Senaste artiklar

14. juli 2020

|

Industri

Politik för ett hållbart skogsbruk

Samtidigt är vi i en situation där vi inte kan eller har råd att ta dagens produktion och miljö i skogen för givet. Med ett allt mer föränderligt klimat ställs vi ständigt inför nya och svåra prövningar. Tydliga exempel är det senaste årens bränder och skadeangrepp på skogen.


Svenskt skogsbruk har stora utmaningar framför sig. För att omställningen ska vara möjlig behöver skogsbrukarna ständigt följa utvecklingen och anpassa sig efter den. Miljö- och tillväxtfrämjande åtgärder behöver uppmuntras och initieras så att markägare och aktörer i skogens hela värdekedja fortsätter att bruka skogen på ett sätt som gör att man på ett hållbart sätt producerar den biomassa från skogen, som vi och framtida generationer behöver. Genom ett hållbart skogsbruk möjliggörs även framtagandet av att ta fram andra mervärden än skogsråvarorna. Välskötta skogar är en utmärkt landskapsresurs som kan bidra till att stärka lokala ekonomiers utveckling av rekreation, friluftsliv och besöksnäring.


Skogsägarna förväntas därför vara aktiva, planera långsiktigt och investera i sin skog. Den stora potentialen i en ökad tillväxt är kopplade till minskade skogsskador, bättre plantmaterial samt att man lyckas med de vanliga skogsvårdsåtgärderna föryngring, röjning och gallring. Samtidigt har skogsägaren ansvar att främja miljön, skapa naturvård och förväntas ta till sig nya kunskaper och metoder för att kunna bedriva ett mer varierat och hållbart skogsbruk. Även äganderättsfrågor fortsätter att ha en stor betydelse för jord- och skogsbrukets långsiktiga produktivitet och investeringsvilja.Regeringen leder skogsprogrammets dialogprocess för att ta till sig kunskaps- och konfliktlinjer runt skogen och för att kontinuerligt utveckla skogspolitiken. Visionen för det svenska skogsprogrammet är ”Skogen det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Skogsutredningen som tillsattes 2019 har i uppdrag att arbeta med stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Långsiktig forskning och utveckling är grundläggande.


Jobbtillfällena som skapas genom skogsbruk är i ständig utveckling och differentieras över tid och utifrån efterfrågan. Digitaliseringen är en av de största förändringsfaktorerna i vår tid och detta rör inte minst skogen. För att ligga i framkant kommer många typer av kompetens behövas i skogssektorn. Arbetet med jämställdhet är därför avgörande för utveckling, innovationer och konkurrenskraft. Inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga lärosäten och till skogsnäringen är således en direkt förutsättning för branschens överlevnad.


Sammanfattningsvis står vi inför stora utmaningar men också stora möjligheter. För att lyckas med allt detta måste en framåtsyftande skogspolitik hela tiden utvecklas och hitta konstruktiva vägar framåt. Skogen och dess användning är avgörande för skapandet av vårt framtida välfärdssamhälle. 


Jennie Nilsson, 

Landsbygdsminister

More Stories

14. juli 2020

|

Industri

Politik för ett hållbart skogsbruk

Samtidigt är vi i en situation där vi inte kan eller har råd att ta dagens produktion och miljö i skogen för givet. Med ett allt mer föränderligt klimat ställs vi ständigt inför nya och svåra prövningar. Tydliga exempel är det senaste årens bränder och skadeangrepp på skogen.


Svenskt skogsbruk har stora utmaningar framför sig. För att omställningen ska vara möjlig behöver skogsbrukarna ständigt följa utvecklingen och anpassa sig efter den. Miljö- och tillväxtfrämjande åtgärder behöver uppmuntras och initieras så att markägare och aktörer i skogens hela värdekedja fortsätter att bruka skogen på ett sätt som gör att man på ett hållbart sätt producerar den biomassa från skogen, som vi och framtida generationer behöver. Genom ett hållbart skogsbruk möjliggörs även framtagandet av att ta fram andra mervärden än skogsråvarorna. Välskötta skogar är en utmärkt landskapsresurs som kan bidra till att stärka lokala ekonomiers utveckling av rekreation, friluftsliv och besöksnäring.


Skogsägarna förväntas därför vara aktiva, planera långsiktigt och investera i sin skog. Den stora potentialen i en ökad tillväxt är kopplade till minskade skogsskador, bättre plantmaterial samt att man lyckas med de vanliga skogsvårdsåtgärderna föryngring, röjning och gallring. Samtidigt har skogsägaren ansvar att främja miljön, skapa naturvård och förväntas ta till sig nya kunskaper och metoder för att kunna bedriva ett mer varierat och hållbart skogsbruk. Även äganderättsfrågor fortsätter att ha en stor betydelse för jord- och skogsbrukets långsiktiga produktivitet och investeringsvilja.Regeringen leder skogsprogrammets dialogprocess för att ta till sig kunskaps- och konfliktlinjer runt skogen och för att kontinuerligt utveckla skogspolitiken. Visionen för det svenska skogsprogrammet är ”Skogen det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Skogsutredningen som tillsattes 2019 har i uppdrag att arbeta med stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Långsiktig forskning och utveckling är grundläggande.


Jobbtillfällena som skapas genom skogsbruk är i ständig utveckling och differentieras över tid och utifrån efterfrågan. Digitaliseringen är en av de största förändringsfaktorerna i vår tid och detta rör inte minst skogen. För att ligga i framkant kommer många typer av kompetens behövas i skogssektorn. Arbetet med jämställdhet är därför avgörande för utveckling, innovationer och konkurrenskraft. Inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga lärosäten och till skogsnäringen är således en direkt förutsättning för branschens överlevnad.


Sammanfattningsvis står vi inför stora utmaningar men också stora möjligheter. För att lyckas med allt detta måste en framåtsyftande skogspolitik hela tiden utvecklas och hitta konstruktiva vägar framåt. Skogen och dess användning är avgörande för skapandet av vårt framtida välfärdssamhälle. 


Jennie Nilsson, 

Landsbygdsminister

13. juli 2020

|

Ekonomi

Kompetensutvecklingsprojekt för att stötta den viktiga besöksnäringen

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har fått pengar från Europeiska socialfonden (ESF) för att leda ett treårigt projekt i Småland, på Öland och Gotland som går under namnet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF tagit fram och erbjudit anställda på hotell- och restaurang kurser i Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap, Specialiserad matlagning för vegetarisk mat, Hur kombinera mat och dryck samt Yrkessvenska för hotellstäd, som i dagens läge nått över flera hundra deltagare. Projektet genomför även valideringar av kockar, servering, konferens och reception för att kunna erbjuda certifieringar till anställda om att de uppfyller kompetensen enligt branschens krav. Det tredje konceptet i projektet är informationsevent och samordningsevent där projektet samarbetar med Visita, regioner, företagsnätverk, andra projekt, destinationer, turistorganisationer med flera. Dessa event har nått flera hundra lokala företag och andra viktiga aktörer i olika städer. Samtidigt är projektet aktivt i befintliga branschråd och är med och initierar nya branschråd för besöksnäringen för att syftet med projektet ska upprätthållas även efter att det tagit slut. Också denna samverkan är nu viktigare än någonsin för att få näringen att blomstra igen. Visita, regionerna Kalmar och Gotland samt LO sitter med i projektets styrgrupp.