Skyddsspecialisten Skydda är marknadsledande på personlig skyddsutrustning och arbetar för att göra bygg- och industriarbetsplatser säkrare. Med utbildning, tjänster och noga utvald personlig skyddsutrustning jobbar de för ”en värld där alla är säkra och trygga på arbetsplatsen.”

 Trots de nya skattereglerna ökar svenskarnas intresse för bostäder längs Algarvekusten.

Mark- och anläggningsföretaget Nyab Sverige AB med huvudkontor i Luleå befinner sig med sitt läge i framtidens blickfång. Norrlands kust har blivit hett i och med de innovativa satsningarna på den gröna omställningen – stålverk och batterifabrik. 

 Företagets historia startade 1990 då med namnet Nyanläggarna i Luleå AB. Under de första drygt 20 åren ägnade sig bolaget åt mindre projekt inom rivning, anläggning och stängselarbeten. 2011 fick bolaget nya ägare då bröderna Johan Larsson och Mikael Ritola klev in. Med dessa i ledningen tog expansionsplanerna fart. 2013 när Stefan Säthergren och Fredrik Karkiainen blev nya delägare började anläggningsverksamheten växa, året därefter omsatte bolaget närmare 100 miljoner kronor.

2016 utnämndes bolaget till årets gasell i Norrbotten av Dagens Industri. Bolaget hade då de senaste tre åren haft en tillväxt på 1.110 procent och hade 58 anställda med en omsättning på 293 miljoner kronor. Idag sex år senare har Nyab Sverige AB 200 anställda och en omsättning på cirka 1,4 miljarder. Bolaget har fyra platskontor och fyra affärsområden –Anläggning, Infrastruktur, Special och Mälardalen.

 Numera har bolaget verksamheter inte bara i Norrland utan också i Mälardalen och Finland. Ett nytt kapitel skrevs i år när bolaget nu med namnet SkartaNYAB noterades på Nasdag First North i Helsingfors.

 Stora projekt genereras bland annat genom ramavtal med kommuner och Trafikverket för bygge och underhåll av vägar, samt plogning och grusning. Nyab Sverige AB drar också nytta av den gröna omställning som Norrland tagit på sig ledartröjan för. Detta med kontrakt med industrierna som jobbar med projekten. Bolaget bygger infrastrukturen och underhåller vägar.

När jag under 2008-2010 utbildade inom ”Bygga-Bo-dialogen”, som var en frivillig överenskommelse inom byggsektorn för att nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige, så var det inte ovanligt att jag stötte på en och annan som inte trodde på att den globala uppvärmningen är orsakad av mänsklig aktivitet. Då var jag ofta förberedd och kunde argumentera för varför det är farligt att avfärda ett så potentiellt stort hot på det sättet. När jag under 2020 under en internutbildning på min dåvarande arbetsplats på nytt möttes av en klimatförnekare blev jag helt ställd. Finns det verkligen fortfarande människor som inte tror på att den accelererade klimatförändring vi ser idag är orsakad av oss människor?

”Klimatförändringarna är vår tids största utmaning”, är förmodligen den mest använda inledningen i olika inlägg som handlar om den omställning som vi är mitt inne i - den gröna omställningen. Icke desto mindre är det precis så det är. För att citera Johan Rockström; ”Klimatet och jordens ekosystem befinner sig i en kris som hotar hela mänskligheten. Du måste  agera nu, och du måste agera med kraft.” Han vänder sig i sin vädjan till politiker, företagsledare och makthavare. För att rädda klimatet handlar till stor del om politisk vilja. 

 Den senaste klimatrapporten från IPCC; ”AR6 Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change”/”Att begränsa klimatförändringen” från april i år, visar att politiska beslut och styrmedel spelar en stor roll för utsläppen. För det är inte lösningar som saknas, rapporten visar tvärtom att det finns lösningar i alla sektorer och innovationer pekas ut som en viktig del av lösningen. 

 Bygg- och anläggningssektorn inklusive fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. De främsta källorna är tillverkning av byggmaterial samt energianvändning i byggnader. Det innebär också att det är här vi hittar lösningarna. Och företagsledarna vill; för att minska klimatpåverkan från den byggda miljön investerar företagen inom byggmaterialindustrin stort i innovation och teknikutveckling. På Byggmaterialindustriernas hemsida har vi listat några av alla de byggmaterialinnovationer som på olika sätt bidrar till den gröna omställningen: Innovationer - Byggmaterialindustrierna

Men för att företagen inom byggmaterialindustrin fullt ut ska kunna bidra till den gröna omställningen krävs att förutsättningarna finns. De största hindren för den gröna omställningen är inte tekniken, utan politik för omställning. De största hindren för den gröna omställningen är utan tvekan långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser och tillgången till fossilfri el till konkurrensmässiga priser. Det finns givetvis fler hinder och för de som är intresserade har Byggmaterialindustrierna sammanfattat de viktigaste hindren för klimatomställningen i ett inspel som vi skickade till Boverket tidigare i år.  Bland företagen finns en stark vilja att ställa om men eftersom det i många fall handlar om stora investeringar är det helt avgörande att det finns förutsägbarhet och långsiktighet från politikens sida. Cementas planerade satsning på CCS är ett jättebra exempel på detta, då det givetvis inte går att investera i en ny teknik om man inte har långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 

 När det gäller tillståndsfrågan så har Miljöprövningsutredningen nyligen överlämnat sitt slutbetänkande med 30 förbättringsförslag, där bland annat ett stärkt samråd lyfts fram som en viktig komponent. Det återstår att se vilken effekt förslaget får.

I somras var det äntligen en fysisk Almedalsvecka igen. Elfrågan var en av de frågor som debatterades flitigt. Det är tydligt att de politiska partierna inte fullt ut är överens om orsaken till de höga och volatila elpriserna vi har haft det senaste året. Ingenjör som jag är ställer jag mig frågande till om det går att lösa problemet om man inte är överens om orsaken. Men jag är samtidigt optimist och tror och hoppas på att våra politiska partier kan enas om en väg som skapar stabila förutsättningar även när det gäller denna fråga, eftersom den är så viktig för Sveriges möjlighet att ställa om samhället. Det kan inte få vara så att förutsättningarna ändras vart fjärde år beroende på vilken regering vi har. 

 De senaste åren har också visat hur sårbara vi är för vad som händer i vår omvärld och på vikten av att värna vår inhemska produktion av byggmaterial. Material och produkter som är tillverkade i Sverige med en lägre klimatskuld än vad motsvarande material och produkter tillverkade i andra länder har. Detta skapar dessutom miljönytta även utanför Sveriges gränser. På det sättet är Sverige med och leder den gröna omställningen. Det är något vi ska vara stolta över och som är värt att skapa de allra bästa förutsättningarna för. 

Anna Ryberg Ågren,
VD Byggmaterialindustrierna

Med SWG:s lösningar hanteras byggnadsinformation utifrån ett livscykelperspektiv (BLM) i projekt och i de dagliga förvaltningsprocesserna.

 Med fokus på Building Lifecycle Mangement (BLM) kan fastighetsägare få en effektiv och affärsmässig lösning i såväl projekt som förvaltning. All byggnadsrelaterad information från tidiga skeden, projektering och produktion till drift och förvaltning samlas i en gemensam databas. Databasen utgörs av SWG:s CDE-plattform (Common Data Environment) som har stöd för både byggprojekt och förvaltning. Den skapar förutsättningar för informationshantering ur ett livscykelperspektiv genom integrerade metoder och arbetssätt.

 Med CDE-plattformen är det möjligt att strukturera data, geometrier och dokument för både bygg- och förvaltningsprocessen. Att arbeta med uppbyggnaden av information i de olika skedena i byggprocessen resulterar i att man kan automatisera överlämningen från projekt till förvaltning.

 Den överlämnade informationen från projektet tillgängliggörs med automatik i förvaltningens olika processer som till exempel uthyrning, felanmälan, tillsyn och skötsel och planerat underhåll via fastighetssystemet Faciliate.

 Den byggda miljön består av information om byggdelar och installationer (as built data). Med dessa informationsobjekt skapas också möjligheter att addera realtidsdata kopplat till utrymmen utrustade med beteendesensorer liksom installationer med inbyggda sensorer, till exempel hissar, rulltrappor och ventilationssystem.

As built datan byggs upp i en BIM-modell och kan kompletteras med att laserskanna byggnaden för att få en visuell digitala tvilling. Kombinationen av as built data och realtidsdata som sedan integreras med fastighetssystemet Faciliate skapar förutsättningar att ajourhålla den digitala tvillingen i förvaltningens dagliga processer. 

 SWG:s produktportfölj innehåller fastighetssystem, grafiska verksamhetsstöd för hantering av inom- och husmiljön, projektportaler samt digitaliseringstjänster såsom laserskanning, BIM-modellering, visualisering och ajourhållning av ritningar och BIM-modeller. 

För Södra Bygghjälpens nya ägare har idén om hållbarhet alltid varit en självklarhet. De väger även in hur arbetet utförs i sitt hållbarhetsarbete. Nästa steg är att ta in hantverkare och bredda deras kompetens för att säkra kvaliteten på varje del i ett projekt.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet?

Ofta känner vi människor instinktivt på oss om vi trivs eller inte. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som gör att vi upplever en byggnad eller en plats på ett visst sätt, men det handlar ofta om proportioner, ljusintag, rumslighet och rumssamband. Det handlar också om att en plats är tydlig, att det inte finns någon osäkerhet kring var man får vara och inte, och att det finns vackra material och genomtänkta fasadkompositioner och planlösningar. Livskvalitet är när den här helheten blir större än summan av delarna. Viktigt när vi gestaltar är inlevelseförmåga. Vi måste leva oss in i platsens specifika karaktär och i de behov som människorna som ska bruka, passera eller leva på platsen har. Men livskvalitet handlar också om att inte bygga på ett sätt som tär på planeten och gör att vi inte kan uppnå livskvalitet om några år. Därför är samarbete helt avgörande för att vi ska lyckas. Ingen kan lösa det här själv, men med gemensamma resurser och vår sammanlagda kompetens kan vi ta stora kliv och säkra innovativa framtidssäkrade lösningar.

 Hur ska vi utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? Det har ju blivit tydligt att vi har ett stort behov av andra människor, vår ”flock”. Därför tror jag att det kommer att bli vanligare med kollektivboenden för fler än studenter och äldre i behov av vård. All forskning visar att vi mår bättre i kontakt med andra människor. Och det är ett mer hållbart sätt att bygga, som kräver mindre resurser. Men då behöver metoder, attityder och regelverk komma i kapp.

 Hur ser behoven ut i framtiden? Alla pratar hållbarhet men nu gäller det att göra verklig verkstad av det hela. Bygga om i stället för att riva, bygga med återbruk och bygga för återbruk, det vill säga att man planerar för byggnadens desintegration och att materialen ska kunna återbrukas eller återvinnas. Helt enkelt ett helt cirkulärt byggande. Här behövs forskning, erfarenhet och verktyg för att kunna ta bra beslut baserade på fakta och inte på känslor. En studie som vi gjort visar till exempel att byggkostnaderna sjunker ju mer erfarenhet av, i det här fallet trä, man har. Så hållbarhet behöver inte gå ut över den ekonomiska kalkylen. Dessutom kommer CO2 att bli en ny valuta när restriktioner kring utsläpp träder i kraft. Men jag känner att vi på Arkitema är väl förberedda, bland annat med ett egenutvecklat verktyg för att mäta koldioxidutsläpp redan i tidiga faser, där vi kan göra riktig skillnad.

Gert Wingårdh, Sveriges stjärnarkitekt, har blivit prisbelönad flera gånger om och är flitigt anlitad både av privata som offentliga uppdragsgivare. Han har också gjort succé i tv-programmet Husdrömmar och blivit folklig på kuppen. Med drygt 40 år i branschen vet han att man först måste blicka bakåt för att se framåt.

Nu tar Niko belysningsstyrning i fastigheter till en ny nivå, detta med bolagets innovativa och patenterade närvarosensorer. Niko lanserar den nya sensorserien P40 och M40. Sensorerna är konstruerade för innovativ funktionalitet, vilket öppnar upp för en mängd olika möjligheter för större komfort och säkerhet, enkel installation och energieffektivitet.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet? 

– God arkitektur löser målkonflikter genom samverkan. Den tillför mervärde genom att fokusera på långsiktiga behov. För att arkitektur ska bli kvalitativ, hållbar och attraktiv krävs ett stort förarbete och mycket kunskap. Gestaltningen är viktig, men även funktionen och effekten av det gestaltade är viktig. En väl gestaltad arkitektur bidrar till positiva sinnesintryck, trygghet och möjlighet till aktivitet och rörelse. Den upplevs ofta som självklar, eftersom den förenklar och tillför positiva bidrag till människan, samhället och naturen.

Hur ska vi kunna utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? 

– Den omställning vi behöver göra påverkar inte bara arkitektens roll utan även samhället i stort. Vi får inte längre skapa samhällen som utarmar resurser, genererar fossila utsläpp eller tömmer ut ekonomiska värden

I stället behöver vi arbeta cirkulärt och preventivt med människan och naturens välmående i centrum. Attraktiva livsmiljöer behöver bättre tillgodose och stötta samhällets värderingar och mänskliga behov. De behöver också utveckla och förvalta den befintliga miljön och samnyttja och tillgängliggöra det vi redan byggt på ett bättre sätt.
Hur ser behoven ut i framtiden? 

– För klimatet vore det önskvärt att det inte behövdes nya byggnader, men tyvärr är det tvärtom. Det finns ett stort behov av exempelvis nya skolor, förskolor och bostäder. Utmaningen ligger i omvärldsläget med materialbrist och ökade kostnader. Dessutom har vi klimatutmaningar som kräver kraftigt minskade utsläpp, samtidigt som vi ska bevara och stärka upp naturmark. Vi behöver ta ett brett grepp om hållbarhetsfrågan, där vi bygger mer hållbart och med återbruk. I stället för att riva och bygga nytt, behöver vi också använda befintliga fastigheter, bygga om och samnyttja ytor för nya ändamål. Det bidrar även till en spännande stadsmiljö med varierad bebyggelse. Ett stort ansvar vilar på arkitekter och stadsplanerare och på beställare för att förverkliga denna vision.

tidigt i livscykeln.

Kalix största privata arbetsgivare, familjeföretaget Part Group, har revolutionerat byggbranschen med leveranser av bad- och köksmoduler. Nu levererar man även kompletta hotell- och bostadsmoduler. Bolaget ligger i framkant när det gäller att dra nytta av ny teknik och bland kunderna finns bland annat de stora hotellkedjorna i Norden.

HSB Norr skapar framtidens hållbara bostäder genom att satsa på ett varierat utbud med fokus på trygghet och andra sociala behov. Därtill kommer energieffektiva lösningar och nya material för minskad klimatpåverkan – till exempel grön betong som nu testas i Skellefteå.

Vi lever i en ny verklighet. Årets juli var en av de tre varmaste som någonsin uppmätts globalt enligt EU:s klimattjänst. Samtidigt präglas debatten av det som direkt påverkar svenskarna här och nu – från energipriser till räntehöjningar och kriget i Ukraina. Helt förståeligt, men vi får inte tappa fokus på vår tids i särklass största utmaning, klimatkrisen.

Varje vecka arbetar över 1500 personer i Sverige och Norge med att förändra byggbranschen. Dessa personer är engagerade i byggprojekt som motsvarar en årlig investeringstakt på över 30 Mdr kr.
Det är inget forskningsprojekt eller offentligt finansierad studie de deltar i. De gör bara sitt jobb. Jobbet är att arbeta med planering, styrning och koordinering av material och leveranser till respektive byggprojekt; bygglogistik. Arbetet kräver hantering av mycket infor-mation och inkluderar personer från flera organisationer.

Klimatomställningen driver utvecklingen framåt och nya innovationer inom fastighetssektorn krävs för en snabb och effektiv modernisering av fastighetsbeståndet. Proptech-bolaget Abentor Innovation är nu först i världen med nästa generations fastighetssystem som lanseras under samlingsnamnet ”A.I. Next Generation”.

Branschen måste få bättre förutsättningar för att kunna bygga bostäder till en rimlig kostnad. Med rätt åtgärder är en ljusare framtid möjlig.