl till pass. Generellt ökar det också möjligheten att skapa fler affärsmöjligheter och inte sällan väljs fastighetsmäklaren utifrån dessa perspektiv. Dock kan t ex. inte digital signering helt användas när det kommer till avtal då lagrummet per idag inte ger dessa öppningar eller möjligheter men där vi hoppas på förslag till lagändringar för att möta framtidens behov.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på hur fastighetsföretag kan börja arbeta utifrån ett livscykelperspektiv genom Building Lifecycle Management. Om branschens aktörer börjar tänka mer som tillverkningsindustrin, blir det lättare att automatisera och effektivisera processerna. De måste bli bättre på att ställa krav, både som byggherrar och förvaltare. Här kan digitala BIM-modeller ge värdefull information. Det är också viktigt att koda allt material för att undvika ineffektiva processer. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Det skapas numera så otroligt mycket information när man bygger om och bygger nytt. Att förstå hur man ska använda denna är avgörande. Av den totala produktionskostnaden brukar 8-10 % läggas på projektering, medan nästan ingenting läggs på att definiera hur byggnader ska användas. Branschen måste inse att byggdata är en resurs som kan bidra till en effektivare förvaltning.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– IOT-teknik med beteendesensorer är nyckeln till en ökad förståelse för hur byggnader och olika rum används. Den hjälper förvaltare att bättre dra nytta av till exempel kontorslokaler och undersökningsrum i sjukvården. Informationen kan också användas för att fördela om resurser i det befintliga fastighetsbeståndet i stället för att bygga nytt.

 Trots de nya skattereglerna ökar svenskarnas intresse för bostäder längs Algarvekusten.

Risken för att drabbas av en allvarlig skada i byggbranschen är större än i många andra branscher. För Ulrika Dolietis, VD i föreningen Håll Nollan, är det oacceptabelt att så många skadar sig allvarligt på sin arbetsplats

Varje vecka arbetar över 1500 personer i Sverige och Norge med att förändra byggbranschen. Dessa personer är engagerade i byggprojekt som motsvarar en årlig investeringstakt på över 30 Mdr kr.
Det är inget forskningsprojekt eller offentligt finansierad studie de deltar i. De gör bara sitt jobb. Jobbet är att arbeta med planering, styrning och koordinering av material och leveranser till respektive byggprojekt; bygglogistik. Arbetet kräver hantering av mycket infor-mation och inkluderar personer från flera organisationer.

Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.

David Alström

Marknadschef Swecon Anläggningsmaskiner AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Gruv- och anläggningsbranschen är mångfacetterad med en mängd olika applikationer och förutsättningar. Att skapa lösningar och genomföra förändringen i alla delar av vår bransch inom rimlig tid för att nå högt ställda krav på ökad produktivitet och hållbarhet kommer att vara en stor utmaning.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Elektrifiering kommer tveklöst att bli den starkast bidragande faktorn till ökande hållbarhetskrav. Samtidigt kommer det att kräva nya samarbeten med exempelvis elnätsleverantörer och förändrad byggplanering för att säkerställa energiförsörjning och effektivt genomförande oavsett applikation eller arbetsmoment.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på?

– Branschen behöver fördjupa samarbetet med tillverkare och leverantörer för att tillsammans lösa samhällskritiska hållbarhetsproblem. Möjliga lösningar kan komma att kräva förändringar i processer och arbetssätt för att snabbare nå lägre CO2 utsläpp jämfört med att förlita sig till att tekniska lösningar skall reducera utsläpp i befintliga arbetssätt.

Mikael Delbrant

Försäljnings- och marknadschef AB P.J Jonsson & Söner

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter, att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Jörg Miethke

Försäljningdirektör/CEO Liebherr-Sverige AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO2-neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar – energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

 
För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO2-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Träkol – ett förnybart kol som kan ersätta stenkol? Det hoppas i alla fall Gryfskand, Europas största producent av träkol med tre fabriker i Polen och en i Ukraina.

Lycksele satsar man aktivt för ett mer attraktivt företagsklimat.

Myndigheter som visar vägen är viktigt för en klimatomställning, menar Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt. 

Bilfrakt är Västerbottens största leverantör av maskin- och transporttjänster och en stor aktör inom ballastområdet med naturgrus, berg och jordtillverkning som stora produktionsområden. Bilfrakt har kontor i Hemavan, Storuman, Lycksele, Skellefteå och Umeå. Bilfrakts affärsidé är att leverera värdeskapande maskin-, transport- och logistiktjänster med omtanke om klimat och miljö. 

– Ett viktigt led i detta är att arbeta med klimatsmarta och hållbara lösningar inom produktion av ballastmaterial för att på så sätt hjälpa både miljön och våra kunder med klimatneutrala lösningar. De utmaningar vi står inför med att minimera CO2 utsläpp är ett av de viktigaste målen för Bilfrakt framöver, säger Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt.

Bilfrakt verkar i en verksamhet som är starkt beroende av fossilt drivmedel. Det kommer bli en utmaning för hela branschen att ställa om till mer hållbara och klimatneutrala alternativ, menar Nicklas.

– Här kan Bilfrakt som marknadsledande i Västerbotten spela en stor roll genom att underlätta för våra delägare att investera i hållbara alternativ men även genom att påverka beslutsfattare på politisk nivå för att genomföra större satsningar på exempelvis laddstationer för eldrivna lastbilar. Det är också viktigt att statliga och kommunala verksamheter inkluderar, och premierar, hållbara och klimatneutrala lösningar i sina offentliga upphandlingar. Den gröna omställningen måste ta fart ordentligt och ett viktigt led i detta är att statliga och kommunala verksamheter visar vägen. Bilfrakt har väldigt engagerade och innovativa delägare och i Skellefteå har en av våra delägare beställt två eldrivna lastbilar.

Västerbotten står inför en stark tillväxt under de kommande åren med till exempel Northvolt, Norrbotniabanan, ombyggnationen av E4 och nybyggnationer i Hemavan. Bilfrakt strävar efter att vara en säker och pålitlig leverantör till dessa och andra projekt där det krävs ballastmaterial. Ett annat område där Bilfrakt har en stor marknadsandel är leveranser av kvalitetsjordar. Bilfrakt kan i både Umeå och Skellefteå leverera jordar som uppfyller de högt ställda krav som finns i branschens föreskrifter.

– Tillgången till ballastmaterial kommer vara en av de avgörande faktorerna under de expansiva projekt som finns i Västerbotten under de kommande åren, menar Nicklas. Det finns en osäkerhet i de tillståndsprocesser som leder fram till ett täkttillstånd. Det handlar både om hur lång tid en tillståndsprocess tar, och innehållet i ansökan, det vill säga det som vi förväntas leverera för att ansökan ska vara komplett. Det är svårt för oss som verksamhetsutövare att beräkna kostnaden för och när i tiden en ansökan kan vara behandlad. Detta skapar en osäkerhet hos de aktörer som är verksamma inom ballastområdet och främjar inte tillväxten i regionen.
För att säkra tillgången till material inom Västerbotten behövs tydligare förutsättningar för oss som verkar inom branschen. Vi behöver få veta vad som förväntas av oss, hur långt tid processen tar och framförallt att vi inför och under ansökningsprocessen ges en möjlighet till dialog med berörda myndigheter.

Nicklas Hermansson
VD Bilfrakt

Bergsstaten grundades 1637 av Axel Oxienstierna. Generalbergsamtet, som det då hette, var en myndighet som under drottning Kristinas ledning gavs uppdraget att hantera alla frågor rörande utvinning av metaller. Sveriges ekonomi var dålig och att engagera sig i bergsbruket var ett sätt att inbringa inkomst till staten. Bergsstaten firade 375-årsjubileum år 2012 och är därmed en av de äldsta statliga verksamheterna i Sverige. Tidigare var bergmästarämbetet uppdelat i flera olika distrikt. Sedan 1998 har Bergsstaten dock hela landet som verksamhetsområde med en bergmästare som chef. Bergsstaten är en del av Sveriges geologiska undersökning (SGU) men verkar oberoende i sin myndighetsutövning.

Bergsstaten har i dag liksom tidigare hand om ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Bergsstaten är ansvarig för frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. De har även en funktion i att informera om såväl lagstiftningen som om prospektering och bearbetning till företag, sakägare, media och allmänhet. 

Åsa Persson, 

Bergmästare vid Bergsstaten

Myndigheten utövar tillsyn att minerallagen följs och avgör tvister mellan markägare och gruvbolag.

– Intentionen med minerallagstiftningen är en effektiv prospekterings- och gruvverksamhet. Våra beslut grundas alltid på lagstiftningen, berättar Åsa Persson, bergmästare vid Bergsstaten.

Som bergmästare vid Bergsstaten leder Åsa Persson arbetet och beslutar i frågor enligt minerallagen. Tidigare var bergmästaren ordförande i bergstinget som var en domstol som dömde i rättstvister rörande gruvor. 

Åsa Persson antog rollen som bergmästare 2010. När tjänsten som bergmästare dök upp såg hon det som en spännande möjlighet att kombinera hennes tidigare fastighetsbakgrund med en ny dimension, nämligen gruvverksamhet.

Sara Carlsén

Konsult & projektledare med expertis inom ekologisk efterbehandling, Ecogain

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Att säkra effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. De utdragna och osäkra tillståndsprocesserna i Sverige är ett stort problem inom gruvindustrin och andra branscher. Det kan tyvärr riskera att gå ut över den nödvändiga samhällsomställningen. Dessutom ställer EU-taxonomin nya krav för branschen att förhålla sig till.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför?

– Det kommer vara viktigt att branschen fortsätter visa på den samhällsnytta som metaller skapar, parallellt med att gruvindustrin tar ansvar för både miljö och lokalsamhällen. Detta är förutsättningar för att fortsatt få samhällets förtroende för nya miljötillstånd.

 
Hur står sig svensk gruvindustri i ett internationellt hållbarhetsperspektiv?

– De svenska gruvbolagen har ett starkt hållbarhetsarbete både i sig själva och genom sin branschorganisation Svemin. Det är min uppfattning att Svemin hjälper branschen att verkligen ligga i framkant inom flera hållbarhetsfrågor,
t. ex. inom biodiversitet där Svemin nog är bland de första i världen att ta fram en särskild branschfärdplan, Mining with Nature. Vi har inte sett något liknande i andra delar av världen.

Andreas Johansson

Affärsområdeschef Mining & Metals Sweden, Afry

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

• Tillgång till mark - vi behöver hitta nya tillgångar, mineraler och metaller som behövs för ren energi och omställning. 

• Tillståndsprocessen - på väg åt rätt håll med en förhoppning om tydligare verksamhetskrav samt mer förutsägbar tillståndsprocess.

• Kompetensförsörjning - unga vill bo där de spännande projekten finns. Men det handlar om att hitta rätt kompetens. 

• Attraktivitet - fortsatt fokus på hur vi profilerar branschen är en förutsättning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

• Cirkulära lösningar och öka nyttjandegraden av våra ändliga resurser. Jobba med återvinning och sidoströmmar från befintlig verksamhet.

• Digitaliseringen går inte tillräckligt fort. Vi behöver få ihop helheten samt adressera konservatism och öka samarbetet i branschen.

Jenny Greberg

Programdirektör på Swedish Mining Innovation samt professor i
gruvteknik på LTU

Hur ser intresset ut för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Sverige har en rik berggrund och borde nyttja det på rätt sätt. P.g.a långa tillståndsprocesser och svårt att få tillgång till mark har det tyvärr skapat ett sämre klimat för att investera i Sverige. Vi kommer däremot behöva internationell arbetskraft för de investeringar som har annonserats vilket lockar andra internationella aktörer.

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Behovet av att utvinna kritiska råmaterial som sällsynta jordartsmetaller och andra mineral som behövs för den gröna omställningen är stor. Dock är de största utmaningarna kopplade till tillståndsprocesserna som måste bli snabbare och mer förutsägbara samt kompetensförsörjningen som är en jätteutmaning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

– Helt nya metoder och processer måste till för att klara fossilfrihet, utvinning av ”nya” mineral samt lönsam och produktionseffektiv brytning på större djup. Vi saknar också en del kompetens kopplat till utvinning av sällsynta jordartsmetaller och mineral. Den viktigaste utmaningen efter klimatfrågan är biologisk mångfald. Branschen har satt målet att endast påverka den biologiska mångfalden positivt vilket kräver stora insatser.

Hur ser intresset för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Intresset både för vad vi gör i Sverige men även hur vi gör det är stort. I Sverige ser vi en annorlunda och mer utvecklande relation mellan utrustningsleverantörer och gruvbolag – det är en stor del av förklaringen till att vi på många sätt är internationellt ledande. Vi ser också att branschens höga ambitioner kopplat till hållbarhet och fossilfrihet väcker stort intresse.

Christer Lindqvist trodde att han lämnat gruvindustrin för gott år 2015. En möjlighet dök upp med Dannemoragruvan, vilket fick honom att återvända.

Hur ser framtiden ut för den europeiska gruvindustrin? – Högre miljökrav, vilket framför allt slår mot nyetableringar. Ofta hänger det ihop med vattenfrågan men också andra motstående intressen, i norr till exempel rennäringen. Min bedömning är att Norge har något lättare regelverk, medan Finland gått från att vara gruvvänliga till mer kritiska. En tuff miljöprövning gagnar oss alla, det viktiga är tydliga processer för att veta vad som gäller. Om målet flyttas går det inte att planera, vilket blir ett annat slöseri med resurser.

Vilken betydelse har gruvindustrin för omställningen till ett hållbart samhälle? – Enorm. Om inte vi ställer om till grön verksamhet kan inte de efterföljande leden bli helt gröna. Vi måste börja med råvaran och hur den produceras – det är helt avgörande. Stålindustrin står för cirka nio procent av de samlade koldioxidutsläppen i världen, cementindustrin likaså, så kan vi inte ställa om dessa två blir det svårt att nå Parisavtalet. I Europa pågår 34 olika omställningsprojekt för att bli gröna, men det tar tid.

Hur ligger Europa till globalt? – I framkant. Europa, speciellt Norden, har tillgång till grön el och kommer att vara spjutspetsen i omställningen. Utsläppsrätterna har gett en viktig push till stålindustrin att börja ställa om på riktigt nu när det börjar bli dyrt att köpa fler. De ekonomiska incitamenten finns där och kommer inte att försvinna. Den geopolitiska situationen med bortfall av högkvalitativ järnmalm från Ukraina och Ryssland kommer också att skapa ett stort underskott. Det måste fyllas och det är då lämpligt att det görs av europeiska gruvor.

Vilka utmaningar finns? – Tillståndshantering, kompetensförsörjning och transporter. Tillståndshanteringen måste bli mer effektiv. Utbildningen av ingenjörer med inriktning mot gruv- och stålindustrin har varit eftersatt i många år och måste satsas på. Och producenter av grön järnmalm behöver tillgång till hållbara tåg- och fartygstransporter.

Christer Lindqvist, bergsingenjör och vd för Grangex.

Järnvägsspecialisten Railcare har seglat upp som en ny och viktig aktör för transporter åt gruvindustrin. Det börsnoterade bolaget erbjuder numera inte bara järnvägsunderhåll utan utför också den avgörande logistiken när råvaran ska nå kund, snabbt, smidigt och säkert. 

Expertis och högt kundfokus gör IFE System till en av de ledande aktörerna inom gruvindustrin för vibrerande utrustning.

Första prioritet är att rädda liv och andra prioriteten är att rädda värden. Framgångsrika Fogmaker i Växjö kompromissar inte med säkerhet. Deras brandskyddssystem används idag på alla typer av tunga fordon och i slutna utrymmen såsom dieseldrivna reservkraftverk, så kallade gensets. Men det började med ett brinnande intresse för rallybilar. 

Den svenska gruvnäringen har en stark möjlighet att bidra till klimatomställningen, menar Maria Sunér, vd på Svemin.

Copperstone satsar för att bli ett modernt och ansvarsfullt producerande gruvbolag genom återöppnandet av Viscariagruvan i Kiruna. 

Skellefteå, Lycksele och Kalix är kommunerna i norra Sverige som lockar med ett starkt näringsliv.

Den gröna omställningen gör att efterfrågan på metaller i världen ökar. Något som Zinkgruvan Mining märker av. Snart kommer ett nytt produktionsområde under jord, Dalby, tas i produktion som ska säkerställa en långsiktig fortsatt hög och jämn produktion.