Att Cementa får fortsätta tillverka cement på Gotland är avgörande för Sverige och hela bygg- och anläggningsbranschen. Dagens tillstånd löper ut vid årsskiftet. Ansökan om ett nytt 4-årigt tillstånd ligger nu hos Mark- och Miljödomstolen. Det finns dock myndigheter som vill avvisa eller avslå ansökan. Catharina Elmsäter-Svärd, före detta infrastrukturminister numera vd för branschorganisationen Byggföretagen, är djupt bekymrad Utan cement stannar Sverige, osäkerheten ger en klump i magen för byggbranschen. 

Text: Karin Bångman
Foto: Pressbild Byggföretagen

Den svenska byggbranschen befinner sig i en motsägelsefull situation. Den ena sidan har ett stort behov att rusta och bygga infrastruktur, bostäder och göra stora klimatinvesteringar. Den andra sidan har post-pandemin och Rysslands krig i Ukraina förorsakat material- och råvarubrist som fått byggpriserna att skena. Det får beställare och investerare att tveka, med en inbromsning i branschen och ett ökat antal konkurser som följd.

– Branschens utmaningar är de höga priserna på material, om man ens får tag i det som behövs. Vi ser att investeringar skjuts upp och fler drar i nödbromsen. Att kapa kostnader inom bygg är önskvärt, men marginalerna är redan små, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Omständigheter som kriget i Ukraina, ekonomisk oro eller fartyg som fastnar i Suezkanalen, är något branschen drabbas av och är svåra att påverka. Däremot, nationella problem som skapar stor osäkerhet, exempelvis Cementas möjlighet till fortsatt produktion av cement på Gotland, borde vara högt prioriterad av riksdag och regering. Lösningen måste vara tydlig före årsskiftet då Cementas nuvarande tillstånd löper ut.

– Om inte Cementa får ett förnyat tillstånd stannar inte bara byggbranschen, det påverkar Sveriges sårbarhet och beredskap i tider när Försvarsmakten skalar upp samt riskerar industrins pågående gröna omställning och försvårar byggandet av viktig energiförsörjning, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Redan innan medlemskap i Nato, som i sig kräver upprustning av det svenska försvaret, finns behov av fortifikationsexempel som skyddsrum och nya byggnader. Då behövs cement som för det mesta inom byggbranschen.är förutsebara, smidigare och betydligt snabbare.

Byggbranschens förmåga speglar också välbefinnandet för svensk ekonomi och för samhället i stort enligt Byggföretagen.

– För att människor ska må bra måste de ha någonstans att bo, ha ett jobb och kunna ta sig däremellan. Det vi gör är att bygga och rusta bostäder och infrastruktur. När byggbranschen, som står för ca 11 % av BNP, går bra är det positivt för svensk ekonomi och för medborgarna, säger Catharina Elmsäter-Svärd och pekar på tre faktorer som just nu har påverkan på branschen:

1. Stigande priser på grund av råvaru- och materialbrist som i sin tur beror på pandemin och kriget i Ukraina.

2. Osäkerheten runt Cementas tillstånd att fortsätta efter årsskiftet.

3. De kraftigt ökade drivmedels- och elpriserna.

Byggföretagen efterfrågar politiska reformer som direkt eller indirekt stödjer byggbranschen. När det gäller politiska reformers möjligheter är det något som Byggföretagens vd har erfarenhet av då hon själv har ett förflutet inom politiken bland annat som infrastrukturminister i Reinfeldts regering. Hon vet att politik kan göra skillnad.

– Vi har haft åtta år utan större reformer för vår bransch. Det politiska läget med ”hoppande majoritet” har inte underlättat. Det behövs brett politiskt grepp för att säkerställa att det finns elförsörjning, såväl effekt som kapacitet, till konkurrenskraftigt pris året om. Klimatomställningen kräver el, när vi bygger smarta hållbara samhällen och när transportsystemet elektrifieras, till och med för arbetsmaskinerna på byggena, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen vill också se en bred politisk reform som ger finansieringsmöjligheter för den som behöver en bostad, så att de som behöver ska ha möjlighet att efterfråga och bostadsutvecklare kunna bygga, oavsett upplåtelseform.

– Ett större grepp så att människor kan skaffa sig en bostad i livets olika skeden. Även för den som inte har kontakter, kontanter och kapital. Det behövs exempelvis startlån för den som är ny på bostadsmarknaden, och att det skärpta amorteringskravet avskaffas. Idag ska man både ha stor kontantinsats och klara extra amorteringar samt bankernas kalkylränta. Detta sammantaget omöjliggör för många unga vuxna att komma in på bostadsmarknaden, säger hon.

En annan utmaning för Byggföretagens medlemmar är brottsligheten med stölder inom byggsektorn. Detta är också en viktig valfråga – den ökade kriminaliteten. Det visar SOM-institutets barometer från april i år. 

– Det stjäls för miljarder i vår bransch. Företagen gör allt vad de kan för att skydda sig men stölderna ökar ändå. Det kan inte enbart vara företagens ansvar. Stölderna är något som kostar mycket pengar, tar tid i anspråk, och kan i slutänden påverka slutkonsumenten.

Men trots de många orosmoln som de senaste åren tornat upp i byggbranschen så är Catharina Elmsäter-Svärd optimistisk inför framtiden. Sverige behöver fler fastigheter och bostäder som rustas och byggs liksom infrastruktur runt om i landet. För den som utbildar sig inom bygg- och anläggningssektorn finns goda framtidsutsikter.  

– Byggbranschen är bra för framtida jobb, det behöver alltid rustas och byggas i Sverige. Det är bara att titta på behoven för vatten och avlopp i kommunerna, klimatinvesteringar för ny elförsörjning, stora industrisatsningar i den gröna omställningen. Sedan har vi vägar, hamnar och järnvägar som behöver rustas.

Det är en rolig och kreativ bransch att arbeta i och det finns så otroligt många varierande och utvecklande arbetsuppgifter. I takt med ökad digitalisering i branschen kan känslan av ”Sim City” göras på riktigt, inte bara som ett spel, avslutar Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation med knappt 4000 medlemmar i bygg- och anläggningssektorn och ingår i organisationen Svenskt Näringsliv.

Nya krav på blyfrihet styr omställningen i produktionsprocessen av mässing. Med en egenutvecklad produktionsmetod, Aqua Nordic®, går det svenska Nordic Brass Gusum ett steg längre. Företagets blyfria mässing innehåller egenskaper som bidrar till en mer hållbar tillverkning och återvinning.

Mässing är ett material som är vanligt i heminredning, köksblandare och vattenkopplingar. Traditionellt blandas bly in i mässing för att göra metallen mer lättarbetad vid bland annat gjutning men också för att det är ett billigt legeringselement. Bly är dock ett problematiskt grundämne ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Därför har politiskt direktiv lagts om att bly ska fasas ut i mässingsprodukter.

– 2025 träder EU:s nya vattendirektiv i kraft. Det innebär att alla i Europa ska ha tillgång till samma vattenkvalitet. Under 2032 skall VVS installationer, men också transport av dricksvatten, vara helt blyfritt. Detta är en stor omställning för vår bransch. Branschen har också valt olika vägar för att möta kravet, säger Per-Eric Persson, produktchef på Nordic Brass Gusum.

Nordic Brass Gusum, som ligger fyra mil söder om Norrköping, grundades 1653 och är ett av Sveriges äldsta bruk. Hantverkskunskapen har överförts under 370 år till nya generationer bruksarbetare och i takt med tiden har även produktionstekniken utvecklats. Nu, under 2000-talet har företaget tagit fram en ny patenterad innovation - Aqua Nordic – en banbrytande produktionsmetod av blyfri mässing.

Kärnan i patentet ligger i att tillsättningen av bly har ersatts med keramiska partiklar som underlättar produktion av mässing vid smältning, gjutning och bearbetning. Företaget har också utvecklat en egen unik logistik kring återvinning av mässing.

– Vi har tänkt på hela återvinningscykeln. Bland annat kan vi återvinna och blanda mässingslegeringar utan att kunder behöver separera returmaterialet vilket normalt medför extra kostnader. 

Bearbetningsegenskaperna i vår mässingsprodukt ger dessutom mindre verktygsslitage vilket innebär att våra kunder kan bearbeta mässingen mer resurseffektivt, säger Per-Eric Persson.

Varje år tillverkar Nordic Brass 25 000 ton mässing där man använder 90 procent återvunnet material som till stor del transporteras med egna turbilar. Enligt Swiss Centre for Life Cycle Inventorie’s har företagets produktionsmetod sänkt CO2-utsläppen till 71 kg per ton mässing.

– Jämfört med våra konkurrenter i Tyskland och Italien som släpper ut 8 till 10 gånger mer CO2 per ton och konkurrenterna i Spanien och Turkiet som släpper ut 18 gånger mer så  har vi sänkt våra utsläpp avsevärt. Dessutom använder vi enbart miljöcertifierad el som i kombination med blyfri mässing ger fördelar både när det kommer till energiförbrukning och cykeltiden, säger Jörgen Lindbäck. Nordic Brass Gusum är den enda mässingstillverkaren norr om Berlin med Norden som sin största marknad. Volymen av den tillverkade mässingen som sker i Gusums fabrik motsvarar tre procent av den totala produktionen i Europa.

– Processen att ta fram vår tillverkningsmetod har tagit 10 år, vi var tidigt ute med att ta fram en egen patenterad metod som ännu ingen har lyckats kopiera. 

Även om vi slåss mot de stora drakarna om marknadsandelar i Europa så ser vi betydande möjligheter med att utöka leveranserna av miljövänlig mässing till nya marknader, säger Per-Eric Persson.

Beskriv Swerim och kort vad ni gör?
Swerim är ett tämligen nytt metallforskningsinstitut som bildades 2018 i samband med att två institut slogs ihop – Mefos och 70 procent av KIMAB. Poängen med sammanslagningen var att samla kompetensen inom metallforskning över hela värdekedjan, från gruva till färdig produkt, under ett och samma tak. När metallindustrin nu är inne i en stor transformation för att klara klimatmålen är vår roll att vara en kompletterande samlingsresurs i detta arbete. Förutom forskning och tekniklösningar erbjuder vi viktiga forskningsnätverk såväl nationellt som internationellt samt goda kontakter med offentliga finansiärer. 

Hur går era tankar om stålindustrin och hur förhåller ni er till den?
Den svenska stål- och metallindustrin är forskningsintensiv och har därmed också ett högt kunskapsinnehåll vilket innebär att man generellt levererar högt förädlade produkter jämfört med resten av världen. Detta gör oss världsledande inom många produktsegment. Omställningen kräver ökade resurser för att vi ska klara de högt uppsatta målen mot en klimatneutral och hållbar konkurrenskraftig industri. Den omställningsplan som nu ligger är väldigt offensiv och innebär att stora delar av gruv- och metallindustrin kommer att nå målen långt före 2045. Swerim bidrar till omställningen med hjälp av forskningsresurser och teknisk kunskap.

Vad tror du om stålindustrins framtid?
Branschen genomgår de facto en nyindustrialisering, vilket är en enormt stimulerande utmaning. Med den samlade kunskapen ur ett värdekedjeperspektiv och gynnsamma nationella förutsättningar i form av grön el, malmfyndigheter, och med den långa tradition som finns är det en unik möjlighet för Sverige som nation att ytterligare stärka sitt grepp som ledande nischproducent inom stål- och metallindustrin. Så framtiden ser ljus ut.

Vilka är branschens största utmaningar och hur kan de lösas?
Tillståndsprocesserna, utbyggnaden av elproduktion och eldistribution är tre stora utmaningar som ligger på politikernas bord. För att klara transformationen krävs även stora åtgärder för att klara kompetensförsörjningen. Här måste samverkan ske mellan industri, universitet, institut och samhället för att hitta medarbetare till allt från skola, sjukhus, restauranger till gruv- och stålindustri. Swerim kommer in som en viktig aktör då vi liksom högskolorna kan bidra med en del av kompetensförsörjningen av högkvalificerad arbetskraft, men det kommer också krävas rekrytering utanför Sveriges gränser.

Ibland ser man inte skogen för alla träd. Bergmaterialindustrin har råkat ut för något liknande, där många inte ser vilken avgörande roll som bergmaterial har i vårt samhällsbygge. Bergmaterial används överallt.

– Bergmaterialhantering är i mångt och mycket en regional fråga. Eftersom bergmaterial är tungt och därmed resurskrävande att transportera så transporteras materialet i allmänhet sällan längre en ett par mil. Det finns idag i Sverige cirka 1 200 täkttillstånd för berg och grus. Det är orimligt att transportera materialet längre utifrån ett kostnads- och miljöperspektiv. Bergmaterialindustrin står därmed i diametral motsats till exempelvis gruvindustrin, som ofta exporterar sina råvaror globalt, säger Mårten Sohlman, vd på Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, en branschorganisation för producenter och leverantörer av bergmaterial samt branschens underleverantörer.

Ett essentiellt byggmaterial som alltid efterfrågas 
Bergmaterial behövs i princip till alla typer av byggprojekt. Betong och asfalt består exempelvis till ca 90 procent av just bergmaterial. I Sverige är tillgången på bergmaterial generellt sett god, mycket tack vare vår berggrund som till stor del består av granit och gnejs. Tillgången till bergmaterial av god kvalitet varierar dock i olika delar av landet. En utmaning för branschen är att det i dagsläget är i stort sett omöjligt att få bergtäktstillstånd nära storstadsregionerna, trots att det är där det byggs som mest. Bergmaterial är ett essentiellt byggmaterial som alltid kommer att efterfrågas, oavsett konjunkturutveckling och framtidsprognos. Nu går branschen mot en ökad automatisering och effektivisering.

Jättepotential för mer cirkulära flöden Bergmaterialbranschen står fullt ut bakom Sveriges klimatmål att bli fossilfritt till 2045 och att uppnå en halverad klimatpåverkan till 2030. För att nå hållbarhetsmålen fokuserar SBMI på att öka andelen fossilfria produktionsprocesser, främst genom att öka elektrifieringsgraden samt att öka andelen cirkulär materialförsörjning.

– Det finns en jättepotential att öka bergmaterialindustrins cirkulära materialflöden. Samtidigt står vi inför stora regelhinder. Alla samhällsaktörer är positivt inställda till ett mer cirkulärt samhällsbyggande men prövnings- och tillståndsmyndigheter vet inte alltid hur de ska jobba för att främja detta. Här krävs ett rejält omtag, säger Mårten Sohlman.

Miljötillståndshanteringen skapar osäkerhet i branschen
En utmaning i branschen och en bromskloss för dess hållbarhetsarbete och expansion är definitivt den nuvarande miljötillståndshanteringen. Bergmaterialindustrin är en av samhällets mest miljötillståndsintensiva branscher. Bergmaterialföretagen lägger mycket resurser på att hålla sig uppdaterade kring rättspraxis som berör branschens miljötillstånd. Det senaste årets samhällsdebatt kring miljötillståndsfrågan präglas av den uppmärksamhet som getts de miljöprövningar som Cementa AB och LKAB genomgår.

Dessa prövningar illustrerar tydligt behovet av en robust och rättssäker hantering av samhällets miljötillstånd.

Bergmaterialbranschen är en av de branscher som har störst flöde av miljöprövningar med ett hundratal prövningar per år. Oförutsägbarheten i att inte veta om ett tillstånd i slutänden kommer att kosta en eller sju miljoner kronor eller om det kommer att ta ett eller tre år att få det tär på och skapar osäkerhet i branschen.

Mårten Sohlman betonar att miljöprövningsfrågan i slutänden är en samhällsfråga eftersom det i förlängningen hotar tillgången till bergmaterial.

–Effektivare miljtståndsprocesser är nödvändigt för att främja omställningen till fossilfrihet och till ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhällsbyggande. Bergmaterialindustrin är en av de tjugotvå branscher som tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Utdragna miljötillståndsprocesser med oförutsägbart utfall identifieras som en av de största utmaningarna för branschens klimatomställning, säger Mårten Sohlman.

Statlig utredning ska förenkla miljötillståndsprövningen 
En tydlig trend är att omfattningen av miljötillståndsprocesserna ökar, utredningskraven ökar, och villkoren i branschens tillstånd blir alltmer detaljerade. Många företagare i bergmaterialbranschen upplever att miljötillståndsprocessen präglas av långa beslutstider, oförutsägbarhet och omfattande utredningar utan motsvarande miljönytta.

– Det finns en jättepotential att öka bergmaterialindustrins cirkulära materialflöden. Samtidigt står vi inför stora regelhinder. Alla samhällsaktörer är positivt inställda till ett mer cirkulärt samhällsbyggande men prövnings- och tillståndsmyndigheter vet inte alltid hur de ska jobba för att främja detta. Här krävs ett rejält omtag, säger Mårten Sohlman.

Fakta
SBMIs uppgift är att samla och stärka svensk bergmaterialindustri, att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen i branschrelaterade och näringspolitiska frågor samt att företräda medlemmarna i frågor av gemensamt intresse inför statsmakt, myndigheter, andra organisationer, internationella organ och allmänhet.

Att minska betongens klimatpåverkan är en av betongindustrins främsta fokusfrågor just nu. Betongbranschens målsättning på kort sikt är att koldioxidutsläppen från betong till husbyggnad ska minska kraftigt och nå en halverad klimatpåverkan inom fem år. 2045 siktar man på att all betong ska vara klimatneutral. 

Under de senaste årens högkonjunktur har byggtakten generellt sett varit hög i Sverige. Samtidigt är det ett välkänt faktum att byggbranschen står för drygt 20 procent av landets samlade koldioxidutsläpp. I vissa konstruktioner och byggnadsdelar kan betongen ersättas av andra material som stål eller trä, men i många konstruktioner är betong det enda material som kan tillgodose kvalitets-och beständighetskraven.

All betong ska vara klimatneutral år 2045 
Betong är och förblir med andra ord ett oumbärligt material för byggbranschen. Framställningen av betong bidrar naturligtvis till byggbranschens klimatpåverkan. En av de absolut viktigaste fokusfrågorna för Svensk Betong just nu är därför att på olika sätt minimera betongens klimatpåverkan. Genom ett aktivt utvecklingsarbete har klimatpåverkan från svensk betong hittills minskat med cirka 20 procent och i vissa fall ännu mer.

– Vi arbetar utifrån en färdplan för klimatneutral betong, där huvudmålsättningen är att all betong ska vara klimatneutral år 2045. 2030 ska klimatneutral betong finnas tillgängligt på marknaden och 2023 ska man ha nått en halverad klimatpåverkan för betong- och huskonstruktioner. Det sistnämnda målet har vi nått redan idag eftersom klimatförbättrad betong redan finns på marknaden, säger Malin Löfsjögård, vd på branschorganisationen.

Få fler att välja klimatsmart betong
Cement är en central ingrediens i betong, den står för drygt 90 procent av betongens klimatpåverkan. I den klimatförbättrade betongen har man satsat på att ersätta delar av cementen med alternativa bindemedel med lägre klimatpåverkan. En utmaning är att få fler att välja ett mer klimatsmart betongalternativ. Svensk Betong sprider därför kunskap om klimatsmart betong till arkitekter, konstruktörer, projektörer och byggherrar. Ytterligare en utmaning är att öka andelen återbrukad betong i den svenska byggsektorn.

–Betong är ett beständigt material med en genomsnittlig livslängd på minst 100 år och ofta betydligt längre än så. Det är därför fullt möjligt att återanvända betongelement och andra byggnadsdelar av betong när ett hus exempelvis ska rivas. Just nu talar man mycket om återbruk och cirkulär ekonomi i byggbranschen, men för att minska andelen jungfruligt material och samtidigt minimera klimatpåverkan krävs att fler går från tanke till handling genom att öka användningen av återbrukad betong, säger Malin Löfsjögård.

Olika betongtyper i en och samma fastighet
Många projekt och satsningar som ska minska betongindustrins klimatpåverkan pågår. Cement- och betongtillverkare strävar kontinuerligt efter att optimera sina recept. 

På senare år har det också blivit allt viktigare att rätt typ av betong används på rätt plats. Tidigare använde man ofta samma betongtyp i en hel fastighet, oavsett konstruktionsdelarnas varierande kravställning. Numera blir det allt vanligare att man använder olika typer av betong med varierande klimatavtryck i en och samma fastighet.

Föreningen Svensk Betong är en branschorganisation för företag som tillverkar fabriksbetong, utövar betongpumpning samt företag som tillverkar och/eller monterar betongprodukter. Svensk Betong stärker medlemsföretagens konkurrenskraft och marknadsförutsättningar, bland annat genom utbildning och genom att stödja forskning och utveckling på betongområdet.

Marcus Johansson Prakt är vd för Quartiers Properties AB med verksamhet i Spanien, där bolaget utvecklar bostäder och hotell.
– Just nu säljer vi ett projekt med 100 lägenheter och inom kort kommer vi att lansera ytterligare ett projekt om 60 nya lägenheter i lyxsegmentet. Utöver det driver vi och utvecklar vi hotell. Vårt hotell Boho Club Marbella som vi äger och driver blev 2021 utsedd till Spaniens bästa boutiquehotell i lyxsegmentet, berättar Marcus Johansson Prakt som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som väljer att flytta till Spanien. Själv har han bott i flera olika länder som Kanada och Frankrike.

Vilka är de vanligaste frågorna från personer som funderar på att flytta utomlands? 
– Självklart praktiska frågor avseende skola, ekonomi, skatt och administration som många gånger inte fungerar lika smidigt som i Sverige. Vi får dock också ofta frågor om det sociala. Min erfarenhet från att bo på platser dit många andra också har flyttat är att det finns en stor öppenhet att lära känna andra och ta kontakt. Är man nyfiken, social och öppen är det ofta mycket enkelt att skapa vänner.

 Vad är största fördelen med en utlandsflytt?
– Helt klart att det ger nya perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Det har berikat mitt liv och jag tror det är den viktigaste slutsatsen. Sedan kan det vara enskilda faktorer som driver olika människor. 

 Varför är det så intressant att flytta till Marbella just nu?
– Vi är verksamma på den spanska solkusten och främst i Marbella, och vi har sett ett mycket stort och fortsatt ökat intresse de senaste åren. Marbella erbjuder en annan vardag än den man har i Sverige, skolor, restauranger med mera. Detta med mycket hög kvalitet. Nu finns en allt större grupp människor som bor i Marbella året runt. Tidigare var klimatet en stor bidragande faktor men bara klimatet räcker oftast inte för en flytt. Numera kan man ha en mycket bra vardag  i Marbella och samtidigt njuta av klimatet. 

 Vad har du för tips till personer som funderar över en flytt till ett annat land? 
– Gör en vardagsplan innan du flyttar för du kommer att få en vardag även här. Alla har olika förutsättningar. Om du har ekonomin och inte heller vill arbeta så är det viktigt att fundera på vad du ska göra istället. Om du behöver jobba måste du också planera för det och ha en plan för arbete. Många kan idag jobba på distans  men inte alla. Har du barn bör även deras vardag planeras med skolor, aktiviteter med mera. Lyckligtvis finns goda förutsättningar för allt detta i Marbella. 

 Sist men inte minst, glöm tron på att kontakt med myndigheter, elbolag, köpprocess av bostad med mera ska fungera på samma sätt som i Sverige. Gör dig redo mentalt på att dessa processer fungerar annorlunda. Men om man är förberedd fungerar det oftast mycket bra för de flesta. Våga fråga vänner och bekanta som gjort resan före dig. 

Klimatomställningen driver utvecklingen framåt och nya innovationer inom fastighetssektorn krävs för en snabb och effektiv modernisering av fastighetsbeståndet. Proptech-bolaget Abentor Innovation är nu först i världen med nästa generations fastighetssystem som lanseras under samlingsnamnet ”A.I. Next Generation”.

Byggställningsföretaget Bergnäset bygger arbetsplatser på hög höjd. Företaget har verksamhet från Kiruna i norr till Oxelösund i söder. Bolagets devis är att leverera ställningslösningar med trygghet och produktivitet.

Nu tar Niko belysningsstyrning i fastigheter till en ny nivå, detta med bolagets innovativa och patenterade närvarosensorer. Niko lanserar den nya sensorserien P40 och M40. Sensorerna är konstruerade för innovativ funktionalitet, vilket öppnar upp för en mängd olika möjligheter för större komfort och säkerhet, enkel installation och energieffektivitet.

Nexans har bestämt sig: Den globala kabeltillverkaren ska göra allt som står i deras makt för att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt aktivt bidra till elektrifieringen och omställningen till förnyelsebara energikällor.

Branschen måste få bättre förutsättningar för att kunna bygga bostäder till en rimlig kostnad. Med rätt åtgärder är en ljusare framtid möjlig.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet?

Ofta känner vi människor instinktivt på oss om vi trivs eller inte. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad det är som gör att vi upplever en byggnad eller en plats på ett visst sätt, men det handlar ofta om proportioner, ljusintag, rumslighet och rumssamband. Det handlar också om att en plats är tydlig, att det inte finns någon osäkerhet kring var man får vara och inte, och att det finns vackra material och genomtänkta fasadkompositioner och planlösningar. Livskvalitet är när den här helheten blir större än summan av delarna. Viktigt när vi gestaltar är inlevelseförmåga. Vi måste leva oss in i platsens specifika karaktär och i de behov som människorna som ska bruka, passera eller leva på platsen har. Men livskvalitet handlar också om att inte bygga på ett sätt som tär på planeten och gör att vi inte kan uppnå livskvalitet om några år. Därför är samarbete helt avgörande för att vi ska lyckas. Ingen kan lösa det här själv, men med gemensamma resurser och vår sammanlagda kompetens kan vi ta stora kliv och säkra innovativa framtidssäkrade lösningar.

 Hur ska vi utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? Det har ju blivit tydligt att vi har ett stort behov av andra människor, vår ”flock”. Därför tror jag att det kommer att bli vanligare med kollektivboenden för fler än studenter och äldre i behov av vård. All forskning visar att vi mår bättre i kontakt med andra människor. Och det är ett mer hållbart sätt att bygga, som kräver mindre resurser. Men då behöver metoder, attityder och regelverk komma i kapp.

 Hur ser behoven ut i framtiden? Alla pratar hållbarhet men nu gäller det att göra verklig verkstad av det hela. Bygga om i stället för att riva, bygga med återbruk och bygga för återbruk, det vill säga att man planerar för byggnadens desintegration och att materialen ska kunna återbrukas eller återvinnas. Helt enkelt ett helt cirkulärt byggande. Här behövs forskning, erfarenhet och verktyg för att kunna ta bra beslut baserade på fakta och inte på känslor. En studie som vi gjort visar till exempel att byggkostnaderna sjunker ju mer erfarenhet av, i det här fallet trä, man har. Så hållbarhet behöver inte gå ut över den ekonomiska kalkylen. Dessutom kommer CO2 att bli en ny valuta när restriktioner kring utsläpp träder i kraft. Men jag känner att vi på Arkitema är väl förberedda, bland annat med ett egenutvecklat verktyg för att mäta koldioxidutsläpp redan i tidiga faser, där vi kan göra riktig skillnad.

Vi lever i en ny verklighet. Årets juli var en av de tre varmaste som någonsin uppmätts globalt enligt EU:s klimattjänst. Samtidigt präglas debatten av det som direkt påverkar svenskarna här och nu – från energipriser till räntehöjningar och kriget i Ukraina. Helt förståeligt, men vi får inte tappa fokus på vår tids i särklass största utmaning, klimatkrisen.

Kalix största privata arbetsgivare, familjeföretaget Part Group, har revolutionerat byggbranschen med leveranser av bad- och köksmoduler. Nu levererar man även kompletta hotell- och bostadsmoduler. Bolaget ligger i framkant när det gäller att dra nytta av ny teknik och bland kunderna finns bland annat de stora hotellkedjorna i Norden.

Varje vecka arbetar över 1500 personer i Sverige och Norge med att förändra byggbranschen. Dessa personer är engagerade i byggprojekt som motsvarar en årlig investeringstakt på över 30 Mdr kr.
Det är inget forskningsprojekt eller offentligt finansierad studie de deltar i. De gör bara sitt jobb. Jobbet är att arbeta med planering, styrning och koordinering av material och leveranser till respektive byggprojekt; bygglogistik. Arbetet kräver hantering av mycket infor-mation och inkluderar personer från flera organisationer.

Närmare 100 miljarder kronor går rakt ner i fickorna på kriminella aktörer inom byggbranschen varje år. Lönedumpning, skatteflykt och avtalsbrott ger dem konkurrensfördelar och slår ut seriösa företag. Nu vidtar banker och privata företag åtgärder för att stoppa fusket.

 Statistik från Byggmarknadskommissionen visar att svartarbetet inom byggbranschen mer än fördubblats de senaste tio åren. Arbetslivskriminaliteten omfattar lönedumpning, avsaknad av arbetsgivarbevis, obetalda sociala avgifter, falska företagare, krav på att anställda betalar tillbaka en del av sin lön, traktamente som ersätter lön, olaglig övertid och undermåligt boende.

 Trots branschens omfattande regelverk är avtals- och regelbrott vanligt förekommande. Kontrollfunktionen släpar efter och medför eskalerande kriminalitet, osund konkurrens, kvalitetsbrister och arbetsmiljöproblem. På grund av detta går Sverige miste om minst 19 miljarder i skatteintäkter varje år. 
– Myndigheterna gör alldeles för lite. Man kan få uppfattningen att de har kapitulerat. Okunskap och blåögdhet är kanske närmare sanningen, men det är ingen ursäkt när kriminaliteten eskalerar, säger Mattias Nygren, före detta polis och en av grundarna av säkerhetsföretaget 2Secure.  

 2Secure har tillsammans med företagen Moxy ID och Företagsgranskning utvecklat en heltäckande tjänst för att upptäcka lönedumpning, skatteflykt och osund konkurrens. 
– Myndigheterna är inte dåliga på att ställa krav, men de är usla på att kontrollera. Därför måste vi som privata aktörer ta saken i egna händer och införa bättre kontrollmekanismer, säger Mattias Nygren. 

 Bakgrunden till den ökade kriminaliteten är den fria rörligheten som kom med Sveriges EU-inträde 1995. Även en hittills ihållande högkonjunktur, med stor efterfrågan på arbetskraft och allt fler underentreprenörer, har haft betydelse.
– Vår kultur bygger på ett högt mått av tillit mellan medborgare och myndigheter. Detsamma gäller i näringslivet, där man förutsätter att alla parter håller sina löften. När en marknad som den svenska öppnas upp och bolag med en helt annan syn på löften, lagar och avtal kommer in, missgynnas skötsamma bolag. 

 Samtidigt utnyttjas lagen om offentlig upphandling som uppmuntrar myndigheter att anta det lägsta anbudet. 
– Att sätta prispress är väl utmärkt om man har en fungerande marknad och kontrollfunktion, men lagen om offentlig upphandling har asfalterat vägen för kriminella företag. Risken för upptäckt är obefintlig och vinsterna är enorma, säger Anders Pettersson, VD på Moxy ID.

– Även om vi tar fram en utredning som visar att de använder sig av lönedumpning kan vi inte stoppa dem från att lämna anbud, säger Anna-Lena Norberg, grundare av Företagsgranskning.

 Alla seriösa byggföretag har fått upp ögonen för problemet och vill att kontrollerna förbättras. Även bankerna, med SBAB i spetsen, har börjat engagera sig genom Bankinitiativet som har resulterat i gemensamma riktlinjer och krav vid utlåning som möjliggör ökad kontroll i alla led. Entreprenören måste till exempel ha F-skattsedel och vara fri från skatteskulder. Dessutom följs allt upp digitalt. 
– Det är fantastiskt bra att bankerna gör detta. Om deras satsning får full genomslagskraft i svenskt näringsliv, kommer det vara det största ekonomiska dråpslaget mot organiserad brottslighet i svensk kriminalhistoria någonsin, säger Mattias Nygren.

 Mattias Nygren vädjar till Kommuninvest, som var med från början och hoppade av, att på nytt gå med i Bankinitiativet. 
– Det är viktigt att både den privata och offentliga sektorn sätter upp effektiva kontrollmekanismer, så att vi inte får ett A- och B-lag bland beställarna. Kommunerna bör därför som ett minimum anamma Bankinitiativets krav.

Nawar Toma är grundare och vd för skyddsutrustningsföretaget Guardio. Bolaget är först i världen med en Mips-arbetshjälm som kan reducera risken för hjärnskador vid olyckor. Hjälmen har också ett kretskort implementerat där det går att lagra information.
– Om någon skadar sig på en byggarbetsplats läser telefonen av innehållet i hjälmen. Då får man fram den information som användaren själv valt att lagra, som till exempel närmaste anhörig och kontaktuppgifter, mediciner med mera. Med kretskortet i hjälmen är det också enklare för akutsjukvården med ambulans att få korrekt position till olycksplatsen, säger Nawar Toma. 

Hur ser byggbranschen på arbetsmiljö och säkerhet idag jämfört med förr?
– Jämfört med för några år sedan så pratar man mer ergonomi och helhet idag. På de större företagen försöker man numera få till en helhet av de arbetsskydd som behövs. Idag tänker man mer utanför prislapp och nöjer sig inte bara med EN-
standard. Man ser till helhet och funktion. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen gällande säkerhet och arbetsmiljö?
– Det är en extremt konservativ bransch, det tar lång tid för branschen att anamma ny teknik. När jag föreläser för byggbranschen brukar jag ta Apple som exempel. När Apple släpper en ny produkt är det kö till att få köpa den. Så är det inte i byggbranschen. När någon släpper till exempel en ny innovativ skruvdragare som vibrerar och låter mindre, eller en ny hjälm med högteknologiskt innehåll som ger bättre skydd så tenderar ändå användaren att välja de gamla föråldrade produkterna som är sämre för hälsan och säkerheten. 

Hur löser man dessa utmaningar?
– För vår del är nyckeln utbildningar som ökar kunskap och medvetande. Vi medverkar till detta. Bland annat genom att utforma  byggbranschens säkerhetspark i Märsta, där byggföretagen ger anställda utbildning i säkerhet. Vi är också med i organisationen ”Håll nollan” som har visionen att noll personer ska dö av olyckor på sina arbetsplatser. Vi arrangerar varje år en egen arbetsmiljökonferens där vi bjuder in företagens arbetsmiljöingenjörer. Vi utbildar i ämnen som teknologi och forskning inom de produktområden vi är verksamma. Men vi försöker också få in en helhet där vi exempelvis har föreläsare inom psykosocial stress och hur detta påverkar arbetsplatssäkerhet.

Börsnoterade fastighetsbolaget Stendörren växer både inom och utanför den svenska landsgränsen. Tidigare var fastighetsbeståndet fokuserat till Stockholm och Mälardalen men på senare tid har Stendörren också etablerat sig med fastigheter i Västsverige, Helsingfors-, Köpenhamns- och Osloregionerna. Detta genom förvärv.

 Stendörren förvaltar, utvecklar och förvärvar fastigheter för lager, logistik och lätt industri. I vissa av de mer urbana lägena driver dessutom bolaget ändring av detaljplan från verksamhetsändamål till bostadsändamål, för egen utveckling och förvaltning av bostäder. All förvaltning och utveckling av fastigheter genomsyras av ett hållbarhetstänk. Fastighetsbeståndet har successivt vuxit och är idag värderat till cirka 12,4 miljarder kronor. 

 Förutom runt 800 000 kvm uthyrningsbar yta har bolaget cirka 650 000 kvm byggrätter – detta i attraktiva markområden som ligger uteslutande i den heta Stockholmsregionen. 
– Mark med byggrätter är en knapp resurs i hela fastighetsbranschen. Speciellt i storstadsområdena. Men med våra byggrätter kan vi fortsatt expandera kraftigt inom befintligt bestånd som vi redan äger, säger Erik Ranje, vd för Stendörren.

 Nybyggnation sker på fastigheter där det idag inte står några byggnader alls, men också genom förtätning, det vill säga ytterligare byggnader uppförs på fastigheter där det redan står byggnader men där exploateringsgrad är låg.

En ny inriktning för bolaget är bostadsutveckling, som idag sker genom att man konverterar industri- och logistikfastigheter till bostadsområden.
– I takt med att staden växer finns det urbana lägen som över tid blir mer attraktiva för bostäder. Så har till exempel Lugnets industriområde i Stockholm utvecklats till det attraktiva bostadsområdet Hammarby Sjöstad, säger Erik Ranje. 

Att ändra detaljplanen för annan användning från industri till bostäder för egen utveckling och förvaltning är en mycket lönsam affär för Stendörren.
– Konverteringen innebär också att att det försvinner kvadratmeter inom verksamhetsfastigheter vilket gör att utbudet av dessa typer av lokaler minskar och därmed ökar hyrorna för verksamhetsfastigheter, säger Erik Ranje. 

 För Stendörren innebär det lägre utbudet och den större efterfrågan att bolaget vid omförhandling av hyrorna i slutet av avtalstiden kan höja dessa med i snitt 20 till 25 procent.– Detta är en underliggande strukturell tillväxtfaktor för verksamhetsfastigheter i urbana lägen, konstaterar Erik Ranje.

 Fastighetsbolaget Stendörren bygger också nya verksamhetslokaler på nya områden. Idag har bolaget fyra sådana under byggnation. En logistikanläggning i Stockholm Syd i Södertälje och en i Brunna i västra Stockholm. Ytterligare två byggnader för lätt industri är under uppförande i Uppsala och Västerås.

 Över tiden skruvas byggtakten upp och flera projekt har redan fått bygglov och är i planeringsstadiet. Förutom detta har bolaget lagt en plan för geografisk expansion genom att köpa fastigheter i storstadsområdena Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
– Vår plan är att dra nytta av urbaniseringstrenden i storstäder i Norden och även av den ökade e-handeln. Här brukar man säga att en spenderad e-handelskrona kräver tre gånger så stor logistikyta mot en spenderad krona i en vanlig butik. Därför ser vi att efterfrågan på logistikytor ökar, särskilt i urbana och stadsnära lägen, säger Erik Ranje.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på branschens behov av digitalisering. Kostnaderna är för höga och projekten svåra att driva på ett effektivt sätt. Alla aktörer behöver ta till sig nya verktyg och arbetsmetoder om de ska kunna leva upp till hållbarhetsmålen, vara kostnadseffektiva och samtidigt leverera med hög kvalitet och säkerhet. Beställare och fastighetsförvaltare måste vara drivande och ta ledningen i detta förändringsarbete. 

 Vad skulle du säga är branschens största utmaningar just nu?
– En stor utmaning är att säkerställa kvaliteten i stora och komplicerade projekt. För att uppnå det måste man jobba med styrande dokument och bygga standardiserat. Branschen har en tendens att eftersträva det unika hela tiden, men nu när kostnaderna eskalerar tvingas entreprenörer och projektörer att tänka om. Standardiseringen syftar inte till att allt ska se likadant ut. Det rör sig i stället om en standardisering på funktionell nivå som ger arkitekter och projektörer stöd och värdefull input. Med digitalisering och standardisering på rätt nivå kan vi bygga bättre och billigare.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen bidrar till effektivare processer och levererar värde till kunderna. I dag är digitaliseringen i branschen suboptimerad genom att alla digitaliserar var för sig. Den behöver i stället ske gemensamt och ledas av fastighetsförvaltarna. Vi på Projtools kan hjälpa till med såväl BIM- som informations- och digitaliseringssamordning. De aktörer som blir först med att förenkla sina processer kan lättare hävda sig i konkurrensen.

Vilken är den viktigaste frågan i branschen som ni jobbar med just nu?
– Att bara nämna en fråga kan vara knivigt. Vi jobbar med att höja branschens anseende riktat mot säkrare bostadsaffärer med konsumenten i fokus. Likaså jobbar vi inom FMF med att höja kompetensnivån hos våra medlemmar och medlemsföretag inte minst vad det gäller juridisk kompetens och rådgivning där vi också sedan snart två år erbjuder fördjupad juridisk rådgivning med hög tillgänglighet och konsulter som är specialiserade. Vi finns dessutom representerade på högskolorna och är till del också bollplank vad det gäller den reviderade utbildningsplan som kommer att implementeras hos lärosätena för framtidens fastighetsmäklare.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Marknadsläget i sig ställer fastighetsmäklarföretagen inför nya utmaningar. Troligen kommer vi se färre överlåtelser under en övergångsperiod och redan idag är den svenska fastighetsmäklaren tämligen hårt utsatt när det kommer till konkurrens och intjäningsmöjligheter parallellt med att företagen får färre intäkter och högre kostnader p.g.a längre säljcykler. Det är givetvis branschens önskan att konsumenterna förstår att detta behöver leda till att provisionsnivåerna ses över och att kostnaden för en engagerad mäklare skall leda till avslut och en för konsumenten såld bostad.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Konsumenterna och ett alltmer digitaliserat samhälle generellt ställer nya krav på fastighetsmäklarkåren att vara rörliga och tillgängliga och här kommer digitaliseringen väl till pass. Generellt ökar det också möjligheten att skapa fler affärsmöjligheter och inte sällan väljs fastighetsmäklaren utifrån dessa perspektiv. Dock kan t ex. inte digital signering helt användas när det kommer till avtal då lagrummet per idag inte ger dessa öppningar eller möjligheter men där vi hoppas på förslag till lagändringar för att möta framtidens behov.

Vilken är den viktigaste frågan ni jobbar med just nu i er bransch?
– Just nu fokuserar vi på hur fastighetsföretag kan börja arbeta utifrån ett livscykelperspektiv genom Building Lifecycle Management. Om branschens aktörer börjar tänka mer som tillverkningsindustrin, blir det lättare att automatisera och effektivisera processerna. De måste bli bättre på att ställa krav, både som byggherrar och förvaltare. Här kan digitala BIM-modeller ge värdefull information. Det är också viktigt att koda allt material för att undvika ineffektiva processer. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Det skapas numera så otroligt mycket information när man bygger om och bygger nytt. Att förstå hur man ska använda denna är avgörande. Av den totala produktionskostnaden brukar 8-10 % läggas på projektering, medan nästan ingenting läggs på att definiera hur byggnader ska användas. Branschen måste inse att byggdata är en resurs som kan bidra till en effektivare förvaltning.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– IOT-teknik med beteendesensorer är nyckeln till en ökad förståelse för hur byggnader och olika rum används. Den hjälper förvaltare att bättre dra nytta av till exempel kontorslokaler och undersökningsrum i sjukvården. Informationen kan också användas för att fördela om resurser i det befintliga fastighetsbeståndet i stället för att bygga nytt.