Sara Carlsén

Konsult & projektledare med expertis inom ekologisk efterbehandling, Ecogain

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Att säkra effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. De utdragna och osäkra tillståndsprocesserna i Sverige är ett stort problem inom gruvindustrin och andra branscher. Det kan tyvärr riskera att gå ut över den nödvändiga samhällsomställningen. Dessutom ställer EU-taxonomin nya krav för branschen att förhålla sig till.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför?

– Det kommer vara viktigt att branschen fortsätter visa på den samhällsnytta som metaller skapar, parallellt med att gruvindustrin tar ansvar för både miljö och lokalsamhällen. Detta är förutsättningar för att fortsatt få samhällets förtroende för nya miljötillstånd.

 
Hur står sig svensk gruvindustri i ett internationellt hållbarhetsperspektiv?

– De svenska gruvbolagen har ett starkt hållbarhetsarbete både i sig själva och genom sin branschorganisation Svemin. Det är min uppfattning att Svemin hjälper branschen att verkligen ligga i framkant inom flera hållbarhetsfrågor,
t. ex. inom biodiversitet där Svemin nog är bland de första i världen att ta fram en särskild branschfärdplan, Mining with Nature. Vi har inte sett något liknande i andra delar av världen.

Andreas Johansson

Affärsområdeschef Mining & Metals Sweden, Afry

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

• Tillgång till mark - vi behöver hitta nya tillgångar, mineraler och metaller som behövs för ren energi och omställning. 

• Tillståndsprocessen - på väg åt rätt håll med en förhoppning om tydligare verksamhetskrav samt mer förutsägbar tillståndsprocess.

• Kompetensförsörjning - unga vill bo där de spännande projekten finns. Men det handlar om att hitta rätt kompetens. 

• Attraktivitet - fortsatt fokus på hur vi profilerar branschen är en förutsättning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

• Cirkulära lösningar och öka nyttjandegraden av våra ändliga resurser. Jobba med återvinning och sidoströmmar från befintlig verksamhet.

• Digitaliseringen går inte tillräckligt fort. Vi behöver få ihop helheten samt adressera konservatism och öka samarbetet i branschen.

Jenny Greberg

Programdirektör på Swedish Mining Innovation samt professor i
gruvteknik på LTU

Hur ser intresset ut för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Sverige har en rik berggrund och borde nyttja det på rätt sätt. P.g.a långa tillståndsprocesser och svårt att få tillgång till mark har det tyvärr skapat ett sämre klimat för att investera i Sverige. Vi kommer däremot behöva internationell arbetskraft för de investeringar som har annonserats vilket lockar andra internationella aktörer.

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Behovet av att utvinna kritiska råmaterial som sällsynta jordartsmetaller och andra mineral som behövs för den gröna omställningen är stor. Dock är de största utmaningarna kopplade till tillståndsprocesserna som måste bli snabbare och mer förutsägbara samt kompetensförsörjningen som är en jätteutmaning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

– Helt nya metoder och processer måste till för att klara fossilfrihet, utvinning av ”nya” mineral samt lönsam och produktionseffektiv brytning på större djup. Vi saknar också en del kompetens kopplat till utvinning av sällsynta jordartsmetaller och mineral. Den viktigaste utmaningen efter klimatfrågan är biologisk mångfald. Branschen har satt målet att endast påverka den biologiska mångfalden positivt vilket kräver stora insatser.

Hur ser intresset för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Intresset både för vad vi gör i Sverige men även hur vi gör det är stort. I Sverige ser vi en annorlunda och mer utvecklande relation mellan utrustningsleverantörer och gruvbolag – det är en stor del av förklaringen till att vi på många sätt är internationellt ledande. Vi ser också att branschens höga ambitioner kopplat till hållbarhet och fossilfrihet väcker stort intresse.

Expertis och högt kundfokus gör IFE System till en av de ledande aktörerna inom gruvindustrin för vibrerande utrustning.

Det finns affärsmässiga fördelar med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions.

Ecogain är ett konsultföretag som arbetar för samhällsaktörer som inser värdet av att investera i en levande natur. Missionen bottnar i att få företag att inse de långsiktiga affärsmässiga fördelarna med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions. Med 20 års erfarenhet har Ecogain anseende som Sveriges främsta expertföretag på att integrera biodiversitetsfrågan inom näringslivet.

Tillsammans med några av Sveriges största företag skapas lösningar som inte står i vägen för utvecklingen utan driver den framåt och omvandlar risker och utmaningar till affärsmöjligheter med positiva värden för naturen. Fler företag får nu förståelse för hur biologisk mångfald ur ett strategiskt perspektiv är en del i att framtidssäkra hela verksamheten. För att få en bättre överblick om hur utvecklingen inom näringslivet har Ecogain utvecklat Ecogains Biodiversity Index, en publik rapport som mäter hur långt företagen har kommit i att rapportera om sitt arbete med biologisk mångfald. Rapporten visar dock tydligt att det fortfarande är mycket kvar att göra. Endast 10 av Sveriges 100 största företag har i nuläget satt vetenskapligt förankrade mål för biologisk mångfald.

Genom att tackla frågan om biologisk mångfald genereras i förlängningen positiva effekter för alla FN:s globala hållbarhetsmål. Ett exempel på de uppdrag som företaget utför är att återskapa natur på nedlagda industri- gruvområden och deponier. Genom att efterlikna natur som finns i omgivningen skapas nytta för biologisk mångfald, klimat, näringar och samhälle. Vid Kirunagruvan har Ecogain hjälpt LKAB att ta fram en vision för hur hela gruvindustriområdet ska utformas när verksamheten ska avslutas i framtiden. När gruvan stängs kommer en teknisk efterbehandling att genomföras, detta för att göra området säkert för miljö, människor och djur. Då kommer fjällbjörkskog och fjällhed att återskapas, med fokus på att gynna rennäringen.

— Att ta fram en vision för ekologisk landskapsutformning kring Kirunagruvan är ett drömuppdrag som vi arbetat med sedan våren 2019. Det har brutits järnmalm i berget i över 100 år, och nu har vi tagit ut riktningen för hur området ska återställas på bästa sätt den dag gruvan väl stänger, säger Sara Carlsén, projektledare vid Ecogain.

Med gedigen erfarenhet och långsiktigt engagemang har PJ Jonsson blivit marknadsledande med sina produkter mobila stenkrossar. Nu pågår en internationell expansion där efterfrågan på hållbara stenkrossar ökar.

Hur ser framtiden ut för den europeiska gruvindustrin? – Högre miljökrav, vilket framför allt slår mot nyetableringar. Ofta hänger det ihop med vattenfrågan men också andra motstående intressen, i norr till exempel rennäringen. Min bedömning är att Norge har något lättare regelverk, medan Finland gått från att vara gruvvänliga till mer kritiska. En tuff miljöprövning gagnar oss alla, det viktiga är tydliga processer för att veta vad som gäller. Om målet flyttas går det inte att planera, vilket blir ett annat slöseri med resurser.

Vilken betydelse har gruvindustrin för omställningen till ett hållbart samhälle? – Enorm. Om inte vi ställer om till grön verksamhet kan inte de efterföljande leden bli helt gröna. Vi måste börja med råvaran och hur den produceras – det är helt avgörande. Stålindustrin står för cirka nio procent av de samlade koldioxidutsläppen i världen, cementindustrin likaså, så kan vi inte ställa om dessa två blir det svårt att nå Parisavtalet. I Europa pågår 34 olika omställningsprojekt för att bli gröna, men det tar tid.

Hur ligger Europa till globalt? – I framkant. Europa, speciellt Norden, har tillgång till grön el och kommer att vara spjutspetsen i omställningen. Utsläppsrätterna har gett en viktig push till stålindustrin att börja ställa om på riktigt nu när det börjar bli dyrt att köpa fler. De ekonomiska incitamenten finns där och kommer inte att försvinna. Den geopolitiska situationen med bortfall av högkvalitativ järnmalm från Ukraina och Ryssland kommer också att skapa ett stort underskott. Det måste fyllas och det är då lämpligt att det görs av europeiska gruvor.

Vilka utmaningar finns? – Tillståndshantering, kompetensförsörjning och transporter. Tillståndshanteringen måste bli mer effektiv. Utbildningen av ingenjörer med inriktning mot gruv- och stålindustrin har varit eftersatt i många år och måste satsas på. Och producenter av grön järnmalm behöver tillgång till hållbara tåg- och fartygstransporter.

Christer Lindqvist, bergsingenjör och vd för Grangex.

Som resultat av ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan läcker det ut
metangas från Siljansringen i Dalarna. 

AB Igrene vill ta tillvara på gasen och omvandla den till vätgas – en hett eftertraktad energikälla för industrin som vill ställa om för klimatet.

David Alström

Marknadschef Swecon Anläggningsmaskiner AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Gruv- och anläggningsbranschen är mångfacetterad med en mängd olika applikationer och förutsättningar. Att skapa lösningar och genomföra förändringen i alla delar av vår bransch inom rimlig tid för att nå högt ställda krav på ökad produktivitet och hållbarhet kommer att vara en stor utmaning.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Elektrifiering kommer tveklöst att bli den starkast bidragande faktorn till ökande hållbarhetskrav. Samtidigt kommer det att kräva nya samarbeten med exempelvis elnätsleverantörer och förändrad byggplanering för att säkerställa energiförsörjning och effektivt genomförande oavsett applikation eller arbetsmoment.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på?

– Branschen behöver fördjupa samarbetet med tillverkare och leverantörer för att tillsammans lösa samhällskritiska hållbarhetsproblem. Möjliga lösningar kan komma att kräva förändringar i processer och arbetssätt för att snabbare nå lägre CO2 utsläpp jämfört med att förlita sig till att tekniska lösningar skall reducera utsläpp i befintliga arbetssätt.

Mikael Delbrant

Försäljnings- och marknadschef AB P.J Jonsson & Söner

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter, att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Jörg Miethke

Försäljningdirektör/CEO Liebherr-Sverige AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO2-neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar – energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

 
För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO2-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Första prioritet är att rädda liv och andra prioriteten är att rädda värden. Framgångsrika Fogmaker i Växjö kompromissar inte med säkerhet. Deras brandskyddssystem används idag på alla typer av tunga fordon och i slutna utrymmen såsom dieseldrivna reservkraftverk, så kallade gensets. Men det började med ett brinnande intresse för rallybilar. 

Bluelake Mineral fokuserar på utveckling av nordiska basmetallprojekt inom koppar, zink och nickel. Nu visar aktuella studier att bolagets huvudprojekt har god potential för ekonomisk lönsamhet, vilket ger extra vind i seglen.

Bluelake Mineral är noterat på NGM Nordic SME och Mangold Insight rekommenderar köp av aktien. Analytikerna bedömer att det finns goda möjligheter för bolaget att genomföra såväl nickelprojektet Rönnbäcken som koppar- och zinkprojekten Stekenjokk-Levi och Joma. Den positiva bilden stärks av aktuella lönsamhetsstudier som visar ett positivt nuvärde på cirka 500 miljoner USD för Rönnbäcken och 90-200 miljoner USD för Joma och Stekenjokk-Levi. 

Mineralerna som Bluelake Mineral utvinner är nödvändiga för elektrifieringen av samhället och efterfrågan väntas vara fortsatt hög. Mangold Insights analytiker ser positivt på denna utveckling och bedömer att bolaget har möjlighet att generera positiva kassaflöden, även om trenden med höga prisnivåer för mineraler skulle brytas.

I Stekenjokk, Levi och Joma finns kunskap om hur tidigare gruvverksamhet har påverkat miljön och hur verksamheten kan optimeras med minsta möjliga påverkan på miljön. Bluelake Mineral tänker dra nytta av denna kunskap, kombinerat med ny teknologi och miljöexpertis, för att minimera alla former av miljöpåverkan. 

Bolagets målsättningen är att inom de närmaste fem åren sätta minst en gruva i drift. bluelakemineral.com

Myndigheter som visar vägen är viktigt för en klimatomställning, menar Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt. 

Bilfrakt är Västerbottens största leverantör av maskin- och transporttjänster och en stor aktör inom ballastområdet med naturgrus, berg och jordtillverkning som stora produktionsområden. Bilfrakt har kontor i Hemavan, Storuman, Lycksele, Skellefteå och Umeå. Bilfrakts affärsidé är att leverera värdeskapande maskin-, transport- och logistiktjänster med omtanke om klimat och miljö. 

– Ett viktigt led i detta är att arbeta med klimatsmarta och hållbara lösningar inom produktion av ballastmaterial för att på så sätt hjälpa både miljön och våra kunder med klimatneutrala lösningar. De utmaningar vi står inför med att minimera CO2 utsläpp är ett av de viktigaste målen för Bilfrakt framöver, säger Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt.

Bilfrakt verkar i en verksamhet som är starkt beroende av fossilt drivmedel. Det kommer bli en utmaning för hela branschen att ställa om till mer hållbara och klimatneutrala alternativ, menar Nicklas.

– Här kan Bilfrakt som marknadsledande i Västerbotten spela en stor roll genom att underlätta för våra delägare att investera i hållbara alternativ men även genom att påverka beslutsfattare på politisk nivå för att genomföra större satsningar på exempelvis laddstationer för eldrivna lastbilar. Det är också viktigt att statliga och kommunala verksamheter inkluderar, och premierar, hållbara och klimatneutrala lösningar i sina offentliga upphandlingar. Den gröna omställningen måste ta fart ordentligt och ett viktigt led i detta är att statliga och kommunala verksamheter visar vägen. Bilfrakt har väldigt engagerade och innovativa delägare och i Skellefteå har en av våra delägare beställt två eldrivna lastbilar.

Västerbotten står inför en stark tillväxt under de kommande åren med till exempel Northvolt, Norrbotniabanan, ombyggnationen av E4 och nybyggnationer i Hemavan. Bilfrakt strävar efter att vara en säker och pålitlig leverantör till dessa och andra projekt där det krävs ballastmaterial. Ett annat område där Bilfrakt har en stor marknadsandel är leveranser av kvalitetsjordar. Bilfrakt kan i både Umeå och Skellefteå leverera jordar som uppfyller de högt ställda krav som finns i branschens föreskrifter.

– Tillgången till ballastmaterial kommer vara en av de avgörande faktorerna under de expansiva projekt som finns i Västerbotten under de kommande åren, menar Nicklas. Det finns en osäkerhet i de tillståndsprocesser som leder fram till ett täkttillstånd. Det handlar både om hur lång tid en tillståndsprocess tar, och innehållet i ansökan, det vill säga det som vi förväntas leverera för att ansökan ska vara komplett. Det är svårt för oss som verksamhetsutövare att beräkna kostnaden för och när i tiden en ansökan kan vara behandlad. Detta skapar en osäkerhet hos de aktörer som är verksamma inom ballastområdet och främjar inte tillväxten i regionen.
För att säkra tillgången till material inom Västerbotten behövs tydligare förutsättningar för oss som verkar inom branschen. Vi behöver få veta vad som förväntas av oss, hur långt tid processen tar och framförallt att vi inför och under ansökningsprocessen ges en möjlighet till dialog med berörda myndigheter.

Nicklas Hermansson
VD Bilfrakt

Den gröna omställningen gör att efterfrågan på metaller i världen ökar. Något som Zinkgruvan Mining märker av. Snart kommer ett nytt produktionsområde under jord, Dalby, tas i produktion som ska säkerställa en långsiktig fortsatt hög och jämn produktion.

Det viktigaste för Kristina Runsten är att hjälpa kunden att leva hållbart. Lösningarna hittas utifrån behov och anpassas till verksamheten. 

Den svenska gruvnäringen har en stark möjlighet att bidra till klimatomställningen, menar Maria Sunér, vd på Svemin.

Bergsstaten grundades 1637 av Axel Oxienstierna. Generalbergsamtet, som det då hette, var en myndighet som under drottning Kristinas ledning gavs uppdraget att hantera alla frågor rörande utvinning av metaller. Sveriges ekonomi var dålig och att engagera sig i bergsbruket var ett sätt att inbringa inkomst till staten. Bergsstaten firade 375-årsjubileum år 2012 och är därmed en av de äldsta statliga verksamheterna i Sverige. Tidigare var bergmästarämbetet uppdelat i flera olika distrikt. Sedan 1998 har Bergsstaten dock hela landet som verksamhetsområde med en bergmästare som chef. Bergsstaten är en del av Sveriges geologiska undersökning (SGU) men verkar oberoende i sin myndighetsutövning.

Bergsstaten har i dag liksom tidigare hand om ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Bergsstaten är ansvarig för frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. De har även en funktion i att informera om såväl lagstiftningen som om prospektering och bearbetning till företag, sakägare, media och allmänhet. 

Åsa Persson, 

Bergmästare vid Bergsstaten

Myndigheten utövar tillsyn att minerallagen följs och avgör tvister mellan markägare och gruvbolag.

– Intentionen med minerallagstiftningen är en effektiv prospekterings- och gruvverksamhet. Våra beslut grundas alltid på lagstiftningen, berättar Åsa Persson, bergmästare vid Bergsstaten.

Som bergmästare vid Bergsstaten leder Åsa Persson arbetet och beslutar i frågor enligt minerallagen. Tidigare var bergmästaren ordförande i bergstinget som var en domstol som dömde i rättstvister rörande gruvor. 

Åsa Persson antog rollen som bergmästare 2010. När tjänsten som bergmästare dök upp såg hon det som en spännande möjlighet att kombinera hennes tidigare fastighetsbakgrund med en ny dimension, nämligen gruvverksamhet.

Copperstone satsar för att bli ett modernt och ansvarsfullt producerande gruvbolag genom återöppnandet av Viscariagruvan i Kiruna. 

Christer Lindqvist trodde att han lämnat gruvindustrin för gott år 2015. En möjlighet dök upp med Dannemoragruvan, vilket fick honom att återvända.

Ska industrin fortsätta expandera behöver vi stabila och långsiktiga spelregler och rätt kompetens, skriver Industriarbetsgivarnas VD Per Hidesten.

Det är ingen hemlighet att anläggnings- och bergsmaterialindustrin inte har lyckats effektivisera sig i samma takt som tillverkningsindustrin. Nu ökar kraven på effektivisering, hållbarhet och säkerhet i branschen samtidigt som bristen på kompetens ökar. Återförsäljaren Swecon Anläggningsmaskiner har därför skapat ett nytt affärsområde för att erbjuda kunder lösningar för att möta de ökade kraven.

Det är numera välkänt att tillgången till metaller och mineral har avgörande betydelse för klimatomställningen. De behövs för att bygga ny infrastruktur, batterier, elfordon, solpaneler, vindkraftverk och annat som möjliggör grön elförsörjning, elektrifiering och digitalisering. Den globala efterfrågan på basmetaller och energikritiska metaller förväntas öka kraftigt under lång tid framöver. 

Processen för miljötillstånd måste moderniseras om Sverige ska klara klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Sweco som ger nio konkreta förslag för effektivare tillståndsprocesser.