Anrika Swanson´s i Osby har i 45 år hjälpt resenärer med unika resor till Nordamerika. 

Med sin långa erfarenhet och expertis har researrangören tagit ledningen för resor till

USA och Kanada. Efterfrågan på resor till Florida har fullkomligt exploderat efter pandemin, uppger Tommy Swanson, grundare av Swanson´s Travel.

Den som passerat lilla Osby kan knappast ha missat

Swanson´s huvudkontor, Fort Swanson. Det är en

westernstad i miniatyr med med saloon, fängelse, smedja, hotell, telegraf och affär. Med andra ord går det inte att ta miste på att det är amerikaresor som är företagets specialitet. Ägaren själv uppger att han har ”Amerika” i blodet, något han förvaltat väl på den skandinaviska marknaden.

–  Jag är född som amerikansk medborgare med svensk mamma och bodde som liten i USA. När jag i vuxen ålder träffade min fru,  som även hon bott i USA, så bestämde vi oss för att öppna en resebyrå med inriktning på Nordamerika - grundad på kunskap och kvalitet. Vi ville helt enkelt förmedla genuina upplevelser, säger Tommy Swanson.

Sedan 1978 har han byggt upp sin byrå till att bli en av de främsta skandinaviska specialisterna på resor till Nordamerika. Bolagets fundament vilar på Tommys och medarbetarnas enorma kunskaper om varje hörn i Nordamerika. Men lika viktigt är det kontaktnät med allt från boenden, guider och unika attraktioner som genom åren byggts upp. I dag skräddarsyr och paketerar Swanson’s allt från gruppresor till individuella resor anpassade utifrån kundernas behov, intressen och budget. 

Något som Tommy Swanson noterat efter pandemin är framför allt att konstellationen i resegrupperna förändrats. Den nya växande trenden är så kallade generationsresor där barn, barnbarn och far/morföräldrar åker tillsammans. Och då främst med sikte på Florida

som destination.

– Trycket att åka till Florida efter pandemin har aldrig varit så högt som det är nu, vilket förvånar oss. Det finns tydligen ett sug efter ett prisvärt alternativ med både sol och upplevelser för alla åldrar i ett och samma paket, säger Tommy Swanson.

Att, som förr, boka en charterresa till Florida är inte längre ett självklart alternativ för resenärerna. Nu vill de helst ta sig runt i bil från plats till plats, och från ett boende till ett annat, för spännande upplevelser bortom

soldränkta stränder.

– Kraven på reseupplevelse har definitivt höjts. Förr gjorde man en ”once-in-a-lifetime” resa till USA, i dag åker man flera gånger för att uppleva landet bit för bit. Att få ihop en resa med genuina och unika upplevelser kräver därför både kontakter och kunskaper, säger Tommy Swanson.

För att få till den perfekta resan är kommunikation med kunderna A och O. Genom att lyssna av vad kunden vill kan Swanson addera upplevelser utifrån deras egna erfarenheter och kontakter.

– Vi kan tipsa om allt från avstickare man kan göra på väg mot Key West i Florida till boenden på rancher. Till grupper kan vi arrangera besök hemma hos kända musikartister i Memphis och Nashville. Det är skräddarsydda resor som inte går att googla fram då de flesta inte vet vad man ska söka efter. Jag brukar säga som man frågar på Internet får man också svar,

säger Tommy Swanson. Swanson´s kan skräddarsy hela resan, flyg, hotell, rancher, bil, husbil, hjulångare på Mississippi, flyg över Grand Canyon och mycket annat, men har även förplanerade paketresor.Vinsten för kunderna är en drömresa till bästa  pris och med upplevelser av högt värde.

–  Det går alltid att lägga till en egen touch även på våra paketresor. Om man exempelvis väljer ett av de populära kryssningspaketen som utgår från Florida går det att skräddarsy en rutt på land innan eller efter kryssningen, avslutar Tommy Swanson.

Historiskt och samtidigt ultramodernt. Israel är kontrasternas land som rymmer mycket på en liten yta.

Detta heliga land, inklämt mellan öst och väst, bjuder på en mångfald av exotiska, historiskt kulturella och spännande upplevelser utöver det vanliga.

Solsäkra stränder, exotisk mat, vänliga leenden och en landskapsscen som liknar en Avatar värld. Så känner vi igen semesterparadiset Thailand. Nu när pandemin lugnat ner sig öppnar ett  ”nytt”  och vitaliserat Thailand med fokus på ansvarstagande och hållbarhet. Från landsbygd i norr till söder och till Bangkoks livliga stad upplever du det genuina och smakfulla Thailand med en helt ny mening.

I Mellanöstern möter du spännande länder och en blandning av många kulturer och religioner. Den här resan blir en speciell upplevelse för hela familjen.

Få älskar att vistas i solen som vi nordbor gör. Men tillfällena i solen bör väljas med omsorg. Annars riskerar vi att få för hög dos av skadlig UV-strålning. Tove Sandberg Liljendahl, utredare på statliga Strålsäkerhetsmyndigheten, reder ut hur vi ska bete oss för att må bra av solen.

Om du tar dig utanför Seoul är några av de bästa platserna du kan besöka Gangwon-provinsen, Jeju, Gyeongsang-provinsen och Jeolla-do. Hit kan du åka på sommar, vår, höst och vinter och det finns alltid någonting att göra om du vill ha en aktiv semester eller dagar av att bara koppla av.

GYEONGSANG

I Gyeongsang ligger Gyeongju och Busan där körsbärsblommorna blommar tidigt under våren. Gyeongju, eller ”museumet utan murar” som det också kallas, var huvudstad i det antika kungariket Silla. Busan är i sin tur känd för sina stränder. Skaldjursälskaren bör här passa på att besöka Jagalchi-marknaden, en av de största skaldjursmarknaderna  i Korea. Här finns även det vackra templet Haedong Yonggungsa.

JEJU

Den vulkaniska ön Jeju är en populär plats att semestra på för lokalbefolkningen och kanske ännu en lite dold pärla för vissa turister. Jeju har fantastiska stränder med Hallasan, det högsta berget i Korea som tronar i centrum. Här njuter du av goda skaldjur men bör också passa på att äta det svarta fläsket om anses vara en av de godaste typerna av fläsk i världen.

GANGWON

Gangwon-provinsen är den mest bergiga regionen i Korea och ligger öster om landet. Här är perfekt att resa om du vill ha en spännande, lite annorlunda skidsemester. Här finns nämligen många skidorter med snälla backar som passar utmärkt för nybörjare eller familjer med små barn. Vill du variera skidåkningen med annan aktivitet finns här Seoraksan nationalpark, en av de mest populära nationalparkerna i Korea. Här njuter du av fantastisk natur och många bra vandringsleder.

JOELLA-DO

Jeolla-do ligger i sydvästra delen av landet. Den som är intresserad av mat och dryck gör rätt i att ta vägen hit. Området är känt för att ha bland den bästa maten i landet. En av de mest kända rätterna som du inte får missa är bibimbap. Platsen är också känd för sitt koreanska risvin. Här äter du gott och hittar också pittoreska byar och nationalparker med frodig grönska.

Korea passar att resa till såväl på våren, när körsbärsblommorna slår ut som på sommaren, hösten och vintern. Det finns till exempel många härliga, varma källor som är perfekta för vintersemestern. Onyang Hot Springs är den äldsta varma källan i Korea belägen vid Asan-si, Chungcheongnam-do, och omfattar också ett spa.

Den varma källan grundades för cirka 1 300 år sedan och hit kom kung Sejong och många andra kungar för att vila och kurera sig.

Med en trendig kultur, spännande smaker och fascinerande miljöer lockas allt fler att komma hit. Korea har någonting för alla och blir en speciell upplevelse för hela familjen.

Korea är ett av de kanske mest spännande och dynamiska länderna i världen. Nästan alla städer kan beskrivas som om de aldrig sover. Här finns alltid någonting att upptäcka, både för stora och små. Med ett välutvecklat kollektivtrafiksystem och information på engelska så är det också enkelt att ta sig häromkring även om det är första gången du reser hit. Korea har de senaste åren blivit alltmer populärt. Dess konst- och kulturscener har blivit en viktig trendsättare i den globala ungdomskulturen, med filmer och musik som samlat otaliga fans. Även om Korea känns modernt så finns det vid sidan av denna trendiga scen även, vacker arkitektur och miljöer med rik historia.

Fascinerande natur, mat & platser rika på

historia och kultur

I Seoul kan du till exempel besöka fem historiska palats. I Gyeongbokgung kan du beskåda traditionell arkitektur samt lära dig mer om Koreas fascinerande historia. Tycker du om att strosa i dessa miljöer får du inte missa Changdeokgung, Deoksugung, Changyeongung och Gyeonghuigung-palatset. Korea har också en vacker natur med många ståtliga berg som kuliss. Runt Seoul finns till exempel Bukhansan National Park samt flera andra nationalparker som är utmärkta för vandring. Området Yeonnam-dong som ligger kring en park som byggdes på en tidigare järnvägslinje är populär bland ungdomar. Här är det vackert att gå omkring med flera mysiga kaféer som du kan slå sig ner vid.

I KOREA HAR DU OCKSÅ CHANSEN ATT NJUTA av ett ett exceptionellt kök med ett brett och spännande spektrum av smaker och influenser. Korea har ett av de mest varierande köken i världen. Här finns många restauranger där du på menyn kan välja mellan alltifrån kött och skaldjur, traditionella och lokala smaker såväl som spännande och moderna rätter. Passa på att smaka buddhistisk tempelmat, något som också passar veganer, när du är här. Gwangjang-marknaden är också en plats värd ett besök. Här får du smaka på flera koreanska livsmedel på ett och samma ställe. När kvällen kommer, efter en dag av spännande utflykter, bjuder Korea in dig till ett pulserande nattliv och en härlig dryckeskultur. Att ta sig mellan olika barer och sluta kvällen i ett Norae-bang, ett karaokerum, har blivit som en gemensam aktivitet som känns som ett måste när du är här. 

Elektrifieringen är avgörande för att arbetet med klimatmålen ska nås. För att möta industrins snabbt ökade behovet av el, behöver elproduktionen byggas ut skyndsamt - och till lägsta möjliga kostnad. Den stora potentialen ligger då i vindkraften, menar branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Både lands- och havsbaserad vindkraft behövs för att framtidens energibehov ska kunna tillgodoses. Tanken är att vindkraften ska vara en del i Sveriges framtida energimix tillsamman med andra kraftslag samt ny teknik och ett nytt elsystem.

– Vi står inför en otroligt spännande utmaning där vi i framtiden kommer behöva ett dubbelt så stort elsystem än vad vi har idag. Det betyder att vi måste kunna ta till vara på all ny teknik inom alla kraftslag, säger Daniel Badman, vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi är den samlade rösten för hela vindkraftens värdekedja. I dag har organisationen över  140 medlemsföretag som innefattar allt från markägare och tillverkare av  vindkrafts-utrustning till industriföretag med stora elbehov, som exempelvis gruvföretaget LKAB och skogsbolag som Holmen och SCA. Organisationens medlemmar har stor tilltro till vindkraften som en av framtidens många energi försörjare. Men det finns också utmaningar med varierande elproduktion från flödande källor som sol- vind- och vatten - solstrålningen- vindhastigheten och nederbörden är inte lika varje dag.

– Därför är det viktigt att ha vindkraftverken  utspridda över landet men också att Sverige är sammanlänkat med våra grannländer - för det blåser ju alltid någonstans. Vindkraften kan också matcha den reglerbara vattenkraften - när vindkraftsproduktionen är hög kan vi spara vatten i magasinen, säger Daniel Badman.

Organisationen sätter också en stor förhoppning till vätgas som en viktig lösning..

– Det som driver elektrifieringen i stor skala är vätgas - det är den stora bulken eftersom den kan ersätta kol i industriella processer.. Här är den havsbaserade vindkraften en förutsättning eftersom det går att producera  CO2-neutral vätgas billigast, säger Daniel Badman.

Ett ökat elbehov är redan idag ett faktum - och det är bråttom att bygga ut allt som går i stor skala. Investeringar i nya energislag är enligt  Energiforsk beräkningar, det snabbast och billigaste att bygga ut.

– Att bygga ut vindkraften på land kostar 30 öre per KWh. För de storskaliga alternativen vi har till buds är det klart billigast. Ansvariga myndigheter har konstaterat att elbehovet ökar snabbare än man tidigare trott, säger Daniel Badman.

Men för att en snabb utbyggnad ska kunna realiseras måste först alla hinder bort. Detta är industriföretagen redan överens om men samma samsyn finns inte inom politiken - även om det nu har börjat luckras upp en aning.

– Historiskt sett har vi varit bortskämda med låga priser vilket nu håller på att ändras. För att behålla konkurrenskraften måste vi även framöver hålla låga priser – jämfört med andra länder – då kommer också industrin att stanna kvar här. För att nödvändiga investeringar ska komma på plats krävs politisk enighet som håller över tid säger Daniel Badman.

För att detta ska bli verklighet menar Svenska Vindenergi att tillståndsprocesserna måste kortas ner till max två år från dagens 10 år. 

– Det skulle ge en tydlig signal att det är dags att växla upp om vi ska klara klimatmålen.

Ett annan bromskloss är bråken om olika energislag i den nationella debatten som riskerar att också sippra ner på kommunnivå.

– Det kommunala vetot behöver därför också förenklas och förbättras så att exempelvis besked kan ges tidigare i processen om en plats är lämplig eller inte att bygga på., säger Daniel Badman.

Han menar att tidsperspektivet för utbyggnaden av en storskalig vindkraft är en viktig faktor att ta hänsyn till.

– Det är jätteviktigt. Man har räknat med att vi behöver bygga ut elproduktionen med  10 TWh per år men just nu bygger vi ut i en takt med 7-8 TWh per år. Men detta måste hålla i över tid och efter 2025 är utbyggnadstakten osäker eftersom antalet tillstånd minskar. Det gör att  Sveriges framtida elförsörjning just nu är osäker, menar Daniel Badman och avslutar:

– I grunden handlar det om att Sverige också ska exportera klimatsmarta och konkurrenskraftiga produkter. Där kan vindkraften bidra för att leverera el när de produkterna tillverkas av industrin. Det får Sverige inte får missa.

Vad finns det för fördelar med vindkraft till havs?
–Den flytande vindkraften till havs byggs så långt från kusten att den i princip inte syns från land vilket eliminerar visuell påverkan. Antalet andra intressenter på dessa ytor är få, vilket gör att flytande vindkraft har störst möjligheter att överhuvudtaget byggas när vi ser de problem som uppstår för landbaserad och kustnära vindkraft.

Vilka är de främsta utmaningarna?
–Vi har väldigt långa handläggningstider vilket påverkar totaltiden till dess att vi kan börja bygga för att producera el och därmed sänka elpriset. Vi är redo att börja bygga och vi har en mogen teknik men processen fram till byggstart tar mångdubbelt mer tid än själva bygget. Långsiktig politisk stabilitet i dessa frågor är grundläggande så att investerare väljer att satsa i Sverige.

Vad tror du om framtiden gällande stålindustrin?
Världen förändras ständigt och även stålindustrin gör sitt för att anpassa sig, ett bra exempel på det är arbetet med fossilfritt stål. Behovet av stål kommer alltid att finnas där och för ”våra” stål så kan vi också historiskt se att behovet har ökat och att det även framöver finns en tillväxt och efterfrågan på rostfria specialstål.

Vilken potential har vindkraften för att hjälpa oss ur den energikris vi befinner oss i nu?
– Energikrisen som är nu är inte av övergående karaktär utan vi ser en mycket stor risk att höga priser kvarstår om vi inte så snabbt som möjligt kan få ny elproduktion på plats. Flytande vindkraft bedömer vi vara det som kan byggas snabbast och med minst intressekonflikter samtidigt som vi kan skapa mycket ny elproduktion där den behövs som mest.

Nordic Iron Ore ska återuppta gruvdriften vid Blötberget utanför Ludvika där det sedan 70-talet finns en nedlagd gruva. Det högkvalitativa järnmalmskoncentratet som kommer att produceras är en nödvändig beståndsdel vid tillverkningen av efterfrågat grönt stål.

Svensk industri ligger långt fram inom gröna satsningar. Ett exempel på det är den omtalade svenska utvecklingen av grönt stål – en kritisk produkt för den kommande klimatomställningen.Men det är också en produkt som kräver järnmalm av absolut högsta kvalitet. 

– Det finns en mycket stark global efterfrågan på den typen av järnmalmskoncentrat som vi ska ta fram. Det är inte bara svenska bolag som håller på med den här omställningen. Hela Europa vill byta från masugnsmalmerna till malmprodukter som fungerar vid tillverkning av grönt stål, säger Nordic Iron Ores VD Ronne Hamerslag.

Viktigt avtal med nyckelpartner
Nästa steg för Nordic Iron Ore är att skriva avtal med en köpare av det koncentrat som bolaget ska utvinna. Nu pågår långt komna förhandlingar med den globala handelskoncernen Cargill Metals vars metallverksamhet fokuserar på järnmalms- och stålprodukter. Om det avtalet går i lås är det en av de sista stora pusselbitarna innan produktionen i Blötbergets gruvområde kan börja.

– Vi har säkrat alla nödvändiga tillstånd vi behöver för att bygga en underjordsgruva. Det som nu krävs för att sätta spaden i backen är ett offtake-avtal med en kund som till exempel Cargill som åtar sig att köpa våra leveranser, säger Ronne Hamerslag och fortsätter:

– Det går inte att ta fram 1,6 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år och lägga på hög. Det måste finnas någon att leverera till.

Bra pris på grön järnmalm 
En stor omställning pågår i stålindustrin för att helt eliminera utsläppen av koldioxid vid tillverkningen av stål. Endast omkring tre procent av den järnmalm som produceras globalt lämpar sig för att användas vid tillverkning av grönt stål. Det innebär att stålindustrin är villig att betala en premie för järnmalmskoncentrat av högre kvalitet, vilket förbättrar lönsamheten för aktörer som Nordic Iron Ore.

– Det finns en stark vilja att betala ett premiumpris i alla led för grönt stål och den utvecklingen drivs av konsumentryck, ökade kostnader för CO2-utsläpp och bristen på lämpliga järnmalmsprodukter, konstaterar Ronne Hamerslag.

Unikt låga CO2-utsläpp 
Dessutom ska Blötberget bli en så elektrifierad gruva som möjligt. Här finns även järnvägstransport till hamn i Oxelösund vilket innebär att CO2-utsläppen per ton koncentrat bli unikt låga.

– Med andra ord ska vi producera ett grönt järnmalmskoncentrat för den gröna ståltillverkningen. Nu ligger fokus på att få i gång verksamheten och leveranserna. När vi har ett kassaflöde och en stabil verksamhet ska vi investera i ytterligare två fält, Väsman och Håksberg, säger Ronne Hamerslag.

I spåren av stigande räntor, hög inflationstakt och konjunkturoro har priset på järnmalm fallit.

– Trots den just nu pressade järnmalmsmarknaden har snittpriset hittills i år varit över det pris som användes i tidigare gjorda lönsamhetsstudier för Blötberget. Det innebär att kalkylerna fortsatt visar på en lönsam verksamhet i Blötberget, säger Ronne Hamerslag.

FAKTA
Nordic Iron Ore är ett gruvbolag i södra Dalarna som är noterat på Nasdaq First North. Målet är att återuppta gruvdriften vid de tidigare verksamma gruvorna Blötberget och Håksberg samt även det mellanliggande Väsmanfältet, vars potential bedöms som betydande. Bolaget har alla nödvändiga tillstånd på plats för det inledande projektet i Blötberget och kommer att kunna producera järnmalmskoncentrat med mycket hög kvalitet. Därmed är bolaget väl positionerat på en marknad där efterfrågan ökar på högkvalitativt järnmalmskoncentrat.

När du läser det här är det bara en vecka kvar till Sverige tar över ordförandeklubban i EU. Detta i ett allvarligt läge för Europas stabilitet och i en tid där frågor kring råmaterialförsörjning står på högkant. Metaller och mineral som behövs för att inte bara klara den gröna omställningen och möta The Green Deal utan också för att trygga den tillvaro vi tar för givet.

I slutet av mars kommer EU-kommissionen att lägga fram förslaget till The European Critical Raw Materials Act. Hur det lagstiftningspaketet utformas får stor betydelse för samhällets bärande värdekedjor som tar sitt ursprung i berget. Sverige är Europas största gruvnation och studier visar att den nordiska berggrunden har en större potential än många av oss kanske tror.

Parallellt pågår en fundamental omställning av gruv- och mineralföretagens verksamheter. Det är ingen uppoffring, det görs på affärsstrategiska grunder. Redan idag är branschen klimatledande. Vi uppskattar att utsläpp av 6 miljoner ton CO2 per år undviks. Men klimatnyttan kan växa sig långt större: mer än 30 miljoner ton kan sparas fram till 2045. För det finns inget alternativ till att ställa om.

Gruvorna tillhör den tunga industrin och när den elektrifieras kommer elbehovet att öka kraftigt. Från dagens cirka 5 TWh till över 70 TWh år 2045. För att komma dit krävs långsiktigt konkurrenskraftig energikostnad och en stabil tillgång på fossilfri el. Det finns också mycket kvar att göra för att stärka investeringsklimatet för gruvnäringen i Europa – och därmed bidra till att trygga EU:s råmaterialförsörjning. I Sverige behöver fortfarande tillståndsprocesserna effektiviseras och göras mer förutsägbara.

På EU-nivå behöver regelverk harmoniseras och inte motverka varandra.

Vi har förhoppningar om att både den kommande Critical Raw Material Act och den nya regeringen kommer att bidra till detta under 2023.

Så här i slutet av året vill jag också passa på att lyfta fram ett par riktigt positiva nyheter. Cementa på Gotland och Kaunis Iron i Pajala har äntligen fått tillstånd att fortsätta sina respektive verksamheter i flera år framöver. Och under 2023 kommer med största sannolikhet Sverige få en ny gruva; allt är äntligen klart för Botnia Explorations nya guldgruva i Västerbotten.

Det finns många goda skäl för svenska industriföretag att effektivisera sin energikonsumtion, inte minst det faktum att elpriserna för närvarande är rekordhöga. Samtidigt är intresset för en ökad energieffektivisering i industrin rekordhögt.

–Energieffektivisering är ett ämne som i dagsläget är mer aktuellt än någonsin tidigare, inte minst i industrin. Efterfrågan på energieffektiviseringsåtgärder är i dagsläget mycket hög. Jag har arbetat med energieffektiviseringsfrågor i trettio års tid och har aldrig sett ett så stort intresse för ökad kunskap och en så bred medvetenhet kring energieffektiviseringsfrågor som nu. Den nuvarande elprisutvecklingen kan även kan fungera som en accelerator för utvecklingen av nya smarta energieffektiviseringslösningar. Vi behöver tillvarata och förvalta den ökade medvetenheten kring vikten av energieffektivisering på ett bra sätt, säger Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, EEF, en intresseorganisation som drivs av visionen att energieffektivisera Sverige. 

Minskad energiförbrukning gynnar även övriga Europa
De höga energikostnaderna fungerar naturligtvis som ett viktigt incitament för industriföretagens ökade energieffektivisering, men många företag tar även i beaktande att deras energieffektiviseringsåtgärder kan minska övriga Europas importberoende av rysk gas. Energieffektivisering bidrar självklart förbättrar självklart även industriföretagens förutsättningar att nå sina långsiktiga klimatmål.  Det har det belgiska bolaget Niko med mer än 100 års erfarenhet från belysningsstyrning tagit fasta på när de nu utvecklat den nya sensorserien P40 och M40. Med monteringssystemet SnapFit installeras sensorerna genom en enkel vrid-och-klick-rörelse. Och tack vare enkla och verktygslösa kopplingssystem krävs det inte längre några specialverktyg.

En utmaning i arbetet med att energieffektivisera industrin är att industriföretag i allmänhet utgår från ett mer kortsiktigt perspektiv än fastighetsägare när de genomför olika typer av satsningar och investeringar. Ytterligare en avgörande faktor är förstås att energieffektiviseringsåtgärderna inte ska medföra några inskränkningar eller störningar i produktionsverksamheten.

– Samtidigt visar kartläggningar från Energimyndigheten att industriföretag kan minska sin energiförbrukning med uppemot 50 procent genom att energieffektivisera sin belysning, ventilation, tryckluft, uppvärmning, komfortkyla och andra faktorer som inte riskerar att störa produktionsprocessen, säger Lotta Bångens.

Efterlyser nationell energieffektiviseringsstrategi
Energieffektiviseringsföretagen har utvecklat auktorisationer som ska göra det lättare för bland annat industriföretag att orientera sig bland aktörerna på den expansiva energieffektiviseringsmarknaden. Hittills har man tagit fram auktorisationer för leverantörer inom energikartläggning, tryckluft samt teknisk förvaltning energi, men fler områden står på agendan.

–Sverige har hittills inte genomfört någon nationell energieffektiviseringssatsning, men nu är ämnet mer aktuellt än någonsin tidigare. Jag efterlyser därför en övergripande statlig energieffektiviseringssatsning med långsiktiga styrmedel som sträcker sig över en lång tid framåt, exempelvis en blocköverskridande energieffektiviseringsöverenskommelse som signalerar politisk enighet i frågan och som stakar ut riktningen för framtidens energieffektiviseringssatsningar, säger Lotta Bångens. 

Industrigemensamt nätverk behövs
Många industriföretag efterfrågar helhetsleverantörer som kan hjälpa dem att ta ett helhetsgrepp om sina energieffektiviseringsåtgärder. EEF arbetar därför för att fler av deras medlemsföretag ska kunna åta sig helhetsuppdrag som innefattar en totalanalys av industriföretagens energieffektiviseringspotential.

–Jag ser även ett behov av ett industrigemensamt nätverk för energieffektivisering, ett oberoende forum där industriföretagen kan mötas för att utbyta erfarenheter kring olika typer av energieffektiviseringsåtgärder, säger Lotta Bångens.

Vita certifikat är ett effektivt styrmedel
För närvarande pågår en statlig utredning om vita certifikat som ska presenteras i mars 2023. Utredaren ska utforma ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Syftet är att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige.

–Jag har en stark tilltro till vita certifikat som ett långsiktigt effektivt styrmedel för en ökad energieffektivisering i industrin. Vita certifikat innebär att det blir obligatoriskt för energibolagen att lotsa sina kunder mot en mer resurseffektiv energianvändning. Genom att involvera energibolagen i industriföretagens energieffektiviseringsarbete kan vi åstadkomma en kompetensöverföring som gynnar såväl industrin som hela samhället, säger Lotta Bångens.

Järn- och stålindustrin är en av Sveriges äldsta och viktigaste industrigrenar. Svensk stålindustri är världsledande på högförädlade och specialiserade produkter. Samtidigt står industrin inför utmaningar, inte minst klimatmässigt vilket också driver innovation och skapar nya möjligheter.

Jernkontoret, som i år firar 275-årsjubileum, är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation med uppdraget att tillvarata stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig verksamhet i Sverige. Den industrigemensamma visionen ”Stål formar en bättre framtid” bygger på tre åtaganden: att leda teknikutvecklingen, utveckla människor och skapa klimatnytta.

–Stålindustrin är viktig för Sverige ur flera perspektiv. Den svenska stålindustrin sysselsätter drygt 16 000 medarbetare och stod 2020 för ett samlat exportvärde på 45 miljarder kronor. Sett till antal producerade ton är svensk stålindustri en relativt liten spelare globalt, men inom vissa nischer är vi världsledande, säger Jernkontorets vd Annika Roos. 

Fossilfri elförsörjning viktig för att lyckas med klimatomställningen 

Tillverkningen av järn och stål är resurs- och energikrävande, stålindustrin beräknas stå för drygt 12 procent av de svenska Co2-utsläppen idag. Industrin ställer om för att minimera branschens klimatpåverkan vilket inkluderar både kontinuerlig resurs- och energieffektivering och stora satsningar med stor effekt på utsläppen. En av de mest omtalande satsningarna just nu är Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall i norra Sverige. 

En starkt bidragande faktor till Sveriges position som en ledande järn- och stålnation är att företagen har haft en stabil tillgång till elkraft till konkurrenskraftiga kostnader. Om Sverige och svenska företag ska klara av att genomföra klimatomställningen och säkerställa tillväxt, krävs omfattande investeringar i såväl elproduktion- som överföringskapacitet i elnäten.

–De stålprodukter som produceras i Sverige gör ett mindre klimatavtryck än stålprodukter som tillverkas i många andra länder. Det beror på att vi har haft en förhållandevis god tillgång till fossilfri energi. Det bidrar i sin tur till att svenska produkter gör stor klimatnytta även globalt. Tillgången till grön el till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet är en otroligt viktig grundförutsättning för den svenska stålindustrins fortsatta tillväxt. Det här är en central framtidsfråga, inte minst med tanke på att stålindustrins elbehov kommer att öka kraftigt framöver, säger Annika Roos.

Efterlyser effektivare tillståndsprocesser 
En central fråga för den svenska stålindustrins framtida konkurrenskraft är att skapa mer effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser, som idag ofta är omständliga och resurskrävande. Tillstånd behövs exempelvis för att bygga nya vindkraftverk, men även för mer produktionsnära investeringar.

– För att vi ska kunna ställa om behövs tillräckligt med el och för att det ska kunna ske inom kort och lång sikt måste tillståndsprocesserna var effektiva. Det är en grundförutsättning för att industrin ska kunna planera verksamhet och investeringar. 

Dagens långa tillståndsprocesserna utgör en bromskloss för branschens omställning, säger Annika Roos. Stålindustrin är en gammal och anrik svensk industrisektor och samtidigt en framtidsbransch.

–Många talar mycket om hur vi ska göra ståltillverkningen fossilfri, men lägger inte lika mycket fokus på den klimat- och samhällsnytta våra svenska stålprodukter bidrar med. För att bygga exempelvis ett vindkraftverk krävs många komponenter av stål. Utan stålkomponenter är det helt enkelt inte möjligt att bygga vindkraftverket och därmed inte heller möjligt att utvinna vindkraft. Svensktillverkade stålprodukter utgör därmed en viktig pusselbit för världens arbete med att nå sina klimatmål, säger Annika Roos.

Regeringen prognostiserar att elbehovet i Sverige har fördubblats till 2045. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig. Det innebär att i dagsläget behövs alla typer av hållbara energiinvesteringar. Det ökade framtida elbehovet innebär också att Sverige behöver öka vindkraftsutbyggnaden från 6 till 10 TWh per år.

Samarbetes helhetskoncept innebär att Strandmöllen ska bygga en produktionsanläggning för grön vätgas som Ljungby Energi i sin tur förser med grön el. Den lokalproducerade gröna vätgasen ska bland annat levereras till PS Energis tankstation, där Ljungby kommun blir en av många kunder som i framtiden kan tanka sina fordon med grön lokalproducerad vätgas. Tillsammans representerar alltså Strandmöllen, Ljungby Energi och PS Energi hela värdekedjan från produktion av grön el till produktion och distribution av grön vätgas till såväl tunga som lätta fordon.

–Målsättningen är att tankstationen ska vara Kronobergs första fullskaliga gröna vätgastankstation som riktar sig till både tung och lätt trafik och beräknas stå färdig till hösten 2023, säger Magnus Sjöö, vd på PS Energi.

Strategiskt läge och rätt förutsättningar
Genom samarbete med Ljungby Energi kommer vätgasen att produceras med grön el från vindkraft och eventuellt solceller.

–Ljungby har mycket goda förutsättningar för den här typen av satsning eftersom vi redan har ett etablerat gasbolag på orten. De har både de tillstånd, den kompetens och den infrastruktur som krävs för att snabbt komma i gång med produktion och distribution av grön vätgas. Ljungbys strategiska läge utmed E4:an är självklart också en stor fördel. Vi har dessutom fått ett mycket fint stöd från Ljungby kommun, som gjort allt för att möjliggöra och underlätta satsningen, säger Bo Schönbeck, vd för Ljungby Energi.

Fabrik som kan dimensioneras utifrån efterfrågan
–Grön vätgas kommer att vara en viktig pusselbit i omställningen av landets transporter från fossila drivmedel till fossilfria alternativ.  I vårt kundregister finns redan i dagsläget många åkerier, bussbolag och andra tunga trafikkunder som gör sig redo att ställa om från fossila drivmedel till grön vätgas, säger Magnus Sjöö.

Strandmöllens gröna vätgasanläggning är dimensionerad för att producera 1880 kilo vätgas per dygn, vilket motsvarar drygt 50 fulltankade lastbilar eller mellan 300 och 500 personbilstankningar. Fabriken kan även smidigt byggas ut och produktionen skalas upp i takt med att efterfrågan ökar.

–Vår ambition är att Ljungby ska bli ett nav för grön vätgas i södra Sverige. 

Målsättningen är att i framtiden även kunna attrahera tillverkare av vätgasdrivna fordon, säger Finn Kofoed-Dam, vd på Strandmöllen, ett danskt företag som är etablerat i Ljungby och som redan idag producerar och säljer gaser till de flesta branscher. Med sig i bagaget har Strandmöllen drygt sextio års erfarenhet av att producera grön vätgas i Danmark.

Markarbetena inför byggnationen av den gröna vätgasfabriken inleds i oktober 2022.

–Vår målsättning är självklart att vår samverkanssatsning bidrar till att fler vågar ta steget och investera i fordon som drivs med grön vätgas.

Det är även viktigt att myndigheterna tar sitt ansvar och delfinansierar den här typen av framtidsinriktade initiativ från privata aktörer, säger Finn Kofoed-Dam.

Intresset för solenergi är just nu rekordstort i Sverige, bland såväl företag som privatpersoner. Höga elpriser har bidragit till att intresset för att investera i solenergi har accelererat ytterligare. Samtidigt står branschen inför flera utmaningar.

Svenska företag och privatpersoner behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att vi ska klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Vår vision är att solenergin ska stå för 15 procent av den svenska energimixen. Vi menar att solvärme kan stå för 15 procent av Sveriges användning av värme och solkraft för 15 procent av Sveriges användning av el. Hittills har nationella mål och en strategi för solenergi saknats i Sverige. Det är nu hög tid att regeringen tar tag i frågan, säger Anna Werner.

Svensk Solenergi vill undanröja hinder och öppna upp för en expansion på solenergimarknaden, bland annat genom att slopa energiskatten på egenanvänd el och eliminera onödig skatteadministration. Anna Werner anser även att Sverige bör överväga och analysera EU:s förslag som innebär att man i framtiden bör ställa krav på solceller vid nybyggnation och omfattanderenoveringsprojekt.

Kompetensbrist och långa leveranstider
–Efterfrågan på solcellsanläggningar är stark men en stor utmaning är de ryckiga och ofta långa leveranstiderna från Asien, där merparten av solpanelerna tillverkas. Ytterligare en utmaning är bristen på kvalificerade medarbetare, såväl projektörer som montörer och projektledare. Många installationsföretag väljer därför att på egen hand utbilda sina montörer i exempelvis taksäkerhet och fallskydd, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

För att öka andelen solenergi i Sveriges totala energimix krävs fler storskaliga solparker. I dagsläget är det ofta svårt att beviljas tillstånd att bygga den här typen av solparker i delar av landet där marken i stället kan användas till livsmedelsproduktion. Det gäller exempelvis i Skåne, där elpriset är som högst och intresset för att etablera storskaliga solparker är stort.

–Vi anser att den allra bästa jordbruksmarken i första hand bör användas för livsmedelsproduktion. Däremot tycker vi att något sämre jordbruksmark eller mark som inte används till jordbruk mycket väl skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion i betydligt större utsträckning, säger Anna Werner. 

Inkludera solenergi i riksintresse för energiproduktion

Det kan i dagsläget ta flera år för länsstyrelsen att handlägga en ansökan om att anlägga en solcellspark. Det är alltför lång tid för att Sverige ska kunna nå sina gröna energimål och för att andelen solenergi ska öka i landet.

–Solenergi bör inkluderas när riksintresse för energiproduktion definieras genom att storskalig solkraft och solvärme inkluderas. Man bör även satsa på tydliga tillståndsprocesser med ett tak för hur lång tid handläggningen av solenergianläggningar får ta. Tillståndsprocessen utgör i många fall ett hinder för storskalig solenergiutbyggnad, säger Anna Werner.

Hon efterlyser även mer forskning på solenergi i Sverige, i synnerhet med tanke på att det av de flesta betraktas som en viktig framtidsbransch. I synnerhet behövs forskning som inte enbart fokuserar på elektronik och de tekniska aspekterna av solenergi.  Ett steg i rätt riktning är Sveriges nya kompetenscentrum inom solenergi, Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), som etablerades i januari 2022. Visionen för SOLVE är att uppnå ett brett genomslag för solel i Sverige.

Energieffektivisering är en brinnande fråga för industrin. Med en ny banbrytande helhetslöning för energioptimering hjälper Lundaföretaget Sensenode industriföretag att identifiera energitjuvarna i anläggningarna. Resultatet kommer omgående i forma av besparingar och minskade koldioxidutsläpp.

Klimatomställningen driver på elektrifieringen i hela samhället. När det gäller den redan elintensiva industrin beräknas energibehovet öka med 200 procent inom den kommande tioårsperioden. Detta i kombination med ökade energipriser och energibrist har gett svenska industriföretag ett starkt incitament att energieffektivisera verksamheterna. Och det är viktigt att komma igång snabbt för att elen ska räcka till alla.

Startupföretaget Sensenode har utvecklat en digital lösnings för övervakning och effektivisering av energianvändning. Tjänsten riktar sig främst den tillverkande industrin.

– Ett industriföretag har ofta bra koll på sina elabonnemang och kan räkna av energiåtgången på elfakturan. Däremot  har man sällan den övergripande kollen var inne i industrin de tomma lasterna finns och vad man kan göra åt dem, säger Jonas Eriksson, delägare och kommersiellt ansvarig på Sensenode och fortsätter:

– Med vår digitala lösning går det enkelt att både mäta energiåtgången i anläggningen, men också få förslag på direkta åtgärder som både sparar pengar och koldioxidutsläpp.

Tjänsten innehåller en avancerad hård- och mjukvara i from av ett trådlöst mätverktyg samt en komplett kommunikationslösning, allt kopplat till en skalbar mjukvaruplattform. I den ingår också ett analysverktyg som identifierar förbättringar, ger löpande uppföljningar och larmar vid avvikelser.

– Våra energimätare kan mäta allt från gas, värme och vatten och det görs trådlöst. Poängen är att vi har tekniken som kan ge mätvärden på allt i en anläggning oavsett om utrustningen är gammal eller ny.  Det ger våra kunder en övergripande koll som få andra kan erbjuda på marknaden, säger Jonas Eriksson.

En annan fördel med Sensnodes mätteknik är att den mäter alla variabler på alla fyra kanaler samtidigt vilket ger en stor exakthet i mätvärdet.

– Felmarginalen i våra mätvärden ligger under en procent. Betänker man att man använder 10- 20 gigawatt timmar, ja, då är en högre felmarginal väldigt mycket, säger Jonas Eriksson.

Den stora biten i tjänsten ligger i analysverktyget där informationen av mätvärdena processas och ger förslag på förbättringar. Den digitala lösningen konverterar dessutom varje kwh till Co2.

– Man får med andra ord en totalkoll på avtrycket från varje producerad enhet. Dessutom larmar analysverktyget vid avvikelser i energiförbrukningen samt ger förslag på enklare åtgärder.  Ofta handlar åtgärderna om förändring i rutiner som är kopplade till mänskligt beteende men som leder till en energibesparing på 5-15 procent, säger Jonas Eriksson.

Sensenodes digitala lösning kräver inte långa konsulttider och är enkel att komma igång med.  Industriföretagen har i och med det fått ett smidigt verktyg att använda för att jobba med hållbarhet och energieffektivisering. Bland företagets kunder finns industrikoncernen Trelleborg, Epiroc, Volvo Group, Skistar, Thule Group och Boliden. Bakom Sensonode står också investmentföretaget Latour, Almi Greentech samt några mindre investerare i form av affärsänglar.

Tunga transporter behöver bli fossilfria om Sverige ska nå sina klimatmål senast 2045. Elektrifieringen går för långsamt och därför går nu tre stora energibolag tillsammans och bildar GITO Heavy Charging Solutions AB.

Bakom GITO står Mälarenergi, Öresundskraft och Jönköping Energi som tillsammans investerar 300 miljoner kronor i bolaget över tre år. De har samtliga lång erfarenhet av energisystem och laddinfrastruktur. Målet är att skapa en ledande nationell aktör för laddning av tunga fordon med fokus på depå- och destinationsladdning.

– Idag finns inte tillräckligt med laddstationer för tunga transporter. Om elektrifieringen ska lyckas behövs denna storsatsning, säger Fridolf Eskilsson, vd på Jönköping Energi.

De tre energibolagen har idag åtta laddstationer for tunga fordon i drift eller under uppbyggnad. Dessa stationer kommer så fort det är möjligt att föras över till GITO. Under 2023 ska bolaget etablera fler laddstationer för tunga transporter.

Fokus ligger främst på privata och semipublika laddstationer i mellersta och södra Sverige.

– I GITO samlar vi spetskompetens och skalar upp verksamheten för att erbjuda de lösningar som elektrifieringen kräver, säger Niklas Gunnar, vd på Mälarenergi.

Nu bjuder GITO in transportörer, logistikcenter, transportköpare, markägare och kommuner till dialog och samarbete. GITO kommer erbjuda helhetslösningar för varje kund och att bygga upp en regional samverkan som ger fördelar för alla parter.

– Vi ska finnas där våra kunder behöver oss och när de behöver oss. Det ger dem trygghet och möjlighet att elektrifiera sina flottor, säger Anders Östlund, vd på Öresundskraft.

Energikrisen i Europa har inneburit högre elpriser också i Sverige. Fokus i energidebatten har skiftat från elektrifiering, omställning och konkurrenskraft till att handla om kostnader, försörjningstrygghet och till och med risk för bortkoppling.

Och egentligen är det en ganska naturlig utveckling. För som samhälle ställer vi tre krav på energisystemet. Det ska ha god leveranssäkerhet, rimlig kostnad för kund och samhälle och minimal påverkan på klimat och miljö. Energisystemet är vår viktigaste infrastruktur och om någon av delarna felar, kommer det att få tydliga konsekvenser för samhället.

I Sverige har vi sedan många år kunnat bocka av alla tre kraven; mer än 98% fossilfri el, hög leveranssäkerhet och bland Europas lägsta elpriser. Dessutom ett väl utbyggt fjärrvärmesystem som avlastar elanvändningen. Det är just på grund av denna guldsits som vi kunnat se rubriker mer eller mindre dagligen om etableringar av batterifabriker, fossilfritt stål och elektrifierade fordon.

Men kriget i Ukraina har tydliggjort bristerna i energisystemet. Brister vi i branschen länge flaggat för, men som under en period av knapphet blir extra tydliga. Flaskhalsar i elnätet, brist på planerbar kraft i delar av Sverige och en marknadsmodell som inte anpassats i takt med systemet förändrats. Bland annat.

Utvecklingen här och nu är dock inte skäl att låta bli att satsa på elektrifiering och tillväxt. Tvärtom. Nu har det förhoppningsvis blivit tydligare för alla, vad som behöver göras och varför. Det är helt nödvändigt att vi – tillsammans med riksdag och regering - klarar av att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste klara av att hantera krisen och samtidigt genomföra alla de satsningar som krävs för att dubblera elsystemet på bara 20 år. Vår egen scenarioanalys visar att de industrisatsningar som planeras kommer att kräva en bra bit över 300 TWh, årligen.

Det vi behöver nu är framför allt konkreta beslut som kortar tillståndsprocesserna så att det går snabbare att bygga ut både elnät och elproduktion; landbaserad vind, havsbaserad vind, kärnkraft, solenergi, lager, vätgas och att värna befintlig vattenkraft, liksom nya flexibla kundlösningar och innovationer – vi behöver göra allt, samtidigt. Ett fortsatt stabilt, leveranssäkert och fossilfritt energisystem – som dessutom växer - är en unik möjlighet för oss att skapa tillväxt, arbetstillfällen och stärka vår position som ett modernt föregångsland. Sverige har gjort det förut. Vi kan göra det igen.

Ny banbrytande gruvteknik för radarsenorer ska göra framtidens gruvdrift säkrare och hållbarare. Bakom den prisbelönta innovationen står impactbolaget Radchat. Teknologin har tagits fram i samarbete med professorer och forskare på Chalmers och testas just nu inom gruvindustrin.

Radchats innovation inom radarteknik gör att sensorer på fordonens signaler kan riktas i önskad riktning. Dessutom kan information adderas genom att modulera signalerna via radarekon, detta görs med hög precision och tillförlitlighet i extrema miljöer, vilket inte varit möjligt tidigare.

– Vi har tillsammans med några av världens mest lovande forskare inom radarteknologi tagit fram en innovation som kan göra gruvor säkrare, smartare och mer kostnadseffektiva. Genom att addera information på radarekon så kan vi ge fordon möjligheten att inte bara se sin omgivning utan också höra den, man kan säga att vi tillför ytterligare ett sinne till fordonen. Detta kan vi göra med hög precision och tillförlitlighet i extrema miljöer, säger Lukas Crisp, vd på startup-företaget Radchat. 

Fordonets ”öron” manifesteras i form av ett smart material,  Reconfigurable Inteligent Surface, förkortat RIS. Brickan, inte större än ett kreditkort, förstärker signaler på redan existerande radarsenorer som gör att fordonet kan ta emot ytterligare kritisk information från sin omgivning.

–  Det enda som krävs är en enkel montering av brickan och en mjukvaruuppdatering av radarsensorn, säger Lukas Crisp.

Gruvindustrin står inför enorma utmaningar, samtidigt som samhället utvecklar ett allt starkare beroendeförhållande till den.

– Vi behöver utveckla fler hållbara lösningar som tillgodoser den växande kravbilden. Radchat är ett “impactbolag” som strävar mot att göra verklig skillnad, säger Lukas Crisp.

Innovationen testas nu i ett Vinnova-finansierat partnerskap inom gruvindustrin där bland annat gruvföretaget Epiroc deltar som industripartner.

– Utöver den GPS liknande funktionaliteten undersöker vi även om det också går att sätta brickan på en hjälm eller skyddsväst så att fordonet kan identifiera vad som finns runt det i en mörk och dammig miljö. Detta öppnar upp till möjligheten till autonoma fordon genom mer precis lokalisering och positionering samt objektidentifiering, förklarar Lukas Crisp. Radchat är ett bolag att ha på radarn. Tidigare i år vann de Swedish Mining Innovations pitchtävling och utsågs till en av Sveriges bästa idéer för hållbar gruvindustri. De kom även nyligen med i inkubatorn CampX by Volvo Group.

– Vi ser positivt på framtiden och vill se mer kollaboration i gruvindustrin. Men vi är också öppna för att utforska olika typer av samarbeten som inom tillexempel logistik och hamnar där vi ser att autonoma fordon kommer bli en självklarhet i framtiden, Vi är alltid öppna för att utforska olika typer av samarbeten för att tillsammans bygga en bättre värld, avslutar Lukas Crisp.