På Solsystem värderar man helhetsansvaret från det allra första mötet med kunden, till färdig installation och underhåll. Målet är att bidra med trygghet och personlighet för den som ska ta steget att installera solceller.

– Solsystem är ett tryggt solcellsföretag med personlighet. Vi erbjuder alltid ett kundbesök där en av våra lokala säljare besöker kunden och mäter taket för att sedan skapa en skräddarsydd lösning baserad på taket och fastighetens förutsättningar, berättar Elin Johansson, ekonomi och administrationsansvarig på Solsystem Sverige.  

Vid besöket går säljaren genom takets läge, lutning och skick och diskuterar därefter kundens önskemål och behov. Genom att vara på plats och få en bild över objektet kan Solsystem därefter skräddarsy en offert för kunden.  

– Det fysiska mötet hjälper oss i arbetet att kunna presentera en så korrekt offert som möjligt, utan efterkommande överraskningar och pristillägg för kunden, säger Elin.

Intresset för solceller ökar och således även aktörerna på marknaden. Fördelarna med förnybar solenergi är många, inte minst på det långsiktiga planet. Solsystem Sverige vill därför stationera sig i topp både när det gäller personlig service, rätt prissättning och framtida underhåll av solcellerna. 

– Förutom de självklara klimatfördelarna är en investering i solenergi ett viktigt beslut för plånboken. En korrekt utförd solcellsinstallation är minst lika viktig som generösa garantier och fortlöpande service. Som kommande investerare är det viktigt att se sig omkring och välja en leverantör vars ansvar inte slutar så fort solcellerna ligger på taket, säger Elin Johanson. 

Solsystem erbjuder därför en helhetslösning där man tar ansvar för hela processen, från uppstart till målgång, men med fortsatt kontakt med kunden för efterlevande service. 

– Vi projekterar, kalkylerar, monterar och säkerställer att allt fungerar som det ska. Vi ger ett fast pris på hela installationen med generösa garantier. Solsystem kommer således aldrig vara den som ”kom och gick”, vi är den som stannar för evigt.

Men trots att allt fler, både privatpersoner och företag, får upp ögonen för solceller så finns en del fördomar fortfarande kvar. Bland annat att solceller inte skulle vara lönsamt i Sverige eftersom vi har så långa och mörka vintrar. Fördomen rider på ett missförstånd om att solceller kräver direkt solljus för att fungera – något som inte är helt sant. Solceller arbetar visserligen med solljus, men inte nödvändigtvis
direkt solljus.

– Det innebär att man kan producera solenergi även en molnig dag och från andra väderstreck än bara söder. Faktumet att solpaneler dessutom trivs bäst i låga temperaturer är något som få vet om, men det är sant. Sverige är med andra ord ett väl lämpat land för produktion av solenergi, även om man har en takyta som inte ligger i rakt söderläge kan man alltså producera solel.

Framöver siktar Solsystem Sverige på att sticka ut bland konkurrenterna och spela en viktig roll när det kommer till energiomställningen. För bolaget är solenergin en självklar del i framtidens energisystem, i takt med att samhället fortsätter att behöva mer el.

– Vi behöver spela på flera tangenter samtidigt för att mätta behovet av el, varav solenergi är en av dessa. Andelen outnyttjad takyta i Sverige är alldeles för hög, kanske för att många tror att det är krångligt att investera i solenergi. Det är enkelt att hamna på läktaren i miljö- och energidebatter och således förbli passiv. De flesta känner sig nog osäkra och vet förmodligen inte hur de kan involvera sig i viktiga frågor som denna. För att driva energiomställningen framåt vill vi bevisa att det är lätt att bli elproducent. Vi hjälper lantbrukaren, villaägaren, bostadsrättsföreningen och företagaren att vara en del av denna omställning. Vi är stolta över att kunna erbjuda en produkt som gynnar både ekonomi och klimat. En riktig ”win-win”, säger Elin Johansson.

Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden visar att det går att ställa höga hållbarhetskrav, såväl i den egna organisationen som hos byggaktörer genom kunskapsbyggande, tålamod och öppenhet för att driva utvecklingen framåt.
– Det som mäts blir av. Vi har ett mångårigt arbete med att följa upp hållbarhetsmålen vilket bidrar till vår förståelse och förmåga, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Tio år av lärande och utveckling Innovationsarbetet har bidragit till att sätta ekosystemtjänster på den nationella agendan och arbetet med krav och uppföljning har väckt internationell uppmärksamhet. Teknik- och tjänsteutveckling har skett i genomförandeprocessen, inom markrening samt bygg- och masslogistik. Norra Djurgårdsstadens uppdrag som testbädd i kombination med tuffa hållbarhetsmål har krävt kunskapsutveckling och branschgemensamt lärande. Målen är många: från grön- och blåstrukturer, lågenergihus, återanvändning av schaktmassor och minskade mängder byggavfall till minskad vattenanvändning.
– För att fler ska kunna dra nytta av våra erfarenheter och för att vi ska kunna tänka tillsammans med branschen driver vi olika kompetensseminarier och deltar i olika forum, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Stadsutvecklingen har pågått i drygt tio år och en fjärdedel av bostäderna som ska byggas är klara. Därtill har det byggts gator och torg, kontor, handel, skola, förskolor och idrottshall. Utvecklingsområdet sträcker sig från Husarviken och Hjorthagen i norr, över Värtahamnen och Frihamnen till Loudden i söder. Områden som tidigare använts för industri öppnas upp till en levande del av Stockholm. 

OM PROJEKTET
Bostäder: 
Minst 12 000. Merparten längs Husarviken i Hjorthagen och på Loudden. Ytor för privat och
offentlig service, kontor och kultur: 600 000 m². 

Energianvändning: 
Initialt krav 55 kWh/m² köpt
energi per år för bostäder, numera 50 nettoenergi.

Storlek: 
236 hektar – ett halvt
Södermalm.

Haninge kommun sjösätter ”portföljmodellen” och tar samverkan mellan det offentliga och privata till en helt ny nivå. Den nya styrmodellen ökar effektiviteten i stadsbyggnadsprojekt i en kommun som växer så det knakar. 

 Stadsutveckling för kommuner är komplicerat. Det är stora och kostsamma planprocesser där samhällsservice och infrastruktur ska hänga med i byggandet av nya bostäder. Det är många inblandade med olika intresseområden från det offentliga till det privata. För att varje skattekrona ska vara väl investerad krävs god samverkan, effektivitet och högt tempo. Haninge kommun går nu över från den traditionella ”linjestyrningen” till en så kallad portföljstyrningsmodell. 

 Kommunen skapar en tillväxtportfölj i samverkan med kommunens förvaltningar och bolag för att genomföra projekt i rätt tid och med rätt beslutsunderlag utifrån ett tydligare helhetsperspektiv. Modellen ska stärka och förbättra styrning och ledning i de gemensamma projekten där både privata och offentliga aktörer är inblandade.
– Ingen kommun kan idag sköta tillväxten själva, marknaden med privata aktörer är otroligt viktig. Det handlar om att ge rätta och tydliga förutsättningar för både planering och genomförande, säger Anna W Haapaniemi som är portföljledare
för Tillväxtportföljen, samt stadsbyggnadsdirektör i Haninge kommun.

 Haninge kommun med sina snart 100 000 invånare har inte mindre än drygt 150 projekt i sin projektportfölj, ca 15 av dessa är mycket högt prioriterade och får aldrig stanna upp. 
– 15 projekt kan låta lite i en portfölj med över 150 projekt men det är komplexa projekt och vi behöver vara tydlig med vad som är det högst prioriterade, både för vår interna resursplanering inom kommunen men också externt för att vara tydliga och transparenta gentemot alla våra intressenter. Det betyder inte att vi inte driver fler än 15 projekt, tvärtom vi driver många fler projekt men vi behöver jobba med att förbättra framdriften och då är tydligare prioriteringar en viktig åtgärd, säger Anna W Haapaniemi.

 Med den nya portföljmodellen vill Haninge kommun uppnå bättre insyn och överblick av projekten och hur de hänger ihop, externa intressenter och partners får tydliga och långsiktiga förutsättningar, projekten blir skalbara och det blir lättare att göra prioriteringar. Något som behövs för när Haninge nu går från förort till stad pågår inte mindre än sex större samhällsbyggnadsprogram som vart och ett innehåller en mängd olika projekt. Alla delar är lika viktiga för en hållbar utveckling i hela kommunen.
– Ska det byggas bostäder behövs också kommunal infrastruktur som vatten och avlopp, gator, cykelbanor, lekplatser, grönytor och samhällsbyggnader med skolor och annan samhällsservice.
Det är mycket att ta hänsyn till och allt ska bli en lyckad helhet, säger Anna W Haapaniemi.

 Med portföljstyrning slipper kommunen de tidigare stuprören, man kan jobba effektivare, mer fokuserat och med ökad tydlighet både inom och utanför organisationen. Portföljmodellen handlar också om att få en kontrollerad tillväxt med bättre överblick över kostnader och samhällsnyttan. För aktörerna handlar det om förståelse och samverkan. 
– Det handlar om att enas om en gemensam målbild, en viktig faktor är tillit, att alla i projekten förstår sina roller och håller takten och samma gemensamma inriktning, säger Anna W Haapaniemi. 

En effekt av portföljstyrning är att utvecklingen i Haninge blir mer tydlig och transparent även gentemot medborgarna.
– Det är de folkvalda politikerna som pekar ut riktningen. Bakom ambitionerna att stärka kommunens position som regional stadskärna finns en bred politisk vilja och portföljstyrningen handlar om att så snabbt som möjligt få effekt på den politiska viljan. Portföljstyrning är inte bara en modell för en bättre samverkan med byggföretag, konsulter och andra aktörer i näringslivet – utan ger även effektivare, snabbare och resurssmarta processer. Vi kan leverera bättre på skattekronan helt enkelt, säger Anna W Haapaniemi.

Börsnoterade fastighetsbolaget Stendörren växer både inom och utanför den svenska landsgränsen. Tidigare var fastighetsbeståndet fokuserat till Stockholm och Mälardalen men på senare tid har Stendörren också etablerat sig med fastigheter i Västsverige, Helsingfors-, Köpenhamns- och Osloregionerna. Detta genom förvärv.

 Stendörren förvaltar, utvecklar och förvärvar fastigheter för lager, logistik och lätt industri. I vissa av de mer urbana lägena driver dessutom bolaget ändring av detaljplan från verksamhetsändamål till bostadsändamål, för egen utveckling och förvaltning av bostäder. All förvaltning och utveckling av fastigheter genomsyras av ett hållbarhetstänk. Fastighetsbeståndet har successivt vuxit och är idag värderat till cirka 12,4 miljarder kronor. 

 Förutom runt 800 000 kvm uthyrningsbar yta har bolaget cirka 650 000 kvm byggrätter – detta i attraktiva markområden som ligger uteslutande i den heta Stockholmsregionen. 
– Mark med byggrätter är en knapp resurs i hela fastighetsbranschen. Speciellt i storstadsområdena. Men med våra byggrätter kan vi fortsatt expandera kraftigt inom befintligt bestånd som vi redan äger, säger Erik Ranje, vd för Stendörren.

 Nybyggnation sker på fastigheter där det idag inte står några byggnader alls, men också genom förtätning, det vill säga ytterligare byggnader uppförs på fastigheter där det redan står byggnader men där exploateringsgrad är låg.

En ny inriktning för bolaget är bostadsutveckling, som idag sker genom att man konverterar industri- och logistikfastigheter till bostadsområden.
– I takt med att staden växer finns det urbana lägen som över tid blir mer attraktiva för bostäder. Så har till exempel Lugnets industriområde i Stockholm utvecklats till det attraktiva bostadsområdet Hammarby Sjöstad, säger Erik Ranje. 

Att ändra detaljplanen för annan användning från industri till bostäder för egen utveckling och förvaltning är en mycket lönsam affär för Stendörren.
– Konverteringen innebär också att att det försvinner kvadratmeter inom verksamhetsfastigheter vilket gör att utbudet av dessa typer av lokaler minskar och därmed ökar hyrorna för verksamhetsfastigheter, säger Erik Ranje. 

 För Stendörren innebär det lägre utbudet och den större efterfrågan att bolaget vid omförhandling av hyrorna i slutet av avtalstiden kan höja dessa med i snitt 20 till 25 procent.– Detta är en underliggande strukturell tillväxtfaktor för verksamhetsfastigheter i urbana lägen, konstaterar Erik Ranje.

 Fastighetsbolaget Stendörren bygger också nya verksamhetslokaler på nya områden. Idag har bolaget fyra sådana under byggnation. En logistikanläggning i Stockholm Syd i Södertälje och en i Brunna i västra Stockholm. Ytterligare två byggnader för lätt industri är under uppförande i Uppsala och Västerås.

 Över tiden skruvas byggtakten upp och flera projekt har redan fått bygglov och är i planeringsstadiet. Förutom detta har bolaget lagt en plan för geografisk expansion genom att köpa fastigheter i storstadsområdena Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
– Vår plan är att dra nytta av urbaniseringstrenden i storstäder i Norden och även av den ökade e-handeln. Här brukar man säga att en spenderad e-handelskrona kräver tre gånger så stor logistikyta mot en spenderad krona i en vanlig butik. Därför ser vi att efterfrågan på logistikytor ökar, särskilt i urbana och stadsnära lägen, säger Erik Ranje.

Med repet som livlina, det är bokstavligen vardagen för entreprenadföretaget VYN. Ett företag som utför avancerade tjänster och bygguppdrag på hög höjd, med rep som arbetsmetod. För kunderna innebär det besparingar av både tid och transporter. 

 Det som började med en fascination för klättring blev en professionell arbetsmetod, att utnyttja repets fördelar på höga höjder för byggnation, fasadrenoveringar, fönsterputsning, skyltbyte och andra fastighetsåtgärder. Idag är VYN ett snabbväxande bolag i sin gener när alltfler byggbolag och fastighetsägare upptäcker repets fördelar i samband med entreprenadarbeten på fasader och fönster, atriumgårdar och slutna utrymmen.
– Varje uppdrag med rep i stället för ställningar innebär besparingar på många plan. Ett fast system för reparbete ökar effektiviteten, sänker kostnaderna och ger mindre störningar. Det är till stor nytta för kunder som till exempel behöver fönsterputs eller andra fasadåtgärder. Dessutom är metoden skonsam mot miljön eftersom inga tunga transporter eller liftar behövs, säger Jon Enström, vd, grundare och ägare av VYN.

VYN utför alla typer av tjänster för åtgärder på fasader, även hela renoveringar. Nu väntar en bulk i och med att miljonprogrammet är ålderstiget och behöver en ansiktslyftning.
– Vår metod lämpar sig utmärkt för de åtgärder som behövs på miljonprogrammets fasader som omfogning, lagning och målning. Vi gör ett sådant arbete just nu åt Malmös största bostadsrättsförening, berättar Jon Enström.

VYN:s samtliga reparbetare är utbildade och certifierade för att utföra professionella reparbeten enligt internationella krav. För denna unika kompetens finns en internationell medlemsorganisation SPRAT – the Society of Professional Rope Acess Technicians. Och fördelarna med reparbete om metod är många, även då det för en lekman kan upplevas som riskfyllt att hänga i ett rep på hög höjd. 
– Det finns fasader som är i trånga lägen, där det inte går att utföra åtgärder på annat sätt än att använda rep. Vi tar alltid fram skriftliga riskanalyser och räddningsplaner innan vi påbörjar våra uppdrag, säger Jon Enström.

 Förutom att utföra uppdragen med rep erbjuder VYN också fasta system på fasader för framtida bruk, dessa kan monteras i samband med byggnation och de ger många fördelar, för det kontinuerliga behovet.  
– Fasta system ger möjlighet att enklare arbeta via rep för de åtgärder som över tiden behövs genomföras. Behovet av fasta system bör utredas i alla nybyggnationer av högre byggnader, så att det framtida underhållet blir smidigare och mer kostnadseffektivt jämfört med traditionella ställningar som exempel, säger Jon Enström.

När VYN installerar fasta system på fastigheter görs först en grundlig plan utifrån fastighetens behov. Då identifieras hinder och möjligheter.
– Om vi kommer fram till att fastigheten tjänar på och behöver ha ett fast system för reparbete eller fallskydd, då skräddarsyr vi en lösning, berättar Jon Enström. 

 Lösningen tas fram i samverkan mellan VYN och projektets arkitekter, konstruktörer och projektledare som ansvarar för fastighetens byggnation. VYN:s konsulter tar också fram kostnadsförslag för produkter och installation.
– Vi tar hand om installationen från planering till montage och levererar ett system som är klart att använda, säger Jon Enström.

 Kunden får en fullständig manual och dokumentation som beskriver hur systemet ska användas och vilka krav som ska ställas på framtida leverantörer. De system som VYN levererar besiktigas och kontrolleras innan de godkänns för användning.

Vilka utmaningar ser du med den elektrifiering som sker just nu i branschen? 

– Elektrifieringen medför fantastiska möjligheter, men det går en tydlig skiljelinje mellan de som har förstått värdet av tekniken och de som känner ett motstånd mot den. Det största hindret ligger alltså inte i själva tekniken utan ett sätt att tänka som är cementerat sedan 50 år tillbaka. Ett annat hinder är att elektrifieringen medför något högre investeringskostnader. Därför uppmuntrar vi våra kunder att söka stöd genom exempelvis Klimatklivet och Klimatpremien. Vi hjälper dem också att ta fram de underlag som krävs för att söka dessa bidrag. Oavsett om en kund har en gammal maskinpark eller nyligen har gjort en maskininvestering, fokuserar vi alltid på kundens behov och nytta av investeringen.

 
Vad innebär elektrifieringen för slutanvändaren?

– Skillnaden mellan att köra en dieseldriven och en elektrisk maskin är enorm. Vi har kunder som har fått en markant förbättring av sin arbetsmiljö, med till exempel minskat buller och ökad förarkomfort. Att köra på el kostar dessutom bara en bråkdel av att köra på diesel. För kunder som kör många timmar blir totalkostnaden, inklusive investeringen, jämförbar med att köra på diesel. 

Hur långt tror du vi har kommit om
3-5 år?

– Elektriska maskiner kommer att vara en självklarhet på många arbetsplatser. Vi har en väldigt fin utveckling redan nu. Många företag och kommuner har ett tydligt intresse och tar frågan på stort allvar, bland annat bolag som arbetar med återvinning. Även många lantbrukare har börjat se fördelarna med elektriska bilar, maskiner och solceller.

Hur ser du på branschen just nu? 

– Många av våra leverantörer brottas med långa och osäkra leveranstider. Det beror till stor del på komponentbristen som uppstod efter pandemin. Kapaciteten minskade dramatiskt och fabrikerna har ännu inte lyckats komma i kapp. Att köpa lågprisalternativ är inte heller en lösning, eftersom fraktkostnaderna har skjutit i höjden. Även kriget i Ukraina har påverkat tillgången på till exempel däck från Ryssland. 

Vilka utmaningar står vi inför de kommande åren?

– Om covid tar fart igen och fabrikerna i Asien stängs ned på nytt, kommer problemen att fortsätta. Detsamma gäller kriget i Ukraina som påverkar tillgången till energi och råvaror. Blir problemen långvariga kommer många att tvingas tänka i nya banor. De får till exempel skjuta upp inköp och köpa demo- eller standardmaskiner i stället för specialutrustade maskiner. Samtidigt finns det ändå en stor framtidstro i branschen, eftersom behovet av infrastrukturprojekt är stort i Sverige. 

Var kommer de största förändringarna att äga rum om 3-5 år?

– Jag tänker att allt fler dieseldrivna maskiner kommer att ersättas med eldrivna maskiner. Vi kommer också att få en mängd olika hybridlösningar där man kombinerar el med vätgas, etanol och liknande. Utvecklingen av batterierna kommer att gå snabbt och vara lika revolutionerande som inom mobiltelefoni. För detta krävs en fungerande elförsörjning och en möjlighet att få tillgång till el där den behövs. Vi har också ett skriande behov av servicetekniker som kan hantera den nya tekniken.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter. Att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO₂ -neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar, energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO₂-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Matthias Diego är operativ chef på Ventisol som tillverkar automatiserade brandgasventilatorer, styrsystem för daglig ventilation och installationer för naturligt dagsljus. Bolaget säljer produkterna i hela Sverige och installationerna görs med samarbetspartners på industrier och kommersiella fastigheter.

Vad bör fastighetsägare tänka på när det gäller brandgasventilationer och rökluckor?
– Viktigaste är att man väljer automatiserade system och inte väljer gammal teknik, där man får stänga luckorna manuellt. Med våra system behöver fastighetsskötarna inte ta sig upp på taket, något som minskar riskerna för arbetsplatsolyckor. Prisskillnaderna idag mellan moderna lösningar och de tidigare generationernas teknik är väldigt liten. Men vi märker att byggföretag fortfarande väljer det som är lite billigare, gammal teknik, något som på längre sikt blir både dyrare och mer riskfyllt i förvaltningen av fastigheter. Oftast måste man göra om installationerna inom några år eftersom fastighetsskötare inte får klättra på taken. 

Vad behövs för att förbättra arbetet med brandgasventilationer och rökluckor?
– Sverige har i kontrast till resten av Europa generellt sett väldigt gamla lösningar för rökluckor. En avsevärd andel fastighetsägare har fortfarande föråldrad teknik, fallande luckor, öppning med vajer och med magneter och gasfjäder som kräver manuell hantering. Detta är något vi vill ändra på. Långsiktigt vinner fastighetsägaren på automatiska lösningar. Nu kan man dessutom kombinera automatiska lösningar för både daglig ventilation, naturligt dagsljusinsläpp och brandgasventilation vid en och samma installation, något som är kostnadseffektivt.

Vi rekommenderar också att man automatiserar rökluckorna i hisschakt. Om olyckan skulle vara framme och det blir en brand är det betydligt lättare för Räddningstjänsten att få kontroll över både rök och eld med moderna automatiserade brandgasventilatorer. Därför handlar det om att öka kunskapen bland arkitekter, konstruktörer och byggföretagen så att de förstår att automatisering av rökluckor är den långsiktigt billigaste och bästa lösningen.

I en tid med stenhård konkurrens blir digitalisering inom hantverkssektorn en väg till förbättrad lönsamhet och bättre projektkontroll.

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!

Sveriges behov av entreprenad-, teknik- och underhållsarbeten inom energisektorn är större än någonsin. Kraftöverföringen från norra till södra Sverige behöver utökas, nya anläggningar byggas och lokala elledningar underhållas och förbättras. 
– Att arbeta med högspänning är ett svårt och kvalificerat arbete som kräver specialutbildad personal, men just nu råder extrem brist på yrkeskunniga. Jag har varit koncernchef i 29 år och har aldrig sett något liknande. Det är en helt unik situation, säger Jonas Arvidsson, vd och koncernchef på ONE Nordic.

 ONE Nordic-koncernen har cirka 1000 anställda och anlitas av energiproducenter, energidistributörer och energianvändare för att bygga, modernisera, optimera och underhålla anläggningar i Sverige. När det blev tydligt att Sveriges KY-utbildningar inte skulle räcka till, tog ONE Nordic saken i egna händer och startade egna montörs-, trainee- och lärlingsprogram i samarbete med gymnasie- och yrkeshögskolor, kunder och andra aktörer i branschen.
– Tillgången till kompetens är en kritisk faktor om Sverige ska klara av att genomföra energiomställningen. Men ingenting händer från politiskt håll, så vi har slutat uppvakta politikerna. Genom ONE Academy driver vi nu fem yrkesskolor som försörjer oss med kompetens på både kort och lång sikt. 

 ONE Academy har även utbildat de 400 montörer som behövs för att byta 1,7 miljoner elmätare hos hushållen. Med de nya mätarna kommer små hushåll att kunna mata ut överskott på el från en egen anläggning i systemet. De nya mätarna gör också att man lättare kan övervaka sin elförbrukning. 

 Enligt Jonas Arvidsson kommer konjunkturen inom branschen att vara fortsatt stark de närmsta åren, eftersom Sverige har så stora behov inom området.
– Branschen har en stark tillväxt, men vi på ONE Nordic hade aldrig kunnat fortsätta vår tillväxtresa om vi inte hade startat ONE Academy. Det har varit helt avgörande för våra framgångar.

Mark- och anläggningsföretaget Nyab Sverige AB med huvudkontor i Luleå befinner sig med sitt läge i framtidens blickfång. Norrlands kust har blivit hett i och med de innovativa satsningarna på den gröna omställningen – stålverk och batterifabrik. 

 Företagets historia startade 1990 då med namnet Nyanläggarna i Luleå AB. Under de första drygt 20 åren ägnade sig bolaget åt mindre projekt inom rivning, anläggning och stängselarbeten. 2011 fick bolaget nya ägare då bröderna Johan Larsson och Mikael Ritola klev in. Med dessa i ledningen tog expansionsplanerna fart. 2013 när Stefan Säthergren och Fredrik Karkiainen blev nya delägare började anläggningsverksamheten växa, året därefter omsatte bolaget närmare 100 miljoner kronor.

2016 utnämndes bolaget till årets gasell i Norrbotten av Dagens Industri. Bolaget hade då de senaste tre åren haft en tillväxt på 1.110 procent och hade 58 anställda med en omsättning på 293 miljoner kronor. Idag sex år senare har Nyab Sverige AB 200 anställda och en omsättning på cirka 1,4 miljarder. Bolaget har fyra platskontor och fyra affärsområden –Anläggning, Infrastruktur, Special och Mälardalen.

 Numera har bolaget verksamheter inte bara i Norrland utan också i Mälardalen och Finland. Ett nytt kapitel skrevs i år när bolaget nu med namnet SkartaNYAB noterades på Nasdag First North i Helsingfors.

 Stora projekt genereras bland annat genom ramavtal med kommuner och Trafikverket för bygge och underhåll av vägar, samt plogning och grusning. Nyab Sverige AB drar också nytta av den gröna omställning som Norrland tagit på sig ledartröjan för. Detta med kontrakt med industrierna som jobbar med projekten. Bolaget bygger infrastrukturen och underhåller vägar.

Polygon förebygger och avhjälper vattenskador, fukt- och miljöproblem i byggnader. Kärnverksamheten genomsyras av hållbarhet då de hjälper kunderna minska risken att skador uppstår och minimerar konsekvenserna om det oväntade händer. Fastighetsbranschen står för drygt en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Polygon hjälper företag inom bygg och fastighet att med hållbart byggande och förvaltning minska både negativ miljöpåverkan och kostnader.

I valrörelsen trumfar kortsiktiga plånboksbidrag de nödvändiga, långsiktiga besluten för att bygga ett hållbart samhälle. Politikerna behöver lyfta blicken och ge samhällsbyggnadsbranschen verktyg att fortsätta klimatomställningen.

 Vår bransch får alltfler miljöpionjärer, som skapar ekologiska pilotprojekt. Men nytänkarna får inte tillräcklig draghjälp från politikerna. De lägger ribban alltför lågt för att kommande generationer ska ha bra livsbetingelser. För att vi ska nå miljömålen måste hela samhällsbyggnadsbranschen hoppa på klimattåget och pionjärprojekten bli standard. Det kräver modiga politiska beslut som är både morot och piska. Vi i fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekter ser två områden där politiker kan göra skillnad: Dels skärpta klimatdeklarationer, dels nya incitament och lagkrav som styr mot återbruk.

 Lagen om klimatdeklarationer trädde i kraft den 1 januari och innebär att byggherren behöver upprätta en klimatdeklaration hos Boverket. Det är ett bra verktyg, men lagen är tandlös eftersom den bara kräver beräkning av utsläppen, inte begränsning av dem. Kraftfulla gränsvärden måste införas omedelbart. Vi kräver också att lagen omfattar ombyggnad, tillbyggnad, rivning, markarbeten och utemiljöer liksom hela byggnader och dess livscykel.

 En cirkulär ekonomi i vår bransch där återbruk får ett värde och avfall ett pris, är nästa område där politikerna ska våga skapa förutsättningarna. Vi vill se incitament och regler som styr mot återbruk av byggmaterial och befintliga byggnader och som missgynnar rivning och slöseri med material. Att ställa om till cirkularitet handlar om klimat och livsmiljö, men också om konkurrensfördelar för företag och ökad sysselsättning.

Politiker, dags att lämna 1900- talets fossila parentes och börja ifrågasätta resurs- och klimatbelastande nyproduktion. Lyft blicken från opinionssiffrorna och våga ta obekväma men nödvändiga beslut.

När jag under 2008-2010 utbildade inom ”Bygga-Bo-dialogen”, som var en frivillig överenskommelse inom byggsektorn för att nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige, så var det inte ovanligt att jag stötte på en och annan som inte trodde på att den globala uppvärmningen är orsakad av mänsklig aktivitet. Då var jag ofta förberedd och kunde argumentera för varför det är farligt att avfärda ett så potentiellt stort hot på det sättet. När jag under 2020 under en internutbildning på min dåvarande arbetsplats på nytt möttes av en klimatförnekare blev jag helt ställd. Finns det verkligen fortfarande människor som inte tror på att den accelererade klimatförändring vi ser idag är orsakad av oss människor?

”Klimatförändringarna är vår tids största utmaning”, är förmodligen den mest använda inledningen i olika inlägg som handlar om den omställning som vi är mitt inne i - den gröna omställningen. Icke desto mindre är det precis så det är. För att citera Johan Rockström; ”Klimatet och jordens ekosystem befinner sig i en kris som hotar hela mänskligheten. Du måste  agera nu, och du måste agera med kraft.” Han vänder sig i sin vädjan till politiker, företagsledare och makthavare. För att rädda klimatet handlar till stor del om politisk vilja. 

 Den senaste klimatrapporten från IPCC; ”AR6 Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change”/”Att begränsa klimatförändringen” från april i år, visar att politiska beslut och styrmedel spelar en stor roll för utsläppen. För det är inte lösningar som saknas, rapporten visar tvärtom att det finns lösningar i alla sektorer och innovationer pekas ut som en viktig del av lösningen. 

 Bygg- och anläggningssektorn inklusive fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. De främsta källorna är tillverkning av byggmaterial samt energianvändning i byggnader. Det innebär också att det är här vi hittar lösningarna. Och företagsledarna vill; för att minska klimatpåverkan från den byggda miljön investerar företagen inom byggmaterialindustrin stort i innovation och teknikutveckling. På Byggmaterialindustriernas hemsida har vi listat några av alla de byggmaterialinnovationer som på olika sätt bidrar till den gröna omställningen: Innovationer - Byggmaterialindustrierna

Men för att företagen inom byggmaterialindustrin fullt ut ska kunna bidra till den gröna omställningen krävs att förutsättningarna finns. De största hindren för den gröna omställningen är inte tekniken, utan politik för omställning. De största hindren för den gröna omställningen är utan tvekan långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser och tillgången till fossilfri el till konkurrensmässiga priser. Det finns givetvis fler hinder och för de som är intresserade har Byggmaterialindustrierna sammanfattat de viktigaste hindren för klimatomställningen i ett inspel som vi skickade till Boverket tidigare i år.  Bland företagen finns en stark vilja att ställa om men eftersom det i många fall handlar om stora investeringar är det helt avgörande att det finns förutsägbarhet och långsiktighet från politikens sida. Cementas planerade satsning på CCS är ett jättebra exempel på detta, då det givetvis inte går att investera i en ny teknik om man inte har långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 

 När det gäller tillståndsfrågan så har Miljöprövningsutredningen nyligen överlämnat sitt slutbetänkande med 30 förbättringsförslag, där bland annat ett stärkt samråd lyfts fram som en viktig komponent. Det återstår att se vilken effekt förslaget får.

I somras var det äntligen en fysisk Almedalsvecka igen. Elfrågan var en av de frågor som debatterades flitigt. Det är tydligt att de politiska partierna inte fullt ut är överens om orsaken till de höga och volatila elpriserna vi har haft det senaste året. Ingenjör som jag är ställer jag mig frågande till om det går att lösa problemet om man inte är överens om orsaken. Men jag är samtidigt optimist och tror och hoppas på att våra politiska partier kan enas om en väg som skapar stabila förutsättningar även när det gäller denna fråga, eftersom den är så viktig för Sveriges möjlighet att ställa om samhället. Det kan inte få vara så att förutsättningarna ändras vart fjärde år beroende på vilken regering vi har. 

 De senaste åren har också visat hur sårbara vi är för vad som händer i vår omvärld och på vikten av att värna vår inhemska produktion av byggmaterial. Material och produkter som är tillverkade i Sverige med en lägre klimatskuld än vad motsvarande material och produkter tillverkade i andra länder har. Detta skapar dessutom miljönytta även utanför Sveriges gränser. På det sättet är Sverige med och leder den gröna omställningen. Det är något vi ska vara stolta över och som är värt att skapa de allra bästa förutsättningarna för. 

Anna Ryberg Ågren,
VD Byggmaterialindustrierna

Vilka är de största utmaningarna för byggbranschen de kommande åren när det kommer till just återvinning?
– Att verkligen få de utsorterade materialen till återvinning. Det finns vissa material som är lite svårare som till exempel plast, där går endast några få procent idag till återvinning.

 Hur tycker du att branschen bör möta utmaningarna på bästa sätt?
– Det handlar framför allt om att vi måste få ett system där material som introduceras på marknaden också kan tas om hand på ett smidigt och enkelt sätt.

Hur tror du att framtiden ser ut inom ert segment om 3-5 år? 
– Jag tror att det kommer behövas mer samverkan för att få till bra återvinningslösningar som fungerar i alla led.

 Var tror du att de största förändringarna kommer att äga rum de kommande åren?
– Den stora förhoppningen är att återvinningen ska öka och jag vet att det jobbas hårt för att vi ska komma dit.

Konceptet Delta Lift Energy kan minska energianvändningen i Sverige med 50% till 2050 genom att sänka energiförbrukningen i fastigheter, livsmedelsbutiker, is- och idrottshallar, industrier med fler.

Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.

Copperstone satsar för att bli ett modernt och ansvarsfullt producerande gruvbolag genom återöppnandet av Viscariagruvan i Kiruna. 

Christer Lindqvist trodde att han lämnat gruvindustrin för gott år 2015. En möjlighet dök upp med Dannemoragruvan, vilket fick honom att återvända.