Regeringen prognostiserar att elbehovet i Sverige har fördubblats till 2045. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig. Det innebär att i dagsläget behövs alla typer av hållbara energiinvesteringar. Det ökade framtida elbehovet innebär också att Sverige behöver öka vindkraftsutbyggnaden från 6 till 10 TWh per år.

Samarbetes helhetskoncept innebär att Strandmöllen ska bygga en produktionsanläggning för grön vätgas som Ljungby Energi i sin tur förser med grön el. Den lokalproducerade gröna vätgasen ska bland annat levereras till PS Energis tankstation, där Ljungby kommun blir en av många kunder som i framtiden kan tanka sina fordon med grön lokalproducerad vätgas. Tillsammans representerar alltså Strandmöllen, Ljungby Energi och PS Energi hela värdekedjan från produktion av grön el till produktion och distribution av grön vätgas till såväl tunga som lätta fordon.

–Målsättningen är att tankstationen ska vara Kronobergs första fullskaliga gröna vätgastankstation som riktar sig till både tung och lätt trafik och beräknas stå färdig till hösten 2023, säger Magnus Sjöö, vd på PS Energi.

Strategiskt läge och rätt förutsättningar
Genom samarbete med Ljungby Energi kommer vätgasen att produceras med grön el från vindkraft och eventuellt solceller.

–Ljungby har mycket goda förutsättningar för den här typen av satsning eftersom vi redan har ett etablerat gasbolag på orten. De har både de tillstånd, den kompetens och den infrastruktur som krävs för att snabbt komma i gång med produktion och distribution av grön vätgas. Ljungbys strategiska läge utmed E4:an är självklart också en stor fördel. Vi har dessutom fått ett mycket fint stöd från Ljungby kommun, som gjort allt för att möjliggöra och underlätta satsningen, säger Bo Schönbeck, vd för Ljungby Energi.

Fabrik som kan dimensioneras utifrån efterfrågan
–Grön vätgas kommer att vara en viktig pusselbit i omställningen av landets transporter från fossila drivmedel till fossilfria alternativ.  I vårt kundregister finns redan i dagsläget många åkerier, bussbolag och andra tunga trafikkunder som gör sig redo att ställa om från fossila drivmedel till grön vätgas, säger Magnus Sjöö.

Strandmöllens gröna vätgasanläggning är dimensionerad för att producera 1880 kilo vätgas per dygn, vilket motsvarar drygt 50 fulltankade lastbilar eller mellan 300 och 500 personbilstankningar. Fabriken kan även smidigt byggas ut och produktionen skalas upp i takt med att efterfrågan ökar.

–Vår ambition är att Ljungby ska bli ett nav för grön vätgas i södra Sverige. 

Målsättningen är att i framtiden även kunna attrahera tillverkare av vätgasdrivna fordon, säger Finn Kofoed-Dam, vd på Strandmöllen, ett danskt företag som är etablerat i Ljungby och som redan idag producerar och säljer gaser till de flesta branscher. Med sig i bagaget har Strandmöllen drygt sextio års erfarenhet av att producera grön vätgas i Danmark.

Markarbetena inför byggnationen av den gröna vätgasfabriken inleds i oktober 2022.

–Vår målsättning är självklart att vår samverkanssatsning bidrar till att fler vågar ta steget och investera i fordon som drivs med grön vätgas.

Det är även viktigt att myndigheterna tar sitt ansvar och delfinansierar den här typen av framtidsinriktade initiativ från privata aktörer, säger Finn Kofoed-Dam.

Biobränslekompaniet är ett familjeföretag som sedan starten 2012 förmedlar biobränsle till industrier och värmeverk i Mellansverige och Norrland. Samt strö i forma av spån, torv och halm till lantbrukare. Biobränslekompaniet befinner sig i en tillväxtfas och drivs av ett starkt engagemang för att omvandla skogens restprodukter till biobränsle, en av de mest mångsidiga energikällorna som finns.

−Biobränslekompaniet startades 2012 av vår far Sverker Johansson. Hösten 2022 genomfördes ett generationsskifte i företaget, vi tre syskon tog över verksamheten. Vi har ett mycket omfattande nätverk med såväl sågverk för vidare förädling av deras restprodukter, samt värmeverk och industriella kunder, som köper biobränsle från oss för att använda det till exempelvis fjärrvärmeproduktion, säger Johannes Johansson, som driver Biobränslekompaniet tillsammans med sina systrar Viola och Lina Sverkersdotter.

Biobränslekompaniet erbjuder sortering, krossning, flisning, transport samt handel med, exempelvis GROT, torrflis, stamved, bark, bräckage samt returträ. Biobränslekompaniet omvandlar dessa biprodukter till bland annat täckbark och eldningsflis samt barkmull som används i jordtillverkning. Dessa material distribueras sedan direkt ut till kund från Stockholmsregionen och norrut.

Resurseffektiv och förnyelsebar energikälla från skogen

−Biobränslet som vi säljer är en prisvärd, förnyelsebar och resurseffektiv energikälla, som dessutom är bra för miljön då biobränsle är ett biologiskt material. Vi bidrar till att en ökad andel av skogsindustrins sidoströmmar omvandlas till en fullvärdig energikälla. Sverige behöver öka användningen av biobränsle för att göra oss mer självförsörjande på energi, en fråga som i dagsläget är högaktuell, säger Johannes Johansson.

−Det senaste året har efterfrågan på biobränsle ökat kraftigt till följd av de rekordhöga elpriserna. Det senaste årets utveckling har även bidragit till att fler betraktar skogsindustrins restprodukter som en värdefull resurs, som bör tillvaratas och användas som energikälla. Det bidrar förhoppningsvis till att en ökad andel av restprodukterna kommer till användning.  säger Lina Sverkersdotter.

Ett företag med tillväxtambitioner
Biobränslekompaniet är ett småskaligt familjeföretag som karakteriseras av en hög servicenivå och tillgänglighet, en god problemlösningsförmåga och en hög flexibilitet. Det innebär i förlängningen att de kan svara upp till efterfrågan, även när det gäller exempelvis beställningar med förhållandevis kort varsel.

−Vi är ett företag med tillväxtambitioner, vi ser goda möjligheter till ytterligare expansion på en växande marknad. Efterfrågan på biobränsle kommer sannolikt att vara hög även framöver.

Samhällets gröna omställning och en ökad efterfrågan på svenska förnyelsebara energikällor bidrar till utvecklingen, säger Johannes Johansson.

Tunga transporter behöver bli fossilfria om Sverige ska nå sina klimatmål senast 2045. Elektrifieringen går för långsamt och därför går nu tre stora energibolag tillsammans och bildar GITO Heavy Charging Solutions AB.

Bakom GITO står Mälarenergi, Öresundskraft och Jönköping Energi som tillsammans investerar 300 miljoner kronor i bolaget över tre år. De har samtliga lång erfarenhet av energisystem och laddinfrastruktur. Målet är att skapa en ledande nationell aktör för laddning av tunga fordon med fokus på depå- och destinationsladdning.

– Idag finns inte tillräckligt med laddstationer för tunga transporter. Om elektrifieringen ska lyckas behövs denna storsatsning, säger Fridolf Eskilsson, vd på Jönköping Energi.

De tre energibolagen har idag åtta laddstationer for tunga fordon i drift eller under uppbyggnad. Dessa stationer kommer så fort det är möjligt att föras över till GITO. Under 2023 ska bolaget etablera fler laddstationer för tunga transporter.

Fokus ligger främst på privata och semipublika laddstationer i mellersta och södra Sverige.

– I GITO samlar vi spetskompetens och skalar upp verksamheten för att erbjuda de lösningar som elektrifieringen kräver, säger Niklas Gunnar, vd på Mälarenergi.

Nu bjuder GITO in transportörer, logistikcenter, transportköpare, markägare och kommuner till dialog och samarbete. GITO kommer erbjuda helhetslösningar för varje kund och att bygga upp en regional samverkan som ger fördelar för alla parter.

– Vi ska finnas där våra kunder behöver oss och när de behöver oss. Det ger dem trygghet och möjlighet att elektrifiera sina flottor, säger Anders Östlund, vd på Öresundskraft.

Energikrisen i Europa har inneburit högre elpriser också i Sverige. Fokus i energidebatten har skiftat från elektrifiering, omställning och konkurrenskraft till att handla om kostnader, försörjningstrygghet och till och med risk för bortkoppling.

Och egentligen är det en ganska naturlig utveckling. För som samhälle ställer vi tre krav på energisystemet. Det ska ha god leveranssäkerhet, rimlig kostnad för kund och samhälle och minimal påverkan på klimat och miljö. Energisystemet är vår viktigaste infrastruktur och om någon av delarna felar, kommer det att få tydliga konsekvenser för samhället.

I Sverige har vi sedan många år kunnat bocka av alla tre kraven; mer än 98% fossilfri el, hög leveranssäkerhet och bland Europas lägsta elpriser. Dessutom ett väl utbyggt fjärrvärmesystem som avlastar elanvändningen. Det är just på grund av denna guldsits som vi kunnat se rubriker mer eller mindre dagligen om etableringar av batterifabriker, fossilfritt stål och elektrifierade fordon.

Men kriget i Ukraina har tydliggjort bristerna i energisystemet. Brister vi i branschen länge flaggat för, men som under en period av knapphet blir extra tydliga. Flaskhalsar i elnätet, brist på planerbar kraft i delar av Sverige och en marknadsmodell som inte anpassats i takt med systemet förändrats. Bland annat.

Utvecklingen här och nu är dock inte skäl att låta bli att satsa på elektrifiering och tillväxt. Tvärtom. Nu har det förhoppningsvis blivit tydligare för alla, vad som behöver göras och varför. Det är helt nödvändigt att vi – tillsammans med riksdag och regering - klarar av att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste klara av att hantera krisen och samtidigt genomföra alla de satsningar som krävs för att dubblera elsystemet på bara 20 år. Vår egen scenarioanalys visar att de industrisatsningar som planeras kommer att kräva en bra bit över 300 TWh, årligen.

Det vi behöver nu är framför allt konkreta beslut som kortar tillståndsprocesserna så att det går snabbare att bygga ut både elnät och elproduktion; landbaserad vind, havsbaserad vind, kärnkraft, solenergi, lager, vätgas och att värna befintlig vattenkraft, liksom nya flexibla kundlösningar och innovationer – vi behöver göra allt, samtidigt. Ett fortsatt stabilt, leveranssäkert och fossilfritt energisystem – som dessutom växer - är en unik möjlighet för oss att skapa tillväxt, arbetstillfällen och stärka vår position som ett modernt föregångsland. Sverige har gjort det förut. Vi kan göra det igen.

Med mer bioenergi går det att sänka drivmedelskostnaderna och öka elproduktionen. Detta då bioenergi frigör el till annan användningen i Sverige.

Något som förbättrar förutsättningarna att nå klimatmålen. Det menar branschorganisationen Svensk bioenergi- Svebio.

– Jag delar inte uppfattningen att elektrifiering är viktigt för att klara klimatfrågan. Självklart har elektrifiering mängder av tillämpningar där den är riktigt bra eller bäst. Men även elektrifiering måste kunna konkurrera på egna villkor, därför finns det inga rimliga skäl att subventionera fram elektrifiering, säger Gustav Melin vd på Svebio.

– Det som är viktigt för klimatet är att minska användningen av och ersätta fossila bränslen. Då är elektrifiering en möjlighet men man kan också ändra beteende - som att cykla, åka buss eller tåg. Man kan energieffektivisera med bättre maskiner eller genom att isolera hus. Man kan också byta från fossila till förnybara bränslen, biodrivmedel eller e-bränslen. Utsläpp från moderna motorer med bra rening som körs på biodrivmedel har så gott som ingen miljöpåverkan. Bioenergi i olika former är i många lägen mer effektivt än elektrifiering, säger Gustav Melin.

Den branschorganisation han företräder har som uppdrag att öka användningen och utveckla bioenergi som en viktig del av klimatomställningen. Men alltför länge har bioenergins potential hamnat i skuggan i energidebatten trots att bioenergi är Sveriges största energislag och möjligheterna är stora. Fokus har istället legat på att öka elproduktion med mer vindkraft och nu senare också förslag om ny kärnkraft. Enligt Gustav Melin är detta en tankevurpa att politiker ska besluta om vad som är rätt energislag.

– Vi har en avreglerad elmarknad, det borde innebära att politiker håller sig borta från stöd och subventioner till enskilda kraftslag. Subventioner skapar osäkra investeringsvillkor för alla energiföretag som inte får stöd, det gör att investeringar fördröjs eller uteblir. Gustav Melin menar att politikernas uppgift istället är att skapa ramverk med teknikneutrala marknadsförutsättningar för företag att investera i. 

– Då kommer företagen att välja de tekniska lösningar de tror på och investera för att lösa de problem vi har på energimarknaden. Sedan bör staten bara säkerställa tillgång på el genom att upphandla reservkraft för kalla vinterdagar, säger han.

Kriget i Ukraina har enligt honom blivit en väckarklocka och trots det förfärliga har det ändå varit en nyttig läxa för flera Europeiska länder, när det kommer till energiområdet.

– När de ryska gasleveranserna upphörde blev många länder tvungna att hitta andra alternativ för uppvärmning, något som varit bra för den gröna omställningen. Gustav Melin menar att den bioenergi som ersätter rysk naturgas är långt bättre för miljön. 

– Gasen är fossil, en ändlig resurs som orsakar klimatkris. Medan bioenergi är en del av kretsloppet och den tar inte slut. Bioenergi kommer från växter som samlar energi från solen och bygger ihop energirika sockerarter. 

När växterna dör kan energin tas tillvara och omvandlas till värme och el i kraftvärmeverk eller blir biodrivmedel till förbränningsmotorer.

Råvarorna som idag används till bioenergi kommer från skogsbruk, jordbruk och biologiska avfall från skogsindustri och livsmedelsindustri, exempelvis sågspån eller skogsflis, från växter som odlas och frånsamhällets avfall.

– Det man inte tänker på är att bioenergianvändningen i Sverige idag är på totalt 150 TWh alltså mer än alla övriga kraftslag som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

Av dessa 150 TWh blir cirka 25 TWh drivmedel och 14 TWh el, lejonparten av produktionen används för att producera ånga och värme i svensk industri och för uppvärmning av bostäder.

Att använda bioenergi för mer elproduktion har fler fördelar. Inte minst så slipper man bygga dyra ledningsnät eftersom kraftvärmeverken redan ligger hos kunderna i städerna. Som exempel tar Gustav Melin vindkraften vars dilemma är höga kostnader för ledningsnät och att den bara levererar när det blåser.

– Nackdelen med vindkraft är att man inte vet vad den kommer att producera, därför måste man i princip ha lika mycket annan elproduktion för att matcha med när det inte blåser. Det är därför ett bra beslut att låta vindkraftsindustrin själv betala de ledningar som behövs för att leverera elen från vindturbiner till havs, säger han.

Med bioenergi i kraftvärmeverk sker produktionen där energin används, varje svensk stad har en fjärrvärmeanläggning nära brukarna. Därmed krävs det inte alls lika omfattande ledningssystem för att distribuera energin. Det viktiga är inte vilket kraftslag det blir men att alla kraftslag står för sina egna kostnader.

Ett annat bioenergiområde är frågan om grönt drivmedel där den nya regeringen beskyllt biodrivmedel för att orsaka skenande drivmedelspriser, den så kallade reduktionsplikten. Reduktionsplikten gör att i all vanlig diesel är det i år 40 procent förnybar biodiesel.

– Jag tycker att reduktionsplikten är riktigt bra klimatpolitik, säger Gustav Melin.

– Tyvärr är det några faktorer som samverkat till att dieseln blev dyr i år. För det första är det kriget som gjort fossil diesel dyr, för det andra satte man från början för lågt inblandningskrav i reduktionsplikten och ökade med en procent per år, säger han.

Biodrivmedelsanvändning har därför inte ökat mellan 2017 och 2021. Från första augusti 2021 ökade inblandningskravet med 10 procent på ett halvår. Samtidigt som nya fabriker kommer igång nästa år.

– Vi tror att priserna på biodrivmedel sjunker nästa år. Den som vill ha lägsta dieselpris kan redan nu tanka RME100. Jag tankade det i min Volvo när jag körde från Linköping till Stockholm nyligen.

Gustav Melin vill gärna att regeringen behåller reduktionsplikten, även om det varit en faktor som drivit upp diesel och bensin priserna.

– Om man vill sänka priset kan man sänka pliktavgiften och se till att upphandla svensk produktion av biodrivmedel. Då får man upp utbudet, ner priset och arbetstillfällen på svensk landsbygd. Det är bra för alla, säger Gustav Melin.

Efter ett samtal med Gustav Melin står det klart att han är övertygad om att biobränsle helt klart  är en del av framtiden för att klara klimatmålen. Även om elbilsutvecklingen kommer starkt finns det inte skäl att sluta med bilar som har förbränningsmotorer.

– Det finns inget hälsoskäl att byta förbränningsmotorn mot elbilar. Idag är moderna motorer utrustade med så bra rening att hälsoproblemen är mycket små. Mer än 90 procent av alla partikelutsläpp från bilar kommer från slitage av däck och asfalt. När det gäller elbilar finns risk att partikelutsläppen blir större eftersom dessa är tyngre och däcken slits mer. Så länge inte batterierna tillverkas med förnybar el svarar sammantaget elbilen för mer klimatutsläpp än en modern diesel eller bensinbil som går på biodrivmedel, säger Gustav Melin. Och han lever själv som han lär.

– Jag köpte en ny dieselbil för några år sedan, just nu är det bäst för klimatet om man kör på HVO100. Dieselbilen vinner över elbilen som måste gå 5000 mil för att komma ikapp utsläppen från en dieselbil som går på fossil diesel. Men jag tycker att marknaden kan få avgöra om det blir elbilar eller biodrivmedel. Ta bort alla subventioner och gör fossila utsläpp dyra, då löser vi klimatomställningen ganska fort, avslutar Gustav Melin.

När du läser det här är det bara en vecka kvar till Sverige tar över ordförandeklubban i EU. Detta i ett allvarligt läge för Europas stabilitet och i en tid där frågor kring råmaterialförsörjning står på högkant. Metaller och mineral som behövs för att inte bara klara den gröna omställningen och möta The Green Deal utan också för att trygga den tillvaro vi tar för givet.

I slutet av mars kommer EU-kommissionen att lägga fram förslaget till The European Critical Raw Materials Act. Hur det lagstiftningspaketet utformas får stor betydelse för samhällets bärande värdekedjor som tar sitt ursprung i berget. Sverige är Europas största gruvnation och studier visar att den nordiska berggrunden har en större potential än många av oss kanske tror.

Parallellt pågår en fundamental omställning av gruv- och mineralföretagens verksamheter. Det är ingen uppoffring, det görs på affärsstrategiska grunder. Redan idag är branschen klimatledande. Vi uppskattar att utsläpp av 6 miljoner ton CO2 per år undviks. Men klimatnyttan kan växa sig långt större: mer än 30 miljoner ton kan sparas fram till 2045. För det finns inget alternativ till att ställa om.

Gruvorna tillhör den tunga industrin och när den elektrifieras kommer elbehovet att öka kraftigt. Från dagens cirka 5 TWh till över 70 TWh år 2045. För att komma dit krävs långsiktigt konkurrenskraftig energikostnad och en stabil tillgång på fossilfri el. Det finns också mycket kvar att göra för att stärka investeringsklimatet för gruvnäringen i Europa – och därmed bidra till att trygga EU:s råmaterialförsörjning. I Sverige behöver fortfarande tillståndsprocesserna effektiviseras och göras mer förutsägbara.

På EU-nivå behöver regelverk harmoniseras och inte motverka varandra.

Vi har förhoppningar om att både den kommande Critical Raw Material Act och den nya regeringen kommer att bidra till detta under 2023.

Så här i slutet av året vill jag också passa på att lyfta fram ett par riktigt positiva nyheter. Cementa på Gotland och Kaunis Iron i Pajala har äntligen fått tillstånd att fortsätta sina respektive verksamheter i flera år framöver. Och under 2023 kommer med största sannolikhet Sverige få en ny gruva; allt är äntligen klart för Botnia Explorations nya guldgruva i Västerbotten.

Nordic Iron Ore ska återuppta gruvdriften vid Blötberget utanför Ludvika där det sedan 70-talet finns en nedlagd gruva. Det högkvalitativa järnmalmskoncentratet som kommer att produceras är en nödvändig beståndsdel vid tillverkningen av efterfrågat grönt stål.

Svensk industri ligger långt fram inom gröna satsningar. Ett exempel på det är den omtalade svenska utvecklingen av grönt stål – en kritisk produkt för den kommande klimatomställningen.Men det är också en produkt som kräver järnmalm av absolut högsta kvalitet. 

– Det finns en mycket stark global efterfrågan på den typen av järnmalmskoncentrat som vi ska ta fram. Det är inte bara svenska bolag som håller på med den här omställningen. Hela Europa vill byta från masugnsmalmerna till malmprodukter som fungerar vid tillverkning av grönt stål, säger Nordic Iron Ores VD Ronne Hamerslag.

Viktigt avtal med nyckelpartner
Nästa steg för Nordic Iron Ore är att skriva avtal med en köpare av det koncentrat som bolaget ska utvinna. Nu pågår långt komna förhandlingar med den globala handelskoncernen Cargill Metals vars metallverksamhet fokuserar på järnmalms- och stålprodukter. Om det avtalet går i lås är det en av de sista stora pusselbitarna innan produktionen i Blötbergets gruvområde kan börja.

– Vi har säkrat alla nödvändiga tillstånd vi behöver för att bygga en underjordsgruva. Det som nu krävs för att sätta spaden i backen är ett offtake-avtal med en kund som till exempel Cargill som åtar sig att köpa våra leveranser, säger Ronne Hamerslag och fortsätter:

– Det går inte att ta fram 1,6 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år och lägga på hög. Det måste finnas någon att leverera till.

Bra pris på grön järnmalm 
En stor omställning pågår i stålindustrin för att helt eliminera utsläppen av koldioxid vid tillverkningen av stål. Endast omkring tre procent av den järnmalm som produceras globalt lämpar sig för att användas vid tillverkning av grönt stål. Det innebär att stålindustrin är villig att betala en premie för järnmalmskoncentrat av högre kvalitet, vilket förbättrar lönsamheten för aktörer som Nordic Iron Ore.

– Det finns en stark vilja att betala ett premiumpris i alla led för grönt stål och den utvecklingen drivs av konsumentryck, ökade kostnader för CO2-utsläpp och bristen på lämpliga järnmalmsprodukter, konstaterar Ronne Hamerslag.

Unikt låga CO2-utsläpp 
Dessutom ska Blötberget bli en så elektrifierad gruva som möjligt. Här finns även järnvägstransport till hamn i Oxelösund vilket innebär att CO2-utsläppen per ton koncentrat bli unikt låga.

– Med andra ord ska vi producera ett grönt järnmalmskoncentrat för den gröna ståltillverkningen. Nu ligger fokus på att få i gång verksamheten och leveranserna. När vi har ett kassaflöde och en stabil verksamhet ska vi investera i ytterligare två fält, Väsman och Håksberg, säger Ronne Hamerslag.

I spåren av stigande räntor, hög inflationstakt och konjunkturoro har priset på järnmalm fallit.

– Trots den just nu pressade järnmalmsmarknaden har snittpriset hittills i år varit över det pris som användes i tidigare gjorda lönsamhetsstudier för Blötberget. Det innebär att kalkylerna fortsatt visar på en lönsam verksamhet i Blötberget, säger Ronne Hamerslag.

FAKTA
Nordic Iron Ore är ett gruvbolag i södra Dalarna som är noterat på Nasdaq First North. Målet är att återuppta gruvdriften vid de tidigare verksamma gruvorna Blötberget och Håksberg samt även det mellanliggande Väsmanfältet, vars potential bedöms som betydande. Bolaget har alla nödvändiga tillstånd på plats för det inledande projektet i Blötberget och kommer att kunna producera järnmalmskoncentrat med mycket hög kvalitet. Därmed är bolaget väl positionerat på en marknad där efterfrågan ökar på högkvalitativt järnmalmskoncentrat.

Järn- och stålindustrin är en av Sveriges äldsta och viktigaste industrigrenar. Svensk stålindustri är världsledande på högförädlade och specialiserade produkter. Samtidigt står industrin inför utmaningar, inte minst klimatmässigt vilket också driver innovation och skapar nya möjligheter.

Jernkontoret, som i år firar 275-årsjubileum, är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation med uppdraget att tillvarata stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig verksamhet i Sverige. Den industrigemensamma visionen ”Stål formar en bättre framtid” bygger på tre åtaganden: att leda teknikutvecklingen, utveckla människor och skapa klimatnytta.

–Stålindustrin är viktig för Sverige ur flera perspektiv. Den svenska stålindustrin sysselsätter drygt 16 000 medarbetare och stod 2020 för ett samlat exportvärde på 45 miljarder kronor. Sett till antal producerade ton är svensk stålindustri en relativt liten spelare globalt, men inom vissa nischer är vi världsledande, säger Jernkontorets vd Annika Roos. 

Fossilfri elförsörjning viktig för att lyckas med klimatomställningen 

Tillverkningen av järn och stål är resurs- och energikrävande, stålindustrin beräknas stå för drygt 12 procent av de svenska Co2-utsläppen idag. Industrin ställer om för att minimera branschens klimatpåverkan vilket inkluderar både kontinuerlig resurs- och energieffektivering och stora satsningar med stor effekt på utsläppen. En av de mest omtalande satsningarna just nu är Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall i norra Sverige. 

En starkt bidragande faktor till Sveriges position som en ledande järn- och stålnation är att företagen har haft en stabil tillgång till elkraft till konkurrenskraftiga kostnader. Om Sverige och svenska företag ska klara av att genomföra klimatomställningen och säkerställa tillväxt, krävs omfattande investeringar i såväl elproduktion- som överföringskapacitet i elnäten.

–De stålprodukter som produceras i Sverige gör ett mindre klimatavtryck än stålprodukter som tillverkas i många andra länder. Det beror på att vi har haft en förhållandevis god tillgång till fossilfri energi. Det bidrar i sin tur till att svenska produkter gör stor klimatnytta även globalt. Tillgången till grön el till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet är en otroligt viktig grundförutsättning för den svenska stålindustrins fortsatta tillväxt. Det här är en central framtidsfråga, inte minst med tanke på att stålindustrins elbehov kommer att öka kraftigt framöver, säger Annika Roos.

Efterlyser effektivare tillståndsprocesser 
En central fråga för den svenska stålindustrins framtida konkurrenskraft är att skapa mer effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser, som idag ofta är omständliga och resurskrävande. Tillstånd behövs exempelvis för att bygga nya vindkraftverk, men även för mer produktionsnära investeringar.

– För att vi ska kunna ställa om behövs tillräckligt med el och för att det ska kunna ske inom kort och lång sikt måste tillståndsprocesserna var effektiva. Det är en grundförutsättning för att industrin ska kunna planera verksamhet och investeringar. 

Dagens långa tillståndsprocesserna utgör en bromskloss för branschens omställning, säger Annika Roos. Stålindustrin är en gammal och anrik svensk industrisektor och samtidigt en framtidsbransch.

–Många talar mycket om hur vi ska göra ståltillverkningen fossilfri, men lägger inte lika mycket fokus på den klimat- och samhällsnytta våra svenska stålprodukter bidrar med. För att bygga exempelvis ett vindkraftverk krävs många komponenter av stål. Utan stålkomponenter är det helt enkelt inte möjligt att bygga vindkraftverket och därmed inte heller möjligt att utvinna vindkraft. Svensktillverkade stålprodukter utgör därmed en viktig pusselbit för världens arbete med att nå sina klimatmål, säger Annika Roos.

Att Cementa får fortsätta tillverka cement på Gotland är avgörande för Sverige och hela bygg- och anläggningsbranschen. Dagens tillstånd löper ut vid årsskiftet. Ansökan om ett nytt 4-årigt tillstånd ligger nu hos Mark- och Miljödomstolen. Det finns dock myndigheter som vill avvisa eller avslå ansökan. Catharina Elmsäter-Svärd, före detta infrastrukturminister numera vd för branschorganisationen Byggföretagen, är djupt bekymrad Utan cement stannar Sverige, osäkerheten ger en klump i magen för byggbranschen. 

Text: Karin Bångman
Foto: Pressbild Byggföretagen

Den svenska byggbranschen befinner sig i en motsägelsefull situation. Den ena sidan har ett stort behov att rusta och bygga infrastruktur, bostäder och göra stora klimatinvesteringar. Den andra sidan har post-pandemin och Rysslands krig i Ukraina förorsakat material- och råvarubrist som fått byggpriserna att skena. Det får beställare och investerare att tveka, med en inbromsning i branschen och ett ökat antal konkurser som följd.

– Branschens utmaningar är de höga priserna på material, om man ens får tag i det som behövs. Vi ser att investeringar skjuts upp och fler drar i nödbromsen. Att kapa kostnader inom bygg är önskvärt, men marginalerna är redan små, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Omständigheter som kriget i Ukraina, ekonomisk oro eller fartyg som fastnar i Suezkanalen, är något branschen drabbas av och är svåra att påverka. Däremot, nationella problem som skapar stor osäkerhet, exempelvis Cementas möjlighet till fortsatt produktion av cement på Gotland, borde vara högt prioriterad av riksdag och regering. Lösningen måste vara tydlig före årsskiftet då Cementas nuvarande tillstånd löper ut.

– Om inte Cementa får ett förnyat tillstånd stannar inte bara byggbranschen, det påverkar Sveriges sårbarhet och beredskap i tider när Försvarsmakten skalar upp samt riskerar industrins pågående gröna omställning och försvårar byggandet av viktig energiförsörjning, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Redan innan medlemskap i Nato, som i sig kräver upprustning av det svenska försvaret, finns behov av fortifikationsexempel som skyddsrum och nya byggnader. Då behövs cement som för det mesta inom byggbranschen.är förutsebara, smidigare och betydligt snabbare.

Byggbranschens förmåga speglar också välbefinnandet för svensk ekonomi och för samhället i stort enligt Byggföretagen.

– För att människor ska må bra måste de ha någonstans att bo, ha ett jobb och kunna ta sig däremellan. Det vi gör är att bygga och rusta bostäder och infrastruktur. När byggbranschen, som står för ca 11 % av BNP, går bra är det positivt för svensk ekonomi och för medborgarna, säger Catharina Elmsäter-Svärd och pekar på tre faktorer som just nu har påverkan på branschen:

1. Stigande priser på grund av råvaru- och materialbrist som i sin tur beror på pandemin och kriget i Ukraina.

2. Osäkerheten runt Cementas tillstånd att fortsätta efter årsskiftet.

3. De kraftigt ökade drivmedels- och elpriserna.

Byggföretagen efterfrågar politiska reformer som direkt eller indirekt stödjer byggbranschen. När det gäller politiska reformers möjligheter är det något som Byggföretagens vd har erfarenhet av då hon själv har ett förflutet inom politiken bland annat som infrastrukturminister i Reinfeldts regering. Hon vet att politik kan göra skillnad.

– Vi har haft åtta år utan större reformer för vår bransch. Det politiska läget med ”hoppande majoritet” har inte underlättat. Det behövs brett politiskt grepp för att säkerställa att det finns elförsörjning, såväl effekt som kapacitet, till konkurrenskraftigt pris året om. Klimatomställningen kräver el, när vi bygger smarta hållbara samhällen och när transportsystemet elektrifieras, till och med för arbetsmaskinerna på byggena, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen vill också se en bred politisk reform som ger finansieringsmöjligheter för den som behöver en bostad, så att de som behöver ska ha möjlighet att efterfråga och bostadsutvecklare kunna bygga, oavsett upplåtelseform.

– Ett större grepp så att människor kan skaffa sig en bostad i livets olika skeden. Även för den som inte har kontakter, kontanter och kapital. Det behövs exempelvis startlån för den som är ny på bostadsmarknaden, och att det skärpta amorteringskravet avskaffas. Idag ska man både ha stor kontantinsats och klara extra amorteringar samt bankernas kalkylränta. Detta sammantaget omöjliggör för många unga vuxna att komma in på bostadsmarknaden, säger hon.

En annan utmaning för Byggföretagens medlemmar är brottsligheten med stölder inom byggsektorn. Detta är också en viktig valfråga – den ökade kriminaliteten. Det visar SOM-institutets barometer från april i år. 

– Det stjäls för miljarder i vår bransch. Företagen gör allt vad de kan för att skydda sig men stölderna ökar ändå. Det kan inte enbart vara företagens ansvar. Stölderna är något som kostar mycket pengar, tar tid i anspråk, och kan i slutänden påverka slutkonsumenten.

Men trots de många orosmoln som de senaste åren tornat upp i byggbranschen så är Catharina Elmsäter-Svärd optimistisk inför framtiden. Sverige behöver fler fastigheter och bostäder som rustas och byggs liksom infrastruktur runt om i landet. För den som utbildar sig inom bygg- och anläggningssektorn finns goda framtidsutsikter.  

– Byggbranschen är bra för framtida jobb, det behöver alltid rustas och byggas i Sverige. Det är bara att titta på behoven för vatten och avlopp i kommunerna, klimatinvesteringar för ny elförsörjning, stora industrisatsningar i den gröna omställningen. Sedan har vi vägar, hamnar och järnvägar som behöver rustas.

Det är en rolig och kreativ bransch att arbeta i och det finns så otroligt många varierande och utvecklande arbetsuppgifter. I takt med ökad digitalisering i branschen kan känslan av ”Sim City” göras på riktigt, inte bara som ett spel, avslutar Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation med knappt 4000 medlemmar i bygg- och anläggningssektorn och ingår i organisationen Svenskt Näringsliv.

Tack vare Swedish Mining Innovation kan universitet och gruvbolag arbeta hand i hand för teknisk utveckling av gruvindustrin. Det statliga stödet ger möjlighet för bolag och universitet att gemensamt växla upp till stora projekt.

Just nu händer det mycket inom projekten där några väntas bli en game changer för framtidens gruvindustri. 

Det strategiska innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation är en del av Vinnova, Energimyndighetens och Formas satsning på innovationsområden som syftar till att skapa förutsättningar för internationell konkurrens och hållbara lösningar för gruvindustrin.

– I likhet med andra områden i samhället sker det mycket utvecklingsarbete inom gruvindustrin som blir mer och mer automatiserad.

Många av de utvecklingsprojekt som sker handlar om digitalisering och en utvinning som är mer hållbar för miljön, säger Lawrence Hooey som är programdirektör för Swedish Mining Innovation.

Som utbildad metallingenjör har han arbetat i gruvindustrin i flera olika länder och han konstaterar att Sverige ligger i framkant när det gäller gruv- och metallutvinning.

– Våra projekt har fokus på att minska miljöpåverkan, vi vill få ut fler spårmetaller i brytningen och lämna tillbaka gruvområdena återställda med så lite påverkan som möjligt och i framtiden uppnå en positiv nettoeffekt på den biologiska mångfalden, säger Lawrence Hooey.

Fortfarande förknippar många människor gruvbrytning med något som är smutsigt och som fördärvar naturen och förgiftar närområdena. Men faktum är att de senaste årtiondena har det hänt mycket som gjort svensk gruvindustri betydligt effektivare. Det är nya utvinningsmetoder som är automatiserade och som till stora delar sker ovan jord. Dessutom sker mycket utvecklingsarbeten runt restprodukterna och lakvattnet.

– Vi har hela tiden tagit nya steg när det gäller miljöarbetet och utvinning.

Enligt Swedish Mining Innovation behövs det fortsatt en ökad förståelse för att det är betydligt bättre för miljön om Sverige tar ansvar för sin brytning och sitt behov av råvaror än att importera metaller från andra länder som till exempel Kina och olika länder i Afrika som har helt andra miljökrav.

– Att förlita sig på att andra länder ska leverera råvaror har också visat sig innebära risker, kriget i Ukraina har satt fokus på detta då man ser effekterna av handelsproblem som uppstår.

– De företag som varit mest aktiva med att driva den svenska utvecklingen är Boliden, LKAB och Zinkgruvan  och Epiroc som alla gått i bräschen för nya tekniker, säger Lawrence Hooey.

Hans organisation har en liten budget för innovationsprogrammet. Endast 50 miljoner kronor per år delas ut och matchas med lika delar från industrin. Med stöd från europeisk finansiering kan summan växlas upp till 250 miljoner kronor.

– Vi har inte mycket pengar jämfört med andra program. Många av våra projekt fortsätter till exempel på europeisk nivå eller inom företag. Vi har visat oss vara duktiga på att attrahera partners utanför de svenska gränserna och internationella samarbeten är väl utvecklade i våra program som har väldigt hög success rate, säger Lawrence Hooey.

Enligt honom händer det mycket nu på innovationsfronten och det sker i ett högt tempo, digitaliseringen ger oanade möjligheter för utveckling.  Efterfrågan på metaller är hög och den nya tekniken kommer att innebära en game changer för gruvindustrin, de kommande åren.

– Med AI går det väldigt fort och utmaningen är att kraven blir höga för att ta till sig ny teknik och att dra nytta av den möjlighet som den nya tekniken ger och som är bra för miljön. Digitaliseringsprojektens långsiktiga mål är att flytta ut alla från aktivt gruvarbete och låta AI styra brytningen. Det kommer att bli möjligt men kräver stora investeringar och tid för implementering, säger Lawrence Hooey.

I framtiden kommer också de internationella samarbetena att öka för att göra utvecklingen effektiv på global nivå. Men sedan har varje land sina egna förutsättningar och rädslor. Därför kommer det att behövas nationella politiska beslut som gäller markanvändningen. Vissa metaller är det stor efterfrågan på och stor brist. Det är väldigt få länder som bryter dessa metaller som i folkmun kallas jordartsmetaller. Det är till exempel de metaller som används i batterier. Denna marknad har Kina i de nästan monopol på.

– Kritiska råmaterial är specialmetaller som bland annat används i batterier. De finns i Sverige och för att få utvinna dessa behövs juridiska och politiska beslut. Det kommer behövas stora mängder av dessa metaller i framtiden, inte minst för den gröna omställningen, avslutar Lawrence Hooey.

Den gröna omställningen eldar på efterfrågan på metaller.
ContiTech Conveying Solutions tillhandahåller en räcka med produkter och lösningar. Alltför en hållbar och effektiv gruvbrytning.

ContiTech Conveying Solutions är en del av Continental som har hållit ställningarna som ett innovativt företag så långt tillbaka som till 1871. Under årens lopp har bolagets arbete resulterat i en rad nya tekniklösningar som tagit samhällsutvecklingen till nya nivåer. Första patentet var 1875 och en innovation som skyddade hästens hov från skador och slitage. Sedan dessa har det blivit många patent bland annat på drivremmar, banbrytande gummitermos för varmt vatten, robusta slangar, transportband och inte minst de kanske mest kända gummidäcken som bär koncernens namn - Continental. Idag tillhandahåller Continental genom sina verksamheter ContiTech Conveying Solutions också innovativa produkter och helhetslösningar till gruvindustrin.

– Vi levererar både produkter och helhetslösningar till gruvindustrin. Digitalisering av våra helhetslösningar för transportband är en viktig del, säger Marcus Hennevelt som är försäljningschef på ContiTech.

Det är en hel radda av produkter som bolaget erbjuder till gruvindustrin såsom godsslangar, vibrationsdämpningar, slitageskydd med flaggskeppet är transportbanden, där är bolaget världsledande.

– Det är transportbanden som är vår mest framgångsrika produkt för gruvindustrin. Där har vi idag digitala lösningar för att säkerställa kvaliteten och logistiken. Vi har utvecklat special drönare för inspektioner av långa transportörer, transportband som kan vara alltifrån 10 km till 15 km långa, berättar Marcus Hennevelt.

Gruvbrytning har på senare tid kommit att bli en central politisk fråga, detta för att klara den politiska gröna omställningen. Det som vi behöver till bland annat bilbatterier och till energi ligger under jorden. Här handlar det om att göra brytningen med så liten påverkan som möjligt på miljön.

– Människan har gjort sig beroende av gruvbrytning, i annat fall får vi till exempel inte batterier till våra elbilar. Vi ser ett fortsatt stort behov av gruvbrytning, vi är beroende av materialet, säger Marcus Hennevelt.

Det industrin arbetar fokuserat med är att göra brytningen och det material som behövs så hållbart som möjligt. ContiTech Conveying Solutions utgör inget undantag.

– De krav vi har tagit på oss är betydligt strängare än de politiska mål som är uppsatta gällande hållbarhetsfrågor. Vi är en stor koncern med egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi samarbetar också med universitet och tekniska högskolor för nya hållbara lösningar och produkter. Det vi också fokuserar på är vad vi gör med uttjänta produkter som tjänat ut sin tid. Här kommer nya lösningar för återvinning, som är en viktig del i hållbarhetsarbetet, säger Marcus Hennevelt.Idag finns bolaget med sina produkter i de flesta välrenommerade gruvorna runt om i världen. I Sverige är LKAB och Boliden stora kunder.

Den gröna omställningen är som ljuv musik för hela den svenska gruvindustrin men samtidigt med detta paradigmskifte står det andra problem för dörren. Inte minst en orolig omvärld med kriget i Ukraina.

– Ryssland har varit en stor exportör av råmaterial till oss. Nu har vi fått hitta andra vägar precis som andra tillverkare fått göra. Det har gjort att råmaterialpriserna har exploderat och det har varit brist på material. Prisnivån har ökat med runt 30 till 40 procent i år och vi lever fortsatt med problemet med höga energikostnader, säger Marcus Hennevelt.

Detta är något som driver på priserna till slutkund. Dessutom har ContiTech en stor del av tillverkningen i Tyskland som medavbrutna gasleveranser från Ryssland fått en gigantisk elbrist.

– Det vi kan göra är att vara så duktiga att våra kunder ser ett mervärde i oss, att lägga tillverkning någon annanstans innebär ökade kostnader för transporter, just nu är det som att välja mellan pest och kolera, säger Marcus Hennevelt.

Men för svensk gruvbrytning ser det trots allt ljust ut. LKAB och Bolidens expansionsplaner är positiva och det pratas om återöppnande av tidigare nerlagda gruvor, något som borgar för en positiv framtid för ContiTech  Conveying Solutions.

– Gruvindustrin har hamnat i fokus och vi ser ljust på framtiden, avslutar Marcus Hennevelt.

Koncernen Continental är börsnoterat och har 200 000 anställda. Inom ContiTech finns 46 000 anställda, Conveying Solutions har 6000 anställda.

Nya krav på blyfrihet styr omställningen i produktionsprocessen av mässing. Med en egenutvecklad produktionsmetod, Aqua Nordic®, går det svenska Nordic Brass Gusum ett steg längre. Företagets blyfria mässing innehåller egenskaper som bidrar till en mer hållbar tillverkning och återvinning.

Mässing är ett material som är vanligt i heminredning, köksblandare och vattenkopplingar. Traditionellt blandas bly in i mässing för att göra metallen mer lättarbetad vid bland annat gjutning men också för att det är ett billigt legeringselement. Bly är dock ett problematiskt grundämne ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Därför har politiskt direktiv lagts om att bly ska fasas ut i mässingsprodukter.

– 2025 träder EU:s nya vattendirektiv i kraft. Det innebär att alla i Europa ska ha tillgång till samma vattenkvalitet. Under 2032 skall VVS installationer, men också transport av dricksvatten, vara helt blyfritt. Detta är en stor omställning för vår bransch. Branschen har också valt olika vägar för att möta kravet, säger Per-Eric Persson, produktchef på Nordic Brass Gusum.

Nordic Brass Gusum, som ligger fyra mil söder om Norrköping, grundades 1653 och är ett av Sveriges äldsta bruk. Hantverkskunskapen har överförts under 370 år till nya generationer bruksarbetare och i takt med tiden har även produktionstekniken utvecklats. Nu, under 2000-talet har företaget tagit fram en ny patenterad innovation - Aqua Nordic – en banbrytande produktionsmetod av blyfri mässing.

Kärnan i patentet ligger i att tillsättningen av bly har ersatts med keramiska partiklar som underlättar produktion av mässing vid smältning, gjutning och bearbetning. Företaget har också utvecklat en egen unik logistik kring återvinning av mässing.

– Vi har tänkt på hela återvinningscykeln. Bland annat kan vi återvinna och blanda mässingslegeringar utan att kunder behöver separera returmaterialet vilket normalt medför extra kostnader. 

Bearbetningsegenskaperna i vår mässingsprodukt ger dessutom mindre verktygsslitage vilket innebär att våra kunder kan bearbeta mässingen mer resurseffektivt, säger Per-Eric Persson.

Varje år tillverkar Nordic Brass 25 000 ton mässing där man använder 90 procent återvunnet material som till stor del transporteras med egna turbilar. Enligt Swiss Centre for Life Cycle Inventorie’s har företagets produktionsmetod sänkt CO2-utsläppen till 71 kg per ton mässing.

– Jämfört med våra konkurrenter i Tyskland och Italien som släpper ut 8 till 10 gånger mer CO2 per ton och konkurrenterna i Spanien och Turkiet som släpper ut 18 gånger mer så  har vi sänkt våra utsläpp avsevärt. Dessutom använder vi enbart miljöcertifierad el som i kombination med blyfri mässing ger fördelar både när det kommer till energiförbrukning och cykeltiden, säger Jörgen Lindbäck. Nordic Brass Gusum är den enda mässingstillverkaren norr om Berlin med Norden som sin största marknad. Volymen av den tillverkade mässingen som sker i Gusums fabrik motsvarar tre procent av den totala produktionen i Europa.

– Processen att ta fram vår tillverkningsmetod har tagit 10 år, vi var tidigt ute med att ta fram en egen patenterad metod som ännu ingen har lyckats kopiera. 

Även om vi slåss mot de stora drakarna om marknadsandelar i Europa så ser vi betydande möjligheter med att utöka leveranserna av miljövänlig mässing till nya marknader, säger Per-Eric Persson.

Ny banbrytande gruvteknik för radarsenorer ska göra framtidens gruvdrift säkrare och hållbarare. Bakom den prisbelönta innovationen står impactbolaget Radchat. Teknologin har tagits fram i samarbete med professorer och forskare på Chalmers och testas just nu inom gruvindustrin.

Radchats innovation inom radarteknik gör att sensorer på fordonens signaler kan riktas i önskad riktning. Dessutom kan information adderas genom att modulera signalerna via radarekon, detta görs med hög precision och tillförlitlighet i extrema miljöer, vilket inte varit möjligt tidigare.

– Vi har tillsammans med några av världens mest lovande forskare inom radarteknologi tagit fram en innovation som kan göra gruvor säkrare, smartare och mer kostnadseffektiva. Genom att addera information på radarekon så kan vi ge fordon möjligheten att inte bara se sin omgivning utan också höra den, man kan säga att vi tillför ytterligare ett sinne till fordonen. Detta kan vi göra med hög precision och tillförlitlighet i extrema miljöer, säger Lukas Crisp, vd på startup-företaget Radchat. 

Fordonets ”öron” manifesteras i form av ett smart material,  Reconfigurable Inteligent Surface, förkortat RIS. Brickan, inte större än ett kreditkort, förstärker signaler på redan existerande radarsenorer som gör att fordonet kan ta emot ytterligare kritisk information från sin omgivning.

–  Det enda som krävs är en enkel montering av brickan och en mjukvaruuppdatering av radarsensorn, säger Lukas Crisp.

Gruvindustrin står inför enorma utmaningar, samtidigt som samhället utvecklar ett allt starkare beroendeförhållande till den.

– Vi behöver utveckla fler hållbara lösningar som tillgodoser den växande kravbilden. Radchat är ett “impactbolag” som strävar mot att göra verklig skillnad, säger Lukas Crisp.

Innovationen testas nu i ett Vinnova-finansierat partnerskap inom gruvindustrin där bland annat gruvföretaget Epiroc deltar som industripartner.

– Utöver den GPS liknande funktionaliteten undersöker vi även om det också går att sätta brickan på en hjälm eller skyddsväst så att fordonet kan identifiera vad som finns runt det i en mörk och dammig miljö. Detta öppnar upp till möjligheten till autonoma fordon genom mer precis lokalisering och positionering samt objektidentifiering, förklarar Lukas Crisp. Radchat är ett bolag att ha på radarn. Tidigare i år vann de Swedish Mining Innovations pitchtävling och utsågs till en av Sveriges bästa idéer för hållbar gruvindustri. De kom även nyligen med i inkubatorn CampX by Volvo Group.

– Vi ser positivt på framtiden och vill se mer kollaboration i gruvindustrin. Men vi är också öppna för att utforska olika typer av samarbeten som inom tillexempel logistik och hamnar där vi ser att autonoma fordon kommer bli en självklarhet i framtiden, Vi är alltid öppna för att utforska olika typer av samarbeten för att tillsammans bygga en bättre värld, avslutar Lukas Crisp.

Marcus Johansson Prakt är vd för Quartiers Properties AB med verksamhet i Spanien, där bolaget utvecklar bostäder och hotell.
– Just nu säljer vi ett projekt med 100 lägenheter och inom kort kommer vi att lansera ytterligare ett projekt om 60 nya lägenheter i lyxsegmentet. Utöver det driver vi och utvecklar vi hotell. Vårt hotell Boho Club Marbella som vi äger och driver blev 2021 utsedd till Spaniens bästa boutiquehotell i lyxsegmentet, berättar Marcus Johansson Prakt som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som väljer att flytta till Spanien. Själv har han bott i flera olika länder som Kanada och Frankrike.

Vilka är de vanligaste frågorna från personer som funderar på att flytta utomlands? 
– Självklart praktiska frågor avseende skola, ekonomi, skatt och administration som många gånger inte fungerar lika smidigt som i Sverige. Vi får dock också ofta frågor om det sociala. Min erfarenhet från att bo på platser dit många andra också har flyttat är att det finns en stor öppenhet att lära känna andra och ta kontakt. Är man nyfiken, social och öppen är det ofta mycket enkelt att skapa vänner.

 Vad är största fördelen med en utlandsflytt?
– Helt klart att det ger nya perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Det har berikat mitt liv och jag tror det är den viktigaste slutsatsen. Sedan kan det vara enskilda faktorer som driver olika människor. 

 Varför är det så intressant att flytta till Marbella just nu?
– Vi är verksamma på den spanska solkusten och främst i Marbella, och vi har sett ett mycket stort och fortsatt ökat intresse de senaste åren. Marbella erbjuder en annan vardag än den man har i Sverige, skolor, restauranger med mera. Detta med mycket hög kvalitet. Nu finns en allt större grupp människor som bor i Marbella året runt. Tidigare var klimatet en stor bidragande faktor men bara klimatet räcker oftast inte för en flytt. Numera kan man ha en mycket bra vardag  i Marbella och samtidigt njuta av klimatet. 

 Vad har du för tips till personer som funderar över en flytt till ett annat land? 
– Gör en vardagsplan innan du flyttar för du kommer att få en vardag även här. Alla har olika förutsättningar. Om du har ekonomin och inte heller vill arbeta så är det viktigt att fundera på vad du ska göra istället. Om du behöver jobba måste du också planera för det och ha en plan för arbete. Många kan idag jobba på distans  men inte alla. Har du barn bör även deras vardag planeras med skolor, aktiviteter med mera. Lyckligtvis finns goda förutsättningar för allt detta i Marbella. 

 Sist men inte minst, glöm tron på att kontakt med myndigheter, elbolag, köpprocess av bostad med mera ska fungera på samma sätt som i Sverige. Gör dig redo mentalt på att dessa processer fungerar annorlunda. Men om man är förberedd fungerar det oftast mycket bra för de flesta. Våga fråga vänner och bekanta som gjort resan före dig. 

Det är valår. Vi står inför uppgifter att minska segregation och att säkra vår framtida livsmiljö. I detta har samhällsbyggnadssektorns digitalisering och BIM en viktig roll.

Börsnoterade fastighetsbolaget Stendörren växer både inom och utanför den svenska landsgränsen. Tidigare var fastighetsbeståndet fokuserat till Stockholm och Mälardalen men på senare tid har Stendörren också etablerat sig med fastigheter i Västsverige, Helsingfors-, Köpenhamns- och Osloregionerna. Detta genom förvärv.

 Stendörren förvaltar, utvecklar och förvärvar fastigheter för lager, logistik och lätt industri. I vissa av de mer urbana lägena driver dessutom bolaget ändring av detaljplan från verksamhetsändamål till bostadsändamål, för egen utveckling och förvaltning av bostäder. All förvaltning och utveckling av fastigheter genomsyras av ett hållbarhetstänk. Fastighetsbeståndet har successivt vuxit och är idag värderat till cirka 12,4 miljarder kronor. 

 Förutom runt 800 000 kvm uthyrningsbar yta har bolaget cirka 650 000 kvm byggrätter – detta i attraktiva markområden som ligger uteslutande i den heta Stockholmsregionen. 
– Mark med byggrätter är en knapp resurs i hela fastighetsbranschen. Speciellt i storstadsområdena. Men med våra byggrätter kan vi fortsatt expandera kraftigt inom befintligt bestånd som vi redan äger, säger Erik Ranje, vd för Stendörren.

 Nybyggnation sker på fastigheter där det idag inte står några byggnader alls, men också genom förtätning, det vill säga ytterligare byggnader uppförs på fastigheter där det redan står byggnader men där exploateringsgrad är låg.

En ny inriktning för bolaget är bostadsutveckling, som idag sker genom att man konverterar industri- och logistikfastigheter till bostadsområden.
– I takt med att staden växer finns det urbana lägen som över tid blir mer attraktiva för bostäder. Så har till exempel Lugnets industriområde i Stockholm utvecklats till det attraktiva bostadsområdet Hammarby Sjöstad, säger Erik Ranje. 

Att ändra detaljplanen för annan användning från industri till bostäder för egen utveckling och förvaltning är en mycket lönsam affär för Stendörren.
– Konverteringen innebär också att att det försvinner kvadratmeter inom verksamhetsfastigheter vilket gör att utbudet av dessa typer av lokaler minskar och därmed ökar hyrorna för verksamhetsfastigheter, säger Erik Ranje. 

 För Stendörren innebär det lägre utbudet och den större efterfrågan att bolaget vid omförhandling av hyrorna i slutet av avtalstiden kan höja dessa med i snitt 20 till 25 procent.– Detta är en underliggande strukturell tillväxtfaktor för verksamhetsfastigheter i urbana lägen, konstaterar Erik Ranje.

 Fastighetsbolaget Stendörren bygger också nya verksamhetslokaler på nya områden. Idag har bolaget fyra sådana under byggnation. En logistikanläggning i Stockholm Syd i Södertälje och en i Brunna i västra Stockholm. Ytterligare två byggnader för lätt industri är under uppförande i Uppsala och Västerås.

 Över tiden skruvas byggtakten upp och flera projekt har redan fått bygglov och är i planeringsstadiet. Förutom detta har bolaget lagt en plan för geografisk expansion genom att köpa fastigheter i storstadsområdena Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
– Vår plan är att dra nytta av urbaniseringstrenden i storstäder i Norden och även av den ökade e-handeln. Här brukar man säga att en spenderad e-handelskrona kräver tre gånger så stor logistikyta mot en spenderad krona i en vanlig butik. Därför ser vi att efterfrågan på logistikytor ökar, särskilt i urbana och stadsnära lägen, säger Erik Ranje.

Under senare år har vi sett en strukturförändring i våra städer. Utbudet har förändrats och den stora frågan kring innehållet i framtidens stadskärnor återkommer ständigt. Fastighetsägarnas rapport Cityindex Insikt 2022 presenterar ett par helt nya framtidsinsikter och sex olika strategier för ett rikare stadsliv.

En kvantitativ sambandsanalys visar att branschbredd och kultur är nycklar för ett rikare stadsliv. Rapporten visar att stadskärnor med stor branschbredd lockar fler besökare. För varje ny bransch som etablerar sig i stadskärnan ökar besöksflödena med 1-2 procent. Kultur gynnar staden av flera anledningar. Teatrar, biografer och gallerier förlänger stadens öppettider vilket leder till mer liv och rörelse, trivsel och ökad trygghet. I små och medelstora städer är den ekonomiska effekten tydlig, där ökar omsättningen i stadskärnan med i genomsnitt 4,3 procent när en ny typ av kulturverksamhet etablerar sig.

 Resultaten stöttas av rapportens kvalitativa analys, som utgår från goda exempel på hur vi kan tänka för att skapa förutsättningar för ett rikare stadsliv. Utöver branschbredd och kultur är det viktigt att nischa och konceptualisera, skapa synergier med goda grannar, göra plats för utbildning och framför allt sätta mänskliga behov och önskemål i fokus. Rapporten innehåller exempel från hela landet med bokhandlare som erbjuder ost från delikatessbutiken vägg i vägg, second hand-butiker som anpassar utbud och öppettider efter kundernas rörelsemönster i kvarteret och bibliotek som delar lokaler med en saluhall. 

 Vi ser att det unika och identitetsskapande kommer ta en allt större plats. Därför blir kunskap om stadens besökare, invånare och arbetande alltmer relevant. Vad vi vill, värdesätter och konsumerar kommer att ange riktningen för framtidens stadskärnor. Städer är i ständig förändring, det är en förutsättning för dess överlevnad. Men idag sker förändringarna allt fortare och förmågan till omställning, flexibilitet, lyhördhet och innovation blir avgörande. Därför behöver städerna satsa på framtagandet av stadslivspolicy, som tar ett helhetsperspektiv på stadens utbud, som omfamnar ett brett spektrum av verksamheter och branscher samt sätter människan i centrum för besöksanledningar och flöden.

Helena Olsson,
Expert inom stadsutveckling hos Fastighetsägarna

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på branschens behov av digitalisering. Kostnaderna är för höga och projekten svåra att driva på ett effektivt sätt. Alla aktörer behöver ta till sig nya verktyg och arbetsmetoder om de ska kunna leva upp till hållbarhetsmålen, vara kostnadseffektiva och samtidigt leverera med hög kvalitet och säkerhet. Beställare och fastighetsförvaltare måste vara drivande och ta ledningen i detta förändringsarbete. 

 Vad skulle du säga är branschens största utmaningar just nu?
– En stor utmaning är att säkerställa kvaliteten i stora och komplicerade projekt. För att uppnå det måste man jobba med styrande dokument och bygga standardiserat. Branschen har en tendens att eftersträva det unika hela tiden, men nu när kostnaderna eskalerar tvingas entreprenörer och projektörer att tänka om. Standardiseringen syftar inte till att allt ska se likadant ut. Det rör sig i stället om en standardisering på funktionell nivå som ger arkitekter och projektörer stöd och värdefull input. Med digitalisering och standardisering på rätt nivå kan vi bygga bättre och billigare.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen bidrar till effektivare processer och levererar värde till kunderna. I dag är digitaliseringen i branschen suboptimerad genom att alla digitaliserar var för sig. Den behöver i stället ske gemensamt och ledas av fastighetsförvaltarna. Vi på Projtools kan hjälpa till med såväl BIM- som informations- och digitaliseringssamordning. De aktörer som blir först med att förenkla sina processer kan lättare hävda sig i konkurrensen.

Vilken är den viktigaste frågan i branschen som ni jobbar med just nu?
– Att bara nämna en fråga kan vara knivigt. Vi jobbar med att höja branschens anseende riktat mot säkrare bostadsaffärer med konsumenten i fokus. Likaså jobbar vi inom FMF med att höja kompetensnivån hos våra medlemmar och medlemsföretag inte minst vad det gäller juridisk kompetens och rådgivning där vi också sedan snart två år erbjuder fördjupad juridisk rådgivning med hög tillgänglighet och konsulter som är specialiserade. Vi finns dessutom representerade på högskolorna och är till del också bollplank vad det gäller den reviderade utbildningsplan som kommer att implementeras hos lärosätena för framtidens fastighetsmäklare.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Marknadsläget i sig ställer fastighetsmäklarföretagen inför nya utmaningar. Troligen kommer vi se färre överlåtelser under en övergångsperiod och redan idag är den svenska fastighetsmäklaren tämligen hårt utsatt när det kommer till konkurrens och intjäningsmöjligheter parallellt med att företagen får färre intäkter och högre kostnader p.g.a längre säljcykler. Det är givetvis branschens önskan att konsumenterna förstår att detta behöver leda till att provisionsnivåerna ses över och att kostnaden för en engagerad mäklare skall leda till avslut och en för konsumenten såld bostad.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Konsumenterna och ett alltmer digitaliserat samhälle generellt ställer nya krav på fastighetsmäklarkåren att vara rörliga och tillgängliga och här kommer digitaliseringen väl till pass. Generellt ökar det också möjligheten att skapa fler affärsmöjligheter och inte sällan väljs fastighetsmäklaren utifrån dessa perspektiv. Dock kan t ex. inte digital signering helt användas när det kommer till avtal då lagrummet per idag inte ger dessa öppningar eller möjligheter men där vi hoppas på förslag till lagändringar för att möta framtidens behov.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på hur fastighetsföretag kan börja arbeta utifrån ett livscykelperspektiv genom Building Lifecycle Management. Om branschens aktörer börjar tänka mer som tillverkningsindustrin, blir det lättare att automatisera och effektivisera processerna. De måste bli bättre på att ställa krav, både som byggherrar och förvaltare. Här kan digitala BIM-modeller ge värdefull information. Det är också viktigt att koda allt material för att undvika ineffektiva processer. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Det skapas numera så otroligt mycket information när man bygger om och bygger nytt. Att förstå hur man ska använda denna är avgörande. Av den totala produktionskostnaden brukar 8-10 % läggas på projektering, medan nästan ingenting läggs på att definiera hur byggnader ska användas. Branschen måste inse att byggdata är en resurs som kan bidra till en effektivare förvaltning.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– IOT-teknik med beteendesensorer är nyckeln till en ökad förståelse för hur byggnader och olika rum används. Den hjälper förvaltare att bättre dra nytta av till exempel kontorslokaler och undersökningsrum i sjukvården. Informationen kan också användas för att fördela om resurser i det befintliga fastighetsbeståndet i stället för att bygga nytt.

Nawar Toma är grundare och vd för skyddsutrustningsföretaget Guardio. Bolaget är först i världen med en Mips-arbetshjälm som kan reducera risken för hjärnskador vid olyckor. Hjälmen har också ett kretskort implementerat där det går att lagra information.
– Om någon skadar sig på en byggarbetsplats läser telefonen av innehållet i hjälmen. Då får man fram den information som användaren själv valt att lagra, som till exempel närmaste anhörig och kontaktuppgifter, mediciner med mera. Med kretskortet i hjälmen är det också enklare för akutsjukvården med ambulans att få korrekt position till olycksplatsen, säger Nawar Toma. 

Hur ser byggbranschen på arbetsmiljö och säkerhet idag jämfört med förr?
– Jämfört med för några år sedan så pratar man mer ergonomi och helhet idag. På de större företagen försöker man numera få till en helhet av de arbetsskydd som behövs. Idag tänker man mer utanför prislapp och nöjer sig inte bara med EN-
standard. Man ser till helhet och funktion. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen gällande säkerhet och arbetsmiljö?
– Det är en extremt konservativ bransch, det tar lång tid för branschen att anamma ny teknik. När jag föreläser för byggbranschen brukar jag ta Apple som exempel. När Apple släpper en ny produkt är det kö till att få köpa den. Så är det inte i byggbranschen. När någon släpper till exempel en ny innovativ skruvdragare som vibrerar och låter mindre, eller en ny hjälm med högteknologiskt innehåll som ger bättre skydd så tenderar ändå användaren att välja de gamla föråldrade produkterna som är sämre för hälsan och säkerheten. 

Hur löser man dessa utmaningar?
– För vår del är nyckeln utbildningar som ökar kunskap och medvetande. Vi medverkar till detta. Bland annat genom att utforma  byggbranschens säkerhetspark i Märsta, där byggföretagen ger anställda utbildning i säkerhet. Vi är också med i organisationen ”Håll nollan” som har visionen att noll personer ska dö av olyckor på sina arbetsplatser. Vi arrangerar varje år en egen arbetsmiljökonferens där vi bjuder in företagens arbetsmiljöingenjörer. Vi utbildar i ämnen som teknologi och forskning inom de produktområden vi är verksamma. Men vi försöker också få in en helhet där vi exempelvis har föreläsare inom psykosocial stress och hur detta påverkar arbetsplatssäkerhet.