Matthias Diego är operativ chef på Ventisol som tillverkar automatiserade brandgasventilatorer, styrsystem för daglig ventilation och installationer för naturligt dagsljus. Bolaget säljer produkterna i hela Sverige och installationerna görs med samarbetspartners på industrier och kommersiella fastigheter.

Vad bör fastighetsägare tänka på när det gäller brandgasventilationer och rökluckor?
– Viktigaste är att man väljer automatiserade system och inte väljer gammal teknik, där man får stänga luckorna manuellt. Med våra system behöver fastighetsskötarna inte ta sig upp på taket, något som minskar riskerna för arbetsplatsolyckor. Prisskillnaderna idag mellan moderna lösningar och de tidigare generationernas teknik är väldigt liten. Men vi märker att byggföretag fortfarande väljer det som är lite billigare, gammal teknik, något som på längre sikt blir både dyrare och mer riskfyllt i förvaltningen av fastigheter. Oftast måste man göra om installationerna inom några år eftersom fastighetsskötare inte får klättra på taken. 

Vad behövs för att förbättra arbetet med brandgasventilationer och rökluckor?
– Sverige har i kontrast till resten av Europa generellt sett väldigt gamla lösningar för rökluckor. En avsevärd andel fastighetsägare har fortfarande föråldrad teknik, fallande luckor, öppning med vajer och med magneter och gasfjäder som kräver manuell hantering. Detta är något vi vill ändra på. Långsiktigt vinner fastighetsägaren på automatiska lösningar. Nu kan man dessutom kombinera automatiska lösningar för både daglig ventilation, naturligt dagsljusinsläpp och brandgasventilation vid en och samma installation, något som är kostnadseffektivt.

Vi rekommenderar också att man automatiserar rökluckorna i hisschakt. Om olyckan skulle vara framme och det blir en brand är det betydligt lättare för Räddningstjänsten att få kontroll över både rök och eld med moderna automatiserade brandgasventilatorer. Därför handlar det om att öka kunskapen bland arkitekter, konstruktörer och byggföretagen så att de förstår att automatisering av rökluckor är den långsiktigt billigaste och bästa lösningen.

I takt med att fastighetsbranschen går som tåget finns en stor efterfrågan på utbildade fastighetsförvaltare. För att tillgodose behovet och möjliggöra för bolag att hålla takten uppe levererar Newton en heltäckande förvaltarutbildning för att höja kompetensen i landet. En fördelaktig möjlighet för bolag som vill vidareutbilda personal och för den som vill göra karriär i fastighetsbranschen.
– Jag ville ha en utbildning i högt tempo som var ”hands on” där man har praktisk nytta av det man lär sig, säger Anna Hedberg, fastighetsförvaltare på Nabo.

Fastighetsbranschen har under lång tid varit blomstrande. Den välmående marknaden innebär att det inom branschen finns ett stort behov av välutbildad personal. På senare år har inriktningen på utbildningar handlat mer om kompetensutvecklande insatser inom bland annat återvinning, energieffektivisering och olika tekniska lösningar.

Som en lösning på detta utbildar Newton personal till flera olika områden inom fastighetsbranschen. Utbildningarna riktar sig både till personer som söker sig in i branschen och till företag som vill vidareutbilda sin personal.

 Newtons Diplomutbildningar är främst utformade för de som redan jobbar i branschen eller har relevant arbetslivserfarenhet. Utbildningarna ges på deltid och många kombinerar diplomutbildningen med jobb. En unik möjlighet för fastighetsbolag att vidareutbilda sin personal på ett effektivt sätt.

 Bland de som valt att gå Newtons Diplomutbildningar finns Anna Hedberg. Efter att ha arbetat i flera år, bland annat som ekonom på SEB och som produktionsledare och projektledare på H&M valde hon att gå utbildningen för att bli fastighetsförvaltare.
– Newton var det självklara valet. Valmöjligheten att genomföra utbildningen på sex månader var en viktig faktor. En kort utbildning i högt tempo innebär att man snabbt kan komma tillbaka till sina normala rutiner runt arbetet. 

 Hur upplevde du själva utbildningen?
– Upplägget på utbildningen var väldigt bra. Vi studerade alla områden som man behöver kunna såsom bygg och fastighetsteknik, underhållsplanering och fastighetsekonomi.

– Det var bra stämning i klassen och jag uppskattade särskilt det ämnesövergripande projektet som vi genomförde gruppvis.

 Vad har du haft mest nytta av från utbildningen? 
– Framför allt har jag fått en väldigt bra plattform att stå på som gör att jag känner mig trygg att arbeta med de arbetsuppgifter som förvaltarrollen innefattar. 

– Mer specifikt så har jag – som ekonom och projektledare i botten – haft stor nytta av de tekniska delarna vi lärde oss. Vi hade även kurser i utbildningen som innefattade AFF-avtal samt ledarskap och kommunikation. 

 Newton kan själva bekräfta att förfrågningar från kunder har förändrats från att vara generella ”förvaltarutbildningar” till mer specifikt innehåll såsom underhållsplanering av hållbara byggnadsmaterial eller mer praktiska moment som syftar till hur man återanvänder fastighetsteknik. 

På Solsystem värderar man helhetsansvaret från det allra första mötet med kunden, till färdig installation och underhåll. Målet är att bidra med trygghet och personlighet för den som ska ta steget att installera solceller.

– Solsystem är ett tryggt solcellsföretag med personlighet. Vi erbjuder alltid ett kundbesök där en av våra lokala säljare besöker kunden och mäter taket för att sedan skapa en skräddarsydd lösning baserad på taket och fastighetens förutsättningar, berättar Elin Johansson, ekonomi och administrationsansvarig på Solsystem Sverige.  

Vid besöket går säljaren genom takets läge, lutning och skick och diskuterar därefter kundens önskemål och behov. Genom att vara på plats och få en bild över objektet kan Solsystem därefter skräddarsy en offert för kunden.  

– Det fysiska mötet hjälper oss i arbetet att kunna presentera en så korrekt offert som möjligt, utan efterkommande överraskningar och pristillägg för kunden, säger Elin.

Intresset för solceller ökar och således även aktörerna på marknaden. Fördelarna med förnybar solenergi är många, inte minst på det långsiktiga planet. Solsystem Sverige vill därför stationera sig i topp både när det gäller personlig service, rätt prissättning och framtida underhåll av solcellerna. 

– Förutom de självklara klimatfördelarna är en investering i solenergi ett viktigt beslut för plånboken. En korrekt utförd solcellsinstallation är minst lika viktig som generösa garantier och fortlöpande service. Som kommande investerare är det viktigt att se sig omkring och välja en leverantör vars ansvar inte slutar så fort solcellerna ligger på taket, säger Elin Johanson. 

Solsystem erbjuder därför en helhetslösning där man tar ansvar för hela processen, från uppstart till målgång, men med fortsatt kontakt med kunden för efterlevande service. 

– Vi projekterar, kalkylerar, monterar och säkerställer att allt fungerar som det ska. Vi ger ett fast pris på hela installationen med generösa garantier. Solsystem kommer således aldrig vara den som ”kom och gick”, vi är den som stannar för evigt.

Men trots att allt fler, både privatpersoner och företag, får upp ögonen för solceller så finns en del fördomar fortfarande kvar. Bland annat att solceller inte skulle vara lönsamt i Sverige eftersom vi har så långa och mörka vintrar. Fördomen rider på ett missförstånd om att solceller kräver direkt solljus för att fungera – något som inte är helt sant. Solceller arbetar visserligen med solljus, men inte nödvändigtvis
direkt solljus.

– Det innebär att man kan producera solenergi även en molnig dag och från andra väderstreck än bara söder. Faktumet att solpaneler dessutom trivs bäst i låga temperaturer är något som få vet om, men det är sant. Sverige är med andra ord ett väl lämpat land för produktion av solenergi, även om man har en takyta som inte ligger i rakt söderläge kan man alltså producera solel.

Framöver siktar Solsystem Sverige på att sticka ut bland konkurrenterna och spela en viktig roll när det kommer till energiomställningen. För bolaget är solenergin en självklar del i framtidens energisystem, i takt med att samhället fortsätter att behöva mer el.

– Vi behöver spela på flera tangenter samtidigt för att mätta behovet av el, varav solenergi är en av dessa. Andelen outnyttjad takyta i Sverige är alldeles för hög, kanske för att många tror att det är krångligt att investera i solenergi. Det är enkelt att hamna på läktaren i miljö- och energidebatter och således förbli passiv. De flesta känner sig nog osäkra och vet förmodligen inte hur de kan involvera sig i viktiga frågor som denna. För att driva energiomställningen framåt vill vi bevisa att det är lätt att bli elproducent. Vi hjälper lantbrukaren, villaägaren, bostadsrättsföreningen och företagaren att vara en del av denna omställning. Vi är stolta över att kunna erbjuda en produkt som gynnar både ekonomi och klimat. En riktig ”win-win”, säger Elin Johansson.

I fastighetsmäklarbranschen utsätts dess mäklare och byråer löpande för nya krav och lagar som de måste förhålla sig till. Att verksamheterna blir alltmer reglerade är något som medlemsorganisationen Fastighetsmäklarförbundet välkomnar. Detta blir en möjlighet för FMF att ge sina medlemmar den medlemsnytta de betalar för och att jobba för en hållbar och sund bransch för alla inblandade parter.

F

astighetsmäklarförbundet med sina drygt 1000 medlemmar är en branschorganisation som arbetar för att förenkla fastighetsmäklarens och dess företags vardag. Det görs genom att erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning och utbildningar men också praktiskt stöd i form av dokument och rutiner som ger mäklarna förutsättningar att följa både gamla och nya regelverk. Att vara ett mindre förbund ökar förutsättningarna till att vara närmare mäklaren, vilket är det arbetssätt FMF valt att arbeta på.

–Det man vill åstadkomma med en ny lag och det som främst driver förändringarna är att förhindra och minska möjligheterna till penningtvätt i branschen, säger Jenny
Stenberg vd för Fastighetsmäklarförbundet.

För mäklarföretagen innebär nya lagen som trädde i kraft 2021 och med det en eventuell oanmäld tillsyn att företagen måste ha sina rutiner och dokument i ordning. FMF var först i branschen med att erbjuda just den stöttningen i form av ett dokumentpaket.

– Vi har ännu inte sett effekten av möjligheten med den nya tillsynen, det är något vi jobbar med nu. Hur väntas tillsynen göras och vad behöver mäklarbyråerna göra. Vi ger stöd och tillhandahåller dokument och system för rutiner, säger Jenny Stenberg.

Under hösten kommer förbundet lansera fler tjänster för att fortsätta stötta våra medlemmar i vad som än kan tänkas komma framöver. 

Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden visar att det går att ställa höga hållbarhetskrav, såväl i den egna organisationen som hos byggaktörer genom kunskapsbyggande, tålamod och öppenhet för att driva utvecklingen framåt.
– Det som mäts blir av. Vi har ett mångårigt arbete med att följa upp hållbarhetsmålen vilket bidrar till vår förståelse och förmåga, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Tio år av lärande och utveckling Innovationsarbetet har bidragit till att sätta ekosystemtjänster på den nationella agendan och arbetet med krav och uppföljning har väckt internationell uppmärksamhet. Teknik- och tjänsteutveckling har skett i genomförandeprocessen, inom markrening samt bygg- och masslogistik. Norra Djurgårdsstadens uppdrag som testbädd i kombination med tuffa hållbarhetsmål har krävt kunskapsutveckling och branschgemensamt lärande. Målen är många: från grön- och blåstrukturer, lågenergihus, återanvändning av schaktmassor och minskade mängder byggavfall till minskad vattenanvändning.
– För att fler ska kunna dra nytta av våra erfarenheter och för att vi ska kunna tänka tillsammans med branschen driver vi olika kompetensseminarier och deltar i olika forum, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Stadsutvecklingen har pågått i drygt tio år och en fjärdedel av bostäderna som ska byggas är klara. Därtill har det byggts gator och torg, kontor, handel, skola, förskolor och idrottshall. Utvecklingsområdet sträcker sig från Husarviken och Hjorthagen i norr, över Värtahamnen och Frihamnen till Loudden i söder. Områden som tidigare använts för industri öppnas upp till en levande del av Stockholm. 

OM PROJEKTET
Bostäder: 
Minst 12 000. Merparten längs Husarviken i Hjorthagen och på Loudden. Ytor för privat och
offentlig service, kontor och kultur: 600 000 m². 

Energianvändning: 
Initialt krav 55 kWh/m² köpt
energi per år för bostäder, numera 50 nettoenergi.

Storlek: 
236 hektar – ett halvt
Södermalm.

Risken för att drabbas av en allvarlig skada i byggbranschen är större än i många andra branscher. För Ulrika Dolietis, VD i föreningen Håll Nollan, är det oacceptabelt att så många skadar sig allvarligt på sin arbetsplats

Mark- och anläggningsföretaget Nyab Sverige AB med huvudkontor i Luleå befinner sig med sitt läge i framtidens blickfång. Norrlands kust har blivit hett i och med de innovativa satsningarna på den gröna omställningen – stålverk och batterifabrik. 

 Företagets historia startade 1990 då med namnet Nyanläggarna i Luleå AB. Under de första drygt 20 åren ägnade sig bolaget åt mindre projekt inom rivning, anläggning och stängselarbeten. 2011 fick bolaget nya ägare då bröderna Johan Larsson och Mikael Ritola klev in. Med dessa i ledningen tog expansionsplanerna fart. 2013 när Stefan Säthergren och Fredrik Karkiainen blev nya delägare började anläggningsverksamheten växa, året därefter omsatte bolaget närmare 100 miljoner kronor.

2016 utnämndes bolaget till årets gasell i Norrbotten av Dagens Industri. Bolaget hade då de senaste tre åren haft en tillväxt på 1.110 procent och hade 58 anställda med en omsättning på 293 miljoner kronor. Idag sex år senare har Nyab Sverige AB 200 anställda och en omsättning på cirka 1,4 miljarder. Bolaget har fyra platskontor och fyra affärsområden –Anläggning, Infrastruktur, Special och Mälardalen.

 Numera har bolaget verksamheter inte bara i Norrland utan också i Mälardalen och Finland. Ett nytt kapitel skrevs i år när bolaget nu med namnet SkartaNYAB noterades på Nasdag First North i Helsingfors.

 Stora projekt genereras bland annat genom ramavtal med kommuner och Trafikverket för bygge och underhåll av vägar, samt plogning och grusning. Nyab Sverige AB drar också nytta av den gröna omställning som Norrland tagit på sig ledartröjan för. Detta med kontrakt med industrierna som jobbar med projekten. Bolaget bygger infrastrukturen och underhåller vägar.

Sveriges behov av entreprenad-, teknik- och underhållsarbeten inom energisektorn är större än någonsin. Kraftöverföringen från norra till södra Sverige behöver utökas, nya anläggningar byggas och lokala elledningar underhållas och förbättras. 
– Att arbeta med högspänning är ett svårt och kvalificerat arbete som kräver specialutbildad personal, men just nu råder extrem brist på yrkeskunniga. Jag har varit koncernchef i 29 år och har aldrig sett något liknande. Det är en helt unik situation, säger Jonas Arvidsson, vd och koncernchef på ONE Nordic.

 ONE Nordic-koncernen har cirka 1000 anställda och anlitas av energiproducenter, energidistributörer och energianvändare för att bygga, modernisera, optimera och underhålla anläggningar i Sverige. När det blev tydligt att Sveriges KY-utbildningar inte skulle räcka till, tog ONE Nordic saken i egna händer och startade egna montörs-, trainee- och lärlingsprogram i samarbete med gymnasie- och yrkeshögskolor, kunder och andra aktörer i branschen.
– Tillgången till kompetens är en kritisk faktor om Sverige ska klara av att genomföra energiomställningen. Men ingenting händer från politiskt håll, så vi har slutat uppvakta politikerna. Genom ONE Academy driver vi nu fem yrkesskolor som försörjer oss med kompetens på både kort och lång sikt. 

 ONE Academy har även utbildat de 400 montörer som behövs för att byta 1,7 miljoner elmätare hos hushållen. Med de nya mätarna kommer små hushåll att kunna mata ut överskott på el från en egen anläggning i systemet. De nya mätarna gör också att man lättare kan övervaka sin elförbrukning. 

 Enligt Jonas Arvidsson kommer konjunkturen inom branschen att vara fortsatt stark de närmsta åren, eftersom Sverige har så stora behov inom området.
– Branschen har en stark tillväxt, men vi på ONE Nordic hade aldrig kunnat fortsätta vår tillväxtresa om vi inte hade startat ONE Academy. Det har varit helt avgörande för våra framgångar.

I valrörelsen trumfar kortsiktiga plånboksbidrag de nödvändiga, långsiktiga besluten för att bygga ett hållbart samhälle. Politikerna behöver lyfta blicken och ge samhällsbyggnadsbranschen verktyg att fortsätta klimatomställningen.

 Vår bransch får alltfler miljöpionjärer, som skapar ekologiska pilotprojekt. Men nytänkarna får inte tillräcklig draghjälp från politikerna. De lägger ribban alltför lågt för att kommande generationer ska ha bra livsbetingelser. För att vi ska nå miljömålen måste hela samhällsbyggnadsbranschen hoppa på klimattåget och pionjärprojekten bli standard. Det kräver modiga politiska beslut som är både morot och piska. Vi i fack- och branschförbundet Sveriges Arkitekter ser två områden där politiker kan göra skillnad: Dels skärpta klimatdeklarationer, dels nya incitament och lagkrav som styr mot återbruk.

 Lagen om klimatdeklarationer trädde i kraft den 1 januari och innebär att byggherren behöver upprätta en klimatdeklaration hos Boverket. Det är ett bra verktyg, men lagen är tandlös eftersom den bara kräver beräkning av utsläppen, inte begränsning av dem. Kraftfulla gränsvärden måste införas omedelbart. Vi kräver också att lagen omfattar ombyggnad, tillbyggnad, rivning, markarbeten och utemiljöer liksom hela byggnader och dess livscykel.

 En cirkulär ekonomi i vår bransch där återbruk får ett värde och avfall ett pris, är nästa område där politikerna ska våga skapa förutsättningarna. Vi vill se incitament och regler som styr mot återbruk av byggmaterial och befintliga byggnader och som missgynnar rivning och slöseri med material. Att ställa om till cirkularitet handlar om klimat och livsmiljö, men också om konkurrensfördelar för företag och ökad sysselsättning.

Politiker, dags att lämna 1900- talets fossila parentes och börja ifrågasätta resurs- och klimatbelastande nyproduktion. Lyft blicken från opinionssiffrorna och våga ta obekväma men nödvändiga beslut.

Northvolts batterifabriksetablering blev ett startskott för Skellefteå som har växt och som fortsätter att göra det. Ortens expandering och de många arbetstillfällena som uppkommit påverkar infrastrukturen. Fler företag lockas till att nu etablera sig i här och fler människor väljer att flytta hit.
– Skellefteå befinner sig i en unik omställning, menar Anna Ersson, kund- och marknadschef på Skebo. Hela staden är påverkad av det som händer. Nu råder ett väldigt tryck att få hit arbetskraft och det innebär i sin tur att allt växer och det blir fler människor. Här blir vi involverade då det behövs fler bostäder. Det har varit en brist sedan tidigare men nu märker vi av ett större tryck och en enorm efterfrågan på bostäder, och då byggs det mycket redan i dag.

 Skellefteåbostäder AB är Skellefteås största fastighetsbolag. De har flera aktuella nyproduktioner och planerar för ännu fler. Utmaningen är att på förhållandevis kort tid ska kunna möta den stora efterfrågan som råder på bostäder, menar Anna. 
– Att bygga nytt är en process som tar tid. Det kan ta år till att man faktiskt kan flytta in i de här bostäderna. Det är många som nu behöver bostäder och med den tid det tar att producera kan man under tiden behöva ordna med tillfälliga bostäder. Fler behöver också hjälpas åt med de här nyproduktionerna. Världsläget innebär också en utmaning. Pandemin har påverkat leveranstider och tillgången på arbetskraft. Nu råder också ett krig som påverkar.
– Det är en skakig omvärld som vi lever i och det är klart att det påverkar. Man ser i ett nationellt perspektiv med en eventuell lågkonjunktur att bostadsbyggandet i övriga Sverige mattas av. Det kan bli en konkurrensfördel när vi i Skellefteå ändå måste fortsätta producera och det finns fler resurser tillgängliga.

 De centrala delarna i Skellefteå är de som de råder störst efterfrågan på och det är där Skebo i huvudsak har producerat nyproduktionen.
– Det som dock är väldigt spännande som sker just nu är att vi för första gången igen sedan början av 90-talet bygger utanför de centrala delara. Vi planerar att bygga på fyra orter en till fyra mil utanför Skellefteå. Det är faktiskt ett stort steg här i regionen att det även byggs så långt ifrån stadskärnan, berättar Anna.

 I alla byggnadsprojekt har också hållbarhetsperspektivet blivit allt viktigare. Man bygger i andra material än tidigare och det blir mer och mer angeläget om att det ska vara ett hållbart byggande.
– I dag byggs det mycket i trä. När vi upphandlar om ett projekt har vi en modell för att det ska minska vårt klimatavtryck. Vi har till exempel ett projekt där man använder grön betong.

 Flera företag väljer att etablera sig här och fler människor lockas till att nu bosätta sig här, och det är inte konstigt menar Anna.
– Staden börjar få den här stadspulsen. Den ökar i takt med att fler flyttar in och det blir mer mångkulturellt. Närheten till naturen är också någonting som uppskattas av många. Det är enkelt att ha familj här med närhet till skola. Det finns också goda möjligheter till fritidsaktiviteter och friluftsliv, om man vill fiska och åka skidor till exempel. Andra typer av restauranger och nöjesutbudet har också börjat utvecklats. Vi värnar även om kulturen och har ett fantastiskt nytt kulturhus. Man kan ha ett rikt liv i alla perspektiv, även vad gäller utanför arbetslivet, vilket jag tror lockar många, säger Anna Ersson.

Med repet som livlina, det är bokstavligen vardagen för entreprenadföretaget VYN. Ett företag som utför avancerade tjänster och bygguppdrag på hög höjd, med rep som arbetsmetod. För kunderna innebär det besparingar av både tid och transporter. 

 Det som började med en fascination för klättring blev en professionell arbetsmetod, att utnyttja repets fördelar på höga höjder för byggnation, fasadrenoveringar, fönsterputsning, skyltbyte och andra fastighetsåtgärder. Idag är VYN ett snabbväxande bolag i sin gener när alltfler byggbolag och fastighetsägare upptäcker repets fördelar i samband med entreprenadarbeten på fasader och fönster, atriumgårdar och slutna utrymmen.
– Varje uppdrag med rep i stället för ställningar innebär besparingar på många plan. Ett fast system för reparbete ökar effektiviteten, sänker kostnaderna och ger mindre störningar. Det är till stor nytta för kunder som till exempel behöver fönsterputs eller andra fasadåtgärder. Dessutom är metoden skonsam mot miljön eftersom inga tunga transporter eller liftar behövs, säger Jon Enström, vd, grundare och ägare av VYN.

VYN utför alla typer av tjänster för åtgärder på fasader, även hela renoveringar. Nu väntar en bulk i och med att miljonprogrammet är ålderstiget och behöver en ansiktslyftning.
– Vår metod lämpar sig utmärkt för de åtgärder som behövs på miljonprogrammets fasader som omfogning, lagning och målning. Vi gör ett sådant arbete just nu åt Malmös största bostadsrättsförening, berättar Jon Enström.

VYN:s samtliga reparbetare är utbildade och certifierade för att utföra professionella reparbeten enligt internationella krav. För denna unika kompetens finns en internationell medlemsorganisation SPRAT – the Society of Professional Rope Acess Technicians. Och fördelarna med reparbete om metod är många, även då det för en lekman kan upplevas som riskfyllt att hänga i ett rep på hög höjd. 
– Det finns fasader som är i trånga lägen, där det inte går att utföra åtgärder på annat sätt än att använda rep. Vi tar alltid fram skriftliga riskanalyser och räddningsplaner innan vi påbörjar våra uppdrag, säger Jon Enström.

 Förutom att utföra uppdragen med rep erbjuder VYN också fasta system på fasader för framtida bruk, dessa kan monteras i samband med byggnation och de ger många fördelar, för det kontinuerliga behovet.  
– Fasta system ger möjlighet att enklare arbeta via rep för de åtgärder som över tiden behövs genomföras. Behovet av fasta system bör utredas i alla nybyggnationer av högre byggnader, så att det framtida underhållet blir smidigare och mer kostnadseffektivt jämfört med traditionella ställningar som exempel, säger Jon Enström.

När VYN installerar fasta system på fastigheter görs först en grundlig plan utifrån fastighetens behov. Då identifieras hinder och möjligheter.
– Om vi kommer fram till att fastigheten tjänar på och behöver ha ett fast system för reparbete eller fallskydd, då skräddarsyr vi en lösning, berättar Jon Enström. 

 Lösningen tas fram i samverkan mellan VYN och projektets arkitekter, konstruktörer och projektledare som ansvarar för fastighetens byggnation. VYN:s konsulter tar också fram kostnadsförslag för produkter och installation.
– Vi tar hand om installationen från planering till montage och levererar ett system som är klart att använda, säger Jon Enström.

 Kunden får en fullständig manual och dokumentation som beskriver hur systemet ska användas och vilka krav som ska ställas på framtida leverantörer. De system som VYN levererar besiktigas och kontrolleras innan de godkänns för användning.

Vilka är de största utmaningarna för byggbranschen de kommande åren när det kommer till just återvinning?
– Att verkligen få de utsorterade materialen till återvinning. Det finns vissa material som är lite svårare som till exempel plast, där går endast några få procent idag till återvinning.

 Hur tycker du att branschen bör möta utmaningarna på bästa sätt?
– Det handlar framför allt om att vi måste få ett system där material som introduceras på marknaden också kan tas om hand på ett smidigt och enkelt sätt.

Hur tror du att framtiden ser ut inom ert segment om 3-5 år? 
– Jag tror att det kommer behövas mer samverkan för att få till bra återvinningslösningar som fungerar i alla led.

 Var tror du att de största förändringarna kommer att äga rum de kommande åren?
– Den stora förhoppningen är att återvinningen ska öka och jag vet att det jobbas hårt för att vi ska komma dit.

För Södra Bygghjälpens nya ägare har idén om hållbarhet alltid varit en självklarhet. De väger även in hur arbetet utförs i sitt hållbarhetsarbete. Nästa steg är att ta in hantverkare och bredda deras kompetens för att säkra kvaliteten på varje del i ett projekt.

Gert Wingårdh, Sveriges stjärnarkitekt, har blivit prisbelönad flera gånger om och är flitigt anlitad både av privata som offentliga uppdragsgivare. Han har också gjort succé i tv-programmet Husdrömmar och blivit folklig på kuppen. Med drygt 40 år i branschen vet han att man först måste blicka bakåt för att se framåt.

Hur ska arkitekturen gestaltas för att vi ska uppnå livskvalitet? 

– God arkitektur löser målkonflikter genom samverkan. Den tillför mervärde genom att fokusera på långsiktiga behov. För att arkitektur ska bli kvalitativ, hållbar och attraktiv krävs ett stort förarbete och mycket kunskap. Gestaltningen är viktig, men även funktionen och effekten av det gestaltade är viktig. En väl gestaltad arkitektur bidrar till positiva sinnesintryck, trygghet och möjlighet till aktivitet och rörelse. Den upplevs ofta som självklar, eftersom den förenklar och tillför positiva bidrag till människan, samhället och naturen.

Hur ska vi kunna utveckla våra samhällen till attraktiva livsmiljöer i det postpandemiska samhället? 

– Den omställning vi behöver göra påverkar inte bara arkitektens roll utan även samhället i stort. Vi får inte längre skapa samhällen som utarmar resurser, genererar fossila utsläpp eller tömmer ut ekonomiska värden

I stället behöver vi arbeta cirkulärt och preventivt med människan och naturens välmående i centrum. Attraktiva livsmiljöer behöver bättre tillgodose och stötta samhällets värderingar och mänskliga behov. De behöver också utveckla och förvalta den befintliga miljön och samnyttja och tillgängliggöra det vi redan byggt på ett bättre sätt.
Hur ser behoven ut i framtiden? 

– För klimatet vore det önskvärt att det inte behövdes nya byggnader, men tyvärr är det tvärtom. Det finns ett stort behov av exempelvis nya skolor, förskolor och bostäder. Utmaningen ligger i omvärldsläget med materialbrist och ökade kostnader. Dessutom har vi klimatutmaningar som kräver kraftigt minskade utsläpp, samtidigt som vi ska bevara och stärka upp naturmark. Vi behöver ta ett brett grepp om hållbarhetsfrågan, där vi bygger mer hållbart och med återbruk. I stället för att riva och bygga nytt, behöver vi också använda befintliga fastigheter, bygga om och samnyttja ytor för nya ändamål. Det bidrar även till en spännande stadsmiljö med varierad bebyggelse. Ett stort ansvar vilar på arkitekter och stadsplanerare och på beställare för att förverkliga denna vision.

tidigt i livscykeln.

Att skapa attraktiva livsmiljöer som uppfyller klimatkraven kräver ett holistiskt synsätt, ny kunskap och digitala verktyg. ÅWL Arkitekter är ett arkitektkontor som förberett sig med tvärprofessionella team och ett digitaliserat arbetssätt.