Nu tar Niko belysningsstyrning i fastigheter till en ny nivå, detta med bolagets innovativa och patenterade närvarosensorer. Niko lanserar den nya sensorserien P40 och M40. Sensorerna är konstruerade för innovativ funktionalitet, vilket öppnar upp för en mängd olika möjligheter för större komfort och säkerhet, enkel installation och energieffektivitet.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet?

Ofta känner vi människor instinktivt på oss om vi trivs eller inte. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som gör att vi upplever en byggnad eller en plats på ett visst sätt, men det handlar ofta om proportioner, ljusintag, rumslighet och rumssamband. Det handlar också om att en plats är tydlig, att det inte finns någon osäkerhet kring var man får vara och inte, och att det finns vackra material och genomtänkta fasadkompositioner och planlösningar. Livskvalitet är när den här helheten blir större än summan av delarna. Viktigt när vi gestaltar är inlevelseförmåga. Vi måste leva oss in i platsens specifika karaktär och i de behov som människorna som ska bruka, passera eller leva på platsen har. Men livskvalitet handlar också om att inte bygga på ett sätt som tär på planeten och gör att vi inte kan uppnå livskvalitet om några år. Därför är samarbete helt avgörande för att vi ska lyckas. Ingen kan lösa det här själv, men med gemensamma resurser och vår sammanlagda kompetens kan vi ta stora kliv och säkra innovativa framtidssäkrade lösningar.

 Hur ska vi utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? Det har ju blivit tydligt att vi har ett stort behov av andra människor, vår ”flock”. Därför tror jag att det kommer att bli vanligare med kollektivboenden för fler än studenter och äldre i behov av vård. All forskning visar att vi mår bättre i kontakt med andra människor. Och det är ett mer hållbart sätt att bygga, som kräver mindre resurser. Men då behöver metoder, attityder och regelverk komma i kapp.

 Hur ser behoven ut i framtiden? Alla pratar hållbarhet men nu gäller det att göra verklig verkstad av det hela. Bygga om i stället för att riva, bygga med återbruk och bygga för återbruk, det vill säga att man planerar för byggnadens desintegration och att materialen ska kunna återbrukas eller återvinnas. Helt enkelt ett helt cirkulärt byggande. Här behövs forskning, erfarenhet och verktyg för att kunna ta bra beslut baserade på fakta och inte på känslor. En studie som vi gjort visar till exempel att byggkostnaderna sjunker ju mer erfarenhet av, i det här fallet trä, man har. Så hållbarhet behöver inte gå ut över den ekonomiska kalkylen. Dessutom kommer CO2 att bli en ny valuta när restriktioner kring utsläpp träder i kraft. Men jag känner att vi på Arkitema är väl förberedda, bland annat med ett egenutvecklat verktyg för att mäta koldioxidutsläpp redan i tidiga faser, där vi kan göra riktig skillnad.

Polygon förebygger och avhjälper vattenskador, fukt- och miljöproblem i byggnader. Kärnverksamheten genomsyras av hållbarhet då de hjälper kunderna minska risken att skador uppstår och minimerar konsekvenserna om det oväntade händer. Fastighetsbranschen står för drygt en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Polygon hjälper företag inom bygg och fastighet att med hållbart byggande och förvaltning minska både negativ miljöpåverkan och kostnader.

Nexans har bestämt sig: Den globala kabeltillverkaren ska göra allt som står i deras makt för att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt aktivt bidra till elektrifieringen och omställningen till förnyelsebara energikällor.

Branschen måste få bättre förutsättningar för att kunna bygga bostäder till en rimlig kostnad. Med rätt åtgärder är en ljusare framtid möjlig.

I takt med att fastighetsbranschen går som tåget finns en stor efterfrågan på utbildade fastighetsförvaltare. För att tillgodose behovet och möjliggöra för bolag att hålla takten uppe levererar Newton en heltäckande förvaltarutbildning för att höja kompetensen i landet. En fördelaktig möjlighet för bolag som vill vidareutbilda personal och för den som vill göra karriär i fastighetsbranschen.
– Jag ville ha en utbildning i högt tempo som var ”hands on” där man har praktisk nytta av det man lär sig, säger Anna Hedberg, fastighetsförvaltare på Nabo.

Fastighetsbranschen har under lång tid varit blomstrande. Den välmående marknaden innebär att det inom branschen finns ett stort behov av välutbildad personal. På senare år har inriktningen på utbildningar handlat mer om kompetensutvecklande insatser inom bland annat återvinning, energieffektivisering och olika tekniska lösningar.

Som en lösning på detta utbildar Newton personal till flera olika områden inom fastighetsbranschen. Utbildningarna riktar sig både till personer som söker sig in i branschen och till företag som vill vidareutbilda sin personal.

 Newtons Diplomutbildningar är främst utformade för de som redan jobbar i branschen eller har relevant arbetslivserfarenhet. Utbildningarna ges på deltid och många kombinerar diplomutbildningen med jobb. En unik möjlighet för fastighetsbolag att vidareutbilda sin personal på ett effektivt sätt.

 Bland de som valt att gå Newtons Diplomutbildningar finns Anna Hedberg. Efter att ha arbetat i flera år, bland annat som ekonom på SEB och som produktionsledare och projektledare på H&M valde hon att gå utbildningen för att bli fastighetsförvaltare.
– Newton var det självklara valet. Valmöjligheten att genomföra utbildningen på sex månader var en viktig faktor. En kort utbildning i högt tempo innebär att man snabbt kan komma tillbaka till sina normala rutiner runt arbetet. 

 Hur upplevde du själva utbildningen?
– Upplägget på utbildningen var väldigt bra. Vi studerade alla områden som man behöver kunna såsom bygg och fastighetsteknik, underhållsplanering och fastighetsekonomi.

– Det var bra stämning i klassen och jag uppskattade särskilt det ämnesövergripande projektet som vi genomförde gruppvis.

 Vad har du haft mest nytta av från utbildningen? 
– Framför allt har jag fått en väldigt bra plattform att stå på som gör att jag känner mig trygg att arbeta med de arbetsuppgifter som förvaltarrollen innefattar. 

– Mer specifikt så har jag – som ekonom och projektledare i botten – haft stor nytta av de tekniska delarna vi lärde oss. Vi hade även kurser i utbildningen som innefattade AFF-avtal samt ledarskap och kommunikation. 

 Newton kan själva bekräfta att förfrågningar från kunder har förändrats från att vara generella ”förvaltarutbildningar” till mer specifikt innehåll såsom underhållsplanering av hållbara byggnadsmaterial eller mer praktiska moment som syftar till hur man återanvänder fastighetsteknik. 

Allt fler svenskar köper fastigheter utomlands. Det som lockar är ett boende för ett enklare liv, varmare väder och lägre omkostnader. Men vad ska man då tänka på när det gäller investeringar utomlands och hur får man mer för pengarna? Martin Posch är affärsområdeschef för utland på Fastighetsbyrån delar med sig av sina kunskaper.

Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.

Hur ser framtiden ut för den europeiska gruvindustrin? – Högre miljökrav, vilket framför allt slår mot nyetableringar. Ofta hänger det ihop med vattenfrågan men också andra motstående intressen, i norr till exempel rennäringen. Min bedömning är att Norge har något lättare regelverk, medan Finland gått från att vara gruvvänliga till mer kritiska. En tuff miljöprövning gagnar oss alla, det viktiga är tydliga processer för att veta vad som gäller. Om målet flyttas går det inte att planera, vilket blir ett annat slöseri med resurser.

Vilken betydelse har gruvindustrin för omställningen till ett hållbart samhälle? – Enorm. Om inte vi ställer om till grön verksamhet kan inte de efterföljande leden bli helt gröna. Vi måste börja med råvaran och hur den produceras – det är helt avgörande. Stålindustrin står för cirka nio procent av de samlade koldioxidutsläppen i världen, cementindustrin likaså, så kan vi inte ställa om dessa två blir det svårt att nå Parisavtalet. I Europa pågår 34 olika omställningsprojekt för att bli gröna, men det tar tid.

Hur ligger Europa till globalt? – I framkant. Europa, speciellt Norden, har tillgång till grön el och kommer att vara spjutspetsen i omställningen. Utsläppsrätterna har gett en viktig push till stålindustrin att börja ställa om på riktigt nu när det börjar bli dyrt att köpa fler. De ekonomiska incitamenten finns där och kommer inte att försvinna. Den geopolitiska situationen med bortfall av högkvalitativ järnmalm från Ukraina och Ryssland kommer också att skapa ett stort underskott. Det måste fyllas och det är då lämpligt att det görs av europeiska gruvor.

Vilka utmaningar finns? – Tillståndshantering, kompetensförsörjning och transporter. Tillståndshanteringen måste bli mer effektiv. Utbildningen av ingenjörer med inriktning mot gruv- och stålindustrin har varit eftersatt i många år och måste satsas på. Och producenter av grön järnmalm behöver tillgång till hållbara tåg- och fartygstransporter.

Christer Lindqvist, bergsingenjör och vd för Grangex.

Christer Lindqvist trodde att han lämnat gruvindustrin för gott år 2015. En möjlighet dök upp med Dannemoragruvan, vilket fick honom att återvända.

Det finns affärsmässiga fördelar med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions.

Ecogain är ett konsultföretag som arbetar för samhällsaktörer som inser värdet av att investera i en levande natur. Missionen bottnar i att få företag att inse de långsiktiga affärsmässiga fördelarna med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions. Med 20 års erfarenhet har Ecogain anseende som Sveriges främsta expertföretag på att integrera biodiversitetsfrågan inom näringslivet.

Tillsammans med några av Sveriges största företag skapas lösningar som inte står i vägen för utvecklingen utan driver den framåt och omvandlar risker och utmaningar till affärsmöjligheter med positiva värden för naturen. Fler företag får nu förståelse för hur biologisk mångfald ur ett strategiskt perspektiv är en del i att framtidssäkra hela verksamheten. För att få en bättre överblick om hur utvecklingen inom näringslivet har Ecogain utvecklat Ecogains Biodiversity Index, en publik rapport som mäter hur långt företagen har kommit i att rapportera om sitt arbete med biologisk mångfald. Rapporten visar dock tydligt att det fortfarande är mycket kvar att göra. Endast 10 av Sveriges 100 största företag har i nuläget satt vetenskapligt förankrade mål för biologisk mångfald.

Genom att tackla frågan om biologisk mångfald genereras i förlängningen positiva effekter för alla FN:s globala hållbarhetsmål. Ett exempel på de uppdrag som företaget utför är att återskapa natur på nedlagda industri- gruvområden och deponier. Genom att efterlikna natur som finns i omgivningen skapas nytta för biologisk mångfald, klimat, näringar och samhälle. Vid Kirunagruvan har Ecogain hjälpt LKAB att ta fram en vision för hur hela gruvindustriområdet ska utformas när verksamheten ska avslutas i framtiden. När gruvan stängs kommer en teknisk efterbehandling att genomföras, detta för att göra området säkert för miljö, människor och djur. Då kommer fjällbjörkskog och fjällhed att återskapas, med fokus på att gynna rennäringen.

— Att ta fram en vision för ekologisk landskapsutformning kring Kirunagruvan är ett drömuppdrag som vi arbetat med sedan våren 2019. Det har brutits järnmalm i berget i över 100 år, och nu har vi tagit ut riktningen för hur området ska återställas på bästa sätt den dag gruvan väl stänger, säger Sara Carlsén, projektledare vid Ecogain.

Träkol – ett förnybart kol som kan ersätta stenkol? Det hoppas i alla fall Gryfskand, Europas största producent av träkol med tre fabriker i Polen och en i Ukraina.

Lycksele satsar man aktivt för ett mer attraktivt företagsklimat.

David Alström

Marknadschef Swecon Anläggningsmaskiner AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Gruv- och anläggningsbranschen är mångfacetterad med en mängd olika applikationer och förutsättningar. Att skapa lösningar och genomföra förändringen i alla delar av vår bransch inom rimlig tid för att nå högt ställda krav på ökad produktivitet och hållbarhet kommer att vara en stor utmaning.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Elektrifiering kommer tveklöst att bli den starkast bidragande faktorn till ökande hållbarhetskrav. Samtidigt kommer det att kräva nya samarbeten med exempelvis elnätsleverantörer och förändrad byggplanering för att säkerställa energiförsörjning och effektivt genomförande oavsett applikation eller arbetsmoment.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på?

– Branschen behöver fördjupa samarbetet med tillverkare och leverantörer för att tillsammans lösa samhällskritiska hållbarhetsproblem. Möjliga lösningar kan komma att kräva förändringar i processer och arbetssätt för att snabbare nå lägre CO2 utsläpp jämfört med att förlita sig till att tekniska lösningar skall reducera utsläpp i befintliga arbetssätt.

Mikael Delbrant

Försäljnings- och marknadschef AB P.J Jonsson & Söner

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter, att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Jörg Miethke

Försäljningdirektör/CEO Liebherr-Sverige AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO2-neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar – energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

 
För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO2-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Det viktigaste för Kristina Runsten är att hjälpa kunden att leva hållbart. Lösningarna hittas utifrån behov och anpassas till verksamheten. 

Som resultat av ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan läcker det ut
metangas från Siljansringen i Dalarna. 

AB Igrene vill ta tillvara på gasen och omvandla den till vätgas – en hett eftertraktad energikälla för industrin som vill ställa om för klimatet.

Copperstone satsar för att bli ett modernt och ansvarsfullt producerande gruvbolag genom återöppnandet av Viscariagruvan i Kiruna. 

Myndigheter som visar vägen är viktigt för en klimatomställning, menar Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt. 

Bilfrakt är Västerbottens största leverantör av maskin- och transporttjänster och en stor aktör inom ballastområdet med naturgrus, berg och jordtillverkning som stora produktionsområden. Bilfrakt har kontor i Hemavan, Storuman, Lycksele, Skellefteå och Umeå. Bilfrakts affärsidé är att leverera värdeskapande maskin-, transport- och logistiktjänster med omtanke om klimat och miljö. 

– Ett viktigt led i detta är att arbeta med klimatsmarta och hållbara lösningar inom produktion av ballastmaterial för att på så sätt hjälpa både miljön och våra kunder med klimatneutrala lösningar. De utmaningar vi står inför med att minimera CO2 utsläpp är ett av de viktigaste målen för Bilfrakt framöver, säger Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt.

Bilfrakt verkar i en verksamhet som är starkt beroende av fossilt drivmedel. Det kommer bli en utmaning för hela branschen att ställa om till mer hållbara och klimatneutrala alternativ, menar Nicklas.

– Här kan Bilfrakt som marknadsledande i Västerbotten spela en stor roll genom att underlätta för våra delägare att investera i hållbara alternativ men även genom att påverka beslutsfattare på politisk nivå för att genomföra större satsningar på exempelvis laddstationer för eldrivna lastbilar. Det är också viktigt att statliga och kommunala verksamheter inkluderar, och premierar, hållbara och klimatneutrala lösningar i sina offentliga upphandlingar. Den gröna omställningen måste ta fart ordentligt och ett viktigt led i detta är att statliga och kommunala verksamheter visar vägen. Bilfrakt har väldigt engagerade och innovativa delägare och i Skellefteå har en av våra delägare beställt två eldrivna lastbilar.

Västerbotten står inför en stark tillväxt under de kommande åren med till exempel Northvolt, Norrbotniabanan, ombyggnationen av E4 och nybyggnationer i Hemavan. Bilfrakt strävar efter att vara en säker och pålitlig leverantör till dessa och andra projekt där det krävs ballastmaterial. Ett annat område där Bilfrakt har en stor marknadsandel är leveranser av kvalitetsjordar. Bilfrakt kan i både Umeå och Skellefteå leverera jordar som uppfyller de högt ställda krav som finns i branschens föreskrifter.

– Tillgången till ballastmaterial kommer vara en av de avgörande faktorerna under de expansiva projekt som finns i Västerbotten under de kommande åren, menar Nicklas. Det finns en osäkerhet i de tillståndsprocesser som leder fram till ett täkttillstånd. Det handlar både om hur lång tid en tillståndsprocess tar, och innehållet i ansökan, det vill säga det som vi förväntas leverera för att ansökan ska vara komplett. Det är svårt för oss som verksamhetsutövare att beräkna kostnaden för och när i tiden en ansökan kan vara behandlad. Detta skapar en osäkerhet hos de aktörer som är verksamma inom ballastområdet och främjar inte tillväxten i regionen.
För att säkra tillgången till material inom Västerbotten behövs tydligare förutsättningar för oss som verkar inom branschen. Vi behöver få veta vad som förväntas av oss, hur långt tid processen tar och framförallt att vi inför och under ansökningsprocessen ges en möjlighet till dialog med berörda myndigheter.

Nicklas Hermansson
VD Bilfrakt

Bergsstaten grundades 1637 av Axel Oxienstierna. Generalbergsamtet, som det då hette, var en myndighet som under drottning Kristinas ledning gavs uppdraget att hantera alla frågor rörande utvinning av metaller. Sveriges ekonomi var dålig och att engagera sig i bergsbruket var ett sätt att inbringa inkomst till staten. Bergsstaten firade 375-årsjubileum år 2012 och är därmed en av de äldsta statliga verksamheterna i Sverige. Tidigare var bergmästarämbetet uppdelat i flera olika distrikt. Sedan 1998 har Bergsstaten dock hela landet som verksamhetsområde med en bergmästare som chef. Bergsstaten är en del av Sveriges geologiska undersökning (SGU) men verkar oberoende i sin myndighetsutövning.

Bergsstaten har i dag liksom tidigare hand om ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Bergsstaten är ansvarig för frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. De har även en funktion i att informera om såväl lagstiftningen som om prospektering och bearbetning till företag, sakägare, media och allmänhet. 

Åsa Persson, 

Bergmästare vid Bergsstaten

Myndigheten utövar tillsyn att minerallagen följs och avgör tvister mellan markägare och gruvbolag.

– Intentionen med minerallagstiftningen är en effektiv prospekterings- och gruvverksamhet. Våra beslut grundas alltid på lagstiftningen, berättar Åsa Persson, bergmästare vid Bergsstaten.

Som bergmästare vid Bergsstaten leder Åsa Persson arbetet och beslutar i frågor enligt minerallagen. Tidigare var bergmästaren ordförande i bergstinget som var en domstol som dömde i rättstvister rörande gruvor. 

Åsa Persson antog rollen som bergmästare 2010. När tjänsten som bergmästare dök upp såg hon det som en spännande möjlighet att kombinera hennes tidigare fastighetsbakgrund med en ny dimension, nämligen gruvverksamhet.

Den svenska gruvnäringen har en stark möjlighet att bidra till klimatomställningen, menar Maria Sunér, vd på Svemin.