Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet?

Ofta känner vi människor instinktivt på oss om vi trivs eller inte. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som gör att vi upplever en byggnad eller en plats på ett visst sätt, men det handlar ofta om proportioner, ljusintag, rumslighet och rumssamband. Det handlar också om att en plats är tydlig, att det inte finns någon osäkerhet kring var man får vara och inte, och att det finns vackra material och genomtänkta fasadkompositioner och planlösningar. Livskvalitet är när den här helheten blir större än summan av delarna. Viktigt när vi gestaltar är inlevelseförmåga. Vi måste leva oss in i platsens specifika karaktär och i de behov som människorna som ska bruka, passera eller leva på platsen har. Men livskvalitet handlar också om att inte bygga på ett sätt som tär på planeten och gör att vi inte kan uppnå livskvalitet om några år. Därför är samarbete helt avgörande för att vi ska lyckas. Ingen kan lösa det här själv, men med gemensamma resurser och vår sammanlagda kompetens kan vi ta stora kliv och säkra innovativa framtidssäkrade lösningar.

 Hur ska vi utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? Det har ju blivit tydligt att vi har ett stort behov av andra människor, vår ”flock”. Därför tror jag att det kommer att bli vanligare med kollektivboenden för fler än studenter och äldre i behov av vård. All forskning visar att vi mår bättre i kontakt med andra människor. Och det är ett mer hållbart sätt att bygga, som kräver mindre resurser. Men då behöver metoder, attityder och regelverk komma i kapp.

 Hur ser behoven ut i framtiden? Alla pratar hållbarhet men nu gäller det att göra verklig verkstad av det hela. Bygga om i stället för att riva, bygga med återbruk och bygga för återbruk, det vill säga att man planerar för byggnadens desintegration och att materialen ska kunna återbrukas eller återvinnas. Helt enkelt ett helt cirkulärt byggande. Här behövs forskning, erfarenhet och verktyg för att kunna ta bra beslut baserade på fakta och inte på känslor. En studie som vi gjort visar till exempel att byggkostnaderna sjunker ju mer erfarenhet av, i det här fallet trä, man har. Så hållbarhet behöver inte gå ut över den ekonomiska kalkylen. Dessutom kommer CO2 att bli en ny valuta när restriktioner kring utsläpp träder i kraft. Men jag känner att vi på Arkitema är väl förberedda, bland annat med ett egenutvecklat verktyg för att mäta koldioxidutsläpp redan i tidiga faser, där vi kan göra riktig skillnad.

Gert Wingårdh, Sveriges stjärnarkitekt, har blivit prisbelönad flera gånger om och är flitigt anlitad både av privata som offentliga uppdragsgivare. Han har också gjort succé i tv-programmet Husdrömmar och blivit folklig på kuppen. Med drygt 40 år i branschen vet han att man först måste blicka bakåt för att se framåt.

Nu tar Niko belysningsstyrning i fastigheter till en ny nivå, detta med bolagets innovativa och patenterade närvarosensorer. Niko lanserar den nya sensorserien P40 och M40. Sensorerna är konstruerade för innovativ funktionalitet, vilket öppnar upp för en mängd olika möjligheter för större komfort och säkerhet, enkel installation och energieffektivitet.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet? 

– God arkitektur löser målkonflikter genom samverkan. Den tillför mervärde genom att fokusera på långsiktiga behov. För att arkitektur ska bli kvalitativ, hållbar och attraktiv krävs ett stort förarbete och mycket kunskap. Gestaltningen är viktig, men även funktionen och effekten av det gestaltade är viktig. En väl gestaltad arkitektur bidrar till positiva sinnesintryck, trygghet och möjlighet till aktivitet och rörelse. Den upplevs ofta som självklar, eftersom den förenklar och tillför positiva bidrag till människan, samhället och naturen.

Hur ska vi kunna utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? 

– Den omställning vi behöver göra påverkar inte bara arkitektens roll utan även samhället i stort. Vi får inte längre skapa samhällen som utarmar resurser, genererar fossila utsläpp eller tömmer ut ekonomiska värden

I stället behöver vi arbeta cirkulärt och preventivt med människan och naturens välmående i centrum. Attraktiva livsmiljöer behöver bättre tillgodose och stötta samhällets värderingar och mänskliga behov. De behöver också utveckla och förvalta den befintliga miljön och samnyttja och tillgängliggöra det vi redan byggt på ett bättre sätt.
Hur ser behoven ut i framtiden? 

– För klimatet vore det önskvärt att det inte behövdes nya byggnader, men tyvärr är det tvärtom. Det finns ett stort behov av exempelvis nya skolor, förskolor och bostäder. Utmaningen ligger i omvärldsläget med materialbrist och ökade kostnader. Dessutom har vi klimatutmaningar som kräver kraftigt minskade utsläpp, samtidigt som vi ska bevara och stärka upp naturmark. Vi behöver ta ett brett grepp om hållbarhetsfrågan, där vi bygger mer hållbart och med återbruk. I stället för att riva och bygga nytt, behöver vi också använda befintliga fastigheter, bygga om och samnyttja ytor för nya ändamål. Det bidrar även till en spännande stadsmiljö med varierad bebyggelse. Ett stort ansvar vilar på arkitekter och stadsplanerare och på beställare för att förverkliga denna vision.

tidigt i livscykeln.

Kalix största privata arbetsgivare, familjeföretaget Part Group, har revolutionerat byggbranschen med leveranser av bad- och köksmoduler. Nu levererar man även kompletta hotell- och bostadsmoduler. Bolaget ligger i framkant när det gäller att dra nytta av ny teknik och bland kunderna finns bland annat de stora hotellkedjorna i Norden.

HSB Norr skapar framtidens hållbara bostäder genom att satsa på ett varierat utbud med fokus på trygghet och andra sociala behov. Därtill kommer energieffektiva lösningar och nya material för minskad klimatpåverkan – till exempel grön betong som nu testas i Skellefteå.

Vi lever i en ny verklighet. Årets juli var en av de tre varmaste som någonsin uppmätts globalt enligt EU:s klimattjänst. Samtidigt präglas debatten av det som direkt påverkar svenskarna här och nu – från energipriser till räntehöjningar och kriget i Ukraina. Helt förståeligt, men vi får inte tappa fokus på vår tids i särklass största utmaning, klimatkrisen.

Varje vecka arbetar över 1500 personer i Sverige och Norge med att förändra byggbranschen. Dessa personer är engagerade i byggprojekt som motsvarar en årlig investeringstakt på över 30 Mdr kr.
Det är inget forskningsprojekt eller offentligt finansierad studie de deltar i. De gör bara sitt jobb. Jobbet är att arbeta med planering, styrning och koordinering av material och leveranser till respektive byggprojekt; bygglogistik. Arbetet kräver hantering av mycket infor-mation och inkluderar personer från flera organisationer.

Klimatomställningen driver utvecklingen framåt och nya innovationer inom fastighetssektorn krävs för en snabb och effektiv modernisering av fastighetsbeståndet. Proptech-bolaget Abentor Innovation är nu först i världen med nästa generations fastighetssystem som lanseras under samlingsnamnet ”A.I. Next Generation”.

Branschen måste få bättre förutsättningar för att kunna bygga bostäder till en rimlig kostnad. Med rätt åtgärder är en ljusare framtid möjlig.

I takt med att fastighetsbranschen går som tåget finns en stor efterfrågan på utbildade fastighetsförvaltare. För att tillgodose behovet och möjliggöra för bolag att hålla takten uppe levererar Newton en heltäckande förvaltarutbildning för att höja kompetensen i landet. En fördelaktig möjlighet för bolag som vill vidareutbilda personal och för den som vill göra karriär i fastighetsbranschen.
– Jag ville ha en utbildning i högt tempo som var ”hands on” där man har praktisk nytta av det man lär sig, säger Anna Hedberg, fastighetsförvaltare på Nabo.

Fastighetsbranschen har under lång tid varit blomstrande. Den välmående marknaden innebär att det inom branschen finns ett stort behov av välutbildad personal. På senare år har inriktningen på utbildningar handlat mer om kompetensutvecklande insatser inom bland annat återvinning, energieffektivisering och olika tekniska lösningar.

Som en lösning på detta utbildar Newton personal till flera olika områden inom fastighetsbranschen. Utbildningarna riktar sig både till personer som söker sig in i branschen och till företag som vill vidareutbilda sin personal.

 Newtons Diplomutbildningar är främst utformade för de som redan jobbar i branschen eller har relevant arbetslivserfarenhet. Utbildningarna ges på deltid och många kombinerar diplomutbildningen med jobb. En unik möjlighet för fastighetsbolag att vidareutbilda sin personal på ett effektivt sätt.

 Bland de som valt att gå Newtons Diplomutbildningar finns Anna Hedberg. Efter att ha arbetat i flera år, bland annat som ekonom på SEB och som produktionsledare och projektledare på H&M valde hon att gå utbildningen för att bli fastighetsförvaltare.
– Newton var det självklara valet. Valmöjligheten att genomföra utbildningen på sex månader var en viktig faktor. En kort utbildning i högt tempo innebär att man snabbt kan komma tillbaka till sina normala rutiner runt arbetet. 

 Hur upplevde du själva utbildningen?
– Upplägget på utbildningen var väldigt bra. Vi studerade alla områden som man behöver kunna såsom bygg och fastighetsteknik, underhållsplanering och fastighetsekonomi.

– Det var bra stämning i klassen och jag uppskattade särskilt det ämnesövergripande projektet som vi genomförde gruppvis.

 Vad har du haft mest nytta av från utbildningen? 
– Framför allt har jag fått en väldigt bra plattform att stå på som gör att jag känner mig trygg att arbeta med de arbetsuppgifter som förvaltarrollen innefattar. 

– Mer specifikt så har jag – som ekonom och projektledare i botten – haft stor nytta av de tekniska delarna vi lärde oss. Vi hade även kurser i utbildningen som innefattade AFF-avtal samt ledarskap och kommunikation. 

 Newton kan själva bekräfta att förfrågningar från kunder har förändrats från att vara generella ”förvaltarutbildningar” till mer specifikt innehåll såsom underhållsplanering av hållbara byggnadsmaterial eller mer praktiska moment som syftar till hur man återanvänder fastighetsteknik. 

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!

Byggställningsföretaget Bergnäset bygger arbetsplatser på hög höjd. Företaget har verksamhet från Kiruna i norr till Oxelösund i söder. Bolagets devis är att leverera ställningslösningar med trygghet och produktivitet.

Vilka utmaningar ser du med den elektrifiering som sker just nu i branschen? 

– Elektrifieringen medför fantastiska möjligheter, men det går en tydlig skiljelinje mellan de som har förstått värdet av tekniken och de som känner ett motstånd mot den. Det största hindret ligger alltså inte i själva tekniken utan ett sätt att tänka som är cementerat sedan 50 år tillbaka. Ett annat hinder är att elektrifieringen medför något högre investeringskostnader. Därför uppmuntrar vi våra kunder att söka stöd genom exempelvis Klimatklivet och Klimatpremien. Vi hjälper dem också att ta fram de underlag som krävs för att söka dessa bidrag. Oavsett om en kund har en gammal maskinpark eller nyligen har gjort en maskininvestering, fokuserar vi alltid på kundens behov och nytta av investeringen.

 
Vad innebär elektrifieringen för slutanvändaren?

– Skillnaden mellan att köra en dieseldriven och en elektrisk maskin är enorm. Vi har kunder som har fått en markant förbättring av sin arbetsmiljö, med till exempel minskat buller och ökad förarkomfort. Att köra på el kostar dessutom bara en bråkdel av att köra på diesel. För kunder som kör många timmar blir totalkostnaden, inklusive investeringen, jämförbar med att köra på diesel. 

Hur långt tror du vi har kommit om
3-5 år?

– Elektriska maskiner kommer att vara en självklarhet på många arbetsplatser. Vi har en väldigt fin utveckling redan nu. Många företag och kommuner har ett tydligt intresse och tar frågan på stort allvar, bland annat bolag som arbetar med återvinning. Även många lantbrukare har börjat se fördelarna med elektriska bilar, maskiner och solceller.

Hur ser du på branschen just nu? 

– Många av våra leverantörer brottas med långa och osäkra leveranstider. Det beror till stor del på komponentbristen som uppstod efter pandemin. Kapaciteten minskade dramatiskt och fabrikerna har ännu inte lyckats komma i kapp. Att köpa lågprisalternativ är inte heller en lösning, eftersom fraktkostnaderna har skjutit i höjden. Även kriget i Ukraina har påverkat tillgången på till exempel däck från Ryssland. 

Vilka utmaningar står vi inför de kommande åren?

– Om covid tar fart igen och fabrikerna i Asien stängs ned på nytt, kommer problemen att fortsätta. Detsamma gäller kriget i Ukraina som påverkar tillgången till energi och råvaror. Blir problemen långvariga kommer många att tvingas tänka i nya banor. De får till exempel skjuta upp inköp och köpa demo- eller standardmaskiner i stället för specialutrustade maskiner. Samtidigt finns det ändå en stor framtidstro i branschen, eftersom behovet av infrastrukturprojekt är stort i Sverige. 

Var kommer de största förändringarna att äga rum om 3-5 år?

– Jag tänker att allt fler dieseldrivna maskiner kommer att ersättas med eldrivna maskiner. Vi kommer också att få en mängd olika hybridlösningar där man kombinerar el med vätgas, etanol och liknande. Utvecklingen av batterierna kommer att gå snabbt och vara lika revolutionerande som inom mobiltelefoni. För detta krävs en fungerande elförsörjning och en möjlighet att få tillgång till el där den behövs. Vi har också ett skriande behov av servicetekniker som kan hantera den nya tekniken.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter. Att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO₂ -neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar, energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO₂-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden visar att det går att ställa höga hållbarhetskrav, såväl i den egna organisationen som hos byggaktörer genom kunskapsbyggande, tålamod och öppenhet för att driva utvecklingen framåt.
– Det som mäts blir av. Vi har ett mångårigt arbete med att följa upp hållbarhetsmålen vilket bidrar till vår förståelse och förmåga, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Tio år av lärande och utveckling Innovationsarbetet har bidragit till att sätta ekosystemtjänster på den nationella agendan och arbetet med krav och uppföljning har väckt internationell uppmärksamhet. Teknik- och tjänsteutveckling har skett i genomförandeprocessen, inom markrening samt bygg- och masslogistik. Norra Djurgårdsstadens uppdrag som testbädd i kombination med tuffa hållbarhetsmål har krävt kunskapsutveckling och branschgemensamt lärande. Målen är många: från grön- och blåstrukturer, lågenergihus, återanvändning av schaktmassor och minskade mängder byggavfall till minskad vattenanvändning.
– För att fler ska kunna dra nytta av våra erfarenheter och för att vi ska kunna tänka tillsammans med branschen driver vi olika kompetensseminarier och deltar i olika forum, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Stadsutvecklingen har pågått i drygt tio år och en fjärdedel av bostäderna som ska byggas är klara. Därtill har det byggts gator och torg, kontor, handel, skola, förskolor och idrottshall. Utvecklingsområdet sträcker sig från Husarviken och Hjorthagen i norr, över Värtahamnen och Frihamnen till Loudden i söder. Områden som tidigare använts för industri öppnas upp till en levande del av Stockholm. 

OM PROJEKTET
Bostäder: 
Minst 12 000. Merparten längs Husarviken i Hjorthagen och på Loudden. Ytor för privat och
offentlig service, kontor och kultur: 600 000 m². 

Energianvändning: 
Initialt krav 55 kWh/m² köpt
energi per år för bostäder, numera 50 nettoenergi.

Storlek: 
236 hektar – ett halvt
Södermalm.

Northvolts batterifabriksetablering blev ett startskott för Skellefteå som har växt och som fortsätter att göra det. Ortens expandering och de många arbetstillfällena som uppkommit påverkar infrastrukturen. Fler företag lockas till att nu etablera sig i här och fler människor väljer att flytta hit.
– Skellefteå befinner sig i en unik omställning, menar Anna Ersson, kund- och marknadschef på Skebo. Hela staden är påverkad av det som händer. Nu råder ett väldigt tryck att få hit arbetskraft och det innebär i sin tur att allt växer och det blir fler människor. Här blir vi involverade då det behövs fler bostäder. Det har varit en brist sedan tidigare men nu märker vi av ett större tryck och en enorm efterfrågan på bostäder, och då byggs det mycket redan i dag.

 Skellefteåbostäder AB är Skellefteås största fastighetsbolag. De har flera aktuella nyproduktioner och planerar för ännu fler. Utmaningen är att på förhållandevis kort tid ska kunna möta den stora efterfrågan som råder på bostäder, menar Anna. 
– Att bygga nytt är en process som tar tid. Det kan ta år till att man faktiskt kan flytta in i de här bostäderna. Det är många som nu behöver bostäder och med den tid det tar att producera kan man under tiden behöva ordna med tillfälliga bostäder. Fler behöver också hjälpas åt med de här nyproduktionerna. Världsläget innebär också en utmaning. Pandemin har påverkat leveranstider och tillgången på arbetskraft. Nu råder också ett krig som påverkar.
– Det är en skakig omvärld som vi lever i och det är klart att det påverkar. Man ser i ett nationellt perspektiv med en eventuell lågkonjunktur att bostadsbyggandet i övriga Sverige mattas av. Det kan bli en konkurrensfördel när vi i Skellefteå ändå måste fortsätta producera och det finns fler resurser tillgängliga.

 De centrala delarna i Skellefteå är de som de råder störst efterfrågan på och det är där Skebo i huvudsak har producerat nyproduktionen.
– Det som dock är väldigt spännande som sker just nu är att vi för första gången igen sedan början av 90-talet bygger utanför de centrala delara. Vi planerar att bygga på fyra orter en till fyra mil utanför Skellefteå. Det är faktiskt ett stort steg här i regionen att det även byggs så långt ifrån stadskärnan, berättar Anna.

 I alla byggnadsprojekt har också hållbarhetsperspektivet blivit allt viktigare. Man bygger i andra material än tidigare och det blir mer och mer angeläget om att det ska vara ett hållbart byggande.
– I dag byggs det mycket i trä. När vi upphandlar om ett projekt har vi en modell för att det ska minska vårt klimatavtryck. Vi har till exempel ett projekt där man använder grön betong.

 Flera företag väljer att etablera sig här och fler människor lockas till att nu bosätta sig här, och det är inte konstigt menar Anna.
– Staden börjar få den här stadspulsen. Den ökar i takt med att fler flyttar in och det blir mer mångkulturellt. Närheten till naturen är också någonting som uppskattas av många. Det är enkelt att ha familj här med närhet till skola. Det finns också goda möjligheter till fritidsaktiviteter och friluftsliv, om man vill fiska och åka skidor till exempel. Andra typer av restauranger och nöjesutbudet har också börjat utvecklats. Vi värnar även om kulturen och har ett fantastiskt nytt kulturhus. Man kan ha ett rikt liv i alla perspektiv, även vad gäller utanför arbetslivet, vilket jag tror lockar många, säger Anna Ersson.

Haninge kommun sjösätter ”portföljmodellen” och tar samverkan mellan det offentliga och privata till en helt ny nivå. Den nya styrmodellen ökar effektiviteten i stadsbyggnadsprojekt i en kommun som växer så det knakar. 

 Stadsutveckling för kommuner är komplicerat. Det är stora och kostsamma planprocesser där samhällsservice och infrastruktur ska hänga med i byggandet av nya bostäder. Det är många inblandade med olika intresseområden från det offentliga till det privata. För att varje skattekrona ska vara väl investerad krävs god samverkan, effektivitet och högt tempo. Haninge kommun går nu över från den traditionella ”linjestyrningen” till en så kallad portföljstyrningsmodell. 

 Kommunen skapar en tillväxtportfölj i samverkan med kommunens förvaltningar och bolag för att genomföra projekt i rätt tid och med rätt beslutsunderlag utifrån ett tydligare helhetsperspektiv. Modellen ska stärka och förbättra styrning och ledning i de gemensamma projekten där både privata och offentliga aktörer är inblandade.
– Ingen kommun kan idag sköta tillväxten själva, marknaden med privata aktörer är otroligt viktig. Det handlar om att ge rätta och tydliga förutsättningar för både planering och genomförande, säger Anna W Haapaniemi som är portföljledare
för Tillväxtportföljen, samt stadsbyggnadsdirektör i Haninge kommun.

 Haninge kommun med sina snart 100 000 invånare har inte mindre än drygt 150 projekt i sin projektportfölj, ca 15 av dessa är mycket högt prioriterade och får aldrig stanna upp. 
– 15 projekt kan låta lite i en portfölj med över 150 projekt men det är komplexa projekt och vi behöver vara tydlig med vad som är det högst prioriterade, både för vår interna resursplanering inom kommunen men också externt för att vara tydliga och transparenta gentemot alla våra intressenter. Det betyder inte att vi inte driver fler än 15 projekt, tvärtom vi driver många fler projekt men vi behöver jobba med att förbättra framdriften och då är tydligare prioriteringar en viktig åtgärd, säger Anna W Haapaniemi.

 Med den nya portföljmodellen vill Haninge kommun uppnå bättre insyn och överblick av projekten och hur de hänger ihop, externa intressenter och partners får tydliga och långsiktiga förutsättningar, projekten blir skalbara och det blir lättare att göra prioriteringar. Något som behövs för när Haninge nu går från förort till stad pågår inte mindre än sex större samhällsbyggnadsprogram som vart och ett innehåller en mängd olika projekt. Alla delar är lika viktiga för en hållbar utveckling i hela kommunen.
– Ska det byggas bostäder behövs också kommunal infrastruktur som vatten och avlopp, gator, cykelbanor, lekplatser, grönytor och samhällsbyggnader med skolor och annan samhällsservice.
Det är mycket att ta hänsyn till och allt ska bli en lyckad helhet, säger Anna W Haapaniemi.

 Med portföljstyrning slipper kommunen de tidigare stuprören, man kan jobba effektivare, mer fokuserat och med ökad tydlighet både inom och utanför organisationen. Portföljmodellen handlar också om att få en kontrollerad tillväxt med bättre överblick över kostnader och samhällsnyttan. För aktörerna handlar det om förståelse och samverkan. 
– Det handlar om att enas om en gemensam målbild, en viktig faktor är tillit, att alla i projekten förstår sina roller och håller takten och samma gemensamma inriktning, säger Anna W Haapaniemi. 

En effekt av portföljstyrning är att utvecklingen i Haninge blir mer tydlig och transparent även gentemot medborgarna.
– Det är de folkvalda politikerna som pekar ut riktningen. Bakom ambitionerna att stärka kommunens position som regional stadskärna finns en bred politisk vilja och portföljstyrningen handlar om att så snabbt som möjligt få effekt på den politiska viljan. Portföljstyrning är inte bara en modell för en bättre samverkan med byggföretag, konsulter och andra aktörer i näringslivet – utan ger även effektivare, snabbare och resurssmarta processer. Vi kan leverera bättre på skattekronan helt enkelt, säger Anna W Haapaniemi.