Ibland ser man inte skogen för alla träd. Bergmaterialindustrin har råkat ut för något liknande, där många inte ser vilken avgörande roll som bergmaterial har i vårt samhällsbygge. Bergmaterial används överallt.

– Bergmaterialhantering är i mångt och mycket en regional fråga. Eftersom bergmaterial är tungt och därmed resurskrävande att transportera så transporteras materialet i allmänhet sällan längre en ett par mil. Det finns idag i Sverige cirka 1 200 täkttillstånd för berg och grus. Det är orimligt att transportera materialet längre utifrån ett kostnads- och miljöperspektiv. Bergmaterialindustrin står därmed i diametral motsats till exempelvis gruvindustrin, som ofta exporterar sina råvaror globalt, säger Mårten Sohlman, vd på Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, en branschorganisation för producenter och leverantörer av bergmaterial samt branschens underleverantörer.

Ett essentiellt byggmaterial som alltid efterfrågas 
Bergmaterial behövs i princip till alla typer av byggprojekt. Betong och asfalt består exempelvis till ca 90 procent av just bergmaterial. I Sverige är tillgången på bergmaterial generellt sett god, mycket tack vare vår berggrund som till stor del består av granit och gnejs. Tillgången till bergmaterial av god kvalitet varierar dock i olika delar av landet. En utmaning för branschen är att det i dagsläget är i stort sett omöjligt att få bergtäktstillstånd nära storstadsregionerna, trots att det är där det byggs som mest. Bergmaterial är ett essentiellt byggmaterial som alltid kommer att efterfrågas, oavsett konjunkturutveckling och framtidsprognos. Nu går branschen mot en ökad automatisering och effektivisering.

Jättepotential för mer cirkulära flöden Bergmaterialbranschen står fullt ut bakom Sveriges klimatmål att bli fossilfritt till 2045 och att uppnå en halverad klimatpåverkan till 2030. För att nå hållbarhetsmålen fokuserar SBMI på att öka andelen fossilfria produktionsprocesser, främst genom att öka elektrifieringsgraden samt att öka andelen cirkulär materialförsörjning.

– Det finns en jättepotential att öka bergmaterialindustrins cirkulära materialflöden. Samtidigt står vi inför stora regelhinder. Alla samhällsaktörer är positivt inställda till ett mer cirkulärt samhällsbyggande men prövnings- och tillståndsmyndigheter vet inte alltid hur de ska jobba för att främja detta. Här krävs ett rejält omtag, säger Mårten Sohlman.

Miljötillståndshanteringen skapar osäkerhet i branschen
En utmaning i branschen och en bromskloss för dess hållbarhetsarbete och expansion är definitivt den nuvarande miljötillståndshanteringen. Bergmaterialindustrin är en av samhällets mest miljötillståndsintensiva branscher. Bergmaterialföretagen lägger mycket resurser på att hålla sig uppdaterade kring rättspraxis som berör branschens miljötillstånd. Det senaste årets samhällsdebatt kring miljötillståndsfrågan präglas av den uppmärksamhet som getts de miljöprövningar som Cementa AB och LKAB genomgår.

Dessa prövningar illustrerar tydligt behovet av en robust och rättssäker hantering av samhällets miljötillstånd.

Bergmaterialbranschen är en av de branscher som har störst flöde av miljöprövningar med ett hundratal prövningar per år. Oförutsägbarheten i att inte veta om ett tillstånd i slutänden kommer att kosta en eller sju miljoner kronor eller om det kommer att ta ett eller tre år att få det tär på och skapar osäkerhet i branschen.

Mårten Sohlman betonar att miljöprövningsfrågan i slutänden är en samhällsfråga eftersom det i förlängningen hotar tillgången till bergmaterial.

–Effektivare miljtståndsprocesser är nödvändigt för att främja omställningen till fossilfrihet och till ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhällsbyggande. Bergmaterialindustrin är en av de tjugotvå branscher som tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Utdragna miljötillståndsprocesser med oförutsägbart utfall identifieras som en av de största utmaningarna för branschens klimatomställning, säger Mårten Sohlman.

Statlig utredning ska förenkla miljötillståndsprövningen 
En tydlig trend är att omfattningen av miljötillståndsprocesserna ökar, utredningskraven ökar, och villkoren i branschens tillstånd blir alltmer detaljerade. Många företagare i bergmaterialbranschen upplever att miljötillståndsprocessen präglas av långa beslutstider, oförutsägbarhet och omfattande utredningar utan motsvarande miljönytta.

– Det finns en jättepotential att öka bergmaterialindustrins cirkulära materialflöden. Samtidigt står vi inför stora regelhinder. Alla samhällsaktörer är positivt inställda till ett mer cirkulärt samhällsbyggande men prövnings- och tillståndsmyndigheter vet inte alltid hur de ska jobba för att främja detta. Här krävs ett rejält omtag, säger Mårten Sohlman.

Fakta
SBMIs uppgift är att samla och stärka svensk bergmaterialindustri, att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen i branschrelaterade och näringspolitiska frågor samt att företräda medlemmarna i frågor av gemensamt intresse inför statsmakt, myndigheter, andra organisationer, internationella organ och allmänhet.

Marcus Johansson Prakt är vd för Quartiers Properties AB med verksamhet i Spanien, där bolaget utvecklar bostäder och hotell.
– Just nu säljer vi ett projekt med 100 lägenheter och inom kort kommer vi att lansera ytterligare ett projekt om 60 nya lägenheter i lyxsegmentet. Utöver det driver vi och utvecklar vi hotell. Vårt hotell Boho Club Marbella som vi äger och driver blev 2021 utsedd till Spaniens bästa boutiquehotell i lyxsegmentet, berättar Marcus Johansson Prakt som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som väljer att flytta till Spanien. Själv har han bott i flera olika länder som Kanada och Frankrike.

Vilka är de vanligaste frågorna från personer som funderar på att flytta utomlands? 
– Självklart praktiska frågor avseende skola, ekonomi, skatt och administration som många gånger inte fungerar lika smidigt som i Sverige. Vi får dock också ofta frågor om det sociala. Min erfarenhet från att bo på platser dit många andra också har flyttat är att det finns en stor öppenhet att lära känna andra och ta kontakt. Är man nyfiken, social och öppen är det ofta mycket enkelt att skapa vänner.

 Vad är största fördelen med en utlandsflytt?
– Helt klart att det ger nya perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Det har berikat mitt liv och jag tror det är den viktigaste slutsatsen. Sedan kan det vara enskilda faktorer som driver olika människor. 

 Varför är det så intressant att flytta till Marbella just nu?
– Vi är verksamma på den spanska solkusten och främst i Marbella, och vi har sett ett mycket stort och fortsatt ökat intresse de senaste åren. Marbella erbjuder en annan vardag än den man har i Sverige, skolor, restauranger med mera. Detta med mycket hög kvalitet. Nu finns en allt större grupp människor som bor i Marbella året runt. Tidigare var klimatet en stor bidragande faktor men bara klimatet räcker oftast inte för en flytt. Numera kan man ha en mycket bra vardag  i Marbella och samtidigt njuta av klimatet. 

 Vad har du för tips till personer som funderar över en flytt till ett annat land? 
– Gör en vardagsplan innan du flyttar för du kommer att få en vardag även här. Alla har olika förutsättningar. Om du har ekonomin och inte heller vill arbeta så är det viktigt att fundera på vad du ska göra istället. Om du behöver jobba måste du också planera för det och ha en plan för arbete. Många kan idag jobba på distans  men inte alla. Har du barn bör även deras vardag planeras med skolor, aktiviteter med mera. Lyckligtvis finns goda förutsättningar för allt detta i Marbella. 

 Sist men inte minst, glöm tron på att kontakt med myndigheter, elbolag, köpprocess av bostad med mera ska fungera på samma sätt som i Sverige. Gör dig redo mentalt på att dessa processer fungerar annorlunda. Men om man är förberedd fungerar det oftast mycket bra för de flesta. Våga fråga vänner och bekanta som gjort resan före dig. 

Nawar Toma är grundare och vd för skyddsutrustningsföretaget Guardio. Bolaget är först i världen med en Mips-arbetshjälm som kan reducera risken för hjärnskador vid olyckor. Hjälmen har också ett kretskort implementerat där det går att lagra information.
– Om någon skadar sig på en byggarbetsplats läser telefonen av innehållet i hjälmen. Då får man fram den information som användaren själv valt att lagra, som till exempel närmaste anhörig och kontaktuppgifter, mediciner med mera. Med kretskortet i hjälmen är det också enklare för akutsjukvården med ambulans att få korrekt position till olycksplatsen, säger Nawar Toma. 

Hur ser byggbranschen på arbetsmiljö och säkerhet idag jämfört med förr?
– Jämfört med för några år sedan så pratar man mer ergonomi och helhet idag. På de större företagen försöker man numera få till en helhet av de arbetsskydd som behövs. Idag tänker man mer utanför prislapp och nöjer sig inte bara med EN-
standard. Man ser till helhet och funktion. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen gällande säkerhet och arbetsmiljö?
– Det är en extremt konservativ bransch, det tar lång tid för branschen att anamma ny teknik. När jag föreläser för byggbranschen brukar jag ta Apple som exempel. När Apple släpper en ny produkt är det kö till att få köpa den. Så är det inte i byggbranschen. När någon släpper till exempel en ny innovativ skruvdragare som vibrerar och låter mindre, eller en ny hjälm med högteknologiskt innehåll som ger bättre skydd så tenderar ändå användaren att välja de gamla föråldrade produkterna som är sämre för hälsan och säkerheten. 

Hur löser man dessa utmaningar?
– För vår del är nyckeln utbildningar som ökar kunskap och medvetande. Vi medverkar till detta. Bland annat genom att utforma  byggbranschens säkerhetspark i Märsta, där byggföretagen ger anställda utbildning i säkerhet. Vi är också med i organisationen ”Håll nollan” som har visionen att noll personer ska dö av olyckor på sina arbetsplatser. Vi arrangerar varje år en egen arbetsmiljökonferens där vi bjuder in företagens arbetsmiljöingenjörer. Vi utbildar i ämnen som teknologi och forskning inom de produktområden vi är verksamma. Men vi försöker också få in en helhet där vi exempelvis har föreläsare inom psykosocial stress och hur detta påverkar arbetsplatssäkerhet.

Under senare år har vi sett en strukturförändring i våra städer. Utbudet har förändrats och den stora frågan kring innehållet i framtidens stadskärnor återkommer ständigt. Fastighetsägarnas rapport Cityindex Insikt 2022 presenterar ett par helt nya framtidsinsikter och sex olika strategier för ett rikare stadsliv.

En kvantitativ sambandsanalys visar att branschbredd och kultur är nycklar för ett rikare stadsliv. Rapporten visar att stadskärnor med stor branschbredd lockar fler besökare. För varje ny bransch som etablerar sig i stadskärnan ökar besöksflödena med 1-2 procent. Kultur gynnar staden av flera anledningar. Teatrar, biografer och gallerier förlänger stadens öppettider vilket leder till mer liv och rörelse, trivsel och ökad trygghet. I små och medelstora städer är den ekonomiska effekten tydlig, där ökar omsättningen i stadskärnan med i genomsnitt 4,3 procent när en ny typ av kulturverksamhet etablerar sig.

 Resultaten stöttas av rapportens kvalitativa analys, som utgår från goda exempel på hur vi kan tänka för att skapa förutsättningar för ett rikare stadsliv. Utöver branschbredd och kultur är det viktigt att nischa och konceptualisera, skapa synergier med goda grannar, göra plats för utbildning och framför allt sätta mänskliga behov och önskemål i fokus. Rapporten innehåller exempel från hela landet med bokhandlare som erbjuder ost från delikatessbutiken vägg i vägg, second hand-butiker som anpassar utbud och öppettider efter kundernas rörelsemönster i kvarteret och bibliotek som delar lokaler med en saluhall. 

 Vi ser att det unika och identitetsskapande kommer ta en allt större plats. Därför blir kunskap om stadens besökare, invånare och arbetande alltmer relevant. Vad vi vill, värdesätter och konsumerar kommer att ange riktningen för framtidens stadskärnor. Städer är i ständig förändring, det är en förutsättning för dess överlevnad. Men idag sker förändringarna allt fortare och förmågan till omställning, flexibilitet, lyhördhet och innovation blir avgörande. Därför behöver städerna satsa på framtagandet av stadslivspolicy, som tar ett helhetsperspektiv på stadens utbud, som omfamnar ett brett spektrum av verksamheter och branscher samt sätter människan i centrum för besöksanledningar och flöden.

Helena Olsson,
Expert inom stadsutveckling hos Fastighetsägarna

Närmare 100 miljarder kronor går rakt ner i fickorna på kriminella aktörer inom byggbranschen varje år. Lönedumpning, skatteflykt och avtalsbrott ger dem konkurrensfördelar och slår ut seriösa företag. Nu vidtar banker och privata företag åtgärder för att stoppa fusket.

 Statistik från Byggmarknadskommissionen visar att svartarbetet inom byggbranschen mer än fördubblats de senaste tio åren. Arbetslivskriminaliteten omfattar lönedumpning, avsaknad av arbetsgivarbevis, obetalda sociala avgifter, falska företagare, krav på att anställda betalar tillbaka en del av sin lön, traktamente som ersätter lön, olaglig övertid och undermåligt boende.

 Trots branschens omfattande regelverk är avtals- och regelbrott vanligt förekommande. Kontrollfunktionen släpar efter och medför eskalerande kriminalitet, osund konkurrens, kvalitetsbrister och arbetsmiljöproblem. På grund av detta går Sverige miste om minst 19 miljarder i skatteintäkter varje år. 
– Myndigheterna gör alldeles för lite. Man kan få uppfattningen att de har kapitulerat. Okunskap och blåögdhet är kanske närmare sanningen, men det är ingen ursäkt när kriminaliteten eskalerar, säger Mattias Nygren, före detta polis och en av grundarna av säkerhetsföretaget 2Secure.  

 2Secure har tillsammans med företagen Moxy ID och Företagsgranskning utvecklat en heltäckande tjänst för att upptäcka lönedumpning, skatteflykt och osund konkurrens. 
– Myndigheterna är inte dåliga på att ställa krav, men de är usla på att kontrollera. Därför måste vi som privata aktörer ta saken i egna händer och införa bättre kontrollmekanismer, säger Mattias Nygren. 

 Bakgrunden till den ökade kriminaliteten är den fria rörligheten som kom med Sveriges EU-inträde 1995. Även en hittills ihållande högkonjunktur, med stor efterfrågan på arbetskraft och allt fler underentreprenörer, har haft betydelse.
– Vår kultur bygger på ett högt mått av tillit mellan medborgare och myndigheter. Detsamma gäller i näringslivet, där man förutsätter att alla parter håller sina löften. När en marknad som den svenska öppnas upp och bolag med en helt annan syn på löften, lagar och avtal kommer in, missgynnas skötsamma bolag. 

 Samtidigt utnyttjas lagen om offentlig upphandling som uppmuntrar myndigheter att anta det lägsta anbudet. 
– Att sätta prispress är väl utmärkt om man har en fungerande marknad och kontrollfunktion, men lagen om offentlig upphandling har asfalterat vägen för kriminella företag. Risken för upptäckt är obefintlig och vinsterna är enorma, säger Anders Pettersson, VD på Moxy ID.

– Även om vi tar fram en utredning som visar att de använder sig av lönedumpning kan vi inte stoppa dem från att lämna anbud, säger Anna-Lena Norberg, grundare av Företagsgranskning.

 Alla seriösa byggföretag har fått upp ögonen för problemet och vill att kontrollerna förbättras. Även bankerna, med SBAB i spetsen, har börjat engagera sig genom Bankinitiativet som har resulterat i gemensamma riktlinjer och krav vid utlåning som möjliggör ökad kontroll i alla led. Entreprenören måste till exempel ha F-skattsedel och vara fri från skatteskulder. Dessutom följs allt upp digitalt. 
– Det är fantastiskt bra att bankerna gör detta. Om deras satsning får full genomslagskraft i svenskt näringsliv, kommer det vara det största ekonomiska dråpslaget mot organiserad brottslighet i svensk kriminalhistoria någonsin, säger Mattias Nygren.

 Mattias Nygren vädjar till Kommuninvest, som var med från början och hoppade av, att på nytt gå med i Bankinitiativet. 
– Det är viktigt att både den privata och offentliga sektorn sätter upp effektiva kontrollmekanismer, så att vi inte får ett A- och B-lag bland beställarna. Kommunerna bör därför som ett minimum anamma Bankinitiativets krav.

I takt med att fastighetsbranschen går som tåget finns en stor efterfrågan på utbildade fastighetsförvaltare. För att tillgodose behovet och möjliggöra för bolag att hålla takten uppe levererar Newton en heltäckande förvaltarutbildning för att höja kompetensen i landet. En fördelaktig möjlighet för bolag som vill vidareutbilda personal och för den som vill göra karriär i fastighetsbranschen.
– Jag ville ha en utbildning i högt tempo som var ”hands on” där man har praktisk nytta av det man lär sig, säger Anna Hedberg, fastighetsförvaltare på Nabo.

Fastighetsbranschen har under lång tid varit blomstrande. Den välmående marknaden innebär att det inom branschen finns ett stort behov av välutbildad personal. På senare år har inriktningen på utbildningar handlat mer om kompetensutvecklande insatser inom bland annat återvinning, energieffektivisering och olika tekniska lösningar.

Som en lösning på detta utbildar Newton personal till flera olika områden inom fastighetsbranschen. Utbildningarna riktar sig både till personer som söker sig in i branschen och till företag som vill vidareutbilda sin personal.

 Newtons Diplomutbildningar är främst utformade för de som redan jobbar i branschen eller har relevant arbetslivserfarenhet. Utbildningarna ges på deltid och många kombinerar diplomutbildningen med jobb. En unik möjlighet för fastighetsbolag att vidareutbilda sin personal på ett effektivt sätt.

 Bland de som valt att gå Newtons Diplomutbildningar finns Anna Hedberg. Efter att ha arbetat i flera år, bland annat som ekonom på SEB och som produktionsledare och projektledare på H&M valde hon att gå utbildningen för att bli fastighetsförvaltare.
– Newton var det självklara valet. Valmöjligheten att genomföra utbildningen på sex månader var en viktig faktor. En kort utbildning i högt tempo innebär att man snabbt kan komma tillbaka till sina normala rutiner runt arbetet. 

 Hur upplevde du själva utbildningen?
– Upplägget på utbildningen var väldigt bra. Vi studerade alla områden som man behöver kunna såsom bygg och fastighetsteknik, underhållsplanering och fastighetsekonomi.

– Det var bra stämning i klassen och jag uppskattade särskilt det ämnesövergripande projektet som vi genomförde gruppvis.

 Vad har du haft mest nytta av från utbildningen? 
– Framför allt har jag fått en väldigt bra plattform att stå på som gör att jag känner mig trygg att arbeta med de arbetsuppgifter som förvaltarrollen innefattar. 

– Mer specifikt så har jag – som ekonom och projektledare i botten – haft stor nytta av de tekniska delarna vi lärde oss. Vi hade även kurser i utbildningen som innefattade AFF-avtal samt ledarskap och kommunikation. 

 Newton kan själva bekräfta att förfrågningar från kunder har förändrats från att vara generella ”förvaltarutbildningar” till mer specifikt innehåll såsom underhållsplanering av hållbara byggnadsmaterial eller mer praktiska moment som syftar till hur man återanvänder fastighetsteknik. 

Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden visar att det går att ställa höga hållbarhetskrav, såväl i den egna organisationen som hos byggaktörer genom kunskapsbyggande, tålamod och öppenhet för att driva utvecklingen framåt.
– Det som mäts blir av. Vi har ett mångårigt arbete med att följa upp hållbarhetsmålen vilket bidrar till vår förståelse och förmåga, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Tio år av lärande och utveckling Innovationsarbetet har bidragit till att sätta ekosystemtjänster på den nationella agendan och arbetet med krav och uppföljning har väckt internationell uppmärksamhet. Teknik- och tjänsteutveckling har skett i genomförandeprocessen, inom markrening samt bygg- och masslogistik. Norra Djurgårdsstadens uppdrag som testbädd i kombination med tuffa hållbarhetsmål har krävt kunskapsutveckling och branschgemensamt lärande. Målen är många: från grön- och blåstrukturer, lågenergihus, återanvändning av schaktmassor och minskade mängder byggavfall till minskad vattenanvändning.
– För att fler ska kunna dra nytta av våra erfarenheter och för att vi ska kunna tänka tillsammans med branschen driver vi olika kompetensseminarier och deltar i olika forum, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Stadsutvecklingen har pågått i drygt tio år och en fjärdedel av bostäderna som ska byggas är klara. Därtill har det byggts gator och torg, kontor, handel, skola, förskolor och idrottshall. Utvecklingsområdet sträcker sig från Husarviken och Hjorthagen i norr, över Värtahamnen och Frihamnen till Loudden i söder. Områden som tidigare använts för industri öppnas upp till en levande del av Stockholm. 

OM PROJEKTET
Bostäder: 
Minst 12 000. Merparten längs Husarviken i Hjorthagen och på Loudden. Ytor för privat och
offentlig service, kontor och kultur: 600 000 m². 

Energianvändning: 
Initialt krav 55 kWh/m² köpt
energi per år för bostäder, numera 50 nettoenergi.

Storlek: 
236 hektar – ett halvt
Södermalm.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på branschens behov av digitalisering. Kostnaderna är för höga och projekten svåra att driva på ett effektivt sätt. Alla aktörer behöver ta till sig nya verktyg och arbetsmetoder om de ska kunna leva upp till hållbarhetsmålen, vara kostnadseffektiva och samtidigt leverera med hög kvalitet och säkerhet. Beställare och fastighetsförvaltare måste vara drivande och ta ledningen i detta förändringsarbete. 

 Vad skulle du säga är branschens största utmaningar just nu?
– En stor utmaning är att säkerställa kvaliteten i stora och komplicerade projekt. För att uppnå det måste man jobba med styrande dokument och bygga standardiserat. Branschen har en tendens att eftersträva det unika hela tiden, men nu när kostnaderna eskalerar tvingas entreprenörer och projektörer att tänka om. Standardiseringen syftar inte till att allt ska se likadant ut. Det rör sig i stället om en standardisering på funktionell nivå som ger arkitekter och projektörer stöd och värdefull input. Med digitalisering och standardisering på rätt nivå kan vi bygga bättre och billigare.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen bidrar till effektivare processer och levererar värde till kunderna. I dag är digitaliseringen i branschen suboptimerad genom att alla digitaliserar var för sig. Den behöver i stället ske gemensamt och ledas av fastighetsförvaltarna. Vi på Projtools kan hjälpa till med såväl BIM- som informations- och digitaliseringssamordning. De aktörer som blir först med att förenkla sina processer kan lättare hävda sig i konkurrensen.

Vilken är den viktigaste frågan i branschen som ni jobbar med just nu?
– Att bara nämna en fråga kan vara knivigt. Vi jobbar med att höja branschens anseende riktat mot säkrare bostadsaffärer med konsumenten i fokus. Likaså jobbar vi inom FMF med att höja kompetensnivån hos våra medlemmar och medlemsföretag inte minst vad det gäller juridisk kompetens och rådgivning där vi också sedan snart två år erbjuder fördjupad juridisk rådgivning med hög tillgänglighet och konsulter som är specialiserade. Vi finns dessutom representerade på högskolorna och är till del också bollplank vad det gäller den reviderade utbildningsplan som kommer att implementeras hos lärosätena för framtidens fastighetsmäklare.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Marknadsläget i sig ställer fastighetsmäklarföretagen inför nya utmaningar. Troligen kommer vi se färre överlåtelser under en övergångsperiod och redan idag är den svenska fastighetsmäklaren tämligen hårt utsatt när det kommer till konkurrens och intjäningsmöjligheter parallellt med att företagen får färre intäkter och högre kostnader p.g.a längre säljcykler. Det är givetvis branschens önskan att konsumenterna förstår att detta behöver leda till att provisionsnivåerna ses över och att kostnaden för en engagerad mäklare skall leda till avslut och en för konsumenten såld bostad.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Konsumenterna och ett alltmer digitaliserat samhälle generellt ställer nya krav på fastighetsmäklarkåren att vara rörliga och tillgängliga och här kommer digitaliseringen väl till pass. Generellt ökar det också möjligheten att skapa fler affärsmöjligheter och inte sällan väljs fastighetsmäklaren utifrån dessa perspektiv. Dock kan t ex. inte digital signering helt användas när det kommer till avtal då lagrummet per idag inte ger dessa öppningar eller möjligheter men där vi hoppas på förslag till lagändringar för att möta framtidens behov.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på hur fastighetsföretag kan börja arbeta utifrån ett livscykelperspektiv genom Building Lifecycle Management. Om branschens aktörer börjar tänka mer som tillverkningsindustrin, blir det lättare att automatisera och effektivisera processerna. De måste bli bättre på att ställa krav, både som byggherrar och förvaltare. Här kan digitala BIM-modeller ge värdefull information. Det är också viktigt att koda allt material för att undvika ineffektiva processer. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Det skapas numera så otroligt mycket information när man bygger om och bygger nytt. Att förstå hur man ska använda denna är avgörande. Av den totala produktionskostnaden brukar 8-10 % läggas på projektering, medan nästan ingenting läggs på att definiera hur byggnader ska användas. Branschen måste inse att byggdata är en resurs som kan bidra till en effektivare förvaltning.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– IOT-teknik med beteendesensorer är nyckeln till en ökad förståelse för hur byggnader och olika rum används. Den hjälper förvaltare att bättre dra nytta av till exempel kontorslokaler och undersökningsrum i sjukvården. Informationen kan också användas för att fördela om resurser i det befintliga fastighetsbeståndet i stället för att bygga nytt.

I fastighetsmäklarbranschen utsätts dess mäklare och byråer löpande för nya krav och lagar som de måste förhålla sig till. Att verksamheterna blir alltmer reglerade är något som medlemsorganisationen Fastighetsmäklarförbundet välkomnar. Detta blir en möjlighet för FMF att ge sina medlemmar den medlemsnytta de betalar för och att jobba för en hållbar och sund bransch för alla inblandade parter.

F

astighetsmäklarförbundet med sina drygt 1000 medlemmar är en branschorganisation som arbetar för att förenkla fastighetsmäklarens och dess företags vardag. Det görs genom att erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning och utbildningar men också praktiskt stöd i form av dokument och rutiner som ger mäklarna förutsättningar att följa både gamla och nya regelverk. Att vara ett mindre förbund ökar förutsättningarna till att vara närmare mäklaren, vilket är det arbetssätt FMF valt att arbeta på.

–Det man vill åstadkomma med en ny lag och det som främst driver förändringarna är att förhindra och minska möjligheterna till penningtvätt i branschen, säger Jenny
Stenberg vd för Fastighetsmäklarförbundet.

För mäklarföretagen innebär nya lagen som trädde i kraft 2021 och med det en eventuell oanmäld tillsyn att företagen måste ha sina rutiner och dokument i ordning. FMF var först i branschen med att erbjuda just den stöttningen i form av ett dokumentpaket.

– Vi har ännu inte sett effekten av möjligheten med den nya tillsynen, det är något vi jobbar med nu. Hur väntas tillsynen göras och vad behöver mäklarbyråerna göra. Vi ger stöd och tillhandahåller dokument och system för rutiner, säger Jenny Stenberg.

Under hösten kommer förbundet lansera fler tjänster för att fortsätta stötta våra medlemmar i vad som än kan tänkas komma framöver. 

Börsnoterade fastighetsbolaget Stendörren växer både inom och utanför den svenska landsgränsen. Tidigare var fastighetsbeståndet fokuserat till Stockholm och Mälardalen men på senare tid har Stendörren också etablerat sig med fastigheter i Västsverige, Helsingfors-, Köpenhamns- och Osloregionerna. Detta genom förvärv.

 Stendörren förvaltar, utvecklar och förvärvar fastigheter för lager, logistik och lätt industri. I vissa av de mer urbana lägena driver dessutom bolaget ändring av detaljplan från verksamhetsändamål till bostadsändamål, för egen utveckling och förvaltning av bostäder. All förvaltning och utveckling av fastigheter genomsyras av ett hållbarhetstänk. Fastighetsbeståndet har successivt vuxit och är idag värderat till cirka 12,4 miljarder kronor. 

 Förutom runt 800 000 kvm uthyrningsbar yta har bolaget cirka 650 000 kvm byggrätter – detta i attraktiva markområden som ligger uteslutande i den heta Stockholmsregionen. 
– Mark med byggrätter är en knapp resurs i hela fastighetsbranschen. Speciellt i storstadsområdena. Men med våra byggrätter kan vi fortsatt expandera kraftigt inom befintligt bestånd som vi redan äger, säger Erik Ranje, vd för Stendörren.

 Nybyggnation sker på fastigheter där det idag inte står några byggnader alls, men också genom förtätning, det vill säga ytterligare byggnader uppförs på fastigheter där det redan står byggnader men där exploateringsgrad är låg.

En ny inriktning för bolaget är bostadsutveckling, som idag sker genom att man konverterar industri- och logistikfastigheter till bostadsområden.
– I takt med att staden växer finns det urbana lägen som över tid blir mer attraktiva för bostäder. Så har till exempel Lugnets industriområde i Stockholm utvecklats till det attraktiva bostadsområdet Hammarby Sjöstad, säger Erik Ranje. 

Att ändra detaljplanen för annan användning från industri till bostäder för egen utveckling och förvaltning är en mycket lönsam affär för Stendörren.
– Konverteringen innebär också att att det försvinner kvadratmeter inom verksamhetsfastigheter vilket gör att utbudet av dessa typer av lokaler minskar och därmed ökar hyrorna för verksamhetsfastigheter, säger Erik Ranje. 

 För Stendörren innebär det lägre utbudet och den större efterfrågan att bolaget vid omförhandling av hyrorna i slutet av avtalstiden kan höja dessa med i snitt 20 till 25 procent.– Detta är en underliggande strukturell tillväxtfaktor för verksamhetsfastigheter i urbana lägen, konstaterar Erik Ranje.

 Fastighetsbolaget Stendörren bygger också nya verksamhetslokaler på nya områden. Idag har bolaget fyra sådana under byggnation. En logistikanläggning i Stockholm Syd i Södertälje och en i Brunna i västra Stockholm. Ytterligare två byggnader för lätt industri är under uppförande i Uppsala och Västerås.

 Över tiden skruvas byggtakten upp och flera projekt har redan fått bygglov och är i planeringsstadiet. Förutom detta har bolaget lagt en plan för geografisk expansion genom att köpa fastigheter i storstadsområdena Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
– Vår plan är att dra nytta av urbaniseringstrenden i storstäder i Norden och även av den ökade e-handeln. Här brukar man säga att en spenderad e-handelskrona kräver tre gånger så stor logistikyta mot en spenderad krona i en vanlig butik. Därför ser vi att efterfrågan på logistikytor ökar, särskilt i urbana och stadsnära lägen, säger Erik Ranje.

På Solsystem värderar man helhetsansvaret från det allra första mötet med kunden, till färdig installation och underhåll. Målet är att bidra med trygghet och personlighet för den som ska ta steget att installera solceller.

– Solsystem är ett tryggt solcellsföretag med personlighet. Vi erbjuder alltid ett kundbesök där en av våra lokala säljare besöker kunden och mäter taket för att sedan skapa en skräddarsydd lösning baserad på taket och fastighetens förutsättningar, berättar Elin Johansson, ekonomi och administrationsansvarig på Solsystem Sverige.  

Vid besöket går säljaren genom takets läge, lutning och skick och diskuterar därefter kundens önskemål och behov. Genom att vara på plats och få en bild över objektet kan Solsystem därefter skräddarsy en offert för kunden.  

– Det fysiska mötet hjälper oss i arbetet att kunna presentera en så korrekt offert som möjligt, utan efterkommande överraskningar och pristillägg för kunden, säger Elin.

Intresset för solceller ökar och således även aktörerna på marknaden. Fördelarna med förnybar solenergi är många, inte minst på det långsiktiga planet. Solsystem Sverige vill därför stationera sig i topp både när det gäller personlig service, rätt prissättning och framtida underhåll av solcellerna. 

– Förutom de självklara klimatfördelarna är en investering i solenergi ett viktigt beslut för plånboken. En korrekt utförd solcellsinstallation är minst lika viktig som generösa garantier och fortlöpande service. Som kommande investerare är det viktigt att se sig omkring och välja en leverantör vars ansvar inte slutar så fort solcellerna ligger på taket, säger Elin Johanson. 

Solsystem erbjuder därför en helhetslösning där man tar ansvar för hela processen, från uppstart till målgång, men med fortsatt kontakt med kunden för efterlevande service. 

– Vi projekterar, kalkylerar, monterar och säkerställer att allt fungerar som det ska. Vi ger ett fast pris på hela installationen med generösa garantier. Solsystem kommer således aldrig vara den som ”kom och gick”, vi är den som stannar för evigt.

Men trots att allt fler, både privatpersoner och företag, får upp ögonen för solceller så finns en del fördomar fortfarande kvar. Bland annat att solceller inte skulle vara lönsamt i Sverige eftersom vi har så långa och mörka vintrar. Fördomen rider på ett missförstånd om att solceller kräver direkt solljus för att fungera – något som inte är helt sant. Solceller arbetar visserligen med solljus, men inte nödvändigtvis
direkt solljus.

– Det innebär att man kan producera solenergi även en molnig dag och från andra väderstreck än bara söder. Faktumet att solpaneler dessutom trivs bäst i låga temperaturer är något som få vet om, men det är sant. Sverige är med andra ord ett väl lämpat land för produktion av solenergi, även om man har en takyta som inte ligger i rakt söderläge kan man alltså producera solel.

Framöver siktar Solsystem Sverige på att sticka ut bland konkurrenterna och spela en viktig roll när det kommer till energiomställningen. För bolaget är solenergin en självklar del i framtidens energisystem, i takt med att samhället fortsätter att behöva mer el.

– Vi behöver spela på flera tangenter samtidigt för att mätta behovet av el, varav solenergi är en av dessa. Andelen outnyttjad takyta i Sverige är alldeles för hög, kanske för att många tror att det är krångligt att investera i solenergi. Det är enkelt att hamna på läktaren i miljö- och energidebatter och således förbli passiv. De flesta känner sig nog osäkra och vet förmodligen inte hur de kan involvera sig i viktiga frågor som denna. För att driva energiomställningen framåt vill vi bevisa att det är lätt att bli elproducent. Vi hjälper lantbrukaren, villaägaren, bostadsrättsföreningen och företagaren att vara en del av denna omställning. Vi är stolta över att kunna erbjuda en produkt som gynnar både ekonomi och klimat. En riktig ”win-win”, säger Elin Johansson.

Northvolts batterifabriksetablering blev ett startskott för Skellefteå som har växt och som fortsätter att göra det. Ortens expandering och de många arbetstillfällena som uppkommit påverkar infrastrukturen. Fler företag lockas till att nu etablera sig i här och fler människor väljer att flytta hit.
– Skellefteå befinner sig i en unik omställning, menar Anna Ersson, kund- och marknadschef på Skebo. Hela staden är påverkad av det som händer. Nu råder ett väldigt tryck att få hit arbetskraft och det innebär i sin tur att allt växer och det blir fler människor. Här blir vi involverade då det behövs fler bostäder. Det har varit en brist sedan tidigare men nu märker vi av ett större tryck och en enorm efterfrågan på bostäder, och då byggs det mycket redan i dag.

 Skellefteåbostäder AB är Skellefteås största fastighetsbolag. De har flera aktuella nyproduktioner och planerar för ännu fler. Utmaningen är att på förhållandevis kort tid ska kunna möta den stora efterfrågan som råder på bostäder, menar Anna. 
– Att bygga nytt är en process som tar tid. Det kan ta år till att man faktiskt kan flytta in i de här bostäderna. Det är många som nu behöver bostäder och med den tid det tar att producera kan man under tiden behöva ordna med tillfälliga bostäder. Fler behöver också hjälpas åt med de här nyproduktionerna. Världsläget innebär också en utmaning. Pandemin har påverkat leveranstider och tillgången på arbetskraft. Nu råder också ett krig som påverkar.
– Det är en skakig omvärld som vi lever i och det är klart att det påverkar. Man ser i ett nationellt perspektiv med en eventuell lågkonjunktur att bostadsbyggandet i övriga Sverige mattas av. Det kan bli en konkurrensfördel när vi i Skellefteå ändå måste fortsätta producera och det finns fler resurser tillgängliga.

 De centrala delarna i Skellefteå är de som de råder störst efterfrågan på och det är där Skebo i huvudsak har producerat nyproduktionen.
– Det som dock är väldigt spännande som sker just nu är att vi för första gången igen sedan början av 90-talet bygger utanför de centrala delara. Vi planerar att bygga på fyra orter en till fyra mil utanför Skellefteå. Det är faktiskt ett stort steg här i regionen att det även byggs så långt ifrån stadskärnan, berättar Anna.

 I alla byggnadsprojekt har också hållbarhetsperspektivet blivit allt viktigare. Man bygger i andra material än tidigare och det blir mer och mer angeläget om att det ska vara ett hållbart byggande.
– I dag byggs det mycket i trä. När vi upphandlar om ett projekt har vi en modell för att det ska minska vårt klimatavtryck. Vi har till exempel ett projekt där man använder grön betong.

 Flera företag väljer att etablera sig här och fler människor lockas till att nu bosätta sig här, och det är inte konstigt menar Anna.
– Staden börjar få den här stadspulsen. Den ökar i takt med att fler flyttar in och det blir mer mångkulturellt. Närheten till naturen är också någonting som uppskattas av många. Det är enkelt att ha familj här med närhet till skola. Det finns också goda möjligheter till fritidsaktiviteter och friluftsliv, om man vill fiska och åka skidor till exempel. Andra typer av restauranger och nöjesutbudet har också börjat utvecklats. Vi värnar även om kulturen och har ett fantastiskt nytt kulturhus. Man kan ha ett rikt liv i alla perspektiv, även vad gäller utanför arbetslivet, vilket jag tror lockar många, säger Anna Ersson.

Risken för att drabbas av en allvarlig skada i byggbranschen är större än i många andra branscher. För Ulrika Dolietis, VD i föreningen Håll Nollan, är det oacceptabelt att så många skadar sig allvarligt på sin arbetsplats

Matthias Diego är operativ chef på Ventisol som tillverkar automatiserade brandgasventilatorer, styrsystem för daglig ventilation och installationer för naturligt dagsljus. Bolaget säljer produkterna i hela Sverige och installationerna görs med samarbetspartners på industrier och kommersiella fastigheter.

Vad bör fastighetsägare tänka på när det gäller brandgasventilationer och rökluckor?
– Viktigaste är att man väljer automatiserade system och inte väljer gammal teknik, där man får stänga luckorna manuellt. Med våra system behöver fastighetsskötarna inte ta sig upp på taket, något som minskar riskerna för arbetsplatsolyckor. Prisskillnaderna idag mellan moderna lösningar och de tidigare generationernas teknik är väldigt liten. Men vi märker att byggföretag fortfarande väljer det som är lite billigare, gammal teknik, något som på längre sikt blir både dyrare och mer riskfyllt i förvaltningen av fastigheter. Oftast måste man göra om installationerna inom några år eftersom fastighetsskötare inte får klättra på taken. 

Vad behövs för att förbättra arbetet med brandgasventilationer och rökluckor?
– Sverige har i kontrast till resten av Europa generellt sett väldigt gamla lösningar för rökluckor. En avsevärd andel fastighetsägare har fortfarande föråldrad teknik, fallande luckor, öppning med vajer och med magneter och gasfjäder som kräver manuell hantering. Detta är något vi vill ändra på. Långsiktigt vinner fastighetsägaren på automatiska lösningar. Nu kan man dessutom kombinera automatiska lösningar för både daglig ventilation, naturligt dagsljusinsläpp och brandgasventilation vid en och samma installation, något som är kostnadseffektivt.

Vi rekommenderar också att man automatiserar rökluckorna i hisschakt. Om olyckan skulle vara framme och det blir en brand är det betydligt lättare för Räddningstjänsten att få kontroll över både rök och eld med moderna automatiserade brandgasventilatorer. Därför handlar det om att öka kunskapen bland arkitekter, konstruktörer och byggföretagen så att de förstår att automatisering av rökluckor är den långsiktigt billigaste och bästa lösningen.

Allt fler svenskar köper fastigheter utomlands. Det som lockar är ett boende för ett enklare liv, varmare väder och lägre omkostnader. Men vad ska man då tänka på när det gäller investeringar utomlands och hur får man mer för pengarna? Martin Posch är affärsområdeschef för utland på Fastighetsbyrån delar med sig av sina kunskaper.

I en tid med stenhård konkurrens blir digitalisering inom hantverkssektorn en väg till förbättrad lönsamhet och bättre projektkontroll.

När jag under 2008-2010 utbildade inom ”Bygga-Bo-dialogen”, som var en frivillig överenskommelse inom byggsektorn för att nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige, så var det inte ovanligt att jag stötte på en och annan som inte trodde på att den globala uppvärmningen är orsakad av mänsklig aktivitet. Då var jag ofta förberedd och kunde argumentera för varför det är farligt att avfärda ett så potentiellt stort hot på det sättet. När jag under 2020 under en internutbildning på min dåvarande arbetsplats på nytt möttes av en klimatförnekare blev jag helt ställd. Finns det verkligen fortfarande människor som inte tror på att den accelererade klimatförändring vi ser idag är orsakad av oss människor?

”Klimatförändringarna är vår tids största utmaning”, är förmodligen den mest använda inledningen i olika inlägg som handlar om den omställning som vi är mitt inne i - den gröna omställningen. Icke desto mindre är det precis så det är. För att citera Johan Rockström; ”Klimatet och jordens ekosystem befinner sig i en kris som hotar hela mänskligheten. Du måste  agera nu, och du måste agera med kraft.” Han vänder sig i sin vädjan till politiker, företagsledare och makthavare. För att rädda klimatet handlar till stor del om politisk vilja. 

 Den senaste klimatrapporten från IPCC; ”AR6 Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change”/”Att begränsa klimatförändringen” från april i år, visar att politiska beslut och styrmedel spelar en stor roll för utsläppen. För det är inte lösningar som saknas, rapporten visar tvärtom att det finns lösningar i alla sektorer och innovationer pekas ut som en viktig del av lösningen. 

 Bygg- och anläggningssektorn inklusive fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. De främsta källorna är tillverkning av byggmaterial samt energianvändning i byggnader. Det innebär också att det är här vi hittar lösningarna. Och företagsledarna vill; för att minska klimatpåverkan från den byggda miljön investerar företagen inom byggmaterialindustrin stort i innovation och teknikutveckling. På Byggmaterialindustriernas hemsida har vi listat några av alla de byggmaterialinnovationer som på olika sätt bidrar till den gröna omställningen: Innovationer - Byggmaterialindustrierna

Men för att företagen inom byggmaterialindustrin fullt ut ska kunna bidra till den gröna omställningen krävs att förutsättningarna finns. De största hindren för den gröna omställningen är inte tekniken, utan politik för omställning. De största hindren för den gröna omställningen är utan tvekan långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser och tillgången till fossilfri el till konkurrensmässiga priser. Det finns givetvis fler hinder och för de som är intresserade har Byggmaterialindustrierna sammanfattat de viktigaste hindren för klimatomställningen i ett inspel som vi skickade till Boverket tidigare i år.  Bland företagen finns en stark vilja att ställa om men eftersom det i många fall handlar om stora investeringar är det helt avgörande att det finns förutsägbarhet och långsiktighet från politikens sida. Cementas planerade satsning på CCS är ett jättebra exempel på detta, då det givetvis inte går att investera i en ny teknik om man inte har långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 

 När det gäller tillståndsfrågan så har Miljöprövningsutredningen nyligen överlämnat sitt slutbetänkande med 30 förbättringsförslag, där bland annat ett stärkt samråd lyfts fram som en viktig komponent. Det återstår att se vilken effekt förslaget får.

I somras var det äntligen en fysisk Almedalsvecka igen. Elfrågan var en av de frågor som debatterades flitigt. Det är tydligt att de politiska partierna inte fullt ut är överens om orsaken till de höga och volatila elpriserna vi har haft det senaste året. Ingenjör som jag är ställer jag mig frågande till om det går att lösa problemet om man inte är överens om orsaken. Men jag är samtidigt optimist och tror och hoppas på att våra politiska partier kan enas om en väg som skapar stabila förutsättningar även när det gäller denna fråga, eftersom den är så viktig för Sveriges möjlighet att ställa om samhället. Det kan inte få vara så att förutsättningarna ändras vart fjärde år beroende på vilken regering vi har. 

 De senaste åren har också visat hur sårbara vi är för vad som händer i vår omvärld och på vikten av att värna vår inhemska produktion av byggmaterial. Material och produkter som är tillverkade i Sverige med en lägre klimatskuld än vad motsvarande material och produkter tillverkade i andra länder har. Detta skapar dessutom miljönytta även utanför Sveriges gränser. På det sättet är Sverige med och leder den gröna omställningen. Det är något vi ska vara stolta över och som är värt att skapa de allra bästa förutsättningarna för. 

Anna Ryberg Ågren,
VD Byggmaterialindustrierna

Sveriges behov av entreprenad-, teknik- och underhållsarbeten inom energisektorn är större än någonsin. Kraftöverföringen från norra till södra Sverige behöver utökas, nya anläggningar byggas och lokala elledningar underhållas och förbättras. 
– Att arbeta med högspänning är ett svårt och kvalificerat arbete som kräver specialutbildad personal, men just nu råder extrem brist på yrkeskunniga. Jag har varit koncernchef i 29 år och har aldrig sett något liknande. Det är en helt unik situation, säger Jonas Arvidsson, vd och koncernchef på ONE Nordic.

 ONE Nordic-koncernen har cirka 1000 anställda och anlitas av energiproducenter, energidistributörer och energianvändare för att bygga, modernisera, optimera och underhålla anläggningar i Sverige. När det blev tydligt att Sveriges KY-utbildningar inte skulle räcka till, tog ONE Nordic saken i egna händer och startade egna montörs-, trainee- och lärlingsprogram i samarbete med gymnasie- och yrkeshögskolor, kunder och andra aktörer i branschen.
– Tillgången till kompetens är en kritisk faktor om Sverige ska klara av att genomföra energiomställningen. Men ingenting händer från politiskt håll, så vi har slutat uppvakta politikerna. Genom ONE Academy driver vi nu fem yrkesskolor som försörjer oss med kompetens på både kort och lång sikt. 

 ONE Academy har även utbildat de 400 montörer som behövs för att byta 1,7 miljoner elmätare hos hushållen. Med de nya mätarna kommer små hushåll att kunna mata ut överskott på el från en egen anläggning i systemet. De nya mätarna gör också att man lättare kan övervaka sin elförbrukning. 

 Enligt Jonas Arvidsson kommer konjunkturen inom branschen att vara fortsatt stark de närmsta åren, eftersom Sverige har så stora behov inom området.
– Branschen har en stark tillväxt, men vi på ONE Nordic hade aldrig kunnat fortsätta vår tillväxtresa om vi inte hade startat ONE Academy. Det har varit helt avgörande för våra framgångar.