I en tid med stenhård konkurrens blir digitalisering inom hantverkssektorn en väg till förbättrad lönsamhet och bättre projektkontroll.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren?
–Vi måste framför allt få bort allt svartarbete och sätta dit alla oseriösa företag. Det är inte ovanligt med bolag som vinner stora upphandlingar och sedan inte håller avtal, utan lämnar leverantörer och medarbetare i sticket. Som det är nu frånskriver sig vissa myndigheter ansvar om det går fel i en upphandling och det är skandal. Sverige har också en obalans i förhållandet mellan konsumenter och företag. Konsumenterna skyddas till varje pris, medan företagen får ta alla smällar. Det är ett orättvist förhållande där ohederliga aktörer eller stora företag, som har råd att anlita dyra advokater, alltid klarar sig på bekostnad av mindre företag. Möjligheten att driva rättsliga processer ska inte vara beroende av hur stor plånbok man har. Vi måste ha samma spelregler för alla.

Hur tycker du att branschen ska möta utmaningarna på bästa sätt? 
– Staten måste förenkla alla regler så att branschen hålls levande. Jag anser också att staten måste gå in och säkra upp, så att ingen hamnar i kläm vid stora upphandlingar. Framför allt måste företag få mer skydd i sina entreprenader när de skriver avtal. Om man som företag har gjort ett bra jobb och skrivit avtal enligt Konsumentverkets regler, ska det inte vara så enkelt att en kund bara avstår från att betala och alltid får rätt.

Vad gör ni på Södra bygghjälpen för att möta utmaningarna?
– I Södra Bygghjälpen har vi nyligen beslutat att vi ska börja erbjuda helhetslösningar inom värme- och kylteknik. Vi ser många felaktigt installerade värmesystem när vi utför dräneringsarbeten. Vi kommer att ta bort så många sidoleverantörer som möjligt och i stället utbilda vår personal, så att de kan arbeta mer effektivt och ta ett större ansvar för sitt arbete. Det är väldigt svårt att styra och kontrollera med så många personer som i dag kopplas in i varje uppdrag. Om du ska ha kontroll över kvaliteten i ett projekt kan du inte ha för många kockar inblandade. 

Allt fler svenskar köper fastigheter utomlands. Det som lockar är ett boende för ett enklare liv, varmare väder och lägre omkostnader. Men vad ska man då tänka på när det gäller investeringar utomlands och hur får man mer för pengarna? Martin Posch är affärsområdeschef för utland på Fastighetsbyrån delar med sig av sina kunskaper.

Med repet som livlina, det är bokstavligen vardagen för entreprenadföretaget VYN. Ett företag som utför avancerade tjänster och bygguppdrag på hög höjd, med rep som arbetsmetod. För kunderna innebär det besparingar av både tid och transporter. 

 Det som började med en fascination för klättring blev en professionell arbetsmetod, att utnyttja repets fördelar på höga höjder för byggnation, fasadrenoveringar, fönsterputsning, skyltbyte och andra fastighetsåtgärder. Idag är VYN ett snabbväxande bolag i sin gener när alltfler byggbolag och fastighetsägare upptäcker repets fördelar i samband med entreprenadarbeten på fasader och fönster, atriumgårdar och slutna utrymmen.
– Varje uppdrag med rep i stället för ställningar innebär besparingar på många plan. Ett fast system för reparbete ökar effektiviteten, sänker kostnaderna och ger mindre störningar. Det är till stor nytta för kunder som till exempel behöver fönsterputs eller andra fasadåtgärder. Dessutom är metoden skonsam mot miljön eftersom inga tunga transporter eller liftar behövs, säger Jon Enström, vd, grundare och ägare av VYN.

VYN utför alla typer av tjänster för åtgärder på fasader, även hela renoveringar. Nu väntar en bulk i och med att miljonprogrammet är ålderstiget och behöver en ansiktslyftning.
– Vår metod lämpar sig utmärkt för de åtgärder som behövs på miljonprogrammets fasader som omfogning, lagning och målning. Vi gör ett sådant arbete just nu åt Malmös största bostadsrättsförening, berättar Jon Enström.

VYN:s samtliga reparbetare är utbildade och certifierade för att utföra professionella reparbeten enligt internationella krav. För denna unika kompetens finns en internationell medlemsorganisation SPRAT – the Society of Professional Rope Acess Technicians. Och fördelarna med reparbete om metod är många, även då det för en lekman kan upplevas som riskfyllt att hänga i ett rep på hög höjd. 
– Det finns fasader som är i trånga lägen, där det inte går att utföra åtgärder på annat sätt än att använda rep. Vi tar alltid fram skriftliga riskanalyser och räddningsplaner innan vi påbörjar våra uppdrag, säger Jon Enström.

 Förutom att utföra uppdragen med rep erbjuder VYN också fasta system på fasader för framtida bruk, dessa kan monteras i samband med byggnation och de ger många fördelar, för det kontinuerliga behovet.  
– Fasta system ger möjlighet att enklare arbeta via rep för de åtgärder som över tiden behövs genomföras. Behovet av fasta system bör utredas i alla nybyggnationer av högre byggnader, så att det framtida underhållet blir smidigare och mer kostnadseffektivt jämfört med traditionella ställningar som exempel, säger Jon Enström.

När VYN installerar fasta system på fastigheter görs först en grundlig plan utifrån fastighetens behov. Då identifieras hinder och möjligheter.
– Om vi kommer fram till att fastigheten tjänar på och behöver ha ett fast system för reparbete eller fallskydd, då skräddarsyr vi en lösning, berättar Jon Enström. 

 Lösningen tas fram i samverkan mellan VYN och projektets arkitekter, konstruktörer och projektledare som ansvarar för fastighetens byggnation. VYN:s konsulter tar också fram kostnadsförslag för produkter och installation.
– Vi tar hand om installationen från planering till montage och levererar ett system som är klart att använda, säger Jon Enström.

 Kunden får en fullständig manual och dokumentation som beskriver hur systemet ska användas och vilka krav som ska ställas på framtida leverantörer. De system som VYN levererar besiktigas och kontrolleras innan de godkänns för användning.

Nawar Toma är grundare och vd för skyddsutrustningsföretaget Guardio. Bolaget är först i världen med en Mips-arbetshjälm som kan reducera risken för hjärnskador vid olyckor. Hjälmen har också ett kretskort implementerat där det går att lagra information.
– Om någon skadar sig på en byggarbetsplats läser telefonen av innehållet i hjälmen. Då får man fram den information som användaren själv valt att lagra, som till exempel närmaste anhörig och kontaktuppgifter, mediciner med mera. Med kretskortet i hjälmen är det också enklare för akutsjukvården med ambulans att få korrekt position till olycksplatsen, säger Nawar Toma. 

Hur ser byggbranschen på arbetsmiljö och säkerhet idag jämfört med förr?
– Jämfört med för några år sedan så pratar man mer ergonomi och helhet idag. På de större företagen försöker man numera få till en helhet av de arbetsskydd som behövs. Idag tänker man mer utanför prislapp och nöjer sig inte bara med EN-
standard. Man ser till helhet och funktion. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen gällande säkerhet och arbetsmiljö?
– Det är en extremt konservativ bransch, det tar lång tid för branschen att anamma ny teknik. När jag föreläser för byggbranschen brukar jag ta Apple som exempel. När Apple släpper en ny produkt är det kö till att få köpa den. Så är det inte i byggbranschen. När någon släpper till exempel en ny innovativ skruvdragare som vibrerar och låter mindre, eller en ny hjälm med högteknologiskt innehåll som ger bättre skydd så tenderar ändå användaren att välja de gamla föråldrade produkterna som är sämre för hälsan och säkerheten. 

Hur löser man dessa utmaningar?
– För vår del är nyckeln utbildningar som ökar kunskap och medvetande. Vi medverkar till detta. Bland annat genom att utforma  byggbranschens säkerhetspark i Märsta, där byggföretagen ger anställda utbildning i säkerhet. Vi är också med i organisationen ”Håll nollan” som har visionen att noll personer ska dö av olyckor på sina arbetsplatser. Vi arrangerar varje år en egen arbetsmiljökonferens där vi bjuder in företagens arbetsmiljöingenjörer. Vi utbildar i ämnen som teknologi och forskning inom de produktområden vi är verksamma. Men vi försöker också få in en helhet där vi exempelvis har föreläsare inom psykosocial stress och hur detta påverkar arbetsplatssäkerhet.

I fastighetsmäklarbranschen utsätts dess mäklare och byråer löpande för nya krav och lagar som de måste förhålla sig till. Att verksamheterna blir alltmer reglerade är något som medlemsorganisationen Fastighetsmäklarförbundet välkomnar. Detta blir en möjlighet för FMF att ge sina medlemmar den medlemsnytta de betalar för och att jobba för en hållbar och sund bransch för alla inblandade parter.

F

astighetsmäklarförbundet med sina drygt 1000 medlemmar är en branschorganisation som arbetar för att förenkla fastighetsmäklarens och dess företags vardag. Det görs genom att erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning och utbildningar men också praktiskt stöd i form av dokument och rutiner som ger mäklarna förutsättningar att följa både gamla och nya regelverk. Att vara ett mindre förbund ökar förutsättningarna till att vara närmare mäklaren, vilket är det arbetssätt FMF valt att arbeta på.

–Det man vill åstadkomma med en ny lag och det som främst driver förändringarna är att förhindra och minska möjligheterna till penningtvätt i branschen, säger Jenny
Stenberg vd för Fastighetsmäklarförbundet.

För mäklarföretagen innebär nya lagen som trädde i kraft 2021 och med det en eventuell oanmäld tillsyn att företagen måste ha sina rutiner och dokument i ordning. FMF var först i branschen med att erbjuda just den stöttningen i form av ett dokumentpaket.

– Vi har ännu inte sett effekten av möjligheten med den nya tillsynen, det är något vi jobbar med nu. Hur väntas tillsynen göras och vad behöver mäklarbyråerna göra. Vi ger stöd och tillhandahåller dokument och system för rutiner, säger Jenny Stenberg.

Under hösten kommer förbundet lansera fler tjänster för att fortsätta stötta våra medlemmar i vad som än kan tänkas komma framöver. 

I takt med att fastighetsbranschen går som tåget finns en stor efterfrågan på utbildade fastighetsförvaltare. För att tillgodose behovet och möjliggöra för bolag att hålla takten uppe levererar Newton en heltäckande förvaltarutbildning för att höja kompetensen i landet. En fördelaktig möjlighet för bolag som vill vidareutbilda personal och för den som vill göra karriär i fastighetsbranschen.
– Jag ville ha en utbildning i högt tempo som var ”hands on” där man har praktisk nytta av det man lär sig, säger Anna Hedberg, fastighetsförvaltare på Nabo.

Fastighetsbranschen har under lång tid varit blomstrande. Den välmående marknaden innebär att det inom branschen finns ett stort behov av välutbildad personal. På senare år har inriktningen på utbildningar handlat mer om kompetensutvecklande insatser inom bland annat återvinning, energieffektivisering och olika tekniska lösningar.

Som en lösning på detta utbildar Newton personal till flera olika områden inom fastighetsbranschen. Utbildningarna riktar sig både till personer som söker sig in i branschen och till företag som vill vidareutbilda sin personal.

 Newtons Diplomutbildningar är främst utformade för de som redan jobbar i branschen eller har relevant arbetslivserfarenhet. Utbildningarna ges på deltid och många kombinerar diplomutbildningen med jobb. En unik möjlighet för fastighetsbolag att vidareutbilda sin personal på ett effektivt sätt.

 Bland de som valt att gå Newtons Diplomutbildningar finns Anna Hedberg. Efter att ha arbetat i flera år, bland annat som ekonom på SEB och som produktionsledare och projektledare på H&M valde hon att gå utbildningen för att bli fastighetsförvaltare.
– Newton var det självklara valet. Valmöjligheten att genomföra utbildningen på sex månader var en viktig faktor. En kort utbildning i högt tempo innebär att man snabbt kan komma tillbaka till sina normala rutiner runt arbetet. 

 Hur upplevde du själva utbildningen?
– Upplägget på utbildningen var väldigt bra. Vi studerade alla områden som man behöver kunna såsom bygg och fastighetsteknik, underhållsplanering och fastighetsekonomi.

– Det var bra stämning i klassen och jag uppskattade särskilt det ämnesövergripande projektet som vi genomförde gruppvis.

 Vad har du haft mest nytta av från utbildningen? 
– Framför allt har jag fått en väldigt bra plattform att stå på som gör att jag känner mig trygg att arbeta med de arbetsuppgifter som förvaltarrollen innefattar. 

– Mer specifikt så har jag – som ekonom och projektledare i botten – haft stor nytta av de tekniska delarna vi lärde oss. Vi hade även kurser i utbildningen som innefattade AFF-avtal samt ledarskap och kommunikation. 

 Newton kan själva bekräfta att förfrågningar från kunder har förändrats från att vara generella ”förvaltarutbildningar” till mer specifikt innehåll såsom underhållsplanering av hållbara byggnadsmaterial eller mer praktiska moment som syftar till hur man återanvänder fastighetsteknik. 

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!

Ventisol som bland annat gör brandgasventila- torer vill automatisera svenska fastigheter med säkrare brandgassystem. Bland produkterna finns brandgasschakt som används i avancerade byggnader som sjukhus och stora kontor.

Med SWG:s lösningar hanteras byggnadsinformation utifrån ett livscykelperspektiv (BLM) i projekt och i de dagliga förvaltningsprocesserna.

 Med fokus på Building Lifecycle Mangement (BLM) kan fastighetsägare få en effektiv och affärsmässig lösning i såväl projekt som förvaltning. All byggnadsrelaterad information från tidiga skeden, projektering och produktion till drift och förvaltning samlas i en gemensam databas. Databasen utgörs av SWG:s CDE-plattform (Common Data Environment) som har stöd för både byggprojekt och förvaltning. Den skapar förutsättningar för informationshantering ur ett livscykelperspektiv genom integrerade metoder och arbetssätt.

 Med CDE-plattformen är det möjligt att strukturera data, geometrier och dokument för både bygg- och förvaltningsprocessen. Att arbeta med uppbyggnaden av information i de olika skedena i byggprocessen resulterar i att man kan automatisera överlämningen från projekt till förvaltning.

 Den överlämnade informationen från projektet tillgängliggörs med automatik i förvaltningens olika processer som till exempel uthyrning, felanmälan, tillsyn och skötsel och planerat underhåll via fastighetssystemet Faciliate.

 Den byggda miljön består av information om byggdelar och installationer (as built data). Med dessa informationsobjekt skapas också möjligheter att addera realtidsdata kopplat till utrymmen utrustade med beteendesensorer liksom installationer med inbyggda sensorer, till exempel hissar, rulltrappor och ventilationssystem.

As built datan byggs upp i en BIM-modell och kan kompletteras med att laserskanna byggnaden för att få en visuell digitala tvilling. Kombinationen av as built data och realtidsdata som sedan integreras med fastighetssystemet Faciliate skapar förutsättningar att ajourhålla den digitala tvillingen i förvaltningens dagliga processer. 

 SWG:s produktportfölj innehåller fastighetssystem, grafiska verksamhetsstöd för hantering av inom- och husmiljön, projektportaler samt digitaliseringstjänster såsom laserskanning, BIM-modellering, visualisering och ajourhållning av ritningar och BIM-modeller. 

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet? 

– God arkitektur löser målkonflikter genom samverkan. Den tillför mervärde genom att fokusera på långsiktiga behov. För att arkitektur ska bli kvalitativ, hållbar och attraktiv krävs ett stort förarbete och mycket kunskap. Gestaltningen är viktig, men även funktionen och effekten av det gestaltade är viktig. En väl gestaltad arkitektur bidrar till positiva sinnesintryck, trygghet och möjlighet till aktivitet och rörelse. Den upplevs ofta som självklar, eftersom den förenklar och tillför positiva bidrag till människan, samhället och naturen.

Hur ska vi kunna utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? 

– Den omställning vi behöver göra påverkar inte bara arkitektens roll utan även samhället i stort. Vi får inte längre skapa samhällen som utarmar resurser, genererar fossila utsläpp eller tömmer ut ekonomiska värden

I stället behöver vi arbeta cirkulärt och preventivt med människan och naturens välmående i centrum. Attraktiva livsmiljöer behöver bättre tillgodose och stötta samhällets värderingar och mänskliga behov. De behöver också utveckla och förvalta den befintliga miljön och samnyttja och tillgängliggöra det vi redan byggt på ett bättre sätt.
Hur ser behoven ut i framtiden? 

– För klimatet vore det önskvärt att det inte behövdes nya byggnader, men tyvärr är det tvärtom. Det finns ett stort behov av exempelvis nya skolor, förskolor och bostäder. Utmaningen ligger i omvärldsläget med materialbrist och ökade kostnader. Dessutom har vi klimatutmaningar som kräver kraftigt minskade utsläpp, samtidigt som vi ska bevara och stärka upp naturmark. Vi behöver ta ett brett grepp om hållbarhetsfrågan, där vi bygger mer hållbart och med återbruk. I stället för att riva och bygga nytt, behöver vi också använda befintliga fastigheter, bygga om och samnyttja ytor för nya ändamål. Det bidrar även till en spännande stadsmiljö med varierad bebyggelse. Ett stort ansvar vilar på arkitekter och stadsplanerare och på beställare för att förverkliga denna vision.

tidigt i livscykeln.

Vilka är de största utmaningarna för byggbranschen de kommande åren när det kommer till just återvinning?
– Att verkligen få de utsorterade materialen till återvinning. Det finns vissa material som är lite svårare som till exempel plast, där går endast några få procent idag till återvinning.

 Hur tycker du att branschen bör möta utmaningarna på bästa sätt?
– Det handlar framför allt om att vi måste få ett system där material som introduceras på marknaden också kan tas om hand på ett smidigt och enkelt sätt.

Hur tror du att framtiden ser ut inom ert segment om 3-5 år? 
– Jag tror att det kommer behövas mer samverkan för att få till bra återvinningslösningar som fungerar i alla led.

 Var tror du att de största förändringarna kommer att äga rum de kommande åren?
– Den stora förhoppningen är att återvinningen ska öka och jag vet att det jobbas hårt för att vi ska komma dit.

Mark- och anläggningsföretaget Nyab Sverige AB med huvudkontor i Luleå befinner sig med sitt läge i framtidens blickfång. Norrlands kust har blivit hett i och med de innovativa satsningarna på den gröna omställningen – stålverk och batterifabrik. 

 Företagets historia startade 1990 då med namnet Nyanläggarna i Luleå AB. Under de första drygt 20 åren ägnade sig bolaget åt mindre projekt inom rivning, anläggning och stängselarbeten. 2011 fick bolaget nya ägare då bröderna Johan Larsson och Mikael Ritola klev in. Med dessa i ledningen tog expansionsplanerna fart. 2013 när Stefan Säthergren och Fredrik Karkiainen blev nya delägare började anläggningsverksamheten växa, året därefter omsatte bolaget närmare 100 miljoner kronor.

2016 utnämndes bolaget till årets gasell i Norrbotten av Dagens Industri. Bolaget hade då de senaste tre åren haft en tillväxt på 1.110 procent och hade 58 anställda med en omsättning på 293 miljoner kronor. Idag sex år senare har Nyab Sverige AB 200 anställda och en omsättning på cirka 1,4 miljarder. Bolaget har fyra platskontor och fyra affärsområden –Anläggning, Infrastruktur, Special och Mälardalen.

 Numera har bolaget verksamheter inte bara i Norrland utan också i Mälardalen och Finland. Ett nytt kapitel skrevs i år när bolaget nu med namnet SkartaNYAB noterades på Nasdag First North i Helsingfors.

 Stora projekt genereras bland annat genom ramavtal med kommuner och Trafikverket för bygge och underhåll av vägar, samt plogning och grusning. Nyab Sverige AB drar också nytta av den gröna omställning som Norrland tagit på sig ledartröjan för. Detta med kontrakt med industrierna som jobbar med projekten. Bolaget bygger infrastrukturen och underhåller vägar.

I valrörelsen trumfar kortsiktiga plånboksbidrag de nödvändiga, långsiktiga besluten för att bygga ett hållbart samhälle. Politikerna behöver lyfta blicken och ge samhällsbyggnadsbranschen verktyg att fortsätta klimatomställningen.

 Vår bransch får alltfler miljöpionjärer, som skapar ekologiska pilotprojekt. Men nytänkarna får inte tillräcklig draghjälp från politikerna. De lägger ribban alltför lågt för att kommande generationer ska ha bra livsbetingelser. För att vi ska nå miljömålen måste hela samhällsbyggnadsbranschen hoppa på klimattåget och pionjärprojekten bli standard. Det kräver modiga politiska beslut som är både morot och piska. Vi i fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekter ser två områden där politiker kan göra skillnad: Dels skärpta klimatdeklarationer, dels nya incitament och lagkrav som styr mot återbruk.

 Lagen om klimatdeklarationer trädde i kraft den 1 januari och innebär att byggherren behöver upprätta en klimatdeklaration hos Boverket. Det är ett bra verktyg, men lagen är tandlös eftersom den bara kräver beräkning av utsläppen, inte begränsning av dem. Kraftfulla gränsvärden måste införas omedelbart. Vi kräver också att lagen omfattar ombyggnad, tillbyggnad, rivning, markarbeten och utemiljöer liksom hela byggnader och dess livscykel.

 En cirkulär ekonomi i vår bransch där återbruk får ett värde och avfall ett pris, är nästa område där politikerna ska våga skapa förutsättningarna. Vi vill se incitament och regler som styr mot återbruk av byggmaterial och befintliga byggnader och som missgynnar rivning och slöseri med material. Att ställa om till cirkularitet handlar om klimat och livsmiljö, men också om konkurrensfördelar för företag och ökad sysselsättning.

Politiker, dags att lämna 1900- talets fossila parentes och börja ifrågasätta resurs- och klimatbelastande nyproduktion. Lyft blicken från opinionssiffrorna och våga ta obekväma men nödvändiga beslut.

Gert Wingårdh, Sveriges stjärnarkitekt, har blivit prisbelönad flera gånger om och är flitigt anlitad både av privata som offentliga uppdragsgivare. Han har också gjort succé i tv-programmet Husdrömmar och blivit folklig på kuppen. Med drygt 40 år i branschen vet han att man först måste blicka bakåt för att se framåt.

 Trots de nya skattereglerna ökar svenskarnas intresse för bostäder längs Algarvekusten.