Vilka utmaningar ser du med den elektrifiering som sker just nu i branschen? 

– Elektrifieringen medför fantastiska möjligheter, men det går en tydlig skiljelinje mellan de som har förstått värdet av tekniken och de som känner ett motstånd mot den. Det största hindret ligger alltså inte i själva tekniken utan ett sätt att tänka som är cementerat sedan 50 år tillbaka. Ett annat hinder är att elektrifieringen medför något högre investeringskostnader. Därför uppmuntrar vi våra kunder att söka stöd genom exempelvis Klimatklivet och Klimatpremien. Vi hjälper dem också att ta fram de underlag som krävs för att söka dessa bidrag. Oavsett om en kund har en gammal maskinpark eller nyligen har gjort en maskininvestering, fokuserar vi alltid på kundens behov och nytta av investeringen.

 
Vad innebär elektrifieringen för slutanvändaren?

– Skillnaden mellan att köra en dieseldriven och en elektrisk maskin är enorm. Vi har kunder som har fått en markant förbättring av sin arbetsmiljö, med till exempel minskat buller och ökad förarkomfort. Att köra på el kostar dessutom bara en bråkdel av att köra på diesel. För kunder som kör många timmar blir totalkostnaden, inklusive investeringen, jämförbar med att köra på diesel. 

Hur långt tror du vi har kommit om
3-5 år?

– Elektriska maskiner kommer att vara en självklarhet på många arbetsplatser. Vi har en väldigt fin utveckling redan nu. Många företag och kommuner har ett tydligt intresse och tar frågan på stort allvar, bland annat bolag som arbetar med återvinning. Även många lantbrukare har börjat se fördelarna med elektriska bilar, maskiner och solceller.

Hur ser du på branschen just nu? 

– Många av våra leverantörer brottas med långa och osäkra leveranstider. Det beror till stor del på komponentbristen som uppstod efter pandemin. Kapaciteten minskade dramatiskt och fabrikerna har ännu inte lyckats komma i kapp. Att köpa lågprisalternativ är inte heller en lösning, eftersom fraktkostnaderna har skjutit i höjden. Även kriget i Ukraina har påverkat tillgången på till exempel däck från Ryssland. 

Vilka utmaningar står vi inför de kommande åren?

– Om covid tar fart igen och fabrikerna i Asien stängs ned på nytt, kommer problemen att fortsätta. Detsamma gäller kriget i Ukraina som påverkar tillgången till energi och råvaror. Blir problemen långvariga kommer många att tvingas tänka i nya banor. De får till exempel skjuta upp inköp och köpa demo- eller standardmaskiner i stället för specialutrustade maskiner. Samtidigt finns det ändå en stor framtidstro i branschen, eftersom behovet av infrastrukturprojekt är stort i Sverige. 

Var kommer de största förändringarna att äga rum om 3-5 år?

– Jag tänker att allt fler dieseldrivna maskiner kommer att ersättas med eldrivna maskiner. Vi kommer också att få en mängd olika hybridlösningar där man kombinerar el med vätgas, etanol och liknande. Utvecklingen av batterierna kommer att gå snabbt och vara lika revolutionerande som inom mobiltelefoni. För detta krävs en fungerande elförsörjning och en möjlighet att få tillgång till el där den behövs. Vi har också ett skriande behov av servicetekniker som kan hantera den nya tekniken.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter. Att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO₂ -neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar, energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO₂-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Haninge kommun sjösätter ”portföljmodellen” och tar samverkan mellan det offentliga och privata till en helt ny nivå. Den nya styrmodellen ökar effektiviteten i stadsbyggnadsprojekt i en kommun som växer så det knakar. 

 Stadsutveckling för kommuner är komplicerat. Det är stora och kostsamma planprocesser där samhällsservice och infrastruktur ska hänga med i byggandet av nya bostäder. Det är många inblandade med olika intresseområden från det offentliga till det privata. För att varje skattekrona ska vara väl investerad krävs god samverkan, effektivitet och högt tempo. Haninge kommun går nu över från den traditionella ”linjestyrningen” till en så kallad portföljstyrningsmodell. 

 Kommunen skapar en tillväxtportfölj i samverkan med kommunens förvaltningar och bolag för att genomföra projekt i rätt tid och med rätt beslutsunderlag utifrån ett tydligare helhetsperspektiv. Modellen ska stärka och förbättra styrning och ledning i de gemensamma projekten där både privata och offentliga aktörer är inblandade.
– Ingen kommun kan idag sköta tillväxten själva, marknaden med privata aktörer är otroligt viktig. Det handlar om att ge rätta och tydliga förutsättningar för både planering och genomförande, säger Anna W Haapaniemi som är portföljledare
för Tillväxtportföljen, samt stadsbyggnadsdirektör i Haninge kommun.

 Haninge kommun med sina snart 100 000 invånare har inte mindre än drygt 150 projekt i sin projektportfölj, ca 15 av dessa är mycket högt prioriterade och får aldrig stanna upp. 
– 15 projekt kan låta lite i en portfölj med över 150 projekt men det är komplexa projekt och vi behöver vara tydlig med vad som är det högst prioriterade, både för vår interna resursplanering inom kommunen men också externt för att vara tydliga och transparenta gentemot alla våra intressenter. Det betyder inte att vi inte driver fler än 15 projekt, tvärtom vi driver många fler projekt men vi behöver jobba med att förbättra framdriften och då är tydligare prioriteringar en viktig åtgärd, säger Anna W Haapaniemi.

 Med den nya portföljmodellen vill Haninge kommun uppnå bättre insyn och överblick av projekten och hur de hänger ihop, externa intressenter och partners får tydliga och långsiktiga förutsättningar, projekten blir skalbara och det blir lättare att göra prioriteringar. Något som behövs för när Haninge nu går från förort till stad pågår inte mindre än sex större samhällsbyggnadsprogram som vart och ett innehåller en mängd olika projekt. Alla delar är lika viktiga för en hållbar utveckling i hela kommunen.
– Ska det byggas bostäder behövs också kommunal infrastruktur som vatten och avlopp, gator, cykelbanor, lekplatser, grönytor och samhällsbyggnader med skolor och annan samhällsservice.
Det är mycket att ta hänsyn till och allt ska bli en lyckad helhet, säger Anna W Haapaniemi.

 Med portföljstyrning slipper kommunen de tidigare stuprören, man kan jobba effektivare, mer fokuserat och med ökad tydlighet både inom och utanför organisationen. Portföljmodellen handlar också om att få en kontrollerad tillväxt med bättre överblick över kostnader och samhällsnyttan. För aktörerna handlar det om förståelse och samverkan. 
– Det handlar om att enas om en gemensam målbild, en viktig faktor är tillit, att alla i projekten förstår sina roller och håller takten och samma gemensamma inriktning, säger Anna W Haapaniemi. 

En effekt av portföljstyrning är att utvecklingen i Haninge blir mer tydlig och transparent även gentemot medborgarna.
– Det är de folkvalda politikerna som pekar ut riktningen. Bakom ambitionerna att stärka kommunens position som regional stadskärna finns en bred politisk vilja och portföljstyrningen handlar om att så snabbt som möjligt få effekt på den politiska viljan. Portföljstyrning är inte bara en modell för en bättre samverkan med byggföretag, konsulter och andra aktörer i näringslivet – utan ger även effektivare, snabbare och resurssmarta processer. Vi kan leverera bättre på skattekronan helt enkelt, säger Anna W Haapaniemi.

Kalix största privata arbetsgivare, familjeföretaget Part Group, har revolutionerat byggbranschen med leveranser av bad- och köksmoduler. Nu levererar man även kompletta hotell- och bostadsmoduler. Bolaget ligger i framkant när det gäller att dra nytta av ny teknik och bland kunderna finns bland annat de stora hotellkedjorna i Norden.

Polygon förebygger och avhjälper vattenskador, fukt- och miljöproblem i byggnader. Kärnverksamheten genomsyras av hållbarhet då de hjälper kunderna minska risken att skador uppstår och minimerar konsekvenserna om det oväntade händer. Fastighetsbranschen står för drygt en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Polygon hjälper företag inom bygg och fastighet att med hållbart byggande och förvaltning minska både negativ miljöpåverkan och kostnader.

Nu tar Niko belysningsstyrning i fastigheter till en ny nivå, detta med bolagets innovativa och patenterade närvarosensorer. Niko lanserar den nya sensorserien P40 och M40. Sensorerna är konstruerade för innovativ funktionalitet, vilket öppnar upp för en mängd olika möjligheter för större komfort och säkerhet, enkel installation och energieffektivitet.

Branschen måste få bättre förutsättningar för att kunna bygga bostäder till en rimlig kostnad. Med rätt åtgärder är en ljusare framtid möjlig.

HSB Norr skapar framtidens hållbara bostäder genom att satsa på ett varierat utbud med fokus på trygghet och andra sociala behov. Därtill kommer energieffektiva lösningar och nya material för minskad klimatpåverkan – till exempel grön betong som nu testas i Skellefteå.

Kalktillverkaren Lhoist vill expandera ytterligare på den nordiska marknaden. Investering i avancerad teknik för utveckling av koldioxidneutrala produkter och fler terminaler ska ge en fortsatt lönsam tillväxtresa. Målet är att växa inom alla segment – men främst inom stål- samt papper och massa industrin.

David Alström

Marknadschef Swecon Anläggningsmaskiner AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Gruv- och anläggningsbranschen är mångfacetterad med en mängd olika applikationer och förutsättningar. Att skapa lösningar och genomföra förändringen i alla delar av vår bransch inom rimlig tid för att nå högt ställda krav på ökad produktivitet och hållbarhet kommer att vara en stor utmaning.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Elektrifiering kommer tveklöst att bli den starkast bidragande faktorn till ökande hållbarhetskrav. Samtidigt kommer det att kräva nya samarbeten med exempelvis elnätsleverantörer och förändrad byggplanering för att säkerställa energiförsörjning och effektivt genomförande oavsett applikation eller arbetsmoment.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på?

– Branschen behöver fördjupa samarbetet med tillverkare och leverantörer för att tillsammans lösa samhällskritiska hållbarhetsproblem. Möjliga lösningar kan komma att kräva förändringar i processer och arbetssätt för att snabbare nå lägre CO2 utsläpp jämfört med att förlita sig till att tekniska lösningar skall reducera utsläpp i befintliga arbetssätt.

Mikael Delbrant

Försäljnings- och marknadschef AB P.J Jonsson & Söner

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att säkra försörjningen av el på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Batterilösningar är också ett område där utvecklingen går snabbt och där vi satsar på att hitta lösningar. Teknologin för digitalisering finns i stort men utmaningen ligger i hur vi kan applicera detta i våra produkter på rätt sätt samt hur våra kunder vill jobba med digitalisering.

 
Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Förutom ett ökat fokus på digitalisering och energieffektivisering så kommer fokus på bullerdämpning och dammtätning att öka ytterligare. Vi ser även ett ökat fokus på återvunnet stenmaterial för en mer cirkulär och hållbar materialförsörjning.

 
Vilka politiska reformer vill du se inom branschen?

– En växande efterfrågan på bergmaterial från samhället samtidigt som branschen skall möta kraven på minskade utsläpp kräver politiska reformer. Uppgifter till myndigheter bör därför förtydligas för att bland annat effektivisera tillståndsgivningen för nya och befintliga täkter, att underlätta återvinningsverksamhet i bergtäkt samt att gynna användande av rena biodrivmedel. Vi behöver få till snabbare tillståndsgivning i våra bergtäkter.

Jörg Miethke

Försäljningdirektör/CEO Liebherr-Sverige AB

Vilka utmaningar ser du kring den elektrifiering och digitalisering som pågår i branschen nu?

– Att ha tillräckligt med CO2-neutral energi tillgänglig vid den punkt där den behövs. Här finns två vägar – energin eller energiproduktionen måste vara tillgänglig på plats eller förvaras på något sätt på fordonet. Ett exempel för att förklara problemet är hur man kör en maskin på 4000 hk med batteri. Idag är det omöjligt att lagra tillräckligt med energi ombord för att kunna köra en maskin på 4000 hk. Man får helt enkelt fokusera på andra lösningar.

Var kommer de största förändringarna att äga rum de kommande åren?

– Det kommer ett fyrverkeri av nya innovationer som bidrar till inbromsning av klimatförändringarna. De flesta av dem kommer att kräva några mindre eller större förändringar i vår befintliga infrastruktur.

 
För det med sig några positiva effekter? 

– Bra och kvalificerad arbetskraft som kan teknik kommer att behövas. Så därför tror jag på en positiv arbetsmarknad samt mycket jobb i branschen.

 
Vad bör industrin lägga tyngdpunkt på gällande nya investeringar?

– Industrin i Europa investerar redan mycket för att minska sitt CO2-avtryck. Men branschen behöver tydliga politiska riktlinjer om vilken teknik som de måste fokusera på i framtiden. Förutom investeringar i Europa måste andra marknader, som ligger efter, stödjas för att kunna ta steget.

Som resultat av ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan läcker det ut
metangas från Siljansringen i Dalarna. 

AB Igrene vill ta tillvara på gasen och omvandla den till vätgas – en hett eftertraktad energikälla för industrin som vill ställa om för klimatet.

Hur ser framtiden ut för den europeiska gruvindustrin? – Högre miljökrav, vilket framför allt slår mot nyetableringar. Ofta hänger det ihop med vattenfrågan men också andra motstående intressen, i norr till exempel rennäringen. Min bedömning är att Norge har något lättare regelverk, medan Finland gått från att vara gruvvänliga till mer kritiska. En tuff miljöprövning gagnar oss alla, det viktiga är tydliga processer för att veta vad som gäller. Om målet flyttas går det inte att planera, vilket blir ett annat slöseri med resurser.

Vilken betydelse har gruvindustrin för omställningen till ett hållbart samhälle? – Enorm. Om inte vi ställer om till grön verksamhet kan inte de efterföljande leden bli helt gröna. Vi måste börja med råvaran och hur den produceras – det är helt avgörande. Stålindustrin står för cirka nio procent av de samlade koldioxidutsläppen i världen, cementindustrin likaså, så kan vi inte ställa om dessa två blir det svårt att nå Parisavtalet. I Europa pågår 34 olika omställningsprojekt för att bli gröna, men det tar tid.

Hur ligger Europa till globalt? – I framkant. Europa, speciellt Norden, har tillgång till grön el och kommer att vara spjutspetsen i omställningen. Utsläppsrätterna har gett en viktig push till stålindustrin att börja ställa om på riktigt nu när det börjar bli dyrt att köpa fler. De ekonomiska incitamenten finns där och kommer inte att försvinna. Den geopolitiska situationen med bortfall av högkvalitativ järnmalm från Ukraina och Ryssland kommer också att skapa ett stort underskott. Det måste fyllas och det är då lämpligt att det görs av europeiska gruvor.

Vilka utmaningar finns? – Tillståndshantering, kompetensförsörjning och transporter. Tillståndshanteringen måste bli mer effektiv. Utbildningen av ingenjörer med inriktning mot gruv- och stålindustrin har varit eftersatt i många år och måste satsas på. Och producenter av grön järnmalm behöver tillgång till hållbara tåg- och fartygstransporter.

Christer Lindqvist, bergsingenjör och vd för Grangex.

Det finns affärsmässiga fördelar med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions.

Ecogain är ett konsultföretag som arbetar för samhällsaktörer som inser värdet av att investera i en levande natur. Missionen bottnar i att få företag att inse de långsiktiga affärsmässiga fördelarna med att verka för en levande planet; vad Ecogain kallar Living Planet Solutions. Med 20 års erfarenhet har Ecogain anseende som Sveriges främsta expertföretag på att integrera biodiversitetsfrågan inom näringslivet.

Tillsammans med några av Sveriges största företag skapas lösningar som inte står i vägen för utvecklingen utan driver den framåt och omvandlar risker och utmaningar till affärsmöjligheter med positiva värden för naturen. Fler företag får nu förståelse för hur biologisk mångfald ur ett strategiskt perspektiv är en del i att framtidssäkra hela verksamheten. För att få en bättre överblick om hur utvecklingen inom näringslivet har Ecogain utvecklat Ecogains Biodiversity Index, en publik rapport som mäter hur långt företagen har kommit i att rapportera om sitt arbete med biologisk mångfald. Rapporten visar dock tydligt att det fortfarande är mycket kvar att göra. Endast 10 av Sveriges 100 största företag har i nuläget satt vetenskapligt förankrade mål för biologisk mångfald.

Genom att tackla frågan om biologisk mångfald genereras i förlängningen positiva effekter för alla FN:s globala hållbarhetsmål. Ett exempel på de uppdrag som företaget utför är att återskapa natur på nedlagda industri- gruvområden och deponier. Genom att efterlikna natur som finns i omgivningen skapas nytta för biologisk mångfald, klimat, näringar och samhälle. Vid Kirunagruvan har Ecogain hjälpt LKAB att ta fram en vision för hur hela gruvindustriområdet ska utformas när verksamheten ska avslutas i framtiden. När gruvan stängs kommer en teknisk efterbehandling att genomföras, detta för att göra området säkert för miljö, människor och djur. Då kommer fjällbjörkskog och fjällhed att återskapas, med fokus på att gynna rennäringen.

— Att ta fram en vision för ekologisk landskapsutformning kring Kirunagruvan är ett drömuppdrag som vi arbetat med sedan våren 2019. Det har brutits järnmalm i berget i över 100 år, och nu har vi tagit ut riktningen för hur området ska återställas på bästa sätt den dag gruvan väl stänger, säger Sara Carlsén, projektledare vid Ecogain.

In the rapidly changing operating environment in the mining industry, every part of the value chain has to put in an effort to make their operations and products more sustainable, robust and flexible. Using the right mining tools and partnering with industry experts can be a step in the right direction towards reaching your business goals in a sustainable manner.

Järnvägsspecialisten Railcare har seglat upp som en ny och viktig aktör för transporter åt gruvindustrin. Det börsnoterade bolaget erbjuder numera inte bara järnvägsunderhåll utan utför också den avgörande logistiken när råvaran ska nå kund, snabbt, smidigt och säkert. 

Det viktigaste för Kristina Runsten är att hjälpa kunden att leva hållbart. Lösningarna hittas utifrån behov och anpassas till verksamheten. 

Med gedigen erfarenhet och långsiktigt engagemang har PJ Jonsson blivit marknadsledande med sina produkter mobila stenkrossar. Nu pågår en internationell expansion där efterfrågan på hållbara stenkrossar ökar.

Sara Carlsén

Konsult & projektledare med expertis inom ekologisk efterbehandling, Ecogain

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Att säkra effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. De utdragna och osäkra tillståndsprocesserna i Sverige är ett stort problem inom gruvindustrin och andra branscher. Det kan tyvärr riskera att gå ut över den nödvändiga samhällsomställningen. Dessutom ställer EU-taxonomin nya krav för branschen att förhålla sig till.

 
Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför?

– Det kommer vara viktigt att branschen fortsätter visa på den samhällsnytta som metaller skapar, parallellt med att gruvindustrin tar ansvar för både miljö och lokalsamhällen. Detta är förutsättningar för att fortsatt få samhällets förtroende för nya miljötillstånd.

 
Hur står sig svensk gruvindustri i ett internationellt hållbarhetsperspektiv?

– De svenska gruvbolagen har ett starkt hållbarhetsarbete både i sig själva och genom sin branschorganisation Svemin. Det är min uppfattning att Svemin hjälper branschen att verkligen ligga i framkant inom flera hållbarhetsfrågor,
t. ex. inom biodiversitet där Svemin nog är bland de första i världen att ta fram en särskild branschfärdplan, Mining with Nature. Vi har inte sett något liknande i andra delar av världen.

Andreas Johansson

Affärsområdeschef Mining & Metals Sweden, Afry

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

• Tillgång till mark - vi behöver hitta nya tillgångar, mineraler och metaller som behövs för ren energi och omställning. 

• Tillståndsprocessen - på väg åt rätt håll med en förhoppning om tydligare verksamhetskrav samt mer förutsägbar tillståndsprocess.

• Kompetensförsörjning - unga vill bo där de spännande projekten finns. Men det handlar om att hitta rätt kompetens. 

• Attraktivitet - fortsatt fokus på hur vi profilerar branschen är en förutsättning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

• Cirkulära lösningar och öka nyttjandegraden av våra ändliga resurser. Jobba med återvinning och sidoströmmar från befintlig verksamhet.

• Digitaliseringen går inte tillräckligt fort. Vi behöver få ihop helheten samt adressera konservatism och öka samarbetet i branschen.

Jenny Greberg

Programdirektör på Swedish Mining Innovation samt professor i
gruvteknik på LTU

Hur ser intresset ut för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Sverige har en rik berggrund och borde nyttja det på rätt sätt. P.g.a långa tillståndsprocesser och svårt att få tillgång till mark har det tyvärr skapat ett sämre klimat för att investera i Sverige. Vi kommer däremot behöva internationell arbetskraft för de investeringar som har annonserats vilket lockar andra internationella aktörer.

Vilka utmaningar står svensk gruvindustri inför de kommande åren?

– Behovet av att utvinna kritiska råmaterial som sällsynta jordartsmetaller och andra mineral som behövs för den gröna omställningen är stor. Dock är de största utmaningarna kopplade till tillståndsprocesserna som måste bli snabbare och mer förutsägbara samt kompetensförsörjningen som är en jätteutmaning.

Vilka områden bör branschen satsa mer på och varför? 

– Helt nya metoder och processer måste till för att klara fossilfrihet, utvinning av ”nya” mineral samt lönsam och produktionseffektiv brytning på större djup. Vi saknar också en del kompetens kopplat till utvinning av sällsynta jordartsmetaller och mineral. Den viktigaste utmaningen efter klimatfrågan är biologisk mångfald. Branschen har satt målet att endast påverka den biologiska mångfalden positivt vilket kräver stora insatser.

Hur ser intresset för svensk gruvindustri ut ur ett internationellt perspektiv?

– Intresset både för vad vi gör i Sverige men även hur vi gör det är stort. I Sverige ser vi en annorlunda och mer utvecklande relation mellan utrustningsleverantörer och gruvbolag – det är en stor del av förklaringen till att vi på många sätt är internationellt ledande. Vi ser också att branschens höga ambitioner kopplat till hållbarhet och fossilfrihet väcker stort intresse.

Lycksele satsar man aktivt för ett mer attraktivt företagsklimat.

Den gröna omställningen gör att efterfrågan på metaller i världen ökar. Något som Zinkgruvan Mining märker av. Snart kommer ett nytt produktionsområde under jord, Dalby, tas i produktion som ska säkerställa en långsiktig fortsatt hög och jämn produktion.