Vilka utmaningar ser du med den elektrifiering som sker just nu i branschen? 

– Elektrifieringen medför fantastiska möjligheter, men det går en tydlig skiljelinje mellan de som har förstått värdet av tekniken och de som känner ett motstånd mot den. Det största hindret ligger alltså inte i själva tekniken utan ett sätt att tänka som är cementerat sedan 50 år tillbaka. Ett annat hinder är att elektrifieringen medför något högre investeringskostnader. Därför uppmuntrar vi våra kunder att söka stöd genom exempelvis Klimatklivet och Klimatpremien. Vi hjälper dem också att ta fram de underlag som krävs för att söka dessa bidrag. Oavsett om en kund har en gammal maskinpark eller nyligen har gjort en maskininvestering, fokuserar vi alltid på kundens behov och nytta av investeringen.

 
Vad innebär elektrifieringen för slutanvändaren?

– Skillnaden mellan att köra en dieseldriven och en elektrisk maskin är enorm. Vi har kunder som har fått en markant förbättring av sin arbetsmiljö, med till exempel minskat buller och ökad förarkomfort. Att köra på el kostar dessutom bara en bråkdel av att köra på diesel. För kunder som kör många timmar blir totalkostnaden, inklusive investeringen, jämförbar med att köra på diesel. 

Hur långt tror du vi har kommit om
3-5 år?

– Elektriska maskiner kommer att vara en självklarhet på många arbetsplatser. Vi har en väldigt fin utveckling redan nu. Många företag och kommuner har ett tydligt intresse och tar frågan på stort allvar, bland annat bolag som arbetar med återvinning. Även många lantbrukare har börjat se fördelarna med elektriska bilar, maskiner och solceller.

Hur ser du på branschen just nu? 

– Många av våra leverantörer brottas med långa och osäkra leveranstider. Det beror till stor del på komponentbristen som uppstod efter pandemin. Kapaciteten minskade dramatiskt och fabrikerna har ännu inte lyckats komma i kapp. Att köpa lågprisalternativ är inte heller en lösning, eftersom fraktkostnaderna har skjutit i höjden. Även kriget i Ukraina har påverkat tillgången på till exempel däck från Ryssland. 

Vilka utmaningar står vi inför de kommande åren?

– Om covid tar fart igen och fabrikerna i Asien stängs ned på nytt, kommer problemen att fortsätta. Detsamma gäller kriget i Ukraina som påverkar tillgången till energi och råvaror. Blir problemen långvariga kommer många att tvingas tänka i nya banor. De får till exempel skjuta upp inköp och köpa demo- eller standardmaskiner i stället för specialutrustade maskiner. Samtidigt finns det ändå en stor framtidstro i branschen, eftersom behovet av infrastrukturprojekt är stort i Sverige. 

Var kommer de största förändringarna att äga rum om 3-5 år?

– Jag tänker att allt fler dieseldrivna maskiner kommer att ersättas med eldrivna maskiner. Vi kommer också att få en mängd olika hybridlösningar där man kombinerar el med vätgas, etanol och liknande. Utvecklingen av batterierna kommer att gå snabbt och vara lika revolutionerande som inom mobiltelefoni. För detta krävs en fungerande elförsörjning och en möjlighet att få tillgång till el där den behövs. Vi har också ett skriande behov av servicetekniker som kan hantera den nya tekniken.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter. Att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO₂ -neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar, energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO₂-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden visar att det går att ställa höga hållbarhetskrav, såväl i den egna organisationen som hos byggaktörer genom kunskapsbyggande, tålamod och öppenhet för att driva utvecklingen framåt.
– Det som mäts blir av. Vi har ett mångårigt arbete med att följa upp hållbarhetsmålen vilket bidrar till vår förståelse och förmåga, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Tio år av lärande och utveckling Innovationsarbetet har bidragit till att sätta ekosystemtjänster på den nationella agendan och arbetet med krav och uppföljning har väckt internationell uppmärksamhet. Teknik- och tjänsteutveckling har skett i genomförandeprocessen, inom markrening samt bygg- och masslogistik. Norra Djurgårdsstadens uppdrag som testbädd i kombination med tuffa hållbarhetsmål har krävt kunskapsutveckling och branschgemensamt lärande. Målen är många: från grön- och blåstrukturer, lågenergihus, återanvändning av schaktmassor och minskade mängder byggavfall till minskad vattenanvändning.
– För att fler ska kunna dra nytta av våra erfarenheter och för att vi ska kunna tänka tillsammans med branschen driver vi olika kompetensseminarier och deltar i olika forum, säger Staffan Lorentz projektchef för Norra Djurgårdsstaden. 

 Stadsutvecklingen har pågått i drygt tio år och en fjärdedel av bostäderna som ska byggas är klara. Därtill har det byggts gator och torg, kontor, handel, skola, förskolor och idrottshall. Utvecklingsområdet sträcker sig från Husarviken och Hjorthagen i norr, över Värtahamnen och Frihamnen till Loudden i söder. Områden som tidigare använts för industri öppnas upp till en levande del av Stockholm. 

OM PROJEKTET
Bostäder: 
Minst 12 000. Merparten längs Husarviken i Hjorthagen och på Loudden. Ytor för privat och
offentlig service, kontor och kultur: 600 000 m². 

Energianvändning: 
Initialt krav 55 kWh/m² köpt
energi per år för bostäder, numera 50 nettoenergi.

Storlek: 
236 hektar – ett halvt
Södermalm.

Northvolts batterifabriksetablering blev ett startskott för Skellefteå som har växt och som fortsätter att göra det. Ortens expandering och de många arbetstillfällena som uppkommit påverkar infrastrukturen. Fler företag lockas till att nu etablera sig i här och fler människor väljer att flytta hit.
– Skellefteå befinner sig i en unik omställning, menar Anna Ersson, kund- och marknadschef på Skebo. Hela staden är påverkad av det som händer. Nu råder ett väldigt tryck att få hit arbetskraft och det innebär i sin tur att allt växer och det blir fler människor. Här blir vi involverade då det behövs fler bostäder. Det har varit en brist sedan tidigare men nu märker vi av ett större tryck och en enorm efterfrågan på bostäder, och då byggs det mycket redan i dag.

 Skellefteåbostäder AB är Skellefteås största fastighetsbolag. De har flera aktuella nyproduktioner och planerar för ännu fler. Utmaningen är att på förhållandevis kort tid ska kunna möta den stora efterfrågan som råder på bostäder, menar Anna. 
– Att bygga nytt är en process som tar tid. Det kan ta år till att man faktiskt kan flytta in i de här bostäderna. Det är många som nu behöver bostäder och med den tid det tar att producera kan man under tiden behöva ordna med tillfälliga bostäder. Fler behöver också hjälpas åt med de här nyproduktionerna. Världsläget innebär också en utmaning. Pandemin har påverkat leveranstider och tillgången på arbetskraft. Nu råder också ett krig som påverkar.
– Det är en skakig omvärld som vi lever i och det är klart att det påverkar. Man ser i ett nationellt perspektiv med en eventuell lågkonjunktur att bostadsbyggandet i övriga Sverige mattas av. Det kan bli en konkurrensfördel när vi i Skellefteå ändå måste fortsätta producera och det finns fler resurser tillgängliga.

 De centrala delarna i Skellefteå är de som de råder störst efterfrågan på och det är där Skebo i huvudsak har producerat nyproduktionen.
– Det som dock är väldigt spännande som sker just nu är att vi för första gången igen sedan början av 90-talet bygger utanför de centrala delara. Vi planerar att bygga på fyra orter en till fyra mil utanför Skellefteå. Det är faktiskt ett stort steg här i regionen att det även byggs så långt ifrån stadskärnan, berättar Anna.

 I alla byggnadsprojekt har också hållbarhetsperspektivet blivit allt viktigare. Man bygger i andra material än tidigare och det blir mer och mer angeläget om att det ska vara ett hållbart byggande.
– I dag byggs det mycket i trä. När vi upphandlar om ett projekt har vi en modell för att det ska minska vårt klimatavtryck. Vi har till exempel ett projekt där man använder grön betong.

 Flera företag väljer att etablera sig här och fler människor lockas till att nu bosätta sig här, och det är inte konstigt menar Anna.
– Staden börjar få den här stadspulsen. Den ökar i takt med att fler flyttar in och det blir mer mångkulturellt. Närheten till naturen är också någonting som uppskattas av många. Det är enkelt att ha familj här med närhet till skola. Det finns också goda möjligheter till fritidsaktiviteter och friluftsliv, om man vill fiska och åka skidor till exempel. Andra typer av restauranger och nöjesutbudet har också börjat utvecklats. Vi värnar även om kulturen och har ett fantastiskt nytt kulturhus. Man kan ha ett rikt liv i alla perspektiv, även vad gäller utanför arbetslivet, vilket jag tror lockar många, säger Anna Ersson.

HSB Norr skapar framtidens hållbara bostäder genom att satsa på ett varierat utbud med fokus på trygghet och andra sociala behov. Därtill kommer energieffektiva lösningar och nya material för minskad klimatpåverkan – till exempel grön betong som nu testas i Skellefteå.

Mark- och anläggningsföretaget Nyab Sverige AB med huvudkontor i Luleå befinner sig med sitt läge i framtidens blickfång. Norrlands kust har blivit hett i och med de innovativa satsningarna på den gröna omställningen – stålverk och batterifabrik. 

 Företagets historia startade 1990 då med namnet Nyanläggarna i Luleå AB. Under de första drygt 20 åren ägnade sig bolaget åt mindre projekt inom rivning, anläggning och stängselarbeten. 2011 fick bolaget nya ägare då bröderna Johan Larsson och Mikael Ritola klev in. Med dessa i ledningen tog expansionsplanerna fart. 2013 när Stefan Säthergren och Fredrik Karkiainen blev nya delägare började anläggningsverksamheten växa, året därefter omsatte bolaget närmare 100 miljoner kronor.

2016 utnämndes bolaget till årets gasell i Norrbotten av Dagens Industri. Bolaget hade då de senaste tre åren haft en tillväxt på 1.110 procent och hade 58 anställda med en omsättning på 293 miljoner kronor. Idag sex år senare har Nyab Sverige AB 200 anställda och en omsättning på cirka 1,4 miljarder. Bolaget har fyra platskontor och fyra affärsområden –Anläggning, Infrastruktur, Special och Mälardalen.

 Numera har bolaget verksamheter inte bara i Norrland utan också i Mälardalen och Finland. Ett nytt kapitel skrevs i år när bolaget nu med namnet SkartaNYAB noterades på Nasdag First North i Helsingfors.

 Stora projekt genereras bland annat genom ramavtal med kommuner och Trafikverket för bygge och underhåll av vägar, samt plogning och grusning. Nyab Sverige AB drar också nytta av den gröna omställning som Norrland tagit på sig ledartröjan för. Detta med kontrakt med industrierna som jobbar med projekten. Bolaget bygger infrastrukturen och underhåller vägar.

Börsnoterade fastighetsbolaget Stendörren växer både inom och utanför den svenska landsgränsen. Tidigare var fastighetsbeståndet fokuserat till Stockholm och Mälardalen men på senare tid har Stendörren också etablerat sig med fastigheter i Västsverige, Helsingfors-, Köpenhamns- och Osloregionerna. Detta genom förvärv.

 Stendörren förvaltar, utvecklar och förvärvar fastigheter för lager, logistik och lätt industri. I vissa av de mer urbana lägena driver dessutom bolaget ändring av detaljplan från verksamhetsändamål till bostadsändamål, för egen utveckling och förvaltning av bostäder. All förvaltning och utveckling av fastigheter genomsyras av ett hållbarhetstänk. Fastighetsbeståndet har successivt vuxit och är idag värderat till cirka 12,4 miljarder kronor. 

 Förutom runt 800 000 kvm uthyrningsbar yta har bolaget cirka 650 000 kvm byggrätter – detta i attraktiva markområden som ligger uteslutande i den heta Stockholmsregionen. 
– Mark med byggrätter är en knapp resurs i hela fastighetsbranschen. Speciellt i storstadsområdena. Men med våra byggrätter kan vi fortsatt expandera kraftigt inom befintligt bestånd som vi redan äger, säger Erik Ranje, vd för Stendörren.

 Nybyggnation sker på fastigheter där det idag inte står några byggnader alls, men också genom förtätning, det vill säga ytterligare byggnader uppförs på fastigheter där det redan står byggnader men där exploateringsgrad är låg.

En ny inriktning för bolaget är bostadsutveckling, som idag sker genom att man konverterar industri- och logistikfastigheter till bostadsområden.
– I takt med att staden växer finns det urbana lägen som över tid blir mer attraktiva för bostäder. Så har till exempel Lugnets industriområde i Stockholm utvecklats till det attraktiva bostadsområdet Hammarby Sjöstad, säger Erik Ranje. 

Att ändra detaljplanen för annan användning från industri till bostäder för egen utveckling och förvaltning är en mycket lönsam affär för Stendörren.
– Konverteringen innebär också att att det försvinner kvadratmeter inom verksamhetsfastigheter vilket gör att utbudet av dessa typer av lokaler minskar och därmed ökar hyrorna för verksamhetsfastigheter, säger Erik Ranje. 

 För Stendörren innebär det lägre utbudet och den större efterfrågan att bolaget vid omförhandling av hyrorna i slutet av avtalstiden kan höja dessa med i snitt 20 till 25 procent.– Detta är en underliggande strukturell tillväxtfaktor för verksamhetsfastigheter i urbana lägen, konstaterar Erik Ranje.

 Fastighetsbolaget Stendörren bygger också nya verksamhetslokaler på nya områden. Idag har bolaget fyra sådana under byggnation. En logistikanläggning i Stockholm Syd i Södertälje och en i Brunna i västra Stockholm. Ytterligare två byggnader för lätt industri är under uppförande i Uppsala och Västerås.

 Över tiden skruvas byggtakten upp och flera projekt har redan fått bygglov och är i planeringsstadiet. Förutom detta har bolaget lagt en plan för geografisk expansion genom att köpa fastigheter i storstadsområdena Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
– Vår plan är att dra nytta av urbaniseringstrenden i storstäder i Norden och även av den ökade e-handeln. Här brukar man säga att en spenderad e-handelskrona kräver tre gånger så stor logistikyta mot en spenderad krona i en vanlig butik. Därför ser vi att efterfrågan på logistikytor ökar, särskilt i urbana och stadsnära lägen, säger Erik Ranje.

Vi lever i en ny verklighet. Årets juli var en av de tre varmaste som någonsin uppmätts globalt enligt EU:s klimattjänst. Samtidigt präglas debatten av det som direkt påverkar svenskarna här och nu – från energipriser till räntehöjningar och kriget i Ukraina. Helt förståeligt, men vi får inte tappa fokus på vår tids i särklass största utmaning, klimatkrisen.

I takt med att fastighetsbranschen går som tåget finns en stor efterfrågan på utbildade fastighetsförvaltare. För att tillgodose behovet och möjliggöra för bolag att hålla takten uppe levererar Newton en heltäckande förvaltarutbildning för att höja kompetensen i landet. En fördelaktig möjlighet för bolag som vill vidareutbilda personal och för den som vill göra karriär i fastighetsbranschen.
– Jag ville ha en utbildning i högt tempo som var ”hands on” där man har praktisk nytta av det man lär sig, säger Anna Hedberg, fastighetsförvaltare på Nabo.

Fastighetsbranschen har under lång tid varit blomstrande. Den välmående marknaden innebär att det inom branschen finns ett stort behov av välutbildad personal. På senare år har inriktningen på utbildningar handlat mer om kompetensutvecklande insatser inom bland annat återvinning, energieffektivisering och olika tekniska lösningar.

Som en lösning på detta utbildar Newton personal till flera olika områden inom fastighetsbranschen. Utbildningarna riktar sig både till personer som söker sig in i branschen och till företag som vill vidareutbilda sin personal.

 Newtons Diplomutbildningar är främst utformade för de som redan jobbar i branschen eller har relevant arbetslivserfarenhet. Utbildningarna ges på deltid och många kombinerar diplomutbildningen med jobb. En unik möjlighet för fastighetsbolag att vidareutbilda sin personal på ett effektivt sätt.

 Bland de som valt att gå Newtons Diplomutbildningar finns Anna Hedberg. Efter att ha arbetat i flera år, bland annat som ekonom på SEB och som produktionsledare och projektledare på H&M valde hon att gå utbildningen för att bli fastighetsförvaltare.
– Newton var det självklara valet. Valmöjligheten att genomföra utbildningen på sex månader var en viktig faktor. En kort utbildning i högt tempo innebär att man snabbt kan komma tillbaka till sina normala rutiner runt arbetet. 

 Hur upplevde du själva utbildningen?
– Upplägget på utbildningen var väldigt bra. Vi studerade alla områden som man behöver kunna såsom bygg och fastighetsteknik, underhållsplanering och fastighetsekonomi.

– Det var bra stämning i klassen och jag uppskattade särskilt det ämnesövergripande projektet som vi genomförde gruppvis.

 Vad har du haft mest nytta av från utbildningen? 
– Framför allt har jag fått en väldigt bra plattform att stå på som gör att jag känner mig trygg att arbeta med de arbetsuppgifter som förvaltarrollen innefattar. 

– Mer specifikt så har jag – som ekonom och projektledare i botten – haft stor nytta av de tekniska delarna vi lärde oss. Vi hade även kurser i utbildningen som innefattade AFF-avtal samt ledarskap och kommunikation. 

 Newton kan själva bekräfta att förfrågningar från kunder har förändrats från att vara generella ”förvaltarutbildningar” till mer specifikt innehåll såsom underhållsplanering av hållbara byggnadsmaterial eller mer praktiska moment som syftar till hur man återanvänder fastighetsteknik. 

Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.

In the rapidly changing operating environment in the mining industry, every part of the value chain has to put in an effort to make their operations and products more sustainable, robust and flexible. Using the right mining tools and partnering with industry experts can be a step in the right direction towards reaching your business goals in a sustainable manner.

Sara Carlsén

Konsult & projektledare med expertis inom ekologisk efterbehandling, Ecogain

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Att säkra effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. De utdragna och osäkra tillståndsprocesserna i Sverige är ett stort problem inom gruvindustrin och andra branscher. Det kan tyvärr riskera att gå ut över den nödvändiga samhällsomställningen. Dessutom ställer EU-taxonomin nya krav för branschen att förhålla sig till.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför?

– Det kommer vara viktigt att branschen fortsätter visa på den samhällsnytta som metaller skapar, parallellt med att gruvindustrin tar ansvar för både miljö och lokalsamhällen. Detta är förutsättningar för att fortsatt få samhällets förtroende för nya miljötillstånd.

 
Hur står sig svensk gruvindustri i ett internationellt hållbarhetsperspektiv?

– De svenska gruvbolagen har ett starkt hållbarhetsarbete både i sig själva och genom sin branschorganisation Svemin. Det är min uppfattning att Svemin hjälper branschen att verkligen ligga i framkant inom flera hållbarhetsfrågor,
t. ex. inom biodiversitet där Svemin nog är bland de första i världen att ta fram en särskild branschfärdplan, Mining with Nature. Vi har inte sett något liknande i andra delar av världen.

Andreas Johansson

Affärsområdeschef Mining & Metals Sweden, Afry

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

• Tillgång till mark - vi behöver hitta nya tillgångar, mineraler och metaller som behövs för ren energi och omställning. 

• Tillståndsprocessen - på väg åt rätt håll med en förhoppning om tydligare verksamhetskrav samt mer förutsägbar tillståndsprocess.

• Kompetensförsörjning - unga vill bo där de spännande projekten finns. Men det handlar om att hitta rätt kompetens. 

• Attraktivitet - fortsatt fokus på hur vi profilerar branschen är en förutsättning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

• Cirkulära lösningar och öka nyttjandegraden av våra ändliga resurser. Jobba med återvinning och sidoströmmar från befintlig verksamhet.

• Digitaliseringen går inte tillräckligt fort. Vi behöver få ihop helheten samt adressera konservatism och öka samarbetet i branschen.

Jenny Greberg

Programdirektör på Swedish Mining Innovation samt professor i
gruvteknik på LTU

Hur ser intresset ut för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Sverige har en rik berggrund och borde nyttja det på rätt sätt. P.g.a långa tillståndsprocesser och svårt att få tillgång till mark har det tyvärr skapat ett sämre klimat för att investera i Sverige. Vi kommer däremot behöva internationell arbetskraft för de investeringar som har annonserats vilket lockar andra internationella aktörer.

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Behovet av att utvinna kritiska råmaterial som sällsynta jordartsmetaller och andra mineral som behövs för den gröna omställningen är stor. Dock är de största utmaningarna kopplade till tillståndsprocesserna som måste bli snabbare och mer förutsägbara samt kompetensförsörjningen som är en jätteutmaning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

– Helt nya metoder och processer måste till för att klara fossilfrihet, utvinning av ”nya” mineral samt lönsam och produktionseffektiv brytning på större djup. Vi saknar också en del kompetens kopplat till utvinning av sällsynta jordartsmetaller och mineral. Den viktigaste utmaningen efter klimatfrågan är biologisk mångfald. Branschen har satt målet att endast påverka den biologiska mångfalden positivt vilket kräver stora insatser.

Hur ser intresset för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Intresset både för vad vi gör i Sverige men även hur vi gör det är stort. I Sverige ser vi en annorlunda och mer utvecklande relation mellan utrustningsleverantörer och gruvbolag – det är en stor del av förklaringen till att vi på många sätt är internationellt ledande. Vi ser också att branschens höga ambitioner kopplat till hållbarhet och fossilfrihet väcker stort intresse.

Lycksele satsar man aktivt för ett mer attraktivt företagsklimat.

Träkol – ett förnybart kol som kan ersätta stenkol? Det hoppas i alla fall Gryfskand, Europas största producent av träkol med tre fabriker i Polen och en i Ukraina.

Järnvägsspecialisten Railcare har seglat upp som en ny och viktig aktör för transporter åt gruvindustrin. Det börsnoterade bolaget erbjuder numera inte bara järnvägsunderhåll utan utför också den avgörande logistiken när råvaran ska nå kund, snabbt, smidigt och säkert. 

Det finns affärsmässiga fördelar med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions.

Ecogain är ett konsultföretag som arbetar för samhällsaktörer som inser värdet av att investera i en levande natur. Missionen bottnar i att få företag att inse de långsiktiga affärsmässiga fördelarna med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions. Med 20 års erfarenhet har Ecogain anseende som Sveriges främsta expertföretag på att integrera biodiversitetsfrågan inom näringslivet.

Tillsammans med några av Sveriges största företag skapas lösningar som inte står i vägen för utvecklingen utan driver den framåt och omvandlar risker och utmaningar till affärsmöjligheter med positiva värden för naturen. Fler företag får nu förståelse för hur biologisk mångfald ur ett strategiskt perspektiv är en del i att framtidssäkra hela verksamheten. För att få en bättre överblick om hur utvecklingen inom näringslivet har Ecogain utvecklat Ecogains Biodiversity Index, en publik rapport som mäter hur långt företagen har kommit i att rapportera om sitt arbete med biologisk mångfald. Rapporten visar dock tydligt att det fortfarande är mycket kvar att göra. Endast 10 av Sveriges 100 största företag har i nuläget satt vetenskapligt förankrade mål för biologisk mångfald.

Genom att tackla frågan om biologisk mångfald genereras i förlängningen positiva effekter för alla FN:s globala hållbarhetsmål. Ett exempel på de uppdrag som företaget utför är att återskapa natur på nedlagda industri- gruvområden och deponier. Genom att efterlikna natur som finns i omgivningen skapas nytta för biologisk mångfald, klimat, näringar och samhälle. Vid Kirunagruvan har Ecogain hjälpt LKAB att ta fram en vision för hur hela gruvindustriområdet ska utformas när verksamheten ska avslutas i framtiden. När gruvan stängs kommer en teknisk efterbehandling att genomföras, detta för att göra området säkert för miljö, människor och djur. Då kommer fjällbjörkskog och fjällhed att återskapas, med fokus på att gynna rennäringen.

— Att ta fram en vision för ekologisk landskapsutformning kring Kirunagruvan är ett drömuppdrag som vi arbetat med sedan våren 2019. Det har brutits järnmalm i berget i över 100 år, och nu har vi tagit ut riktningen för hur området ska återställas på bästa sätt den dag gruvan väl stänger, säger Sara Carlsén, projektledare vid Ecogain.

Det viktigaste för Kristina Runsten är att hjälpa kunden att leva hållbart. Lösningarna hittas utifrån behov och anpassas till verksamheten. 

Med gedigen erfarenhet och långsiktigt engagemang har PJ Jonsson blivit marknadsledande med sina produkter mobila stenkrossar. Nu pågår en internationell expansion där efterfrågan på hållbara stenkrossar ökar.

Expertis och högt kundfokus gör IFE System till en av de ledande aktörerna inom gruvindustrin för vibrerande utrustning.

Skellefteå, Lycksele och Kalix är kommunerna i norra Sverige som lockar med ett starkt näringsliv.