Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet? 

– God arkitektur löser målkonflikter genom samverkan. Den tillför mervärde genom att fokusera på långsiktiga behov. För att arkitektur ska bli kvalitativ, hållbar och attraktiv krävs ett stort förarbete och mycket kunskap. Gestaltningen är viktig, men även funktionen och effekten av det gestaltade är viktig. En väl gestaltad arkitektur bidrar till positiva sinnesintryck, trygghet och möjlighet till aktivitet och rörelse. Den upplevs ofta som självklar, eftersom den förenklar och tillför positiva bidrag till människan, samhället och naturen.

Hur ska vi kunna utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? 

– Den omställning vi behöver göra påverkar inte bara arkitektens roll utan även samhället i stort. Vi får inte längre skapa samhällen som utarmar resurser, genererar fossila utsläpp eller tömmer ut ekonomiska värden

I stället behöver vi arbeta cirkulärt och preventivt med människan och naturens välmående i centrum. Attraktiva livsmiljöer behöver bättre tillgodose och stötta samhällets värderingar och mänskliga behov. De behöver också utveckla och förvalta den befintliga miljön och samnyttja och tillgängliggöra det vi redan byggt på ett bättre sätt.
Hur ser behoven ut i framtiden? 

– För klimatet vore det önskvärt att det inte behövdes nya byggnader, men tyvärr är det tvärtom. Det finns ett stort behov av exempelvis nya skolor, förskolor och bostäder. Utmaningen ligger i omvärldsläget med materialbrist och ökade kostnader. Dessutom har vi klimatutmaningar som kräver kraftigt minskade utsläpp, samtidigt som vi ska bevara och stärka upp naturmark. Vi behöver ta ett brett grepp om hållbarhetsfrågan, där vi bygger mer hållbart och med återbruk. I stället för att riva och bygga nytt, behöver vi också använda befintliga fastigheter, bygga om och samnyttja ytor för nya ändamål. Det bidrar även till en spännande stadsmiljö med varierad bebyggelse. Ett stort ansvar vilar på arkitekter och stadsplanerare och på beställare för att förverkliga denna vision.

tidigt i livscykeln.

Nawar Toma är grundare och vd för skyddsutrustningsföretaget Guardio. Bolaget är först i världen med en Mips-arbetshjälm som kan reducera risken för hjärnskador vid olyckor. Hjälmen har också ett kretskort implementerat där det går att lagra information.
– Om någon skadar sig på en byggarbetsplats läser telefonen av innehållet i hjälmen. Då får man fram den information som användaren själv valt att lagra, som till exempel närmaste anhörig och kontaktuppgifter, mediciner med mera. Med kretskortet i hjälmen är det också enklare för akutsjukvården med ambulans att få korrekt position till olycksplatsen, säger Nawar Toma. 

Hur ser byggbranschen på arbetsmiljö och säkerhet idag jämfört med förr?
– Jämfört med för några år sedan så pratar man mer ergonomi och helhet idag. På de större företagen försöker man numera få till en helhet av de arbetsskydd som behövs. Idag tänker man mer utanför prislapp och nöjer sig inte bara med EN-
standard. Man ser till helhet och funktion. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen gällande säkerhet och arbetsmiljö?
– Det är en extremt konservativ bransch, det tar lång tid för branschen att anamma ny teknik. När jag föreläser för byggbranschen brukar jag ta Apple som exempel. När Apple släpper en ny produkt är det kö till att få köpa den. Så är det inte i byggbranschen. När någon släpper till exempel en ny innovativ skruvdragare som vibrerar och låter mindre, eller en ny hjälm med högteknologiskt innehåll som ger bättre skydd så tenderar ändå användaren att välja de gamla föråldrade produkterna som är sämre för hälsan och säkerheten. 

Hur löser man dessa utmaningar?
– För vår del är nyckeln utbildningar som ökar kunskap och medvetande. Vi medverkar till detta. Bland annat genom att utforma  byggbranschens säkerhetspark i Märsta, där byggföretagen ger anställda utbildning i säkerhet. Vi är också med i organisationen ”Håll nollan” som har visionen att noll personer ska dö av olyckor på sina arbetsplatser. Vi arrangerar varje år en egen arbetsmiljökonferens där vi bjuder in företagens arbetsmiljöingenjörer. Vi utbildar i ämnen som teknologi och forskning inom de produktområden vi är verksamma. Men vi försöker också få in en helhet där vi exempelvis har föreläsare inom psykosocial stress och hur detta påverkar arbetsplatssäkerhet.

Gert Wingårdh, Sveriges stjärnarkitekt, har blivit prisbelönad flera gånger om och är flitigt anlitad både av privata som offentliga uppdragsgivare. Han har också gjort succé i tv-programmet Husdrömmar och blivit folklig på kuppen. Med drygt 40 år i branschen vet han att man först måste blicka bakåt för att se framåt.

Mark- och anläggningsföretaget Nyab Sverige AB med huvudkontor i Luleå befinner sig med sitt läge i framtidens blickfång. Norrlands kust har blivit hett i och med de innovativa satsningarna på den gröna omställningen – stålverk och batterifabrik. 

 Företagets historia startade 1990 då med namnet Nyanläggarna i Luleå AB. Under de första drygt 20 åren ägnade sig bolaget åt mindre projekt inom rivning, anläggning och stängselarbeten. 2011 fick bolaget nya ägare då bröderna Johan Larsson och Mikael Ritola klev in. Med dessa i ledningen tog expansionsplanerna fart. 2013 när Stefan Säthergren och Fredrik Karkiainen blev nya delägare började anläggningsverksamheten växa, året därefter omsatte bolaget närmare 100 miljoner kronor.

2016 utnämndes bolaget till årets gasell i Norrbotten av Dagens Industri. Bolaget hade då de senaste tre åren haft en tillväxt på 1.110 procent och hade 58 anställda med en omsättning på 293 miljoner kronor. Idag sex år senare har Nyab Sverige AB 200 anställda och en omsättning på cirka 1,4 miljarder. Bolaget har fyra platskontor och fyra affärsområden –Anläggning, Infrastruktur, Special och Mälardalen.

 Numera har bolaget verksamheter inte bara i Norrland utan också i Mälardalen och Finland. Ett nytt kapitel skrevs i år när bolaget nu med namnet SkartaNYAB noterades på Nasdag First North i Helsingfors.

 Stora projekt genereras bland annat genom ramavtal med kommuner och Trafikverket för bygge och underhåll av vägar, samt plogning och grusning. Nyab Sverige AB drar också nytta av den gröna omställning som Norrland tagit på sig ledartröjan för. Detta med kontrakt med industrierna som jobbar med projekten. Bolaget bygger infrastrukturen och underhåller vägar.

I valrörelsen trumfar kortsiktiga plånboksbidrag de nödvändiga, långsiktiga besluten för att bygga ett hållbart samhälle. Politikerna behöver lyfta blicken och ge samhällsbyggnadsbranschen verktyg att fortsätta klimatomställningen.

 Vår bransch får alltfler miljöpionjärer, som skapar ekologiska pilotprojekt. Men nytänkarna får inte tillräcklig draghjälp från politikerna. De lägger ribban alltför lågt för att kommande generationer ska ha bra livsbetingelser. För att vi ska nå miljömålen måste hela samhällsbyggnadsbranschen hoppa på klimattåget och pionjärprojekten bli standard. Det kräver modiga politiska beslut som är både morot och piska. Vi i fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekter ser två områden där politiker kan göra skillnad: Dels skärpta klimatdeklarationer, dels nya incitament och lagkrav som styr mot återbruk.

 Lagen om klimatdeklarationer trädde i kraft den 1 januari och innebär att byggherren behöver upprätta en klimatdeklaration hos Boverket. Det är ett bra verktyg, men lagen är tandlös eftersom den bara kräver beräkning av utsläppen, inte begränsning av dem. Kraftfulla gränsvärden måste införas omedelbart. Vi kräver också att lagen omfattar ombyggnad, tillbyggnad, rivning, markarbeten och utemiljöer liksom hela byggnader och dess livscykel.

 En cirkulär ekonomi i vår bransch där återbruk får ett värde och avfall ett pris, är nästa område där politikerna ska våga skapa förutsättningarna. Vi vill se incitament och regler som styr mot återbruk av byggmaterial och befintliga byggnader och som missgynnar rivning och slöseri med material. Att ställa om till cirkularitet handlar om klimat och livsmiljö, men också om konkurrensfördelar för företag och ökad sysselsättning.

Politiker, dags att lämna 1900- talets fossila parentes och börja ifrågasätta resurs- och klimatbelastande nyproduktion. Lyft blicken från opinionssiffrorna och våga ta obekväma men nödvändiga beslut.

Att skapa attraktiva livsmiljöer som uppfyller klimatkraven kräver ett holistiskt synsätt, ny kunskap och digitala verktyg. ÅWL Arkitekter är ett arkitektkontor som förberett sig med tvärprofessionella team och ett digitaliserat arbetssätt.

Medan andra bygger för trivsel inomhus bygger det finska familjeföretaget Lappset för trivseln utomhus. 

Med Lappsets tjänster får kunderna en helhetslösning från ax till limpa, med produkter som engagerar, stärker och utvecklar såväl gammal som ung.

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? – En ständig och omfattande utmaning i branschen är att förebygga svartarbete och arbetsplatsolyckor. Där behöver hela branschen jobba proaktivt för att nå nollvisionen – att ingen ska behöva dö eller skadas på jobbet. Infobric utvecklar digitala lösningar som bidrar till att öka transparens och kontroll, och på det sättet bidra till att stoppa fusket, öka säkerheten och skapa en sund konkurrens i branschen. Utöver att minska säkerhetsrisker bidrar våra tjänster till att öka produktiviteten på byggarbetsplatsen, genom att minska det administrativa arbetet, förbättra kommunikationsflödet och minimera risken för avbrott och incidenter.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Det är många omvärldsfaktorer som påverkar branschen just nu; dyrare drift-, material- och fraktkostnader, stundande lågkonjunktur och osäkra marknadsförhållanden kräver att bygg- och fastighetsbranschen är flexibla. När många omvärldsfaktorer som ränteläge och ökade material- och fraktkostnader skapar osäkerhet är det ett ypperligt tillfälle att fokusera på att digitalisera verksamheten. Det finns en stor potential i att nyttja tiden när det är lite lugnare till att fokusera på digitalisering och verksamhetsutveckling. Under tidigare konjunkturnedgångar har vi sett en tydlig tendens i att många kunder gör just detta, och som ett resultat kommit starkare ur sämre tider.  

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? 
– Det är hållbarhet som är ”top of mind” för oss på HSB Norr och då gäller det både på kort och lång sikt. Vi måste jobba med hållbarhet ur alla perspektiv så att vi kan fortsätta bygga nya bostäder och fler ska få tillgång till bra bostäder. För att det ska ske behöver vi utveckla bostäder med betydligt lägre klimatpåverkan än vi gjort tidigare. Idag kan vi till exempel bygga mer i trä eller med klimatförbättrad betong. Därför provar vi ”grön betong” i ett av våra projekt i Skellefteå. Dessutom jobbar vi med social hållbarhet, så att det ska bli trivsamt och tryggt att bo och leva i våra städer.

 Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Just nu sätter höga byggkostnader käppar i hjulet för nya bostadsprojekt. Utöver detta har vi stigande räntor och en förväntad lågkonjunktur, vilket skapar en giftig kombination för bostadsutvecklare. Men när antalet påbörjade bostadsprojekt minskar kraftigt under kommande år, räknar vi med att få lägre byggkostnader. Vår lösning i nuläget är att agera långsiktigt genom att köpa mark och driva detaljplaner, så att vi är redo att trycka på startknappen när förutsättningarna finns för att starta nya bostadsprojekt.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– I ett modernt företag är digitalisering en självklarhet Det är en hygienfaktor att kunna erbjuda kunder och anställda användarvänliga, digitala lösningar. Efter att ha jobbat med digitalisering inom både bank- och fastighetsbranschen, ser jag att digitaliseringen har gått från att vara utbudsstyrd till att bli mer efterfrågestyrd, det vill säga att den styrs av slutkundernas krav på tillgänglighet och smidiga lösningar. Det viktigaste för HSB Norr är att kunna erbjuda olika val beroende på kundernas önskemål, vilket kan resultera i en smidig digital lösning, alternativt ett telefonsamtal eller personligt möte på något av våra kontor.

Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitalisering bidrar till ökad lönsamhet. Genom att automatisera återkommande arbetsflöden ökar produktiviteten och man kan lägga ett större fokus på kärnverksamheten. Digitalisering hjälper även byggbranschen att öka transparensen i alla led och få full kontroll över att rätt behörigheter och kompetenser finns på byggarbetsplatsen, samt att kontrollera att alla underleverantörer också följer lagar och regler. Sammantaget minimerar det risken att drabbas av oförutsedda stillestånd eller överraskningar som kan bli mycket kostsamma. 

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch?
– Energifrågan i kombination med hållbarhet kommer att få en avgörande betydelse de närmaste åren. Minskad energianvändning blir allt viktigare, liksom en effektivare resursanvändning generellt sett. De två största kostnadsposterna för fastighetsföretag är räntor och energi. Under de senaste årens goda tider med låga räntor och energipriser har de inte behövt fokusera på energifrågan, men nu måste de börja undersöka var effektiviseringar kan göras. Många har redan tillgång till en rad IT-verktyg för att samla in denna information. 

Vad skulle du säga är fastighetsföretagens största utmaningar just nu?
– Min bedömning är att branschens främsta utmaning just nu är att matcha lokaler med rätt hyresgäster. Fastighetsägarna vet fortfarande inte hur hyresgästernas behov har påverkats av pandemin eftersom hyreskontrakten är långa och fixerade. Efter hand som kontrakten löper ut kommer det att visa sig om hyresgästerna vill ha det som i dag eller kanske börjar efterfråga till exempel flexibla hyreskontrakt. 

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget? 
– Den främsta fördelen med digitala jämfört med analoga lösningar är att man lättare kan uppnå effektivitet i verksamheten. Digitaliseringen minskar också risken för fel, eftersom man plockar bort den mänskliga faktorn.

Vilken är den viktigaste fråga ni jobbar med just nu i er bransch? 
– Det är att bistå våra kunder så att vi gemensamt bidrar till omställningen mot ett hållbart samhälle på bästa och mest effektiva sättet, både för deras befintliga fastighetsbestånd och nybyggnation. Energieffektiva lösningar är en viktig del liksom återbruk, cirkulärt byggande och digitalisering. Sweco arbetar med Sveriges största fastighetsutvecklare och vi märker av ett allt större intresse för dessa frågor från alla håll. Ambitionerna har funnits länge, nu krävs action och då är samverkan, innovation och mod avgörande.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna som fastighetsföretag ställs inför nu?
– Den snabba tekniska utvecklingen och kraven på hållbarhet gör att komplexiteten i projekten ökar. Det gäller att greppa helheten tidigt, få in rätt expertis och samtidigt ha kontroll på alla detaljer. Det är en stor utmaning som kräver lång erfarenhet, tryggt ledarskap, struktur och teknisk expertis. En annan sak som jag gärna vill ta upp är att fastighetsbolag måste börja ställa klimatkrav i upphandlingar. Det finns modeller för att räkna ut vad en byggnad kommer att kosta i koldioxidutsläpp under byggnationen och i förvaltning. Ställ krav på att sådana används och utvärdera anbuden i upphandlingen både på utsläpp och pris.

 Varför är det viktigt att implementera digitalisering i företaget?
– Digitaliseringen är en viktig faktor för att öka takten och effektiviteten i alla skeden, från planering och projektering via byggandet till förvaltning av fastigheten. Digitalisering och automatisering är också en viktig nyckel för att fastigheter ska bli resurseffektivare, flexiblare och säkrare.

 Trots de nya skattereglerna ökar svenskarnas intresse för bostäder längs Algarvekusten.

Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.

Det viktigaste för Kristina Runsten är att hjälpa kunden att leva hållbart. Lösningarna hittas utifrån behov och anpassas till verksamheten. 

Som resultat av ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan läcker det ut
metangas från Siljansringen i Dalarna. 

AB Igrene vill ta tillvara på gasen och omvandla den till vätgas – en hett eftertraktad energikälla för industrin som vill ställa om för klimatet.

David Alström

Marknadschef Swecon Anläggningsmaskiner AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Gruv- och anläggningsbranschen är mångfacetterad med en mängd olika applikationer och förutsättningar. Att skapa lösningar och genomföra förändringen i alla delar av vår bransch inom rimlig tid för att nå högt ställda krav på ökad produktivitet och hållbarhet kommer att vara en stor utmaning.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Elektrifiering kommer tveklöst att bli den starkast bidragande faktorn till ökande hållbarhetskrav. Samtidigt kommer det att kräva nya samarbeten med exempelvis elnätsleverantörer och förändrad byggplanering för att säkerställa energiförsörjning och effektivt genomförande oavsett applikation eller arbetsmoment.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på?

– Branschen behöver fördjupa samarbetet med tillverkare och leverantörer för att tillsammans lösa samhällskritiska hållbarhetsproblem. Möjliga lösningar kan komma att kräva förändringar i processer och arbetssätt för att snabbare nå lägre CO2 utsläpp jämfört med att förlita sig till att tekniska lösningar skall reducera utsläpp i befintliga arbetssätt.

Mikael Delbrant

Försäljnings- och marknadschef AB P.J Jonsson & Söner

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter, att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Jörg Miethke

Försäljningdirektör/CEO Liebherr-Sverige AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO2-neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar – energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

 
För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO2-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Den gröna omställningen gör att efterfrågan på metaller i världen ökar. Något som Zinkgruvan Mining märker av. Snart kommer ett nytt produktionsområde under jord, Dalby, tas i produktion som ska säkerställa en långsiktig fortsatt hög och jämn produktion.

Bergsstaten grundades 1637 av Axel Oxienstierna. Generalbergsamtet, som det då hette, var en myndighet som under drottning Kristinas ledning gavs uppdraget att hantera alla frågor rörande utvinning av metaller. Sveriges ekonomi var dålig och att engagera sig i bergsbruket var ett sätt att inbringa inkomst till staten. Bergsstaten firade 375-årsjubileum år 2012 och är därmed en av de äldsta statliga verksamheterna i Sverige. Tidigare var bergmästarämbetet uppdelat i flera olika distrikt. Sedan 1998 har Bergsstaten dock hela landet som verksamhetsområde med en bergmästare som chef. Bergsstaten är en del av Sveriges geologiska undersökning (SGU) men verkar oberoende i sin myndighetsutövning.

Bergsstaten har i dag liksom tidigare hand om ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Bergsstaten är ansvarig för frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. De har även en funktion i att informera om såväl lagstiftningen som om prospektering och bearbetning till företag, sakägare, media och allmänhet. 

Åsa Persson, 

Bergmästare vid Bergsstaten

Myndigheten utövar tillsyn att minerallagen följs och avgör tvister mellan markägare och gruvbolag.

– Intentionen med minerallagstiftningen är en effektiv prospekterings- och gruvverksamhet. Våra beslut grundas alltid på lagstiftningen, berättar Åsa Persson, bergmästare vid Bergsstaten.

Som bergmästare vid Bergsstaten leder Åsa Persson arbetet och beslutar i frågor enligt minerallagen. Tidigare var bergmästaren ordförande i bergstinget som var en domstol som dömde i rättstvister rörande gruvor. 

Åsa Persson antog rollen som bergmästare 2010. När tjänsten som bergmästare dök upp såg hon det som en spännande möjlighet att kombinera hennes tidigare fastighetsbakgrund med en ny dimension, nämligen gruvverksamhet.

Träkol – ett förnybart kol som kan ersätta stenkol? Det hoppas i alla fall Gryfskand, Europas största producent av träkol med tre fabriker i Polen och en i Ukraina.

Myndigheter som visar vägen är viktigt för en klimatomställning, menar Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt. 

Bilfrakt är Västerbottens största leverantör av maskin- och transporttjänster och en stor aktör inom ballastområdet med naturgrus, berg och jordtillverkning som stora produktionsområden. Bilfrakt har kontor i Hemavan, Storuman, Lycksele, Skellefteå och Umeå. Bilfrakts affärsidé är att leverera värdeskapande maskin-, transport- och logistiktjänster med omtanke om klimat och miljö. 

– Ett viktigt led i detta är att arbeta med klimatsmarta och hållbara lösningar inom produktion av ballastmaterial för att på så sätt hjälpa både miljön och våra kunder med klimatneutrala lösningar. De utmaningar vi står inför med att minimera CO2 utsläpp är ett av de viktigaste målen för Bilfrakt framöver, säger Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt.

Bilfrakt verkar i en verksamhet som är starkt beroende av fossilt drivmedel. Det kommer bli en utmaning för hela branschen att ställa om till mer hållbara och klimatneutrala alternativ, menar Nicklas.

– Här kan Bilfrakt som marknadsledande i Västerbotten spela en stor roll genom att underlätta för våra delägare att investera i hållbara alternativ men även genom att påverka beslutsfattare på politisk nivå för att genomföra större satsningar på exempelvis laddstationer för eldrivna lastbilar. Det är också viktigt att statliga och kommunala verksamheter inkluderar, och premierar, hållbara och klimatneutrala lösningar i sina offentliga upphandlingar. Den gröna omställningen måste ta fart ordentligt och ett viktigt led i detta är att statliga och kommunala verksamheter visar vägen. Bilfrakt har väldigt engagerade och innovativa delägare och i Skellefteå har en av våra delägare beställt två eldrivna lastbilar.

Västerbotten står inför en stark tillväxt under de kommande åren med till exempel Northvolt, Norrbotniabanan, ombyggnationen av E4 och nybyggnationer i Hemavan. Bilfrakt strävar efter att vara en säker och pålitlig leverantör till dessa och andra projekt där det krävs ballastmaterial. Ett annat område där Bilfrakt har en stor marknadsandel är leveranser av kvalitetsjordar. Bilfrakt kan i både Umeå och Skellefteå leverera jordar som uppfyller de högt ställda krav som finns i branschens föreskrifter.

– Tillgången till ballastmaterial kommer vara en av de avgörande faktorerna under de expansiva projekt som finns i Västerbotten under de kommande åren, menar Nicklas. Det finns en osäkerhet i de tillståndsprocesser som leder fram till ett täkttillstånd. Det handlar både om hur lång tid en tillståndsprocess tar, och innehållet i ansökan, det vill säga det som vi förväntas leverera för att ansökan ska vara komplett. Det är svårt för oss som verksamhetsutövare att beräkna kostnaden för och när i tiden en ansökan kan vara behandlad. Detta skapar en osäkerhet hos de aktörer som är verksamma inom ballastområdet och främjar inte tillväxten i regionen.
För att säkra tillgången till material inom Västerbotten behövs tydligare förutsättningar för oss som verkar inom branschen. Vi behöver få veta vad som förväntas av oss, hur långt tid processen tar och framförallt att vi inför och under ansökningsprocessen ges en möjlighet till dialog med berörda myndigheter.

Nicklas Hermansson
VD Bilfrakt

Lycksele satsar man aktivt för ett mer attraktivt företagsklimat.

Christer Lindqvist trodde att han lämnat gruvindustrin för gott år 2015. En möjlighet dök upp med Dannemoragruvan, vilket fick honom att återvända.

Hur ser framtiden ut för den europeiska gruvindustrin? – Högre miljökrav, vilket framför allt slår mot nyetableringar. Ofta hänger det ihop med vattenfrågan men också andra motstående intressen, i norr till exempel rennäringen. Min bedömning är att Norge har något lättare regelverk, medan Finland gått från att vara gruvvänliga till mer kritiska. En tuff miljöprövning gagnar oss alla, det viktiga är tydliga processer för att veta vad som gäller. Om målet flyttas går det inte att planera, vilket blir ett annat slöseri med resurser.

Vilken betydelse har gruvindustrin för omställningen till ett hållbart samhälle? – Enorm. Om inte vi ställer om till grön verksamhet kan inte de efterföljande leden bli helt gröna. Vi måste börja med råvaran och hur den produceras – det är helt avgörande. Stålindustrin står för cirka nio procent av de samlade koldioxidutsläppen i världen, cementindustrin likaså, så kan vi inte ställa om dessa två blir det svårt att nå Parisavtalet. I Europa pågår 34 olika omställningsprojekt för att bli gröna, men det tar tid.

Hur ligger Europa till globalt? – I framkant. Europa, speciellt Norden, har tillgång till grön el och kommer att vara spjutspetsen i omställningen. Utsläppsrätterna har gett en viktig push till stålindustrin att börja ställa om på riktigt nu när det börjar bli dyrt att köpa fler. De ekonomiska incitamenten finns där och kommer inte att försvinna. Den geopolitiska situationen med bortfall av högkvalitativ järnmalm från Ukraina och Ryssland kommer också att skapa ett stort underskott. Det måste fyllas och det är då lämpligt att det görs av europeiska gruvor.

Vilka utmaningar finns? – Tillståndshantering, kompetensförsörjning och transporter. Tillståndshanteringen måste bli mer effektiv. Utbildningen av ingenjörer med inriktning mot gruv- och stålindustrin har varit eftersatt i många år och måste satsas på. Och producenter av grön järnmalm behöver tillgång till hållbara tåg- och fartygstransporter.

Christer Lindqvist, bergsingenjör och vd för Grangex.