När du läser det här är det bara en vecka kvar till Sverige tar över ordförandeklubban i EU. Detta i ett allvarligt läge för Europas stabilitet och i en tid där frågor kring råmaterialförsörjning står på högkant. Metaller och mineral som behövs för att inte bara klara den gröna omställningen och möta The Green Deal utan också för att trygga den tillvaro vi tar för givet.

I slutet av mars kommer EU-kommissionen att lägga fram förslaget till The European Critical Raw Materials Act. Hur det lagstiftningspaketet utformas får stor betydelse för samhällets bärande värdekedjor som tar sitt ursprung i berget. Sverige är Europas största gruvnation och studier visar att den nordiska berggrunden har en större potential än många av oss kanske tror.

Parallellt pågår en fundamental omställning av gruv- och mineralföretagens verksamheter. Det är ingen uppoffring, det görs på affärsstrategiska grunder. Redan idag är branschen klimatledande. Vi uppskattar att utsläpp av 6 miljoner ton CO2 per år undviks. Men klimatnyttan kan växa sig långt större: mer än 30 miljoner ton kan sparas fram till 2045. För det finns inget alternativ till att ställa om.

Gruvorna tillhör den tunga industrin och när den elektrifieras kommer elbehovet att öka kraftigt. Från dagens cirka 5 TWh till över 70 TWh år 2045. För att komma dit krävs långsiktigt konkurrenskraftig energikostnad och en stabil tillgång på fossilfri el. Det finns också mycket kvar att göra för att stärka investeringsklimatet för gruvnäringen i Europa – och därmed bidra till att trygga EU:s råmaterialförsörjning. I Sverige behöver fortfarande tillståndsprocesserna effektiviseras och göras mer förutsägbara.

På EU-nivå behöver regelverk harmoniseras och inte motverka varandra.

Vi har förhoppningar om att både den kommande Critical Raw Material Act och den nya regeringen kommer att bidra till detta under 2023.

Så här i slutet av året vill jag också passa på att lyfta fram ett par riktigt positiva nyheter. Cementa på Gotland och Kaunis Iron i Pajala har äntligen fått tillstånd att fortsätta sina respektive verksamheter i flera år framöver. Och under 2023 kommer med största sannolikhet Sverige få en ny gruva; allt är äntligen klart för Botnia Explorations nya guldgruva i Västerbotten.

Nordic Iron Ore ska återuppta gruvdriften vid Blötberget utanför Ludvika där det sedan 70-talet finns en nedlagd gruva. Det högkvalitativa järnmalmskoncentratet som kommer att produceras är en nödvändig beståndsdel vid tillverkningen av efterfrågat grönt stål.

Svensk industri ligger långt fram inom gröna satsningar. Ett exempel på det är den omtalade svenska utvecklingen av grönt stål – en kritisk produkt för den kommande klimatomställningen.Men det är också en produkt som kräver järnmalm av absolut högsta kvalitet. 

– Det finns en mycket stark global efterfrågan på den typen av järnmalmskoncentrat som vi ska ta fram. Det är inte bara svenska bolag som håller på med den här omställningen. Hela Europa vill byta från masugnsmalmerna till malmprodukter som fungerar vid tillverkning av grönt stål, säger Nordic Iron Ores VD Ronne Hamerslag.

Viktigt avtal med nyckelpartner
Nästa steg för Nordic Iron Ore är att skriva avtal med en köpare av det koncentrat som bolaget ska utvinna. Nu pågår långt komna förhandlingar med den globala handelskoncernen Cargill Metals vars metallverksamhet fokuserar på järnmalms- och stålprodukter. Om det avtalet går i lås är det en av de sista stora pusselbitarna innan produktionen i Blötbergets gruvområde kan börja.

– Vi har säkrat alla nödvändiga tillstånd vi behöver för att bygga en underjordsgruva. Det som nu krävs för att sätta spaden i backen är ett offtake-avtal med en kund som till exempel Cargill som åtar sig att köpa våra leveranser, säger Ronne Hamerslag och fortsätter:

– Det går inte att ta fram 1,6 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år och lägga på hög. Det måste finnas någon att leverera till.

Bra pris på grön järnmalm 
En stor omställning pågår i stålindustrin för att helt eliminera utsläppen av koldioxid vid tillverkningen av stål. Endast omkring tre procent av den järnmalm som produceras globalt lämpar sig för att användas vid tillverkning av grönt stål. Det innebär att stålindustrin är villig att betala en premie för järnmalmskoncentrat av högre kvalitet, vilket förbättrar lönsamheten för aktörer som Nordic Iron Ore.

– Det finns en stark vilja att betala ett premiumpris i alla led för grönt stål och den utvecklingen drivs av konsumentryck, ökade kostnader för CO2-utsläpp och bristen på lämpliga järnmalmsprodukter, konstaterar Ronne Hamerslag.

Unikt låga CO2-utsläpp 
Dessutom ska Blötberget bli en så elektrifierad gruva som möjligt. Här finns även järnvägstransport till hamn i Oxelösund vilket innebär att CO2-utsläppen per ton koncentrat bli unikt låga.

– Med andra ord ska vi producera ett grönt järnmalmskoncentrat för den gröna ståltillverkningen. Nu ligger fokus på att få i gång verksamheten och leveranserna. När vi har ett kassaflöde och en stabil verksamhet ska vi investera i ytterligare två fält, Väsman och Håksberg, säger Ronne Hamerslag.

I spåren av stigande räntor, hög inflationstakt och konjunkturoro har priset på järnmalm fallit.

– Trots den just nu pressade järnmalmsmarknaden har snittpriset hittills i år varit över det pris som användes i tidigare gjorda lönsamhetsstudier för Blötberget. Det innebär att kalkylerna fortsatt visar på en lönsam verksamhet i Blötberget, säger Ronne Hamerslag.

FAKTA
Nordic Iron Ore är ett gruvbolag i södra Dalarna som är noterat på Nasdaq First North. Målet är att återuppta gruvdriften vid de tidigare verksamma gruvorna Blötberget och Håksberg samt även det mellanliggande Väsmanfältet, vars potential bedöms som betydande. Bolaget har alla nödvändiga tillstånd på plats för det inledande projektet i Blötberget och kommer att kunna producera järnmalmskoncentrat med mycket hög kvalitet. Därmed är bolaget väl positionerat på en marknad där efterfrågan ökar på högkvalitativt järnmalmskoncentrat.

Järn- och stålindustrin är en av Sveriges äldsta och viktigaste industrigrenar. Svensk stålindustri är världsledande på högförädlade och specialiserade produkter. Samtidigt står industrin inför utmaningar, inte minst klimatmässigt vilket också driver innovation och skapar nya möjligheter.

Jernkontoret, som i år firar 275-årsjubileum, är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation med uppdraget att tillvarata stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig verksamhet i Sverige. Den industrigemensamma visionen ”Stål formar en bättre framtid” bygger på tre åtaganden: att leda teknikutvecklingen, utveckla människor och skapa klimatnytta.

–Stålindustrin är viktig för Sverige ur flera perspektiv. Den svenska stålindustrin sysselsätter drygt 16 000 medarbetare och stod 2020 för ett samlat exportvärde på 45 miljarder kronor. Sett till antal producerade ton är svensk stålindustri en relativt liten spelare globalt, men inom vissa nischer är vi världsledande, säger Jernkontorets vd Annika Roos. 

Fossilfri elförsörjning viktig för att lyckas med klimatomställningen 

Tillverkningen av järn och stål är resurs- och energikrävande, stålindustrin beräknas stå för drygt 12 procent av de svenska Co2-utsläppen idag. Industrin ställer om för att minimera branschens klimatpåverkan vilket inkluderar både kontinuerlig resurs- och energieffektivering och stora satsningar med stor effekt på utsläppen. En av de mest omtalande satsningarna just nu är Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall i norra Sverige. 

En starkt bidragande faktor till Sveriges position som en ledande järn- och stålnation är att företagen har haft en stabil tillgång till elkraft till konkurrenskraftiga kostnader. Om Sverige och svenska företag ska klara av att genomföra klimatomställningen och säkerställa tillväxt, krävs omfattande investeringar i såväl elproduktion- som överföringskapacitet i elnäten.

–De stålprodukter som produceras i Sverige gör ett mindre klimatavtryck än stålprodukter som tillverkas i många andra länder. Det beror på att vi har haft en förhållandevis god tillgång till fossilfri energi. Det bidrar i sin tur till att svenska produkter gör stor klimatnytta även globalt. Tillgången till grön el till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet är en otroligt viktig grundförutsättning för den svenska stålindustrins fortsatta tillväxt. Det här är en central framtidsfråga, inte minst med tanke på att stålindustrins elbehov kommer att öka kraftigt framöver, säger Annika Roos.

Efterlyser effektivare tillståndsprocesser 
En central fråga för den svenska stålindustrins framtida konkurrenskraft är att skapa mer effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser, som idag ofta är omständliga och resurskrävande. Tillstånd behövs exempelvis för att bygga nya vindkraftverk, men även för mer produktionsnära investeringar.

– För att vi ska kunna ställa om behövs tillräckligt med el och för att det ska kunna ske inom kort och lång sikt måste tillståndsprocesserna var effektiva. Det är en grundförutsättning för att industrin ska kunna planera verksamhet och investeringar. 

Dagens långa tillståndsprocesserna utgör en bromskloss för branschens omställning, säger Annika Roos. Stålindustrin är en gammal och anrik svensk industrisektor och samtidigt en framtidsbransch.

–Många talar mycket om hur vi ska göra ståltillverkningen fossilfri, men lägger inte lika mycket fokus på den klimat- och samhällsnytta våra svenska stålprodukter bidrar med. För att bygga exempelvis ett vindkraftverk krävs många komponenter av stål. Utan stålkomponenter är det helt enkelt inte möjligt att bygga vindkraftverket och därmed inte heller möjligt att utvinna vindkraft. Svensktillverkade stålprodukter utgör därmed en viktig pusselbit för världens arbete med att nå sina klimatmål, säger Annika Roos.

Att Cementa får fortsätta tillverka cement på Gotland är avgörande för Sverige och hela bygg- och anläggningsbranschen. Dagens tillstånd löper ut vid årsskiftet. Ansökan om ett nytt 4-årigt tillstånd ligger nu hos Mark- och Miljödomstolen. Det finns dock myndigheter som vill avvisa eller avslå ansökan. Catharina Elmsäter-Svärd, före detta infrastrukturminister numera vd för branschorganisationen Byggföretagen, är djupt bekymrad Utan cement stannar Sverige, osäkerheten ger en klump i magen för byggbranschen. 

Text: Karin Bångman
Foto: Pressbild Byggföretagen

Den svenska byggbranschen befinner sig i en motsägelsefull situation. Den ena sidan har ett stort behov att rusta och bygga infrastruktur, bostäder och göra stora klimatinvesteringar. Den andra sidan har post-pandemin och Rysslands krig i Ukraina förorsakat material- och råvarubrist som fått byggpriserna att skena. Det får beställare och investerare att tveka, med en inbromsning i branschen och ett ökat antal konkurser som följd.

– Branschens utmaningar är de höga priserna på material, om man ens får tag i det som behövs. Vi ser att investeringar skjuts upp och fler drar i nödbromsen. Att kapa kostnader inom bygg är önskvärt, men marginalerna är redan små, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Omständigheter som kriget i Ukraina, ekonomisk oro eller fartyg som fastnar i Suezkanalen, är något branschen drabbas av och är svåra att påverka. Däremot, nationella problem som skapar stor osäkerhet, exempelvis Cementas möjlighet till fortsatt produktion av cement på Gotland, borde vara högt prioriterad av riksdag och regering. Lösningen måste vara tydlig före årsskiftet då Cementas nuvarande tillstånd löper ut.

– Om inte Cementa får ett förnyat tillstånd stannar inte bara byggbranschen, det påverkar Sveriges sårbarhet och beredskap i tider när Försvarsmakten skalar upp samt riskerar industrins pågående gröna omställning och försvårar byggandet av viktig energiförsörjning, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Redan innan medlemskap i Nato, som i sig kräver upprustning av det svenska försvaret, finns behov av fortifikationsexempel som skyddsrum och nya byggnader. Då behövs cement som för det mesta inom byggbranschen.är förutsebara, smidigare och betydligt snabbare.

Byggbranschens förmåga speglar också välbefinnandet för svensk ekonomi och för samhället i stort enligt Byggföretagen.

– För att människor ska må bra måste de ha någonstans att bo, ha ett jobb och kunna ta sig däremellan. Det vi gör är att bygga och rusta bostäder och infrastruktur. När byggbranschen, som står för ca 11 % av BNP, går bra är det positivt för svensk ekonomi och för medborgarna, säger Catharina Elmsäter-Svärd och pekar på tre faktorer som just nu har påverkan på branschen:

1. Stigande priser på grund av råvaru- och materialbrist som i sin tur beror på pandemin och kriget i Ukraina.

2. Osäkerheten runt Cementas tillstånd att fortsätta efter årsskiftet.

3. De kraftigt ökade drivmedels- och elpriserna.

Byggföretagen efterfrågar politiska reformer som direkt eller indirekt stödjer byggbranschen. När det gäller politiska reformers möjligheter är det något som Byggföretagens vd har erfarenhet av då hon själv har ett förflutet inom politiken bland annat som infrastrukturminister i Reinfeldts regering. Hon vet att politik kan göra skillnad.

– Vi har haft åtta år utan större reformer för vår bransch. Det politiska läget med ”hoppande majoritet” har inte underlättat. Det behövs brett politiskt grepp för att säkerställa att det finns elförsörjning, såväl effekt som kapacitet, till konkurrenskraftigt pris året om. Klimatomställningen kräver el, när vi bygger smarta hållbara samhällen och när transportsystemet elektrifieras, till och med för arbetsmaskinerna på byggena, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen vill också se en bred politisk reform som ger finansieringsmöjligheter för den som behöver en bostad, så att de som behöver ska ha möjlighet att efterfråga och bostadsutvecklare kunna bygga, oavsett upplåtelseform.

– Ett större grepp så att människor kan skaffa sig en bostad i livets olika skeden. Även för den som inte har kontakter, kontanter och kapital. Det behövs exempelvis startlån för den som är ny på bostadsmarknaden, och att det skärpta amorteringskravet avskaffas. Idag ska man både ha stor kontantinsats och klara extra amorteringar samt bankernas kalkylränta. Detta sammantaget omöjliggör för många unga vuxna att komma in på bostadsmarknaden, säger hon.

En annan utmaning för Byggföretagens medlemmar är brottsligheten med stölder inom byggsektorn. Detta är också en viktig valfråga – den ökade kriminaliteten. Det visar SOM-institutets barometer från april i år. 

– Det stjäls för miljarder i vår bransch. Företagen gör allt vad de kan för att skydda sig men stölderna ökar ändå. Det kan inte enbart vara företagens ansvar. Stölderna är något som kostar mycket pengar, tar tid i anspråk, och kan i slutänden påverka slutkonsumenten.

Men trots de många orosmoln som de senaste åren tornat upp i byggbranschen så är Catharina Elmsäter-Svärd optimistisk inför framtiden. Sverige behöver fler fastigheter och bostäder som rustas och byggs liksom infrastruktur runt om i landet. För den som utbildar sig inom bygg- och anläggningssektorn finns goda framtidsutsikter.  

– Byggbranschen är bra för framtida jobb, det behöver alltid rustas och byggas i Sverige. Det är bara att titta på behoven för vatten och avlopp i kommunerna, klimatinvesteringar för ny elförsörjning, stora industrisatsningar i den gröna omställningen. Sedan har vi vägar, hamnar och järnvägar som behöver rustas.

Det är en rolig och kreativ bransch att arbeta i och det finns så otroligt många varierande och utvecklande arbetsuppgifter. I takt med ökad digitalisering i branschen kan känslan av ”Sim City” göras på riktigt, inte bara som ett spel, avslutar Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation med knappt 4000 medlemmar i bygg- och anläggningssektorn och ingår i organisationen Svenskt Näringsliv.

Tack vare Swedish Mining Innovation kan universitet och gruvbolag arbeta hand i hand för teknisk utveckling av gruvindustrin. Det statliga stödet ger möjlighet för bolag och universitet att gemensamt växla upp till stora projekt.

Just nu händer det mycket inom projekten där några väntas bli en game changer för framtidens gruvindustri. 

Det strategiska innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation är en del av Vinnova, Energimyndighetens och Formas satsning på innovationsområden som syftar till att skapa förutsättningar för internationell konkurrens och hållbara lösningar för gruvindustrin.

– I likhet med andra områden i samhället sker det mycket utvecklingsarbete inom gruvindustrin som blir mer och mer automatiserad.

Många av de utvecklingsprojekt som sker handlar om digitalisering och en utvinning som är mer hållbar för miljön, säger Lawrence Hooey som är programdirektör för Swedish Mining Innovation.

Som utbildad metallingenjör har han arbetat i gruvindustrin i flera olika länder och han konstaterar att Sverige ligger i framkant när det gäller gruv- och metallutvinning.

– Våra projekt har fokus på att minska miljöpåverkan, vi vill få ut fler spårmetaller i brytningen och lämna tillbaka gruvområdena återställda med så lite påverkan som möjligt och i framtiden uppnå en positiv nettoeffekt på den biologiska mångfalden, säger Lawrence Hooey.

Fortfarande förknippar många människor gruvbrytning med något som är smutsigt och som fördärvar naturen och förgiftar närområdena. Men faktum är att de senaste årtiondena har det hänt mycket som gjort svensk gruvindustri betydligt effektivare. Det är nya utvinningsmetoder som är automatiserade och som till stora delar sker ovan jord. Dessutom sker mycket utvecklingsarbeten runt restprodukterna och lakvattnet.

– Vi har hela tiden tagit nya steg när det gäller miljöarbetet och utvinning.

Enligt Swedish Mining Innovation behövs det fortsatt en ökad förståelse för att det är betydligt bättre för miljön om Sverige tar ansvar för sin brytning och sitt behov av råvaror än att importera metaller från andra länder som till exempel Kina och olika länder i Afrika som har helt andra miljökrav.

– Att förlita sig på att andra länder ska leverera råvaror har också visat sig innebära risker, kriget i Ukraina har satt fokus på detta då man ser effekterna av handelsproblem som uppstår.

– De företag som varit mest aktiva med att driva den svenska utvecklingen är Boliden, LKAB och Zinkgruvan  och Epiroc som alla gått i bräschen för nya tekniker, säger Lawrence Hooey.

Hans organisation har en liten budget för innovationsprogrammet. Endast 50 miljoner kronor per år delas ut och matchas med lika delar från industrin. Med stöd från europeisk finansiering kan summan växlas upp till 250 miljoner kronor.

– Vi har inte mycket pengar jämfört med andra program. Många av våra projekt fortsätter till exempel på europeisk nivå eller inom företag. Vi har visat oss vara duktiga på att attrahera partners utanför de svenska gränserna och internationella samarbeten är väl utvecklade i våra program som har väldigt hög success rate, säger Lawrence Hooey.

Enligt honom händer det mycket nu på innovationsfronten och det sker i ett högt tempo, digitaliseringen ger oanade möjligheter för utveckling.  Efterfrågan på metaller är hög och den nya tekniken kommer att innebära en game changer för gruvindustrin, de kommande åren.

– Med AI går det väldigt fort och utmaningen är att kraven blir höga för att ta till sig ny teknik och att dra nytta av den möjlighet som den nya tekniken ger och som är bra för miljön. Digitaliseringsprojektens långsiktiga mål är att flytta ut alla från aktivt gruvarbete och låta AI styra brytningen. Det kommer att bli möjligt men kräver stora investeringar och tid för implementering, säger Lawrence Hooey.

I framtiden kommer också de internationella samarbetena att öka för att göra utvecklingen effektiv på global nivå. Men sedan har varje land sina egna förutsättningar och rädslor. Därför kommer det att behövas nationella politiska beslut som gäller markanvändningen. Vissa metaller är det stor efterfrågan på och stor brist. Det är väldigt få länder som bryter dessa metaller som i folkmun kallas jordartsmetaller. Det är till exempel de metaller som används i batterier. Denna marknad har Kina i de nästan monopol på.

– Kritiska råmaterial är specialmetaller som bland annat används i batterier. De finns i Sverige och för att få utvinna dessa behövs juridiska och politiska beslut. Det kommer behövas stora mängder av dessa metaller i framtiden, inte minst för den gröna omställningen, avslutar Lawrence Hooey.

Den gröna omställningen eldar på efterfrågan på metaller.
ContiTech Conveying Solutions tillhandahåller en räcka med produkter och lösningar. Alltför en hållbar och effektiv gruvbrytning.

ContiTech Conveying Solutions är en del av Continental som har hållit ställningarna som ett innovativt företag så långt tillbaka som till 1871. Under årens lopp har bolagets arbete resulterat i en rad nya tekniklösningar som tagit samhällsutvecklingen till nya nivåer. Första patentet var 1875 och en innovation som skyddade hästens hov från skador och slitage. Sedan dessa har det blivit många patent bland annat på drivremmar, banbrytande gummitermos för varmt vatten, robusta slangar, transportband och inte minst de kanske mest kända gummidäcken som bär koncernens namn - Continental. Idag tillhandahåller Continental genom sina verksamheter ContiTech Conveying Solutions också innovativa produkter och helhetslösningar till gruvindustrin.

– Vi levererar både produkter och helhetslösningar till gruvindustrin. Digitalisering av våra helhetslösningar för transportband är en viktig del, säger Marcus Hennevelt som är försäljningschef på ContiTech.

Det är en hel radda av produkter som bolaget erbjuder till gruvindustrin såsom godsslangar, vibrationsdämpningar, slitageskydd med flaggskeppet är transportbanden, där är bolaget världsledande.

– Det är transportbanden som är vår mest framgångsrika produkt för gruvindustrin. Där har vi idag digitala lösningar för att säkerställa kvaliteten och logistiken. Vi har utvecklat special drönare för inspektioner av långa transportörer, transportband som kan vara alltifrån 10 km till 15 km långa, berättar Marcus Hennevelt.

Gruvbrytning har på senare tid kommit att bli en central politisk fråga, detta för att klara den politiska gröna omställningen. Det som vi behöver till bland annat bilbatterier och till energi ligger under jorden. Här handlar det om att göra brytningen med så liten påverkan som möjligt på miljön.

– Människan har gjort sig beroende av gruvbrytning, i annat fall får vi till exempel inte batterier till våra elbilar. Vi ser ett fortsatt stort behov av gruvbrytning, vi är beroende av materialet, säger Marcus Hennevelt.

Det industrin arbetar fokuserat med är att göra brytningen och det material som behövs så hållbart som möjligt. ContiTech Conveying Solutions utgör inget undantag.

– De krav vi har tagit på oss är betydligt strängare än de politiska mål som är uppsatta gällande hållbarhetsfrågor. Vi är en stor koncern med egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi samarbetar också med universitet och tekniska högskolor för nya hållbara lösningar och produkter. Det vi också fokuserar på är vad vi gör med uttjänta produkter som tjänat ut sin tid. Här kommer nya lösningar för återvinning, som är en viktig del i hållbarhetsarbetet, säger Marcus Hennevelt.Idag finns bolaget med sina produkter i de flesta välrenommerade gruvorna runt om i världen. I Sverige är LKAB och Boliden stora kunder.

Den gröna omställningen är som ljuv musik för hela den svenska gruvindustrin men samtidigt med detta paradigmskifte står det andra problem för dörren. Inte minst en orolig omvärld med kriget i Ukraina.

– Ryssland har varit en stor exportör av råmaterial till oss. Nu har vi fått hitta andra vägar precis som andra tillverkare fått göra. Det har gjort att råmaterialpriserna har exploderat och det har varit brist på material. Prisnivån har ökat med runt 30 till 40 procent i år och vi lever fortsatt med problemet med höga energikostnader, säger Marcus Hennevelt.

Detta är något som driver på priserna till slutkund. Dessutom har ContiTech en stor del av tillverkningen i Tyskland som medavbrutna gasleveranser från Ryssland fått en gigantisk elbrist.

– Det vi kan göra är att vara så duktiga att våra kunder ser ett mervärde i oss, att lägga tillverkning någon annanstans innebär ökade kostnader för transporter, just nu är det som att välja mellan pest och kolera, säger Marcus Hennevelt.

Men för svensk gruvbrytning ser det trots allt ljust ut. LKAB och Bolidens expansionsplaner är positiva och det pratas om återöppnande av tidigare nerlagda gruvor, något som borgar för en positiv framtid för ContiTech  Conveying Solutions.

– Gruvindustrin har hamnat i fokus och vi ser ljust på framtiden, avslutar Marcus Hennevelt.

Koncernen Continental är börsnoterat och har 200 000 anställda. Inom ContiTech finns 46 000 anställda, Conveying Solutions har 6000 anställda.

Nya krav på blyfrihet styr omställningen i produktionsprocessen av mässing. Med en egenutvecklad produktionsmetod, Aqua Nordic®, går det svenska Nordic Brass Gusum ett steg längre. Företagets blyfria mässing innehåller egenskaper som bidrar till en mer hållbar tillverkning och återvinning.

Mässing är ett material som är vanligt i heminredning, köksblandare och vattenkopplingar. Traditionellt blandas bly in i mässing för att göra metallen mer lättarbetad vid bland annat gjutning men också för att det är ett billigt legeringselement. Bly är dock ett problematiskt grundämne ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Därför har politiskt direktiv lagts om att bly ska fasas ut i mässingsprodukter.

– 2025 träder EU:s nya vattendirektiv i kraft. Det innebär att alla i Europa ska ha tillgång till samma vattenkvalitet. Under 2032 skall VVS installationer, men också transport av dricksvatten, vara helt blyfritt. Detta är en stor omställning för vår bransch. Branschen har också valt olika vägar för att möta kravet, säger Per-Eric Persson, produktchef på Nordic Brass Gusum.

Nordic Brass Gusum, som ligger fyra mil söder om Norrköping, grundades 1653 och är ett av Sveriges äldsta bruk. Hantverkskunskapen har överförts under 370 år till nya generationer bruksarbetare och i takt med tiden har även produktionstekniken utvecklats. Nu, under 2000-talet har företaget tagit fram en ny patenterad innovation - Aqua Nordic – en banbrytande produktionsmetod av blyfri mässing.

Kärnan i patentet ligger i att tillsättningen av bly har ersatts med keramiska partiklar som underlättar produktion av mässing vid smältning, gjutning och bearbetning. Företaget har också utvecklat en egen unik logistik kring återvinning av mässing.

– Vi har tänkt på hela återvinningscykeln. Bland annat kan vi återvinna och blanda mässingslegeringar utan att kunder behöver separera returmaterialet vilket normalt medför extra kostnader. 

Bearbetningsegenskaperna i vår mässingsprodukt ger dessutom mindre verktygsslitage vilket innebär att våra kunder kan bearbeta mässingen mer resurseffektivt, säger Per-Eric Persson.

Varje år tillverkar Nordic Brass 25 000 ton mässing där man använder 90 procent återvunnet material som till stor del transporteras med egna turbilar. Enligt Swiss Centre for Life Cycle Inventorie’s har företagets produktionsmetod sänkt CO2-utsläppen till 71 kg per ton mässing.

– Jämfört med våra konkurrenter i Tyskland och Italien som släpper ut 8 till 10 gånger mer CO2 per ton och konkurrenterna i Spanien och Turkiet som släpper ut 18 gånger mer så  har vi sänkt våra utsläpp avsevärt. Dessutom använder vi enbart miljöcertifierad el som i kombination med blyfri mässing ger fördelar både när det kommer till energiförbrukning och cykeltiden, säger Jörgen Lindbäck. Nordic Brass Gusum är den enda mässingstillverkaren norr om Berlin med Norden som sin största marknad. Volymen av den tillverkade mässingen som sker i Gusums fabrik motsvarar tre procent av den totala produktionen i Europa.

– Processen att ta fram vår tillverkningsmetod har tagit 10 år, vi var tidigt ute med att ta fram en egen patenterad metod som ännu ingen har lyckats kopiera. 

Även om vi slåss mot de stora drakarna om marknadsandelar i Europa så ser vi betydande möjligheter med att utöka leveranserna av miljövänlig mässing till nya marknader, säger Per-Eric Persson.

Ny banbrytande gruvteknik för radarsenorer ska göra framtidens gruvdrift säkrare och hållbarare. Bakom den prisbelönta innovationen står impactbolaget Radchat. Teknologin har tagits fram i samarbete med professorer och forskare på Chalmers och testas just nu inom gruvindustrin.

Radchats innovation inom radarteknik gör att sensorer på fordonens signaler kan riktas i önskad riktning. Dessutom kan information adderas genom att modulera signalerna via radarekon, detta görs med hög precision och tillförlitlighet i extrema miljöer, vilket inte varit möjligt tidigare.

– Vi har tillsammans med några av världens mest lovande forskare inom radarteknologi tagit fram en innovation som kan göra gruvor säkrare, smartare och mer kostnadseffektiva. Genom att addera information på radarekon så kan vi ge fordon möjligheten att inte bara se sin omgivning utan också höra den, man kan säga att vi tillför ytterligare ett sinne till fordonen. Detta kan vi göra med hög precision och tillförlitlighet i extrema miljöer, säger Lukas Crisp, vd på startup-företaget Radchat. 

Fordonets ”öron” manifesteras i form av ett smart material,  Reconfigurable Inteligent Surface, förkortat RIS. Brickan, inte större än ett kreditkort, förstärker signaler på redan existerande radarsenorer som gör att fordonet kan ta emot ytterligare kritisk information från sin omgivning.

–  Det enda som krävs är en enkel montering av brickan och en mjukvaruuppdatering av radarsensorn, säger Lukas Crisp.

Gruvindustrin står inför enorma utmaningar, samtidigt som samhället utvecklar ett allt starkare beroendeförhållande till den.

– Vi behöver utveckla fler hållbara lösningar som tillgodoser den växande kravbilden. Radchat är ett “impactbolag” som strävar mot att göra verklig skillnad, säger Lukas Crisp.

Innovationen testas nu i ett Vinnova-finansierat partnerskap inom gruvindustrin där bland annat gruvföretaget Epiroc deltar som industripartner.

– Utöver den GPS liknande funktionaliteten undersöker vi även om det också går att sätta brickan på en hjälm eller skyddsväst så att fordonet kan identifiera vad som finns runt det i en mörk och dammig miljö. Detta öppnar upp till möjligheten till autonoma fordon genom mer precis lokalisering och positionering samt objektidentifiering, förklarar Lukas Crisp. Radchat är ett bolag att ha på radarn. Tidigare i år vann de Swedish Mining Innovations pitchtävling och utsågs till en av Sveriges bästa idéer för hållbar gruvindustri. De kom även nyligen med i inkubatorn CampX by Volvo Group.

– Vi ser positivt på framtiden och vill se mer kollaboration i gruvindustrin. Men vi är också öppna för att utforska olika typer av samarbeten som inom tillexempel logistik och hamnar där vi ser att autonoma fordon kommer bli en självklarhet i framtiden, Vi är alltid öppna för att utforska olika typer av samarbeten för att tillsammans bygga en bättre värld, avslutar Lukas Crisp.

Marcus Johansson Prakt är vd för Quartiers Properties AB med verksamhet i Spanien, där bolaget utvecklar bostäder och hotell.
– Just nu säljer vi ett projekt med 100 lägenheter och inom kort kommer vi att lansera ytterligare ett projekt om 60 nya lägenheter i lyxsegmentet. Utöver det driver vi och utvecklar vi hotell. Vårt hotell Boho Club Marbella som vi äger och driver blev 2021 utsedd till Spaniens bästa boutiquehotell i lyxsegmentet, berättar Marcus Johansson Prakt som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som väljer att flytta till Spanien. Själv har han bott i flera olika länder som Kanada och Frankrike.

Vilka är de vanligaste frågorna från personer som funderar på att flytta utomlands? 
– Självklart praktiska frågor avseende skola, ekonomi, skatt och administration som många gånger inte fungerar lika smidigt som i Sverige. Vi får dock också ofta frågor om det sociala. Min erfarenhet från att bo på platser dit många andra också har flyttat är att det finns en stor öppenhet att lära känna andra och ta kontakt. Är man nyfiken, social och öppen är det ofta mycket enkelt att skapa vänner.

 Vad är största fördelen med en utlandsflytt?
– Helt klart att det ger nya perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Det har berikat mitt liv och jag tror det är den viktigaste slutsatsen. Sedan kan det vara enskilda faktorer som driver olika människor. 

 Varför är det så intressant att flytta till Marbella just nu?
– Vi är verksamma på den spanska solkusten och främst i Marbella, och vi har sett ett mycket stort och fortsatt ökat intresse de senaste åren. Marbella erbjuder en annan vardag än den man har i Sverige, skolor, restauranger med mera. Detta med mycket hög kvalitet. Nu finns en allt större grupp människor som bor i Marbella året runt. Tidigare var klimatet en stor bidragande faktor men bara klimatet räcker oftast inte för en flytt. Numera kan man ha en mycket bra vardag  i Marbella och samtidigt njuta av klimatet. 

 Vad har du för tips till personer som funderar över en flytt till ett annat land? 
– Gör en vardagsplan innan du flyttar för du kommer att få en vardag även här. Alla har olika förutsättningar. Om du har ekonomin och inte heller vill arbeta så är det viktigt att fundera på vad du ska göra istället. Om du behöver jobba måste du också planera för det och ha en plan för arbete. Många kan idag jobba på distans  men inte alla. Har du barn bör även deras vardag planeras med skolor, aktiviteter med mera. Lyckligtvis finns goda förutsättningar för allt detta i Marbella. 

 Sist men inte minst, glöm tron på att kontakt med myndigheter, elbolag, köpprocess av bostad med mera ska fungera på samma sätt som i Sverige. Gör dig redo mentalt på att dessa processer fungerar annorlunda. Men om man är förberedd fungerar det oftast mycket bra för de flesta. Våga fråga vänner och bekanta som gjort resan före dig. 

Det är valår. Vi står inför uppgifter att minska segregation och att säkra vår framtida livsmiljö. I detta har samhällsbyggnadssektorns digitalisering och BIM en viktig roll.

Börsnoterade fastighetsbolaget Stendörren växer både inom och utanför den svenska landsgränsen. Tidigare var fastighetsbeståndet fokuserat till Stockholm och Mälardalen men på senare tid har Stendörren också etablerat sig med fastigheter i Västsverige, Helsingfors-, Köpenhamns- och Osloregionerna. Detta genom förvärv.

 Stendörren förvaltar, utvecklar och förvärvar fastigheter för lager, logistik och lätt industri. I vissa av de mer urbana lägena driver dessutom bolaget ändring av detaljplan från verksamhetsändamål till bostadsändamål, för egen utveckling och förvaltning av bostäder. All förvaltning och utveckling av fastigheter genomsyras av ett hållbarhetstänk. Fastighetsbeståndet har successivt vuxit och är idag värderat till cirka 12,4 miljarder kronor. 

 Förutom runt 800 000 kvm uthyrningsbar yta har bolaget cirka 650 000 kvm byggrätter – detta i attraktiva markområden som ligger uteslutande i den heta Stockholmsregionen. 
– Mark med byggrätter är en knapp resurs i hela fastighetsbranschen. Speciellt i storstadsområdena. Men med våra byggrätter kan vi fortsatt expandera kraftigt inom befintligt bestånd som vi redan äger, säger Erik Ranje, vd för Stendörren.

 Nybyggnation sker på fastigheter där det idag inte står några byggnader alls, men också genom förtätning, det vill säga ytterligare byggnader uppförs på fastigheter där det redan står byggnader men där exploateringsgrad är låg.

En ny inriktning för bolaget är bostadsutveckling, som idag sker genom att man konverterar industri- och logistikfastigheter till bostadsområden.
– I takt med att staden växer finns det urbana lägen som över tid blir mer attraktiva för bostäder. Så har till exempel Lugnets industriområde i Stockholm utvecklats till det attraktiva bostadsområdet Hammarby Sjöstad, säger Erik Ranje. 

Att ändra detaljplanen för annan användning från industri till bostäder för egen utveckling och förvaltning är en mycket lönsam affär för Stendörren.
– Konverteringen innebär också att att det försvinner kvadratmeter inom verksamhetsfastigheter vilket gör att utbudet av dessa typer av lokaler minskar och därmed ökar hyrorna för verksamhetsfastigheter, säger Erik Ranje. 

 För Stendörren innebär det lägre utbudet och den större efterfrågan att bolaget vid omförhandling av hyrorna i slutet av avtalstiden kan höja dessa med i snitt 20 till 25 procent.– Detta är en underliggande strukturell tillväxtfaktor för verksamhetsfastigheter i urbana lägen, konstaterar Erik Ranje.

 Fastighetsbolaget Stendörren bygger också nya verksamhetslokaler på nya områden. Idag har bolaget fyra sådana under byggnation. En logistikanläggning i Stockholm Syd i Södertälje och en i Brunna i västra Stockholm. Ytterligare två byggnader för lätt industri är under uppförande i Uppsala och Västerås.

 Över tiden skruvas byggtakten upp och flera projekt har redan fått bygglov och är i planeringsstadiet. Förutom detta har bolaget lagt en plan för geografisk expansion genom att köpa fastigheter i storstadsområdena Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
– Vår plan är att dra nytta av urbaniseringstrenden i storstäder i Norden och även av den ökade e-handeln. Här brukar man säga att en spenderad e-handelskrona kräver tre gånger så stor logistikyta mot en spenderad krona i en vanlig butik. Därför ser vi att efterfrågan på logistikytor ökar, särskilt i urbana och stadsnära lägen, säger Erik Ranje.

Under senare år har vi sett en strukturförändring i våra städer. Utbudet har förändrats och den stora frågan kring innehållet i framtidens stadskärnor återkommer ständigt. Fastighetsägarnas rapport Cityindex Insikt 2022 presenterar ett par helt nya framtidsinsikter och sex olika strategier för ett rikare stadsliv.

En kvantitativ sambandsanalys visar att branschbredd och kultur är nycklar för ett rikare stadsliv. Rapporten visar att stadskärnor med stor branschbredd lockar fler besökare. För varje ny bransch som etablerar sig i stadskärnan ökar besöksflödena med 1-2 procent. Kultur gynnar staden av flera anledningar. Teatrar, biografer och gallerier förlänger stadens öppettider vilket leder till mer liv och rörelse, trivsel och ökad trygghet. I små och medelstora städer är den ekonomiska effekten tydlig, där ökar omsättningen i stadskärnan med i genomsnitt 4,3 procent när en ny typ av kulturverksamhet etablerar sig.

 Resultaten stöttas av rapportens kvalitativa analys, som utgår från goda exempel på hur vi kan tänka för att skapa förutsättningar för ett rikare stadsliv. Utöver branschbredd och kultur är det viktigt att nischa och konceptualisera, skapa synergier med goda grannar, göra plats för utbildning och framför allt sätta mänskliga behov och önskemål i fokus. Rapporten innehåller exempel från hela landet med bokhandlare som erbjuder ost från delikatessbutiken vägg i vägg, second hand-butiker som anpassar utbud och öppettider efter kundernas rörelsemönster i kvarteret och bibliotek som delar lokaler med en saluhall. 

 Vi ser att det unika och identitetsskapande kommer ta en allt större plats. Därför blir kunskap om stadens besökare, invånare och arbetande alltmer relevant. Vad vi vill, värdesätter och konsumerar kommer att ange riktningen för framtidens stadskärnor. Städer är i ständig förändring, det är en förutsättning för dess överlevnad. Men idag sker förändringarna allt fortare och förmågan till omställning, flexibilitet, lyhördhet och innovation blir avgörande. Därför behöver städerna satsa på framtagandet av stadslivspolicy, som tar ett helhetsperspektiv på stadens utbud, som omfamnar ett brett spektrum av verksamheter och branscher samt sätter människan i centrum för besöksanledningar och flöden.

Helena Olsson,
Expert inom stadsutveckling hos Fastighetsägarna

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på branschens behov av digitalisering. Kostnaderna är för höga och projekten svåra att driva på ett effektivt sätt. Alla aktörer behöver ta till sig nya verktyg och arbetsmetoder om de ska kunna leva upp till hållbarhetsmålen, vara kostnadseffektiva och samtidigt leverera med hög kvalitet och säkerhet. Beställare och fastighetsförvaltare måste vara drivande och ta ledningen i detta förändringsarbete. 

 Vad skulle du säga är branschens största utmaningar just nu?
– En stor utmaning är att säkerställa kvaliteten i stora och komplicerade projekt. För att uppnå det måste man jobba med styrande dokument och bygga standardiserat. Branschen har en tendens att eftersträva det unika hela tiden, men nu när kostnaderna eskalerar tvingas entreprenörer och projektörer att tänka om. Standardiseringen syftar inte till att allt ska se likadant ut. Det rör sig i stället om en standardisering på funktionell nivå som ger arkitekter och projektörer stöd och värdefull input. Med digitalisering och standardisering på rätt nivå kan vi bygga bättre och billigare.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen bidrar till effektivare processer och levererar värde till kunderna. I dag är digitaliseringen i branschen suboptimerad genom att alla digitaliserar var för sig. Den behöver i stället ske gemensamt och ledas av fastighetsförvaltarna. Vi på Projtools kan hjälpa till med såväl BIM- som informations- och digitaliseringssamordning. De aktörer som blir först med att förenkla sina processer kan lättare hävda sig i konkurrensen.

Vilken är den viktigaste frågan i branschen som ni jobbar med just nu?
– Att bara nämna en fråga kan vara knivigt. Vi jobbar med att höja branschens anseende riktat mot säkrare bostadsaffärer med konsumenten i fokus. Likaså jobbar vi inom FMF med att höja kompetensnivån hos våra medlemmar och medlemsföretag inte minst vad det gäller juridisk kompetens och rådgivning där vi också sedan snart två år erbjuder fördjupad juridisk rådgivning med hög tillgänglighet och konsulter som är specialiserade. Vi finns dessutom representerade på högskolorna och är till del också bollplank vad det gäller den reviderade utbildningsplan som kommer att implementeras hos lärosätena för framtidens fastighetsmäklare.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Marknadsläget i sig ställer fastighetsmäklarföretagen inför nya utmaningar. Troligen kommer vi se färre överlåtelser under en övergångsperiod och redan idag är den svenska fastighetsmäklaren tämligen hårt utsatt när det kommer till konkurrens och intjäningsmöjligheter parallellt med att företagen får färre intäkter och högre kostnader p.g.a längre säljcykler. Det är givetvis branschens önskan att konsumenterna förstår att detta behöver leda till att provisionsnivåerna ses över och att kostnaden för en engagerad mäklare skall leda till avslut och en för konsumenten såld bostad.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Konsumenterna och ett alltmer digitaliserat samhälle generellt ställer nya krav på fastighetsmäklarkåren att vara rörliga och tillgängliga och här kommer digitaliseringen väl till pass. Generellt ökar det också möjligheten att skapa fler affärsmöjligheter och inte sällan väljs fastighetsmäklaren utifrån dessa perspektiv. Dock kan t ex. inte digital signering helt användas när det kommer till avtal då lagrummet per idag inte ger dessa öppningar eller möjligheter men där vi hoppas på förslag till lagändringar för att möta framtidens behov.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på hur fastighetsföretag kan börja arbeta utifrån ett livscykelperspektiv genom Building Lifecycle Management. Om branschens aktörer börjar tänka mer som tillverkningsindustrin, blir det lättare att automatisera och effektivisera processerna. De måste bli bättre på att ställa krav, både som byggherrar och förvaltare. Här kan digitala BIM-modeller ge värdefull information. Det är också viktigt att koda allt material för att undvika ineffektiva processer. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Det skapas numera så otroligt mycket information när man bygger om och bygger nytt. Att förstå hur man ska använda denna är avgörande. Av den totala produktionskostnaden brukar 8-10 % läggas på projektering, medan nästan ingenting läggs på att definiera hur byggnader ska användas. Branschen måste inse att byggdata är en resurs som kan bidra till en effektivare förvaltning.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– IOT-teknik med beteendesensorer är nyckeln till en ökad förståelse för hur byggnader och olika rum används. Den hjälper förvaltare att bättre dra nytta av till exempel kontorslokaler och undersökningsrum i sjukvården. Informationen kan också användas för att fördela om resurser i det befintliga fastighetsbeståndet i stället för att bygga nytt.

Nawar Toma är grundare och vd för skyddsutrustningsföretaget Guardio. Bolaget är först i världen med en Mips-arbetshjälm som kan reducera risken för hjärnskador vid olyckor. Hjälmen har också ett kretskort implementerat där det går att lagra information.
– Om någon skadar sig på en byggarbetsplats läser telefonen av innehållet i hjälmen. Då får man fram den information som användaren själv valt att lagra, som till exempel närmaste anhörig och kontaktuppgifter, mediciner med mera. Med kretskortet i hjälmen är det också enklare för akutsjukvården med ambulans att få korrekt position till olycksplatsen, säger Nawar Toma. 

Hur ser byggbranschen på arbetsmiljö och säkerhet idag jämfört med förr?
– Jämfört med för några år sedan så pratar man mer ergonomi och helhet idag. På de större företagen försöker man numera få till en helhet av de arbetsskydd som behövs. Idag tänker man mer utanför prislapp och nöjer sig inte bara med EN-
standard. Man ser till helhet och funktion. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen gällande säkerhet och arbetsmiljö?
– Det är en extremt konservativ bransch, det tar lång tid för branschen att anamma ny teknik. När jag föreläser för byggbranschen brukar jag ta Apple som exempel. När Apple släpper en ny produkt är det kö till att få köpa den. Så är det inte i byggbranschen. När någon släpper till exempel en ny innovativ skruvdragare som vibrerar och låter mindre, eller en ny hjälm med högteknologiskt innehåll som ger bättre skydd så tenderar ändå användaren att välja de gamla föråldrade produkterna som är sämre för hälsan och säkerheten. 

Hur löser man dessa utmaningar?
– För vår del är nyckeln utbildningar som ökar kunskap och medvetande. Vi medverkar till detta. Bland annat genom att utforma  byggbranschens säkerhetspark i Märsta, där byggföretagen ger anställda utbildning i säkerhet. Vi är också med i organisationen ”Håll nollan” som har visionen att noll personer ska dö av olyckor på sina arbetsplatser. Vi arrangerar varje år en egen arbetsmiljökonferens där vi bjuder in företagens arbetsmiljöingenjörer. Vi utbildar i ämnen som teknologi och forskning inom de produktområden vi är verksamma. Men vi försöker också få in en helhet där vi exempelvis har föreläsare inom psykosocial stress och hur detta påverkar arbetsplatssäkerhet.

I en tid med stenhård konkurrens blir digitalisering inom hantverkssektorn en väg till förbättrad lönsamhet och bättre projektkontroll.

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!

Northvolts batterifabriksetablering blev ett startskott för Skellefteå som har växt och som fortsätter att göra det. Ortens expandering och de många arbetstillfällena som uppkommit påverkar infrastrukturen. Fler företag lockas till att nu etablera sig i här och fler människor väljer att flytta hit.
– Skellefteå befinner sig i en unik omställning, menar Anna Ersson, kund- och marknadschef på Skebo. Hela staden är påverkad av det som händer. Nu råder ett väldigt tryck att få hit arbetskraft och det innebär i sin tur att allt växer och det blir fler människor. Här blir vi involverade då det behövs fler bostäder. Det har varit en brist sedan tidigare men nu märker vi av ett större tryck och en enorm efterfrågan på bostäder, och då byggs det mycket redan i dag.

 Skellefteåbostäder AB är Skellefteås största fastighetsbolag. De har flera aktuella nyproduktioner och planerar för ännu fler. Utmaningen är att på förhållandevis kort tid ska kunna möta den stora efterfrågan som råder på bostäder, menar Anna. 
– Att bygga nytt är en process som tar tid. Det kan ta år till att man faktiskt kan flytta in i de här bostäderna. Det är många som nu behöver bostäder och med den tid det tar att producera kan man under tiden behöva ordna med tillfälliga bostäder. Fler behöver också hjälpas åt med de här nyproduktionerna. Världsläget innebär också en utmaning. Pandemin har påverkat leveranstider och tillgången på arbetskraft. Nu råder också ett krig som påverkar.
– Det är en skakig omvärld som vi lever i och det är klart att det påverkar. Man ser i ett nationellt perspektiv med en eventuell lågkonjunktur att bostadsbyggandet i övriga Sverige mattas av. Det kan bli en konkurrensfördel när vi i Skellefteå ändå måste fortsätta producera och det finns fler resurser tillgängliga.

 De centrala delarna i Skellefteå är de som de råder störst efterfrågan på och det är där Skebo i huvudsak har producerat nyproduktionen.
– Det som dock är väldigt spännande som sker just nu är att vi för första gången igen sedan början av 90-talet bygger utanför de centrala delara. Vi planerar att bygga på fyra orter en till fyra mil utanför Skellefteå. Det är faktiskt ett stort steg här i regionen att det även byggs så långt ifrån stadskärnan, berättar Anna.

 I alla byggnadsprojekt har också hållbarhetsperspektivet blivit allt viktigare. Man bygger i andra material än tidigare och det blir mer och mer angeläget om att det ska vara ett hållbart byggande.
– I dag byggs det mycket i trä. När vi upphandlar om ett projekt har vi en modell för att det ska minska vårt klimatavtryck. Vi har till exempel ett projekt där man använder grön betong.

 Flera företag väljer att etablera sig här och fler människor lockas till att nu bosätta sig här, och det är inte konstigt menar Anna.
– Staden börjar få den här stadspulsen. Den ökar i takt med att fler flyttar in och det blir mer mångkulturellt. Närheten till naturen är också någonting som uppskattas av många. Det är enkelt att ha familj här med närhet till skola. Det finns också goda möjligheter till fritidsaktiviteter och friluftsliv, om man vill fiska och åka skidor till exempel. Andra typer av restauranger och nöjesutbudet har också börjat utvecklats. Vi värnar även om kulturen och har ett fantastiskt nytt kulturhus. Man kan ha ett rikt liv i alla perspektiv, även vad gäller utanför arbetslivet, vilket jag tror lockar många, säger Anna Ersson.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren?
–Vi måste framför allt få bort allt svartarbete och sätta dit alla oseriösa företag. Det är inte ovanligt med bolag som vinner stora upphandlingar och sedan inte håller avtal, utan lämnar leverantörer och medarbetare i sticket. Som det är nu frånskriver sig vissa myndigheter ansvar om det går fel i en upphandling och det är skandal. Sverige har också en obalans i förhållandet mellan konsumenter och företag. Konsumenterna skyddas till varje pris, medan företagen får ta alla smällar. Det är ett orättvist förhållande där ohederliga aktörer eller stora företag, som har råd att anlita dyra advokater, alltid klarar sig på bekostnad av mindre företag. Möjligheten att driva rättsliga processer ska inte vara beroende av hur stor plånbok man har. Vi måste ha samma spelregler för alla.

Hur tycker du att branschen ska möta utmaningarna på bästa sätt? 
– Staten måste förenkla alla regler så att branschen hålls levande. Jag anser också att staten måste gå in och säkra upp, så att ingen hamnar i kläm vid stora upphandlingar. Framför allt måste företag få mer skydd i sina entreprenader när de skriver avtal. Om man som företag har gjort ett bra jobb och skrivit avtal enligt Konsumentverkets regler, ska det inte vara så enkelt att en kund bara avstår från att betala och alltid får rätt.

Vad gör ni på Södra bygghjälpen för att möta utmaningarna?
– I Södra Bygghjälpen har vi nyligen beslutat att vi ska börja erbjuda helhetslösningar inom värme- och kylteknik. Vi ser många felaktigt installerade värmesystem när vi utför dräneringsarbeten. Vi kommer att ta bort så många sidoleverantörer som möjligt och i stället utbilda vår personal, så att de kan arbeta mer effektivt och ta ett större ansvar för sitt arbete. Det är väldigt svårt att styra och kontrollera med så många personer som i dag kopplas in i varje uppdrag. Om du ska ha kontroll över kvaliteten i ett projekt kan du inte ha för många kockar inblandade. 

Med repet som livlina, det är bokstavligen vardagen för entreprenadföretaget VYN. Ett företag som utför avancerade tjänster och bygguppdrag på hög höjd, med rep som arbetsmetod. För kunderna innebär det besparingar av både tid och transporter. 

 Det som började med en fascination för klättring blev en professionell arbetsmetod, att utnyttja repets fördelar på höga höjder för byggnation, fasadrenoveringar, fönsterputsning, skyltbyte och andra fastighetsåtgärder. Idag är VYN ett snabbväxande bolag i sin gener när alltfler byggbolag och fastighetsägare upptäcker repets fördelar i samband med entreprenadarbeten på fasader och fönster, atriumgårdar och slutna utrymmen.
– Varje uppdrag med rep i stället för ställningar innebär besparingar på många plan. Ett fast system för reparbete ökar effektiviteten, sänker kostnaderna och ger mindre störningar. Det är till stor nytta för kunder som till exempel behöver fönsterputs eller andra fasadåtgärder. Dessutom är metoden skonsam mot miljön eftersom inga tunga transporter eller liftar behövs, säger Jon Enström, vd, grundare och ägare av VYN.

VYN utför alla typer av tjänster för åtgärder på fasader, även hela renoveringar. Nu väntar en bulk i och med att miljonprogrammet är ålderstiget och behöver en ansiktslyftning.
– Vår metod lämpar sig utmärkt för de åtgärder som behövs på miljonprogrammets fasader som omfogning, lagning och målning. Vi gör ett sådant arbete just nu åt Malmös största bostadsrättsförening, berättar Jon Enström.

VYN:s samtliga reparbetare är utbildade och certifierade för att utföra professionella reparbeten enligt internationella krav. För denna unika kompetens finns en internationell medlemsorganisation SPRAT – the Society of Professional Rope Acess Technicians. Och fördelarna med reparbete om metod är många, även då det för en lekman kan upplevas som riskfyllt att hänga i ett rep på hög höjd. 
– Det finns fasader som är i trånga lägen, där det inte går att utföra åtgärder på annat sätt än att använda rep. Vi tar alltid fram skriftliga riskanalyser och räddningsplaner innan vi påbörjar våra uppdrag, säger Jon Enström.

 Förutom att utföra uppdragen med rep erbjuder VYN också fasta system på fasader för framtida bruk, dessa kan monteras i samband med byggnation och de ger många fördelar, för det kontinuerliga behovet.  
– Fasta system ger möjlighet att enklare arbeta via rep för de åtgärder som över tiden behövs genomföras. Behovet av fasta system bör utredas i alla nybyggnationer av högre byggnader, så att det framtida underhållet blir smidigare och mer kostnadseffektivt jämfört med traditionella ställningar som exempel, säger Jon Enström.

När VYN installerar fasta system på fastigheter görs först en grundlig plan utifrån fastighetens behov. Då identifieras hinder och möjligheter.
– Om vi kommer fram till att fastigheten tjänar på och behöver ha ett fast system för reparbete eller fallskydd, då skräddarsyr vi en lösning, berättar Jon Enström. 

 Lösningen tas fram i samverkan mellan VYN och projektets arkitekter, konstruktörer och projektledare som ansvarar för fastighetens byggnation. VYN:s konsulter tar också fram kostnadsförslag för produkter och installation.
– Vi tar hand om installationen från planering till montage och levererar ett system som är klart att använda, säger Jon Enström.

 Kunden får en fullständig manual och dokumentation som beskriver hur systemet ska användas och vilka krav som ska ställas på framtida leverantörer. De system som VYN levererar besiktigas och kontrolleras innan de godkänns för användning.