Matthias Diego är operativ chef på Ventisol som tillverkar automatiserade brandgasventilatorer, styrsystem för daglig ventilation och installationer för naturligt dagsljus. Bolaget säljer produkterna i hela Sverige och installationerna görs med samarbetspartners på industrier och kommersiella fastigheter.

Vad bör fastighetsägare tänka på när det gäller brandgasventilationer och rökluckor?
– Viktigaste är att man väljer automatiserade system och inte väljer gammal teknik, där man får stänga luckorna manuellt. Med våra system behöver fastighetsskötarna inte ta sig upp på taket, något som minskar riskerna för arbetsplatsolyckor. Prisskillnaderna idag mellan moderna lösningar och de tidigare generationernas teknik är väldigt liten. Men vi märker att byggföretag fortfarande väljer det som är lite billigare, gammal teknik, något som på längre sikt blir både dyrare och mer riskfyllt i förvaltningen av fastigheter. Oftast måste man göra om installationerna inom några år eftersom fastighetsskötare inte får klättra på taken. 

Vad behövs för att förbättra arbetet med brandgasventilationer och rökluckor?
– Sverige har i kontrast till resten av Europa generellt sett väldigt gamla lösningar för rökluckor. En avsevärd andel fastighetsägare har fortfarande föråldrad teknik, fallande luckor, öppning med vajer och med magneter och gasfjäder som kräver manuell hantering. Detta är något vi vill ändra på. Långsiktigt vinner fastighetsägaren på automatiska lösningar. Nu kan man dessutom kombinera automatiska lösningar för både daglig ventilation, naturligt dagsljusinsläpp och brandgasventilation vid en och samma installation, något som är kostnadseffektivt.

Vi rekommenderar också att man automatiserar rökluckorna i hisschakt. Om olyckan skulle vara framme och det blir en brand är det betydligt lättare för Räddningstjänsten att få kontroll över både rök och eld med moderna automatiserade brandgasventilatorer. Därför handlar det om att öka kunskapen bland arkitekter, konstruktörer och byggföretagen så att de förstår att automatisering av rökluckor är den långsiktigt billigaste och bästa lösningen.

Allt fler svenskar köper fastigheter utomlands. Det som lockar är ett boende för ett enklare liv, varmare väder och lägre omkostnader. Men vad ska man då tänka på när det gäller investeringar utomlands och hur får man mer för pengarna? Martin Posch är affärsområdeschef för utland på Fastighetsbyrån delar med sig av sina kunskaper.

Risken för att drabbas av en allvarlig skada i byggbranschen är större än i många andra branscher. För Ulrika Dolietis, VD i föreningen Håll Nollan, är det oacceptabelt att så många skadar sig allvarligt på sin arbetsplats

Northvolts batterifabriksetablering blev ett startskott för Skellefteå som har växt och som fortsätter att göra det. Ortens expandering och de många arbetstillfällena som uppkommit påverkar infrastrukturen. Fler företag lockas till att nu etablera sig i här och fler människor väljer att flytta hit.
– Skellefteå befinner sig i en unik omställning, menar Anna Ersson, kund- och marknadschef på Skebo. Hela staden är påverkad av det som händer. Nu råder ett väldigt tryck att få hit arbetskraft och det innebär i sin tur att allt växer och det blir fler människor. Här blir vi involverade då det behövs fler bostäder. Det har varit en brist sedan tidigare men nu märker vi av ett större tryck och en enorm efterfrågan på bostäder, och då byggs det mycket redan i dag.

 Skellefteåbostäder AB är Skellefteås största fastighetsbolag. De har flera aktuella nyproduktioner och planerar för ännu fler. Utmaningen är att på förhållandevis kort tid ska kunna möta den stora efterfrågan som råder på bostäder, menar Anna. 
– Att bygga nytt är en process som tar tid. Det kan ta år till att man faktiskt kan flytta in i de här bostäderna. Det är många som nu behöver bostäder och med den tid det tar att producera kan man under tiden behöva ordna med tillfälliga bostäder. Fler behöver också hjälpas åt med de här nyproduktionerna. Världsläget innebär också en utmaning. Pandemin har påverkat leveranstider och tillgången på arbetskraft. Nu råder också ett krig som påverkar.
– Det är en skakig omvärld som vi lever i och det är klart att det påverkar. Man ser i ett nationellt perspektiv med en eventuell lågkonjunktur att bostadsbyggandet i övriga Sverige mattas av. Det kan bli en konkurrensfördel när vi i Skellefteå ändå måste fortsätta producera och det finns fler resurser tillgängliga.

 De centrala delarna i Skellefteå är de som de råder störst efterfrågan på och det är där Skebo i huvudsak har producerat nyproduktionen.
– Det som dock är väldigt spännande som sker just nu är att vi för första gången igen sedan början av 90-talet bygger utanför de centrala delara. Vi planerar att bygga på fyra orter en till fyra mil utanför Skellefteå. Det är faktiskt ett stort steg här i regionen att det även byggs så långt ifrån stadskärnan, berättar Anna.

 I alla byggnadsprojekt har också hållbarhetsperspektivet blivit allt viktigare. Man bygger i andra material än tidigare och det blir mer och mer angeläget om att det ska vara ett hållbart byggande.
– I dag byggs det mycket i trä. När vi upphandlar om ett projekt har vi en modell för att det ska minska vårt klimatavtryck. Vi har till exempel ett projekt där man använder grön betong.

 Flera företag väljer att etablera sig här och fler människor lockas till att nu bosätta sig här, och det är inte konstigt menar Anna.
– Staden börjar få den här stadspulsen. Den ökar i takt med att fler flyttar in och det blir mer mångkulturellt. Närheten till naturen är också någonting som uppskattas av många. Det är enkelt att ha familj här med närhet till skola. Det finns också goda möjligheter till fritidsaktiviteter och friluftsliv, om man vill fiska och åka skidor till exempel. Andra typer av restauranger och nöjesutbudet har också börjat utvecklats. Vi värnar även om kulturen och har ett fantastiskt nytt kulturhus. Man kan ha ett rikt liv i alla perspektiv, även vad gäller utanför arbetslivet, vilket jag tror lockar många, säger Anna Ersson.

Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden visar att det går att ställa höga hållbarhetskrav, såväl i den egna organisationen som hos byggaktörer genom kunskapsbyggande, tålamod och öppenhet för att driva utvecklingen framåt.
– Det som mäts blir av. Vi har ett mångårigt arbete med att följa upp hållbarhetsmålen vilket bidrar till vår förståelse och förmåga, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Tio år av lärande och utveckling Innovationsarbetet har bidragit till att sätta ekosystemtjänster på den nationella agendan och arbetet med krav och uppföljning har väckt internationell uppmärksamhet. Teknik- och tjänsteutveckling har skett i genomförandeprocessen, inom markrening samt bygg- och masslogistik. Norra Djurgårdsstadens uppdrag som testbädd i kombination med tuffa hållbarhetsmål har krävt kunskapsutveckling och branschgemensamt lärande. Målen är många: från grön- och blåstrukturer, lågenergihus, återanvändning av schaktmassor och minskade mängder byggavfall till minskad vattenanvändning.
– För att fler ska kunna dra nytta av våra erfarenheter och för att vi ska kunna tänka tillsammans med branschen driver vi olika kompetensseminarier och deltar i olika forum, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Stadsutvecklingen har pågått i drygt tio år och en fjärdedel av bostäderna som ska byggas är klara. Därtill har det byggts gator och torg, kontor, handel, skola, förskolor och idrottshall. Utvecklingsområdet sträcker sig från Husarviken och Hjorthagen i norr, över Värtahamnen och Frihamnen till Loudden i söder. Områden som tidigare använts för industri öppnas upp till en levande del av Stockholm. 

OM PROJEKTET
Bostäder: 
Minst 12 000. Merparten längs Husarviken i Hjorthagen och på Loudden. Ytor för privat och
offentlig service, kontor och kultur: 600 000 m². 

Energianvändning: 
Initialt krav 55 kWh/m² köpt
energi per år för bostäder, numera 50 nettoenergi.

Storlek: 
236 hektar – ett halvt
Södermalm.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren?
–Vi måste framför allt få bort allt svartarbete och sätta dit alla oseriösa företag. Det är inte ovanligt med bolag som vinner stora upphandlingar och sedan inte håller avtal, utan lämnar leverantörer och medarbetare i sticket. Som det är nu frånskriver sig vissa myndigheter ansvar om det går fel i en upphandling och det är skandal. Sverige har också en obalans i förhållandet mellan konsumenter och företag. Konsumenterna skyddas till varje pris, medan företagen får ta alla smällar. Det är ett orättvist förhållande där ohederliga aktörer eller stora företag, som har råd att anlita dyra advokater, alltid klarar sig på bekostnad av mindre företag. Möjligheten att driva rättsliga processer ska inte vara beroende av hur stor plånbok man har. Vi måste ha samma spelregler för alla.

Hur tycker du att branschen ska möta utmaningarna på bästa sätt? 
– Staten måste förenkla alla regler så att branschen hålls levande. Jag anser också att staten måste gå in och säkra upp, så att ingen hamnar i kläm vid stora upphandlingar. Framför allt måste företag få mer skydd i sina entreprenader när de skriver avtal. Om man som företag har gjort ett bra jobb och skrivit avtal enligt Konsumentverkets regler, ska det inte vara så enkelt att en kund bara avstår från att betala och alltid får rätt.

Vad gör ni på Södra bygghjälpen för att möta utmaningarna?
– I Södra Bygghjälpen har vi nyligen beslutat att vi ska börja erbjuda helhetslösningar inom värme- och kylteknik. Vi ser många felaktigt installerade värmesystem när vi utför dräneringsarbeten. Vi kommer att ta bort så många sidoleverantörer som möjligt och i stället utbilda vår personal, så att de kan arbeta mer effektivt och ta ett större ansvar för sitt arbete. Det är väldigt svårt att styra och kontrollera med så många personer som i dag kopplas in i varje uppdrag. Om du ska ha kontroll över kvaliteten i ett projekt kan du inte ha för många kockar inblandade. 

I takt med att fastighetsbranschen går som tåget finns en stor efterfrågan på utbildade fastighetsförvaltare. För att tillgodose behovet och möjliggöra för bolag att hålla takten uppe levererar Newton en heltäckande förvaltarutbildning för att höja kompetensen i landet. En fördelaktig möjlighet för bolag som vill vidareutbilda personal och för den som vill göra karriär i fastighetsbranschen.
– Jag ville ha en utbildning i högt tempo som var ”hands on” där man har praktisk nytta av det man lär sig, säger Anna Hedberg, fastighetsförvaltare på Nabo.

Fastighetsbranschen har under lång tid varit blomstrande. Den välmående marknaden innebär att det inom branschen finns ett stort behov av välutbildad personal. På senare år har inriktningen på utbildningar handlat mer om kompetensutvecklande insatser inom bland annat återvinning, energieffektivisering och olika tekniska lösningar.

Som en lösning på detta utbildar Newton personal till flera olika områden inom fastighetsbranschen. Utbildningarna riktar sig både till personer som söker sig in i branschen och till företag som vill vidareutbilda sin personal.

 Newtons Diplomutbildningar är främst utformade för de som redan jobbar i branschen eller har relevant arbetslivserfarenhet. Utbildningarna ges på deltid och många kombinerar diplomutbildningen med jobb. En unik möjlighet för fastighetsbolag att vidareutbilda sin personal på ett effektivt sätt.

 Bland de som valt att gå Newtons Diplomutbildningar finns Anna Hedberg. Efter att ha arbetat i flera år, bland annat som ekonom på SEB och som produktionsledare och projektledare på H&M valde hon att gå utbildningen för att bli fastighetsförvaltare.
– Newton var det självklara valet. Valmöjligheten att genomföra utbildningen på sex månader var en viktig faktor. En kort utbildning i högt tempo innebär att man snabbt kan komma tillbaka till sina normala rutiner runt arbetet. 

 Hur upplevde du själva utbildningen?
– Upplägget på utbildningen var väldigt bra. Vi studerade alla områden som man behöver kunna såsom bygg och fastighetsteknik, underhållsplanering och fastighetsekonomi.

– Det var bra stämning i klassen och jag uppskattade särskilt det ämnesövergripande projektet som vi genomförde gruppvis.

 Vad har du haft mest nytta av från utbildningen? 
– Framför allt har jag fått en väldigt bra plattform att stå på som gör att jag känner mig trygg att arbeta med de arbetsuppgifter som förvaltarrollen innefattar. 

– Mer specifikt så har jag – som ekonom och projektledare i botten – haft stor nytta av de tekniska delarna vi lärde oss. Vi hade även kurser i utbildningen som innefattade AFF-avtal samt ledarskap och kommunikation. 

 Newton kan själva bekräfta att förfrågningar från kunder har förändrats från att vara generella ”förvaltarutbildningar” till mer specifikt innehåll såsom underhållsplanering av hållbara byggnadsmaterial eller mer praktiska moment som syftar till hur man återanvänder fastighetsteknik. 

Närmare 100 miljarder kronor går rakt ner i fickorna på kriminella aktörer inom byggbranschen varje år. Lönedumpning, skatteflykt och avtalsbrott ger dem konkurrensfördelar och slår ut seriösa företag. Nu vidtar banker och privata företag åtgärder för att stoppa fusket.

 Statistik från Byggmarknadskommissionen visar att svartarbetet inom byggbranschen mer än fördubblats de senaste tio åren. Arbetslivskriminaliteten omfattar lönedumpning, avsaknad av arbetsgivarbevis, obetalda sociala avgifter, falska företagare, krav på att anställda betalar tillbaka en del av sin lön, traktamente som ersätter lön, olaglig övertid och undermåligt boende.

 Trots branschens omfattande regelverk är avtals- och regelbrott vanligt förekommande. Kontrollfunktionen släpar efter och medför eskalerande kriminalitet, osund konkurrens, kvalitetsbrister och arbetsmiljöproblem. På grund av detta går Sverige miste om minst 19 miljarder i skatteintäkter varje år. 
– Myndigheterna gör alldeles för lite. Man kan få uppfattningen att de har kapitulerat. Okunskap och blåögdhet är kanske närmare sanningen, men det är ingen ursäkt när kriminaliteten eskalerar, säger Mattias Nygren, före detta polis och en av grundarna av säkerhetsföretaget 2Secure.  

 2Secure har tillsammans med företagen Moxy ID och Företagsgranskning utvecklat en heltäckande tjänst för att upptäcka lönedumpning, skatteflykt och osund konkurrens. 
– Myndigheterna är inte dåliga på att ställa krav, men de är usla på att kontrollera. Därför måste vi som privata aktörer ta saken i egna händer och införa bättre kontrollmekanismer, säger Mattias Nygren. 

 Bakgrunden till den ökade kriminaliteten är den fria rörligheten som kom med Sveriges EU-inträde 1995. Även en hittills ihållande högkonjunktur, med stor efterfrågan på arbetskraft och allt fler underentreprenörer, har haft betydelse.
– Vår kultur bygger på ett högt mått av tillit mellan medborgare och myndigheter. Detsamma gäller i näringslivet, där man förutsätter att alla parter håller sina löften. När en marknad som den svenska öppnas upp och bolag med en helt annan syn på löften, lagar och avtal kommer in, missgynnas skötsamma bolag. 

 Samtidigt utnyttjas lagen om offentlig upphandling som uppmuntrar myndigheter att anta det lägsta anbudet. 
– Att sätta prispress är väl utmärkt om man har en fungerande marknad och kontrollfunktion, men lagen om offentlig upphandling har asfalterat vägen för kriminella företag. Risken för upptäckt är obefintlig och vinsterna är enorma, säger Anders Pettersson, VD på Moxy ID.

– Även om vi tar fram en utredning som visar att de använder sig av lönedumpning kan vi inte stoppa dem från att lämna anbud, säger Anna-Lena Norberg, grundare av Företagsgranskning.

 Alla seriösa byggföretag har fått upp ögonen för problemet och vill att kontrollerna förbättras. Även bankerna, med SBAB i spetsen, har börjat engagera sig genom Bankinitiativet som har resulterat i gemensamma riktlinjer och krav vid utlåning som möjliggör ökad kontroll i alla led. Entreprenören måste till exempel ha F-skattsedel och vara fri från skatteskulder. Dessutom följs allt upp digitalt. 
– Det är fantastiskt bra att bankerna gör detta. Om deras satsning får full genomslagskraft i svenskt näringsliv, kommer det vara det största ekonomiska dråpslaget mot organiserad brottslighet i svensk kriminalhistoria någonsin, säger Mattias Nygren.

 Mattias Nygren vädjar till Kommuninvest, som var med från början och hoppade av, att på nytt gå med i Bankinitiativet. 
– Det är viktigt att både den privata och offentliga sektorn sätter upp effektiva kontrollmekanismer, så att vi inte får ett A- och B-lag bland beställarna. Kommunerna bör därför som ett minimum anamma Bankinitiativets krav.

I en tid med stenhård konkurrens blir digitalisering inom hantverkssektorn en väg till förbättrad lönsamhet och bättre projektkontroll.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet? 

– God arkitektur löser målkonflikter genom samverkan. Den tillför mervärde genom att fokusera på långsiktiga behov. För att arkitektur ska bli kvalitativ, hållbar och attraktiv krävs ett stort förarbete och mycket kunskap. Gestaltningen är viktig, men även funktionen och effekten av det gestaltade är viktig. En väl gestaltad arkitektur bidrar till positiva sinnesintryck, trygghet och möjlighet till aktivitet och rörelse. Den upplevs ofta som självklar, eftersom den förenklar och tillför positiva bidrag till människan, samhället och naturen.

Hur ska vi kunna utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? 

– Den omställning vi behöver göra påverkar inte bara arkitektens roll utan även samhället i stort. Vi får inte längre skapa samhällen som utarmar resurser, genererar fossila utsläpp eller tömmer ut ekonomiska värden

I stället behöver vi arbeta cirkulärt och preventivt med människan och naturens välmående i centrum. Attraktiva livsmiljöer behöver bättre tillgodose och stötta samhällets värderingar och mänskliga behov. De behöver också utveckla och förvalta den befintliga miljön och samnyttja och tillgängliggöra det vi redan byggt på ett bättre sätt.
Hur ser behoven ut i framtiden? 

– För klimatet vore det önskvärt att det inte behövdes nya byggnader, men tyvärr är det tvärtom. Det finns ett stort behov av exempelvis nya skolor, förskolor och bostäder. Utmaningen ligger i omvärldsläget med materialbrist och ökade kostnader. Dessutom har vi klimatutmaningar som kräver kraftigt minskade utsläpp, samtidigt som vi ska bevara och stärka upp naturmark. Vi behöver ta ett brett grepp om hållbarhetsfrågan, där vi bygger mer hållbart och med återbruk. I stället för att riva och bygga nytt, behöver vi också använda befintliga fastigheter, bygga om och samnyttja ytor för nya ändamål. Det bidrar även till en spännande stadsmiljö med varierad bebyggelse. Ett stort ansvar vilar på arkitekter och stadsplanerare och på beställare för att förverkliga denna vision.

tidigt i livscykeln.

Nawar Toma är grundare och vd för skyddsutrustningsföretaget Guardio. Bolaget är först i världen med en Mips-arbetshjälm som kan reducera risken för hjärnskador vid olyckor. Hjälmen har också ett kretskort implementerat där det går att lagra information.
– Om någon skadar sig på en byggarbetsplats läser telefonen av innehållet i hjälmen. Då får man fram den information som användaren själv valt att lagra, som till exempel närmaste anhörig och kontaktuppgifter, mediciner med mera. Med kretskortet i hjälmen är det också enklare för akutsjukvården med ambulans att få korrekt position till olycksplatsen, säger Nawar Toma. 

Hur ser byggbranschen på arbetsmiljö och säkerhet idag jämfört med förr?
– Jämfört med för några år sedan så pratar man mer ergonomi och helhet idag. På de större företagen försöker man numera få till en helhet av de arbetsskydd som behövs. Idag tänker man mer utanför prislapp och nöjer sig inte bara med EN-
standard. Man ser till helhet och funktion. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen gällande säkerhet och arbetsmiljö?
– Det är en extremt konservativ bransch, det tar lång tid för branschen att anamma ny teknik. När jag föreläser för byggbranschen brukar jag ta Apple som exempel. När Apple släpper en ny produkt är det kö till att få köpa den. Så är det inte i byggbranschen. När någon släpper till exempel en ny innovativ skruvdragare som vibrerar och låter mindre, eller en ny hjälm med högteknologiskt innehåll som ger bättre skydd så tenderar ändå användaren att välja de gamla föråldrade produkterna som är sämre för hälsan och säkerheten. 

Hur löser man dessa utmaningar?
– För vår del är nyckeln utbildningar som ökar kunskap och medvetande. Vi medverkar till detta. Bland annat genom att utforma  byggbranschens säkerhetspark i Märsta, där byggföretagen ger anställda utbildning i säkerhet. Vi är också med i organisationen ”Håll nollan” som har visionen att noll personer ska dö av olyckor på sina arbetsplatser. Vi arrangerar varje år en egen arbetsmiljökonferens där vi bjuder in företagens arbetsmiljöingenjörer. Vi utbildar i ämnen som teknologi och forskning inom de produktområden vi är verksamma. Men vi försöker också få in en helhet där vi exempelvis har föreläsare inom psykosocial stress och hur detta påverkar arbetsplatssäkerhet.

Gert Wingårdh, Sveriges stjärnarkitekt, har blivit prisbelönad flera gånger om och är flitigt anlitad både av privata som offentliga uppdragsgivare. Han har också gjort succé i tv-programmet Husdrömmar och blivit folklig på kuppen. Med drygt 40 år i branschen vet han att man först måste blicka bakåt för att se framåt.

Mark- och anläggningsföretaget Nyab Sverige AB med huvudkontor i Luleå befinner sig med sitt läge i framtidens blickfång. Norrlands kust har blivit hett i och med de innovativa satsningarna på den gröna omställningen – stålverk och batterifabrik. 

 Företagets historia startade 1990 då med namnet Nyanläggarna i Luleå AB. Under de första drygt 20 åren ägnade sig bolaget åt mindre projekt inom rivning, anläggning och stängselarbeten. 2011 fick bolaget nya ägare då bröderna Johan Larsson och Mikael Ritola klev in. Med dessa i ledningen tog expansionsplanerna fart. 2013 när Stefan Säthergren och Fredrik Karkiainen blev nya delägare började anläggningsverksamheten växa, året därefter omsatte bolaget närmare 100 miljoner kronor.

2016 utnämndes bolaget till årets gasell i Norrbotten av Dagens Industri. Bolaget hade då de senaste tre åren haft en tillväxt på 1.110 procent och hade 58 anställda med en omsättning på 293 miljoner kronor. Idag sex år senare har Nyab Sverige AB 200 anställda och en omsättning på cirka 1,4 miljarder. Bolaget har fyra platskontor och fyra affärsområden –Anläggning, Infrastruktur, Special och Mälardalen.

 Numera har bolaget verksamheter inte bara i Norrland utan också i Mälardalen och Finland. Ett nytt kapitel skrevs i år när bolaget nu med namnet SkartaNYAB noterades på Nasdag First North i Helsingfors.

 Stora projekt genereras bland annat genom ramavtal med kommuner och Trafikverket för bygge och underhåll av vägar, samt plogning och grusning. Nyab Sverige AB drar också nytta av den gröna omställning som Norrland tagit på sig ledartröjan för. Detta med kontrakt med industrierna som jobbar med projekten. Bolaget bygger infrastrukturen och underhåller vägar.

I valrörelsen trumfar kortsiktiga plånboksbidrag de nödvändiga, långsiktiga besluten för att bygga ett hållbart samhälle. Politikerna behöver lyfta blicken och ge samhällsbyggnadsbranschen verktyg att fortsätta klimatomställningen.

 Vår bransch får alltfler miljöpionjärer, som skapar ekologiska pilotprojekt. Men nytänkarna får inte tillräcklig draghjälp från politikerna. De lägger ribban alltför lågt för att kommande generationer ska ha bra livsbetingelser. För att vi ska nå miljömålen måste hela samhällsbyggnadsbranschen hoppa på klimattåget och pionjärprojekten bli standard. Det kräver modiga politiska beslut som är både morot och piska. Vi i fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekter ser två områden där politiker kan göra skillnad: Dels skärpta klimatdeklarationer, dels nya incitament och lagkrav som styr mot återbruk.

 Lagen om klimatdeklarationer trädde i kraft den 1 januari och innebär att byggherren behöver upprätta en klimatdeklaration hos Boverket. Det är ett bra verktyg, men lagen är tandlös eftersom den bara kräver beräkning av utsläppen, inte begränsning av dem. Kraftfulla gränsvärden måste införas omedelbart. Vi kräver också att lagen omfattar ombyggnad, tillbyggnad, rivning, markarbeten och utemiljöer liksom hela byggnader och dess livscykel.

 En cirkulär ekonomi i vår bransch där återbruk får ett värde och avfall ett pris, är nästa område där politikerna ska våga skapa förutsättningarna. Vi vill se incitament och regler som styr mot återbruk av byggmaterial och befintliga byggnader och som missgynnar rivning och slöseri med material. Att ställa om till cirkularitet handlar om klimat och livsmiljö, men också om konkurrensfördelar för företag och ökad sysselsättning.

Politiker, dags att lämna 1900- talets fossila parentes och börja ifrågasätta resurs- och klimatbelastande nyproduktion. Lyft blicken från opinionssiffrorna och våga ta obekväma men nödvändiga beslut.

Att skapa attraktiva livsmiljöer som uppfyller klimatkraven kräver ett holistiskt synsätt, ny kunskap och digitala verktyg. ÅWL Arkitekter är ett arkitektkontor som förberett sig med tvärprofessionella team och ett digitaliserat arbetssätt.

Medan andra bygger för trivsel inomhus bygger det finska familjeföretaget Lappset för trivseln utomhus. 

Med Lappsets tjänster får kunderna en helhetslösning från ax till limpa, med produkter som engagerar, stärker och utvecklar såväl gammal som ung.

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? – En ständig och omfattande utmaning i branschen är att förebygga svartarbete och arbetsplatsolyckor. Där behöver hela branschen jobba proaktivt för att nå nollvisionen – att ingen ska behöva dö eller skadas på jobbet. Infobric utvecklar digitala lösningar som bidrar till att öka transparens och kontroll, och på det sättet bidra till att stoppa fusket, öka säkerheten och skapa en sund konkurrens i branschen. Utöver att minska säkerhetsrisker bidrar våra tjänster till att öka produktiviteten på byggarbetsplatsen, genom att minska det administrativa arbetet, förbättra kommunikationsflödet och minimera risken för avbrott och incidenter.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Det är många omvärldsfaktorer som påverkar branschen just nu; dyrare drift-, material- och fraktkostnader, stundande lågkonjunktur och osäkra marknadsförhållanden kräver att bygg- och fastighetsbranschen är flexibla. När många omvärldsfaktorer som ränteläge och ökade material- och fraktkostnader skapar osäkerhet är det ett ypperligt tillfälle att fokusera på att digitalisera verksamheten. Det finns en stor potential i att nyttja tiden när det är lite lugnare till att fokusera på digitalisering och verksamhetsutveckling. Under tidigare konjunkturnedgångar har vi sett en tydlig tendens i att många kunder gör just detta, och som ett resultat kommit starkare ur sämre tider.  

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? 
– Det är hållbarhet som är ”top of mind” för oss på HSB Norr och då gäller det både på kort och lång sikt. Vi måste jobba med hållbarhet ur alla perspektiv så att vi kan fortsätta bygga nya bostäder och fler ska få tillgång till bra bostäder. För att det ska ske behöver vi utveckla bostäder med betydligt lägre klimatpåverkan än vi gjort tidigare. Idag kan vi till exempel bygga mer i trä eller med klimatförbättrad betong. Därför provar vi ”grön betong” i ett av våra projekt i Skellefteå. Dessutom jobbar vi med social hållbarhet, så att det ska bli trivsamt och tryggt att bo och leva i våra städer.

 Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Just nu sätter höga byggkostnader käppar i hjulet för nya bostadsprojekt. Utöver detta har vi stigande räntor och en förväntad lågkonjunktur, vilket skapar en giftig kombination för bostadsutvecklare. Men när antalet påbörjade bostadsprojekt minskar kraftigt under kommande år, räknar vi med att få lägre byggkostnader. Vår lösning i nuläget är att agera långsiktigt genom att köpa mark och driva detaljplaner, så att vi är redo att trycka på startknappen när förutsättningarna finns för att starta nya bostadsprojekt.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– I ett modernt företag är digitalisering en självklarhet Det är en hygienfaktor att kunna erbjuda kunder och anställda användarvänliga, digitala lösningar. Efter att ha jobbat med digitalisering inom både bank- och fastighetsbranschen, ser jag att digitaliseringen har gått från att vara utbudsstyrd till att bli mer efterfrågestyrd, det vill säga att den styrs av slutkundernas krav på tillgänglighet och smidiga lösningar. Det viktigaste för HSB Norr är att kunna erbjuda olika val beroende på kundernas önskemål, vilket kan resultera i en smidig digital lösning, alternativt ett telefonsamtal eller personligt möte på något av våra kontor.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitalisering bidrar till ökad lönsamhet. Genom att automatisera återkommande arbetsflöden ökar produktiviteten och man kan lägga ett större fokus på kärnverksamheten. Digitalisering hjälper även byggbranschen att öka transparensen i alla led och få full kontroll över att rätt behörigheter och kompetenser finns på byggarbetsplatsen, samt att kontrollera att alla underleverantörer också följer lagar och regler. Sammantaget minimerar det risken att drabbas av oförutsedda stillestånd eller överraskningar som kan bli mycket kostsamma. 

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch?
– Energifrågan i kombination med hållbarhet kommer att få en avgörande betydelse de närmaste åren. Minskad energianvändning blir allt viktigare, liksom en effektivare resursanvändning generellt sett. De två största kostnadsposterna för fastighetsföretag är räntor och energi. Under de senaste årens goda tider med låga räntor och energipriser har de inte behövt fokusera på energifrågan, men nu måste de börja undersöka var effektiviseringar kan göras. Många har redan tillgång till en rad IT-verktyg för att samla in denna information. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Min bedömning är att branschens främsta utmaning just nu är att matcha lokaler med rätt hyresgäster. Fastighetsägarna vet fortfarande inte hur hyresgästernas behov har påverkats av pandemin eftersom hyreskontrakten är långa och fixerade. Efter hand som kontrakten löper ut kommer det att visa sig om hyresgästerna vill ha det som i dag eller kanske börjar efterfråga till exempel flexibla hyreskontrakt. 

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget? 
– Den främsta fördelen med digitala jämfört med analoga lösningar är att man lättare kan uppnå effektivitet i verksamheten. Digitaliseringen minskar också risken för fel, eftersom man plockar bort den mänskliga faktorn.

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? 
– Det är att bistå våra kunder så att vi gemensamt bidrar till omställningen mot ett hållbart samhälle på bästa och mest effektiva sättet, både för deras befintliga fastighetsbestånd och nybyggnation. Energieffektiva lösningar är en viktig del liksom återbruk, cirkulärt byggande och digitalisering. Sweco arbetar med Sveriges största fastighetsutvecklare och vi märker av ett allt större intresse för dessa frågor från alla håll. Ambitionerna har funnits länge, nu krävs action och då är samverkan, innovation och mod avgörande.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Den snabba tekniska utvecklingen och kraven på hållbarhet gör att komplexiteten i projekten ökar. Det gäller att greppa helheten tidigt, få in rätt expertis och samtidigt ha kontroll på alla detaljer. Det är en stor utmaning som kräver lång erfarenhet, tryggt ledarskap, struktur och teknisk expertis. En annan sak som jag gärna vill ta upp är att fastighetsbolag måste börja ställa klimatkrav i upphandlingar. Det finns modeller för att räkna ut vad en byggnad kommer att kosta i koldioxidutsläpp under byggnationen och i förvaltning. Ställ krav på att sådana används och utvärdera anbuden i upphandlingen både på utsläpp och pris.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen är en viktig faktor för att öka takten och effektiviteten i alla skeden, från planering och projektering via byggandet till förvaltning av fastigheten. Digitalisering och automatisering är också en viktig nyckel för att fastigheter ska bli resurseffektivare, flexiblare och säkrare.

 Trots de nya skattereglerna ökar svenskarnas intresse för bostäder längs Algarvekusten.

Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.

Det viktigaste för Kristina Runsten är att hjälpa kunden att leva hållbart. Lösningarna hittas utifrån behov och anpassas till verksamheten.