Tack vare Swedish Mining Innovation kan universitet och gruvbolag arbeta hand i hand för teknisk utveckling av gruvindustrin. Det statliga stödet ger möjlighet för bolag och universitet att gemensamt växla upp till stora projekt.

Just nu händer det mycket inom projekten där några väntas bli en game changer för framtidens gruvindustri. 

Det strategiska innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation är en del av Vinnova, Energimyndighetens och Formas satsning på innovationsområden som syftar till att skapa förutsättningar för internationell konkurrens och hållbara lösningar för gruvindustrin.

– I likhet med andra områden i samhället sker det mycket utvecklingsarbete inom gruvindustrin som blir mer och mer automatiserad.

Många av de utvecklingsprojekt som sker handlar om digitalisering och en utvinning som är mer hållbar för miljön, säger Lawrence Hooey som är programdirektör för Swedish Mining Innovation.

Som utbildad metallingenjör har han arbetat i gruvindustrin i flera olika länder och han konstaterar att Sverige ligger i framkant när det gäller gruv- och metallutvinning.

– Våra projekt har fokus på att minska miljöpåverkan, vi vill få ut fler spårmetaller i brytningen och lämna tillbaka gruvområdena återställda med så lite påverkan som möjligt och i framtiden uppnå en positiv nettoeffekt på den biologiska mångfalden, säger Lawrence Hooey.

Fortfarande förknippar många människor gruvbrytning med något som är smutsigt och som fördärvar naturen och förgiftar närområdena. Men faktum är att de senaste årtiondena har det hänt mycket som gjort svensk gruvindustri betydligt effektivare. Det är nya utvinningsmetoder som är automatiserade och som till stora delar sker ovan jord. Dessutom sker mycket utvecklingsarbeten runt restprodukterna och lakvattnet.

– Vi har hela tiden tagit nya steg när det gäller miljöarbetet och utvinning.

Enligt Swedish Mining Innovation behövs det fortsatt en ökad förståelse för att det är betydligt bättre för miljön om Sverige tar ansvar för sin brytning och sitt behov av råvaror än att importera metaller från andra länder som till exempel Kina och olika länder i Afrika som har helt andra miljökrav.

– Att förlita sig på att andra länder ska leverera råvaror har också visat sig innebära risker, kriget i Ukraina har satt fokus på detta då man ser effekterna av handelsproblem som uppstår.

– De företag som varit mest aktiva med att driva den svenska utvecklingen är Boliden, LKAB och Zinkgruvan  och Epiroc som alla gått i bräschen för nya tekniker, säger Lawrence Hooey.

Hans organisation har en liten budget för innovationsprogrammet. Endast 50 miljoner kronor per år delas ut och matchas med lika delar från industrin. Med stöd från europeisk finansiering kan summan växlas upp till 250 miljoner kronor.

– Vi har inte mycket pengar jämfört med andra program. Många av våra projekt fortsätter till exempel på europeisk nivå eller inom företag. Vi har visat oss vara duktiga på att attrahera partners utanför de svenska gränserna och internationella samarbeten är väl utvecklade i våra program som har väldigt hög success rate, säger Lawrence Hooey.

Enligt honom händer det mycket nu på innovationsfronten och det sker i ett högt tempo, digitaliseringen ger oanade möjligheter för utveckling.  Efterfrågan på metaller är hög och den nya tekniken kommer att innebära en game changer för gruvindustrin, de kommande åren.

– Med AI går det väldigt fort och utmaningen är att kraven blir höga för att ta till sig ny teknik och att dra nytta av den möjlighet som den nya tekniken ger och som är bra för miljön. Digitaliseringsprojektens långsiktiga mål är att flytta ut alla från aktivt gruvarbete och låta AI styra brytningen. Det kommer att bli möjligt men kräver stora investeringar och tid för implementering, säger Lawrence Hooey.

I framtiden kommer också de internationella samarbetena att öka för att göra utvecklingen effektiv på global nivå. Men sedan har varje land sina egna förutsättningar och rädslor. Därför kommer det att behövas nationella politiska beslut som gäller markanvändningen. Vissa metaller är det stor efterfrågan på och stor brist. Det är väldigt få länder som bryter dessa metaller som i folkmun kallas jordartsmetaller. Det är till exempel de metaller som används i batterier. Denna marknad har Kina i de nästan monopol på.

– Kritiska råmaterial är specialmetaller som bland annat används i batterier. De finns i Sverige och för att få utvinna dessa behövs juridiska och politiska beslut. Det kommer behövas stora mängder av dessa metaller i framtiden, inte minst för den gröna omställningen, avslutar Lawrence Hooey.

Ny banbrytande gruvteknik för radarsenorer ska göra framtidens gruvdrift säkrare och hållbarare. Bakom den prisbelönta innovationen står impactbolaget Radchat. Teknologin har tagits fram i samarbete med professorer och forskare på Chalmers och testas just nu inom gruvindustrin.

Radchats innovation inom radarteknik gör att sensorer på fordonens signaler kan riktas i önskad riktning. Dessutom kan information adderas genom att modulera signalerna via radarekon, detta görs med hög precision och tillförlitlighet i extrema miljöer, vilket inte varit möjligt tidigare.

– Vi har tillsammans med några av världens mest lovande forskare inom radarteknologi tagit fram en innovation som kan göra gruvor säkrare, smartare och mer kostnadseffektiva. Genom att addera information på radarekon så kan vi ge fordon möjligheten att inte bara se sin omgivning utan också höra den, man kan säga att vi tillför ytterligare ett sinne till fordonen. Detta kan vi göra med hög precision och tillförlitlighet i extrema miljöer, säger Lukas Crisp, vd på startup-företaget Radchat. 

Fordonets ”öron” manifesteras i form av ett smart material,  Reconfigurable Inteligent Surface, förkortat RIS. Brickan, inte större än ett kreditkort, förstärker signaler på redan existerande radarsenorer som gör att fordonet kan ta emot ytterligare kritisk information från sin omgivning.

–  Det enda som krävs är en enkel montering av brickan och en mjukvaruuppdatering av radarsensorn, säger Lukas Crisp.

Gruvindustrin står inför enorma utmaningar, samtidigt som samhället utvecklar ett allt starkare beroendeförhållande till den.

– Vi behöver utveckla fler hållbara lösningar som tillgodoser den växande kravbilden. Radchat är ett “impactbolag” som strävar mot att göra verklig skillnad, säger Lukas Crisp.

Innovationen testas nu i ett Vinnova-finansierat partnerskap inom gruvindustrin där bland annat gruvföretaget Epiroc deltar som industripartner.

– Utöver den GPS liknande funktionaliteten undersöker vi även om det också går att sätta brickan på en hjälm eller skyddsväst så att fordonet kan identifiera vad som finns runt det i en mörk och dammig miljö. Detta öppnar upp till möjligheten till autonoma fordon genom mer precis lokalisering och positionering samt objektidentifiering, förklarar Lukas Crisp. Radchat är ett bolag att ha på radarn. Tidigare i år vann de Swedish Mining Innovations pitchtävling och utsågs till en av Sveriges bästa idéer för hållbar gruvindustri. De kom även nyligen med i inkubatorn CampX by Volvo Group.

– Vi ser positivt på framtiden och vill se mer kollaboration i gruvindustrin. Men vi är också öppna för att utforska olika typer av samarbeten som inom tillexempel logistik och hamnar där vi ser att autonoma fordon kommer bli en självklarhet i framtiden, Vi är alltid öppna för att utforska olika typer av samarbeten för att tillsammans bygga en bättre värld, avslutar Lukas Crisp.

Beskriv Swerim och kort vad ni gör?
Swerim är ett tämligen nytt metallforskningsinstitut som bildades 2018 i samband med att två institut slogs ihop – Mefos och 70 procent av KIMAB. Poängen med sammanslagningen var att samla kompetensen inom metallforskning över hela värdekedjan, från gruva till färdig produkt, under ett och samma tak. När metallindustrin nu är inne i en stor transformation för att klara klimatmålen är vår roll att vara en kompletterande samlingsresurs i detta arbete. Förutom forskning och tekniklösningar erbjuder vi viktiga forskningsnätverk såväl nationellt som internationellt samt goda kontakter med offentliga finansiärer. 

Hur går era tankar om stålindustrin och hur förhåller ni er till den?
Den svenska stål- och metallindustrin är forskningsintensiv och har därmed också ett högt kunskapsinnehåll vilket innebär att man generellt levererar högt förädlade produkter jämfört med resten av världen. Detta gör oss världsledande inom många produktsegment. Omställningen kräver ökade resurser för att vi ska klara de högt uppsatta målen mot en klimatneutral och hållbar konkurrenskraftig industri. Den omställningsplan som nu ligger är väldigt offensiv och innebär att stora delar av gruv- och metallindustrin kommer att nå målen långt före 2045. Swerim bidrar till omställningen med hjälp av forskningsresurser och teknisk kunskap.

Vad tror du om stålindustrins framtid?
Branschen genomgår de facto en nyindustrialisering, vilket är en enormt stimulerande utmaning. Med den samlade kunskapen ur ett värdekedjeperspektiv och gynnsamma nationella förutsättningar i form av grön el, malmfyndigheter, och med den långa tradition som finns är det en unik möjlighet för Sverige som nation att ytterligare stärka sitt grepp som ledande nischproducent inom stål- och metallindustrin. Så framtiden ser ljus ut.

Vilka är branschens största utmaningar och hur kan de lösas?
Tillståndsprocesserna, utbyggnaden av elproduktion och eldistribution är tre stora utmaningar som ligger på politikernas bord. För att klara transformationen krävs även stora åtgärder för att klara kompetensförsörjningen. Här måste samverkan ske mellan industri, universitet, institut och samhället för att hitta medarbetare till allt från skola, sjukhus, restauranger till gruv- och stålindustri. Swerim kommer in som en viktig aktör då vi liksom högskolorna kan bidra med en del av kompetensförsörjningen av högkvalificerad arbetskraft, men det kommer också krävas rekrytering utanför Sveriges gränser.

Den gröna omställningen eldar på efterfrågan på metaller.
ContiTech Conveying Solutions tillhandahåller en räcka med produkter och lösningar. Alltför en hållbar och effektiv gruvbrytning.

ContiTech Conveying Solutions är en del av Continental som har hållit ställningarna som ett innovativt företag så långt tillbaka som till 1871. Under årens lopp har bolagets arbete resulterat i en rad nya tekniklösningar som tagit samhällsutvecklingen till nya nivåer. Första patentet var 1875 och en innovation som skyddade hästens hov från skador och slitage. Sedan dessa har det blivit många patent bland annat på drivremmar, banbrytande gummitermos för varmt vatten, robusta slangar, transportband och inte minst de kanske mest kända gummidäcken som bär koncernens namn - Continental. Idag tillhandahåller Continental genom sina verksamheter ContiTech Conveying Solutions också innovativa produkter och helhetslösningar till gruvindustrin.

– Vi levererar både produkter och helhetslösningar till gruvindustrin. Digitalisering av våra helhetslösningar för transportband är en viktig del, säger Marcus Hennevelt som är försäljningschef på ContiTech.

Det är en hel radda av produkter som bolaget erbjuder till gruvindustrin såsom godsslangar, vibrationsdämpningar, slitageskydd med flaggskeppet är transportbanden, där är bolaget världsledande.

– Det är transportbanden som är vår mest framgångsrika produkt för gruvindustrin. Där har vi idag digitala lösningar för att säkerställa kvaliteten och logistiken. Vi har utvecklat special drönare för inspektioner av långa transportörer, transportband som kan vara alltifrån 10 km till 15 km långa, berättar Marcus Hennevelt.

Gruvbrytning har på senare tid kommit att bli en central politisk fråga, detta för att klara den politiska gröna omställningen. Det som vi behöver till bland annat bilbatterier och till energi ligger under jorden. Här handlar det om att göra brytningen med så liten påverkan som möjligt på miljön.

– Människan har gjort sig beroende av gruvbrytning, i annat fall får vi till exempel inte batterier till våra elbilar. Vi ser ett fortsatt stort behov av gruvbrytning, vi är beroende av materialet, säger Marcus Hennevelt.

Det industrin arbetar fokuserat med är att göra brytningen och det material som behövs så hållbart som möjligt. ContiTech Conveying Solutions utgör inget undantag.

– De krav vi har tagit på oss är betydligt strängare än de politiska mål som är uppsatta gällande hållbarhetsfrågor. Vi är en stor koncern med egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi samarbetar också med universitet och tekniska högskolor för nya hållbara lösningar och produkter. Det vi också fokuserar på är vad vi gör med uttjänta produkter som tjänat ut sin tid. Här kommer nya lösningar för återvinning, som är en viktig del i hållbarhetsarbetet, säger Marcus Hennevelt.Idag finns bolaget med sina produkter i de flesta välrenommerade gruvorna runt om i världen. I Sverige är LKAB och Boliden stora kunder.

Den gröna omställningen är som ljuv musik för hela den svenska gruvindustrin men samtidigt med detta paradigmskifte står det andra problem för dörren. Inte minst en orolig omvärld med kriget i Ukraina.

– Ryssland har varit en stor exportör av råmaterial till oss. Nu har vi fått hitta andra vägar precis som andra tillverkare fått göra. Det har gjort att råmaterialpriserna har exploderat och det har varit brist på material. Prisnivån har ökat med runt 30 till 40 procent i år och vi lever fortsatt med problemet med höga energikostnader, säger Marcus Hennevelt.

Detta är något som driver på priserna till slutkund. Dessutom har ContiTech en stor del av tillverkningen i Tyskland som medavbrutna gasleveranser från Ryssland fått en gigantisk elbrist.

– Det vi kan göra är att vara så duktiga att våra kunder ser ett mervärde i oss, att lägga tillverkning någon annanstans innebär ökade kostnader för transporter, just nu är det som att välja mellan pest och kolera, säger Marcus Hennevelt.

Men för svensk gruvbrytning ser det trots allt ljust ut. LKAB och Bolidens expansionsplaner är positiva och det pratas om återöppnande av tidigare nerlagda gruvor, något som borgar för en positiv framtid för ContiTech  Conveying Solutions.

– Gruvindustrin har hamnat i fokus och vi ser ljust på framtiden, avslutar Marcus Hennevelt.

Koncernen Continental är börsnoterat och har 200 000 anställda. Inom ContiTech finns 46 000 anställda, Conveying Solutions har 6000 anställda.

Med mer bioenergi går det att sänka drivmedelskostnaderna och öka elproduktionen. Detta då bioenergi frigör el till annan användningen i Sverige.

Något som förbättrar förutsättningarna att nå klimatmålen. Det menar branschorganisationen Svensk bioenergi- Svebio.

– Jag delar inte uppfattningen att elektrifiering är viktigt för att klara klimatfrågan. Självklart har elektrifiering mängder av tillämpningar där den är riktigt bra eller bäst. Men även elektrifiering måste kunna konkurrera på egna villkor, därför finns det inga rimliga skäl att subventionera fram elektrifiering, säger Gustav Melin vd på Svebio.

– Det som är viktigt för klimatet är att minska användningen av och ersätta fossila bränslen. Då är elektrifiering en möjlighet men man kan också ändra beteende - som att cykla, åka buss eller tåg. Man kan energieffektivisera med bättre maskiner eller genom att isolera hus. Man kan också byta från fossila till förnybara bränslen, biodrivmedel eller e-bränslen. Utsläpp från moderna motorer med bra rening som körs på biodrivmedel har så gott som ingen miljöpåverkan. Bioenergi i olika former är i många lägen mer effektivt än elektrifiering, säger Gustav Melin.

Den branschorganisation han företräder har som uppdrag att öka användningen och utveckla bioenergi som en viktig del av klimatomställningen. Men alltför länge har bioenergins potential hamnat i skuggan i energidebatten trots att bioenergi är Sveriges största energislag och möjligheterna är stora. Fokus har istället legat på att öka elproduktion med mer vindkraft och nu senare också förslag om ny kärnkraft. Enligt Gustav Melin är detta en tankevurpa att politiker ska besluta om vad som är rätt energislag.

– Vi har en avreglerad elmarknad, det borde innebära att politiker håller sig borta från stöd och subventioner till enskilda kraftslag. Subventioner skapar osäkra investeringsvillkor för alla energiföretag som inte får stöd, det gör att investeringar fördröjs eller uteblir. Gustav Melin menar att politikernas uppgift istället är att skapa ramverk med teknikneutrala marknadsförutsättningar för företag att investera i. 

– Då kommer företagen att välja de tekniska lösningar de tror på och investera för att lösa de problem vi har på energimarknaden. Sedan bör staten bara säkerställa tillgång på el genom att upphandla reservkraft för kalla vinterdagar, säger han.

Kriget i Ukraina har enligt honom blivit en väckarklocka och trots det förfärliga har det ändå varit en nyttig läxa för flera Europeiska länder, när det kommer till energiområdet.

– När de ryska gasleveranserna upphörde blev många länder tvungna att hitta andra alternativ för uppvärmning, något som varit bra för den gröna omställningen. Gustav Melin menar att den bioenergi som ersätter rysk naturgas är långt bättre för miljön. 

– Gasen är fossil, en ändlig resurs som orsakar klimatkris. Medan bioenergi är en del av kretsloppet och den tar inte slut. Bioenergi kommer från växter som samlar energi från solen och bygger ihop energirika sockerarter. 

När växterna dör kan energin tas tillvara och omvandlas till värme och el i kraftvärmeverk eller blir biodrivmedel till förbränningsmotorer.

Råvarorna som idag används till bioenergi kommer från skogsbruk, jordbruk och biologiska avfall från skogsindustri och livsmedelsindustri, exempelvis sågspån eller skogsflis, från växter som odlas och frånsamhällets avfall.

– Det man inte tänker på är att bioenergianvändningen i Sverige idag är på totalt 150 TWh alltså mer än alla övriga kraftslag som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

Av dessa 150 TWh blir cirka 25 TWh drivmedel och 14 TWh el, lejonparten av produktionen används för att producera ånga och värme i svensk industri och för uppvärmning av bostäder.

Att använda bioenergi för mer elproduktion har fler fördelar. Inte minst så slipper man bygga dyra ledningsnät eftersom kraftvärmeverken redan ligger hos kunderna i städerna. Som exempel tar Gustav Melin vindkraften vars dilemma är höga kostnader för ledningsnät och att den bara levererar när det blåser.

– Nackdelen med vindkraft är att man inte vet vad den kommer att producera, därför måste man i princip ha lika mycket annan elproduktion för att matcha med när det inte blåser. Det är därför ett bra beslut att låta vindkraftsindustrin själv betala de ledningar som behövs för att leverera elen från vindturbiner till havs, säger han.

Med bioenergi i kraftvärmeverk sker produktionen där energin används, varje svensk stad har en fjärrvärmeanläggning nära brukarna. Därmed krävs det inte alls lika omfattande ledningssystem för att distribuera energin. Det viktiga är inte vilket kraftslag det blir men att alla kraftslag står för sina egna kostnader.

Ett annat bioenergiområde är frågan om grönt drivmedel där den nya regeringen beskyllt biodrivmedel för att orsaka skenande drivmedelspriser, den så kallade reduktionsplikten. Reduktionsplikten gör att i all vanlig diesel är det i år 40 procent förnybar biodiesel.

– Jag tycker att reduktionsplikten är riktigt bra klimatpolitik, säger Gustav Melin.

– Tyvärr är det några faktorer som samverkat till att dieseln blev dyr i år. För det första är det kriget som gjort fossil diesel dyr, för det andra satte man från början för lågt inblandningskrav i reduktionsplikten och ökade med en procent per år, säger han.

Biodrivmedelsanvändning har därför inte ökat mellan 2017 och 2021. Från första augusti 2021 ökade inblandningskravet med 10 procent på ett halvår. Samtidigt som nya fabriker kommer igång nästa år.

– Vi tror att priserna på biodrivmedel sjunker nästa år. Den som vill ha lägsta dieselpris kan redan nu tanka RME100. Jag tankade det i min Volvo när jag körde från Linköping till Stockholm nyligen.

Gustav Melin vill gärna att regeringen behåller reduktionsplikten, även om det varit en faktor som drivit upp diesel och bensin priserna.

– Om man vill sänka priset kan man sänka pliktavgiften och se till att upphandla svensk produktion av biodrivmedel. Då får man upp utbudet, ner priset och arbetstillfällen på svensk landsbygd. Det är bra för alla, säger Gustav Melin.

Efter ett samtal med Gustav Melin står det klart att han är övertygad om att biobränsle helt klart  är en del av framtiden för att klara klimatmålen. Även om elbilsutvecklingen kommer starkt finns det inte skäl att sluta med bilar som har förbränningsmotorer.

– Det finns inget hälsoskäl att byta förbränningsmotorn mot elbilar. Idag är moderna motorer utrustade med så bra rening att hälsoproblemen är mycket små. Mer än 90 procent av alla partikelutsläpp från bilar kommer från slitage av däck och asfalt. När det gäller elbilar finns risk att partikelutsläppen blir större eftersom dessa är tyngre och däcken slits mer. Så länge inte batterierna tillverkas med förnybar el svarar sammantaget elbilen för mer klimatutsläpp än en modern diesel eller bensinbil som går på biodrivmedel, säger Gustav Melin. Och han lever själv som han lär.

– Jag köpte en ny dieselbil för några år sedan, just nu är det bäst för klimatet om man kör på HVO100. Dieselbilen vinner över elbilen som måste gå 5000 mil för att komma ikapp utsläppen från en dieselbil som går på fossil diesel. Men jag tycker att marknaden kan få avgöra om det blir elbilar eller biodrivmedel. Ta bort alla subventioner och gör fossila utsläpp dyra, då löser vi klimatomställningen ganska fort, avslutar Gustav Melin.

Biobränslekompaniet är ett familjeföretag som sedan starten 2012 förmedlar biobränsle till industrier och värmeverk i Mellansverige och Norrland. Samt strö i forma av spån, torv och halm till lantbrukare. Biobränslekompaniet befinner sig i en tillväxtfas och drivs av ett starkt engagemang för att omvandla skogens restprodukter till biobränsle, en av de mest mångsidiga energikällorna som finns.

−Biobränslekompaniet startades 2012 av vår far Sverker Johansson. Hösten 2022 genomfördes ett generationsskifte i företaget, vi tre syskon tog över verksamheten. Vi har ett mycket omfattande nätverk med såväl sågverk för vidare förädling av deras restprodukter, samt värmeverk och industriella kunder, som köper biobränsle från oss för att använda det till exempelvis fjärrvärmeproduktion, säger Johannes Johansson, som driver Biobränslekompaniet tillsammans med sina systrar Viola och Lina Sverkersdotter.

Biobränslekompaniet erbjuder sortering, krossning, flisning, transport samt handel med, exempelvis GROT, torrflis, stamved, bark, bräckage samt returträ. Biobränslekompaniet omvandlar dessa biprodukter till bland annat täckbark och eldningsflis samt barkmull som används i jordtillverkning. Dessa material distribueras sedan direkt ut till kund från Stockholmsregionen och norrut.

Resurseffektiv och förnyelsebar energikälla från skogen

−Biobränslet som vi säljer är en prisvärd, förnyelsebar och resurseffektiv energikälla, som dessutom är bra för miljön då biobränsle är ett biologiskt material. Vi bidrar till att en ökad andel av skogsindustrins sidoströmmar omvandlas till en fullvärdig energikälla. Sverige behöver öka användningen av biobränsle för att göra oss mer självförsörjande på energi, en fråga som i dagsläget är högaktuell, säger Johannes Johansson.

−Det senaste året har efterfrågan på biobränsle ökat kraftigt till följd av de rekordhöga elpriserna. Det senaste årets utveckling har även bidragit till att fler betraktar skogsindustrins restprodukter som en värdefull resurs, som bör tillvaratas och användas som energikälla. Det bidrar förhoppningsvis till att en ökad andel av restprodukterna kommer till användning.  säger Lina Sverkersdotter.

Ett företag med tillväxtambitioner
Biobränslekompaniet är ett småskaligt familjeföretag som karakteriseras av en hög servicenivå och tillgänglighet, en god problemlösningsförmåga och en hög flexibilitet. Det innebär i förlängningen att de kan svara upp till efterfrågan, även när det gäller exempelvis beställningar med förhållandevis kort varsel.

−Vi är ett företag med tillväxtambitioner, vi ser goda möjligheter till ytterligare expansion på en växande marknad. Efterfrågan på biobränsle kommer sannolikt att vara hög även framöver.

Samhällets gröna omställning och en ökad efterfrågan på svenska förnyelsebara energikällor bidrar till utvecklingen, säger Johannes Johansson.

Energikrisen i Europa har inneburit högre elpriser också i Sverige. Fokus i energidebatten har skiftat från elektrifiering, omställning och konkurrenskraft till att handla om kostnader, försörjningstrygghet och till och med risk för bortkoppling.

Och egentligen är det en ganska naturlig utveckling. För som samhälle ställer vi tre krav på energisystemet. Det ska ha god leveranssäkerhet, rimlig kostnad för kund och samhälle och minimal påverkan på klimat och miljö. Energisystemet är vår viktigaste infrastruktur och om någon av delarna felar, kommer det att få tydliga konsekvenser för samhället.

I Sverige har vi sedan många år kunnat bocka av alla tre kraven; mer än 98% fossilfri el, hög leveranssäkerhet och bland Europas lägsta elpriser. Dessutom ett väl utbyggt fjärrvärmesystem som avlastar elanvändningen. Det är just på grund av denna guldsits som vi kunnat se rubriker mer eller mindre dagligen om etableringar av batterifabriker, fossilfritt stål och elektrifierade fordon.

Men kriget i Ukraina har tydliggjort bristerna i energisystemet. Brister vi i branschen länge flaggat för, men som under en period av knapphet blir extra tydliga. Flaskhalsar i elnätet, brist på planerbar kraft i delar av Sverige och en marknadsmodell som inte anpassats i takt med systemet förändrats. Bland annat.

Utvecklingen här och nu är dock inte skäl att låta bli att satsa på elektrifiering och tillväxt. Tvärtom. Nu har det förhoppningsvis blivit tydligare för alla, vad som behöver göras och varför. Det är helt nödvändigt att vi – tillsammans med riksdag och regering - klarar av att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste klara av att hantera krisen och samtidigt genomföra alla de satsningar som krävs för att dubblera elsystemet på bara 20 år. Vår egen scenarioanalys visar att de industrisatsningar som planeras kommer att kräva en bra bit över 300 TWh, årligen.

Det vi behöver nu är framför allt konkreta beslut som kortar tillståndsprocesserna så att det går snabbare att bygga ut både elnät och elproduktion; landbaserad vind, havsbaserad vind, kärnkraft, solenergi, lager, vätgas och att värna befintlig vattenkraft, liksom nya flexibla kundlösningar och innovationer – vi behöver göra allt, samtidigt. Ett fortsatt stabilt, leveranssäkert och fossilfritt energisystem – som dessutom växer - är en unik möjlighet för oss att skapa tillväxt, arbetstillfällen och stärka vår position som ett modernt föregångsland. Sverige har gjort det förut. Vi kan göra det igen.

Regeringen prognostiserar att elbehovet i Sverige har fördubblats till 2045. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig. Det innebär att i dagsläget behövs alla typer av hållbara energiinvesteringar. Det ökade framtida elbehovet innebär också att Sverige behöver öka vindkraftsutbyggnaden från 6 till 10 TWh per år.

Samarbetes helhetskoncept innebär att Strandmöllen ska bygga en produktionsanläggning för grön vätgas som Ljungby Energi i sin tur förser med grön el. Den lokalproducerade gröna vätgasen ska bland annat levereras till PS Energis tankstation, där Ljungby kommun blir en av många kunder som i framtiden kan tanka sina fordon med grön lokalproducerad vätgas. Tillsammans representerar alltså Strandmöllen, Ljungby Energi och PS Energi hela värdekedjan från produktion av grön el till produktion och distribution av grön vätgas till såväl tunga som lätta fordon.

–Målsättningen är att tankstationen ska vara Kronobergs första fullskaliga gröna vätgastankstation som riktar sig till både tung och lätt trafik och beräknas stå färdig till hösten 2023, säger Magnus Sjöö, vd på PS Energi.

Strategiskt läge och rätt förutsättningar
Genom samarbete med Ljungby Energi kommer vätgasen att produceras med grön el från vindkraft och eventuellt solceller.

–Ljungby har mycket goda förutsättningar för den här typen av satsning eftersom vi redan har ett etablerat gasbolag på orten. De har både de tillstånd, den kompetens och den infrastruktur som krävs för att snabbt komma i gång med produktion och distribution av grön vätgas. Ljungbys strategiska läge utmed E4:an är självklart också en stor fördel. Vi har dessutom fått ett mycket fint stöd från Ljungby kommun, som gjort allt för att möjliggöra och underlätta satsningen, säger Bo Schönbeck, vd för Ljungby Energi.

Fabrik som kan dimensioneras utifrån efterfrågan
–Grön vätgas kommer att vara en viktig pusselbit i omställningen av landets transporter från fossila drivmedel till fossilfria alternativ.  I vårt kundregister finns redan i dagsläget många åkerier, bussbolag och andra tunga trafikkunder som gör sig redo att ställa om från fossila drivmedel till grön vätgas, säger Magnus Sjöö.

Strandmöllens gröna vätgasanläggning är dimensionerad för att producera 1880 kilo vätgas per dygn, vilket motsvarar drygt 50 fulltankade lastbilar eller mellan 300 och 500 personbilstankningar. Fabriken kan även smidigt byggas ut och produktionen skalas upp i takt med att efterfrågan ökar.

–Vår ambition är att Ljungby ska bli ett nav för grön vätgas i södra Sverige. 

Målsättningen är att i framtiden även kunna attrahera tillverkare av vätgasdrivna fordon, säger Finn Kofoed-Dam, vd på Strandmöllen, ett danskt företag som är etablerat i Ljungby och som redan idag producerar och säljer gaser till de flesta branscher. Med sig i bagaget har Strandmöllen drygt sextio års erfarenhet av att producera grön vätgas i Danmark.

Markarbetena inför byggnationen av den gröna vätgasfabriken inleds i oktober 2022.

–Vår målsättning är självklart att vår samverkanssatsning bidrar till att fler vågar ta steget och investera i fordon som drivs med grön vätgas.

Det är även viktigt att myndigheterna tar sitt ansvar och delfinansierar den här typen av framtidsinriktade initiativ från privata aktörer, säger Finn Kofoed-Dam.

Intresset för solenergi är just nu rekordstort i Sverige, bland såväl företag som privatpersoner. Höga elpriser har bidragit till att intresset för att investera i solenergi har accelererat ytterligare. Samtidigt står branschen inför flera utmaningar.

Svenska företag och privatpersoner behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att vi ska klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Vår vision är att solenergin ska stå för 15 procent av den svenska energimixen. Vi menar att solvärme kan stå för 15 procent av Sveriges användning av värme och solkraft för 15 procent av Sveriges användning av el. Hittills har nationella mål och en strategi för solenergi saknats i Sverige. Det är nu hög tid att regeringen tar tag i frågan, säger Anna Werner.

Svensk Solenergi vill undanröja hinder och öppna upp för en expansion på solenergimarknaden, bland annat genom att slopa energiskatten på egenanvänd el och eliminera onödig skatteadministration. Anna Werner anser även att Sverige bör överväga och analysera EU:s förslag som innebär att man i framtiden bör ställa krav på solceller vid nybyggnation och omfattanderenoveringsprojekt.

Kompetensbrist och långa leveranstider
–Efterfrågan på solcellsanläggningar är stark men en stor utmaning är de ryckiga och ofta långa leveranstiderna från Asien, där merparten av solpanelerna tillverkas. Ytterligare en utmaning är bristen på kvalificerade medarbetare, såväl projektörer som montörer och projektledare. Många installationsföretag väljer därför att på egen hand utbilda sina montörer i exempelvis taksäkerhet och fallskydd, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

För att öka andelen solenergi i Sveriges totala energimix krävs fler storskaliga solparker. I dagsläget är det ofta svårt att beviljas tillstånd att bygga den här typen av solparker i delar av landet där marken i stället kan användas till livsmedelsproduktion. Det gäller exempelvis i Skåne, där elpriset är som högst och intresset för att etablera storskaliga solparker är stort.

–Vi anser att den allra bästa jordbruksmarken i första hand bör användas för livsmedelsproduktion. Däremot tycker vi att något sämre jordbruksmark eller mark som inte används till jordbruk mycket väl skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion i betydligt större utsträckning, säger Anna Werner. 

Inkludera solenergi i riksintresse för energiproduktion

Det kan i dagsläget ta flera år för länsstyrelsen att handlägga en ansökan om att anlägga en solcellspark. Det är alltför lång tid för att Sverige ska kunna nå sina gröna energimål och för att andelen solenergi ska öka i landet.

–Solenergi bör inkluderas när riksintresse för energiproduktion definieras genom att storskalig solkraft och solvärme inkluderas. Man bör även satsa på tydliga tillståndsprocesser med ett tak för hur lång tid handläggningen av solenergianläggningar får ta. Tillståndsprocessen utgör i många fall ett hinder för storskalig solenergiutbyggnad, säger Anna Werner.

Hon efterlyser även mer forskning på solenergi i Sverige, i synnerhet med tanke på att det av de flesta betraktas som en viktig framtidsbransch. I synnerhet behövs forskning som inte enbart fokuserar på elektronik och de tekniska aspekterna av solenergi.  Ett steg i rätt riktning är Sveriges nya kompetenscentrum inom solenergi, Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), som etablerades i januari 2022. Visionen för SOLVE är att uppnå ett brett genomslag för solel i Sverige.

Tunga transporter behöver bli fossilfria om Sverige ska nå sina klimatmål senast 2045. Elektrifieringen går för långsamt och därför går nu tre stora energibolag tillsammans och bildar GITO Heavy Charging Solutions AB.

Bakom GITO står Mälarenergi, Öresundskraft och Jönköping Energi som tillsammans investerar 300 miljoner kronor i bolaget över tre år. De har samtliga lång erfarenhet av energisystem och laddinfrastruktur. Målet är att skapa en ledande nationell aktör för laddning av tunga fordon med fokus på depå- och destinationsladdning.

– Idag finns inte tillräckligt med laddstationer för tunga transporter. Om elektrifieringen ska lyckas behövs denna storsatsning, säger Fridolf Eskilsson, vd på Jönköping Energi.

De tre energibolagen har idag åtta laddstationer for tunga fordon i drift eller under uppbyggnad. Dessa stationer kommer så fort det är möjligt att föras över till GITO. Under 2023 ska bolaget etablera fler laddstationer för tunga transporter.

Fokus ligger främst på privata och semipublika laddstationer i mellersta och södra Sverige.

– I GITO samlar vi spetskompetens och skalar upp verksamheten för att erbjuda de lösningar som elektrifieringen kräver, säger Niklas Gunnar, vd på Mälarenergi.

Nu bjuder GITO in transportörer, logistikcenter, transportköpare, markägare och kommuner till dialog och samarbete. GITO kommer erbjuda helhetslösningar för varje kund och att bygga upp en regional samverkan som ger fördelar för alla parter.

– Vi ska finnas där våra kunder behöver oss och när de behöver oss. Det ger dem trygghet och möjlighet att elektrifiera sina flottor, säger Anders Östlund, vd på Öresundskraft.

Regeringen förutspår att elbehovet i Sverige kommer fördubblas till 2045. Det innebär att Sverige behöver bygga ut elproduktionen med 10 TWh per år. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig, svenska industrier skriker efter mer billig el redan idag. Vindkraft kan leverera på efterfrågan: den kan byggas ut snabbt, i stor skala och till låg kostnad. 

–Det är mycket angeläget att redan idag öka andelen förnybar el i elsystemet. Stora företag och industrier behöver tillgång till billig, fossilfri el för att framidssäkra sin verksamhet men även för att etablera helt nya satsningar som skapar arbetstillfällen. Vindkraft är det enda kraftslag som kan byggas ut tillräckligt fort, storskaligt och mest kostnadseffektivt. Utbyggd vindkraft leder till sänkta elkostnader för svenska hushåll och företag, säger Johanna Bohn, vd på wpd Scandinavia, Europas ledande vindkraftsprojektör.

wpd har funnits i Sverige i tjugo år och bolaget har en omfattande pipeline med framtida vindkraftsprojekt runtom i Sverige. Trots att wpd har flera projekt som ska omsättas de kommande åren ser företaget utmaningar för framtiden.

Elektrifieringen av svensk industri behöver vindkraft
Sverige har flera energiintensiva verksamheter och elproduktionen måste i runda tal fördubblas för att elektrifiera industri- och transportsektorn. En snabbt utbyggd vindkraft är därför en fråga om attsäkra Sveriges industriella konkurrenskraft.

Intresset för att investera i svenska vindkraftsprojekt är mycket högt och just nu byggs det många projekt runtom i landet. Däremot måste tillståndsprocesser förenklas och förkortas om utbyggnad av svensk vindkraft ska kunna fortsätta.

– I Tidöavtalet framför regeringen önskemål om ett snabbspår för tillståndsprocesser med inriktning mot kärnkraft. Vi instämmer i att utbyggnaden av elproduktion bör prioriteras för att lösa den akuta energikrisen, men ett eventuellt snabbspår bör vara teknikneutralt och omfatta alla kraftslag. Vi anser också att klimatnyttan måste väga in tyngre vid tillståndsbeslut  säger Johanna Bohn. 

Staten bör ersätta kommuner som möjliggör ny elproduktion

Hon hänvisar till en Sifoundersökning som genomfördes tidigare i år. Av den framgår att 58 procent av svenskarna anser att deras hemkommun bör satsa mer på vindkraftsutbyggnad. Samtidigt möter många vindkraftsprojekt lokalt motstånd bland människor som är bosatta i närheten.

Av en annan undersökning genomförd av Demoskop framgår att en stor majoritet av de svenska kommunpolitikerna är positiva till vindkraftsprojekt i sin kommun.

–Jag anser att utbyggnad av elproduktion bör betraktas som ett nationellt intresse och att de kommuner som tar sitt ansvar bör beviljas statlig ersättning för det, säger Johanna Bohn.

Decentraliserad elproduktion är en säkerhetsfråga
Hon betraktar även lokal decentraliserad elproduktion som en säkerhetsfråga. Undersökningar av Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI visar att vårt centraliserade elsystem är sårbart för eventuella attacker och andra incidenter.

–En inhemsk decentraliserad elproduktion ökar motståndskraften i elsystemet. Det är en faktor som exempelvis Försvarsmakten bör ta hänsyn till i dialogen med vindkraftsprojektörer. Det handlar om att hitta hållbara lösningar för samexistens. Sverige har mycket goda förutsättningar för en utbyggd vindkraft. Det bör vi tillvarata på bästa sätt, säger Johanna Bohn

Snabbt utbyggd vindkraft är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige.

Nordic Iron Ore ska återuppta gruvdriften vid Blötberget utanför Ludvika där det sedan 70-talet finns en nedlagd gruva. Det högkvalitativa järnmalmskoncentratet som kommer att produceras är en nödvändig beståndsdel vid tillverkningen av efterfrågat grönt stål.

Svensk industri ligger långt fram inom gröna satsningar. Ett exempel på det är den omtalade svenska utvecklingen av grönt stål – en kritisk produkt för den kommande klimatomställningen.Men det är också en produkt som kräver järnmalm av absolut högsta kvalitet. 

– Det finns en mycket stark global efterfrågan på den typen av järnmalmskoncentrat som vi ska ta fram. Det är inte bara svenska bolag som håller på med den här omställningen. Hela Europa vill byta från masugnsmalmerna till malmprodukter som fungerar vid tillverkning av grönt stål, säger Nordic Iron Ores VD Ronne Hamerslag.

Viktigt avtal med nyckelpartner
Nästa steg för Nordic Iron Ore är att skriva avtal med en köpare av det koncentrat som bolaget ska utvinna. Nu pågår långt komna förhandlingar med den globala handelskoncernen Cargill Metals vars metallverksamhet fokuserar på järnmalms- och stålprodukter. Om det avtalet går i lås är det en av de sista stora pusselbitarna innan produktionen i Blötbergets gruvområde kan börja.

– Vi har säkrat alla nödvändiga tillstånd vi behöver för att bygga en underjordsgruva. Det som nu krävs för att sätta spaden i backen är ett offtake-avtal med en kund som till exempel Cargill som åtar sig att köpa våra leveranser, säger Ronne Hamerslag och fortsätter:

– Det går inte att ta fram 1,6 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år och lägga på hög. Det måste finnas någon att leverera till.

Bra pris på grön järnmalm 
En stor omställning pågår i stålindustrin för att helt eliminera utsläppen av koldioxid vid tillverkningen av stål. Endast omkring tre procent av den järnmalm som produceras globalt lämpar sig för att användas vid tillverkning av grönt stål. Det innebär att stålindustrin är villig att betala en premie för järnmalmskoncentrat av högre kvalitet, vilket förbättrar lönsamheten för aktörer som Nordic Iron Ore.

– Det finns en stark vilja att betala ett premiumpris i alla led för grönt stål och den utvecklingen drivs av konsumentryck, ökade kostnader för CO2-utsläpp och bristen på lämpliga järnmalmsprodukter, konstaterar Ronne Hamerslag.

Unikt låga CO2-utsläpp 
Dessutom ska Blötberget bli en så elektrifierad gruva som möjligt. Här finns även järnvägstransport till hamn i Oxelösund vilket innebär att CO2-utsläppen per ton koncentrat bli unikt låga.

– Med andra ord ska vi producera ett grönt järnmalmskoncentrat för den gröna ståltillverkningen. Nu ligger fokus på att få i gång verksamheten och leveranserna. När vi har ett kassaflöde och en stabil verksamhet ska vi investera i ytterligare två fält, Väsman och Håksberg, säger Ronne Hamerslag.

I spåren av stigande räntor, hög inflationstakt och konjunkturoro har priset på järnmalm fallit.

– Trots den just nu pressade järnmalmsmarknaden har snittpriset hittills i år varit över det pris som användes i tidigare gjorda lönsamhetsstudier för Blötberget. Det innebär att kalkylerna fortsatt visar på en lönsam verksamhet i Blötberget, säger Ronne Hamerslag.

FAKTA
Nordic Iron Ore är ett gruvbolag i södra Dalarna som är noterat på Nasdaq First North. Målet är att återuppta gruvdriften vid de tidigare verksamma gruvorna Blötberget och Håksberg samt även det mellanliggande Väsmanfältet, vars potential bedöms som betydande. Bolaget har alla nödvändiga tillstånd på plats för det inledande projektet i Blötberget och kommer att kunna producera järnmalmskoncentrat med mycket hög kvalitet. Därmed är bolaget väl positionerat på en marknad där efterfrågan ökar på högkvalitativt järnmalmskoncentrat.

Energieffektivisering är en brinnande fråga för industrin. Med en ny banbrytande helhetslöning för energioptimering hjälper Lundaföretaget Sensenode industriföretag att identifiera energitjuvarna i anläggningarna. Resultatet kommer omgående i forma av besparingar och minskade koldioxidutsläpp.

Klimatomställningen driver på elektrifieringen i hela samhället. När det gäller den redan elintensiva industrin beräknas energibehovet öka med 200 procent inom den kommande tioårsperioden. Detta i kombination med ökade energipriser och energibrist har gett svenska industriföretag ett starkt incitament att energieffektivisera verksamheterna. Och det är viktigt att komma igång snabbt för att elen ska räcka till alla.

Startupföretaget Sensenode har utvecklat en digital lösnings för övervakning och effektivisering av energianvändning. Tjänsten riktar sig främst den tillverkande industrin.

– Ett industriföretag har ofta bra koll på sina elabonnemang och kan räkna av energiåtgången på elfakturan. Däremot  har man sällan den övergripande kollen var inne i industrin de tomma lasterna finns och vad man kan göra åt dem, säger Jonas Eriksson, delägare och kommersiellt ansvarig på Sensenode och fortsätter:

– Med vår digitala lösning går det enkelt att både mäta energiåtgången i anläggningen, men också få förslag på direkta åtgärder som både sparar pengar och koldioxidutsläpp.

Tjänsten innehåller en avancerad hård- och mjukvara i from av ett trådlöst mätverktyg samt en komplett kommunikationslösning, allt kopplat till en skalbar mjukvaruplattform. I den ingår också ett analysverktyg som identifierar förbättringar, ger löpande uppföljningar och larmar vid avvikelser.

– Våra energimätare kan mäta allt från gas, värme och vatten och det görs trådlöst. Poängen är att vi har tekniken som kan ge mätvärden på allt i en anläggning oavsett om utrustningen är gammal eller ny.  Det ger våra kunder en övergripande koll som få andra kan erbjuda på marknaden, säger Jonas Eriksson.

En annan fördel med Sensnodes mätteknik är att den mäter alla variabler på alla fyra kanaler samtidigt vilket ger en stor exakthet i mätvärdet.

– Felmarginalen i våra mätvärden ligger under en procent. Betänker man att man använder 10- 20 gigawatt timmar, ja, då är en högre felmarginal väldigt mycket, säger Jonas Eriksson.

Den stora biten i tjänsten ligger i analysverktyget där informationen av mätvärdena processas och ger förslag på förbättringar. Den digitala lösningen konverterar dessutom varje kwh till Co2.

– Man får med andra ord en totalkoll på avtrycket från varje producerad enhet. Dessutom larmar analysverktyget vid avvikelser i energiförbrukningen samt ger förslag på enklare åtgärder.  Ofta handlar åtgärderna om förändring i rutiner som är kopplade till mänskligt beteende men som leder till en energibesparing på 5-15 procent, säger Jonas Eriksson.

Sensenodes digitala lösning kräver inte långa konsulttider och är enkel att komma igång med.  Industriföretagen har i och med det fått ett smidigt verktyg att använda för att jobba med hållbarhet och energieffektivisering. Bland företagets kunder finns industrikoncernen Trelleborg, Epiroc, Volvo Group, Skistar, Thule Group och Boliden. Bakom Sensonode står också investmentföretaget Latour, Almi Greentech samt några mindre investerare i form av affärsänglar.

Det finns många goda skäl för svenska industriföretag att effektivisera sin energikonsumtion, inte minst det faktum att elpriserna för närvarande är rekordhöga. Samtidigt är intresset för en ökad energieffektivisering i industrin rekordhögt.

–Energieffektivisering är ett ämne som i dagsläget är mer aktuellt än någonsin tidigare, inte minst i industrin. Efterfrågan på energieffektiviseringsåtgärder är i dagsläget mycket hög. Jag har arbetat med energieffektiviseringsfrågor i trettio års tid och har aldrig sett ett så stort intresse för ökad kunskap och en så bred medvetenhet kring energieffektiviseringsfrågor som nu. Den nuvarande elprisutvecklingen kan även kan fungera som en accelerator för utvecklingen av nya smarta energieffektiviseringslösningar. Vi behöver tillvarata och förvalta den ökade medvetenheten kring vikten av energieffektivisering på ett bra sätt, säger Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, EEF, en intresseorganisation som drivs av visionen att energieffektivisera Sverige. 

Minskad energiförbrukning gynnar även övriga Europa
De höga energikostnaderna fungerar naturligtvis som ett viktigt incitament för industriföretagens ökade energieffektivisering, men många företag tar även i beaktande att deras energieffektiviseringsåtgärder kan minska övriga Europas importberoende av rysk gas. Energieffektivisering bidrar självklart förbättrar självklart även industriföretagens förutsättningar att nå sina långsiktiga klimatmål.  Det har det belgiska bolaget Niko med mer än 100 års erfarenhet från belysningsstyrning tagit fasta på när de nu utvecklat den nya sensorserien P40 och M40. Med monteringssystemet SnapFit installeras sensorerna genom en enkel vrid-och-klick-rörelse. Och tack vare enkla och verktygslösa kopplingssystem krävs det inte längre några specialverktyg.

En utmaning i arbetet med att energieffektivisera industrin är att industriföretag i allmänhet utgår från ett mer kortsiktigt perspektiv än fastighetsägare när de genomför olika typer av satsningar och investeringar. Ytterligare en avgörande faktor är förstås att energieffektiviseringsåtgärderna inte ska medföra några inskränkningar eller störningar i produktionsverksamheten.

– Samtidigt visar kartläggningar från Energimyndigheten att industriföretag kan minska sin energiförbrukning med uppemot 50 procent genom att energieffektivisera sin belysning, ventilation, tryckluft, uppvärmning, komfortkyla och andra faktorer som inte riskerar att störa produktionsprocessen, säger Lotta Bångens.

Efterlyser nationell energieffektiviseringsstrategi
Energieffektiviseringsföretagen har utvecklat auktorisationer som ska göra det lättare för bland annat industriföretag att orientera sig bland aktörerna på den expansiva energieffektiviseringsmarknaden. Hittills har man tagit fram auktorisationer för leverantörer inom energikartläggning, tryckluft samt teknisk förvaltning energi, men fler områden står på agendan.

–Sverige har hittills inte genomfört någon nationell energieffektiviseringssatsning, men nu är ämnet mer aktuellt än någonsin tidigare. Jag efterlyser därför en övergripande statlig energieffektiviseringssatsning med långsiktiga styrmedel som sträcker sig över en lång tid framåt, exempelvis en blocköverskridande energieffektiviseringsöverenskommelse som signalerar politisk enighet i frågan och som stakar ut riktningen för framtidens energieffektiviseringssatsningar, säger Lotta Bångens. 

Industrigemensamt nätverk behövs
Många industriföretag efterfrågar helhetsleverantörer som kan hjälpa dem att ta ett helhetsgrepp om sina energieffektiviseringsåtgärder. EEF arbetar därför för att fler av deras medlemsföretag ska kunna åta sig helhetsuppdrag som innefattar en totalanalys av industriföretagens energieffektiviseringspotential.

–Jag ser även ett behov av ett industrigemensamt nätverk för energieffektivisering, ett oberoende forum där industriföretagen kan mötas för att utbyta erfarenheter kring olika typer av energieffektiviseringsåtgärder, säger Lotta Bångens.

Vita certifikat är ett effektivt styrmedel
För närvarande pågår en statlig utredning om vita certifikat som ska presenteras i mars 2023. Utredaren ska utforma ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Syftet är att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige.

–Jag har en stark tilltro till vita certifikat som ett långsiktigt effektivt styrmedel för en ökad energieffektivisering i industrin. Vita certifikat innebär att det blir obligatoriskt för energibolagen att lotsa sina kunder mot en mer resurseffektiv energianvändning. Genom att involvera energibolagen i industriföretagens energieffektiviseringsarbete kan vi åstadkomma en kompetensöverföring som gynnar såväl industrin som hela samhället, säger Lotta Bångens.

Vad finns det för fördelar med vindkraft till havs?
–Den flytande vindkraften till havs byggs så långt från kusten att den i princip inte syns från land vilket eliminerar visuell påverkan. Antalet andra intressenter på dessa ytor är få, vilket gör att flytande vindkraft har störst möjligheter att överhuvudtaget byggas när vi ser de problem som uppstår för landbaserad och kustnära vindkraft.

Vilka är de främsta utmaningarna?
–Vi har väldigt långa handläggningstider vilket påverkar totaltiden till dess att vi kan börja bygga för att producera el och därmed sänka elpriset. Vi är redo att börja bygga och vi har en mogen teknik men processen fram till byggstart tar mångdubbelt mer tid än själva bygget. Långsiktig politisk stabilitet i dessa frågor är grundläggande så att investerare väljer att satsa i Sverige.

Vad tror du om framtiden gällande stålindustrin?
Världen förändras ständigt och även stålindustrin gör sitt för att anpassa sig, ett bra exempel på det är arbetet med fossilfritt stål. Behovet av stål kommer alltid att finnas där och för ”våra” stål så kan vi också historiskt se att behovet har ökat och att det även framöver finns en tillväxt och efterfrågan på rostfria specialstål.

Vilken potential har vindkraften för att hjälpa oss ur den energikris vi befinner oss i nu?
– Energikrisen som är nu är inte av övergående karaktär utan vi ser en mycket stor risk att höga priser kvarstår om vi inte så snabbt som möjligt kan få ny elproduktion på plats. Flytande vindkraft bedömer vi vara det som kan byggas snabbast och med minst intressekonflikter samtidigt som vi kan skapa mycket ny elproduktion där den behövs som mest.

Elektrifieringen är avgörande för att arbetet med klimatmålen ska nås. För att möta industrins snabbt ökade behovet av el, behöver elproduktionen byggas ut skyndsamt - och till lägsta möjliga kostnad. Den stora potentialen ligger då i vindkraften, menar branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Både lands- och havsbaserad vindkraft behövs för att framtidens energibehov ska kunna tillgodoses. Tanken är att vindkraften ska vara en del i Sveriges framtida energimix tillsamman med andra kraftslag samt ny teknik och ett nytt elsystem.

– Vi står inför en otroligt spännande utmaning där vi i framtiden kommer behöva ett dubbelt så stort elsystem än vad vi har idag. Det betyder att vi måste kunna ta till vara på all ny teknik inom alla kraftslag, säger Daniel Badman, vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi är den samlade rösten för hela vindkraftens värdekedja. I dag har organisationen över  140 medlemsföretag som innefattar allt från markägare och tillverkare av  vindkrafts-utrustning till industriföretag med stora elbehov, som exempelvis gruvföretaget LKAB och skogsbolag som Holmen och SCA. Organisationens medlemmar har stor tilltro till vindkraften som en av framtidens många energi försörjare. Men det finns också utmaningar med varierande elproduktion från flödande källor som sol- vind- och vatten - solstrålningen- vindhastigheten och nederbörden är inte lika varje dag.

– Därför är det viktigt att ha vindkraftverken  utspridda över landet men också att Sverige är sammanlänkat med våra grannländer - för det blåser ju alltid någonstans. Vindkraften kan också matcha den reglerbara vattenkraften - när vindkraftsproduktionen är hög kan vi spara vatten i magasinen, säger Daniel Badman.

Organisationen sätter också en stor förhoppning till vätgas som en viktig lösning..

– Det som driver elektrifieringen i stor skala är vätgas - det är den stora bulken eftersom den kan ersätta kol i industriella processer.. Här är den havsbaserade vindkraften en förutsättning eftersom det går att producera  CO2-neutral vätgas billigast, säger Daniel Badman.

Ett ökat elbehov är redan idag ett faktum - och det är bråttom att bygga ut allt som går i stor skala. Investeringar i nya energislag är enligt  Energiforsk beräkningar, det snabbast och billigaste att bygga ut.

– Att bygga ut vindkraften på land kostar 30 öre per KWh. För de storskaliga alternativen vi har till buds är det klart billigast. Ansvariga myndigheter har konstaterat att elbehovet ökar snabbare än man tidigare trott, säger Daniel Badman.

Men för att en snabb utbyggnad ska kunna realiseras måste först alla hinder bort. Detta är industriföretagen redan överens om men samma samsyn finns inte inom politiken - även om det nu har börjat luckras upp en aning.

– Historiskt sett har vi varit bortskämda med låga priser vilket nu håller på att ändras. För att behålla konkurrenskraften måste vi även framöver hålla låga priser – jämfört med andra länder – då kommer också industrin att stanna kvar här. För att nödvändiga investeringar ska komma på plats krävs politisk enighet som håller över tid säger Daniel Badman.

För att detta ska bli verklighet menar Svenska Vindenergi att tillståndsprocesserna måste kortas ner till max två år från dagens 10 år. 

– Det skulle ge en tydlig signal att det är dags att växla upp om vi ska klara klimatmålen.

Ett annan bromskloss är bråken om olika energislag i den nationella debatten som riskerar att också sippra ner på kommunnivå.

– Det kommunala vetot behöver därför också förenklas och förbättras så att exempelvis besked kan ges tidigare i processen om en plats är lämplig eller inte att bygga på., säger Daniel Badman.

Han menar att tidsperspektivet för utbyggnaden av en storskalig vindkraft är en viktig faktor att ta hänsyn till.

– Det är jätteviktigt. Man har räknat med att vi behöver bygga ut elproduktionen med  10 TWh per år men just nu bygger vi ut i en takt med 7-8 TWh per år. Men detta måste hålla i över tid och efter 2025 är utbyggnadstakten osäker eftersom antalet tillstånd minskar. Det gör att  Sveriges framtida elförsörjning just nu är osäker, menar Daniel Badman och avslutar:

– I grunden handlar det om att Sverige också ska exportera klimatsmarta och konkurrenskraftiga produkter. Där kan vindkraften bidra för att leverera el när de produkterna tillverkas av industrin. Det får Sverige inte får missa.

När du läser det här är det bara en vecka kvar till Sverige tar över ordförandeklubban i EU. Detta i ett allvarligt läge för Europas stabilitet och i en tid där frågor kring råmaterialförsörjning står på högkant. Metaller och mineral som behövs för att inte bara klara den gröna omställningen och möta The Green Deal utan också för att trygga den tillvaro vi tar för givet.

I slutet av mars kommer EU-kommissionen att lägga fram förslaget till The European Critical Raw Materials Act. Hur det lagstiftningspaketet utformas får stor betydelse för samhällets bärande värdekedjor som tar sitt ursprung i berget. Sverige är Europas största gruvnation och studier visar att den nordiska berggrunden har en större potential än många av oss kanske tror.

Parallellt pågår en fundamental omställning av gruv- och mineralföretagens verksamheter. Det är ingen uppoffring, det görs på affärsstrategiska grunder. Redan idag är branschen klimatledande. Vi uppskattar att utsläpp av 6 miljoner ton CO2 per år undviks. Men klimatnyttan kan växa sig långt större: mer än 30 miljoner ton kan sparas fram till 2045. För det finns inget alternativ till att ställa om.

Gruvorna tillhör den tunga industrin och när den elektrifieras kommer elbehovet att öka kraftigt. Från dagens cirka 5 TWh till över 70 TWh år 2045. För att komma dit krävs långsiktigt konkurrenskraftig energikostnad och en stabil tillgång på fossilfri el. Det finns också mycket kvar att göra för att stärka investeringsklimatet för gruvnäringen i Europa – och därmed bidra till att trygga EU:s råmaterialförsörjning. I Sverige behöver fortfarande tillståndsprocesserna effektiviseras och göras mer förutsägbara.

På EU-nivå behöver regelverk harmoniseras och inte motverka varandra.

Vi har förhoppningar om att både den kommande Critical Raw Material Act och den nya regeringen kommer att bidra till detta under 2023.

Så här i slutet av året vill jag också passa på att lyfta fram ett par riktigt positiva nyheter. Cementa på Gotland och Kaunis Iron i Pajala har äntligen fått tillstånd att fortsätta sina respektive verksamheter i flera år framöver. Och under 2023 kommer med största sannolikhet Sverige få en ny gruva; allt är äntligen klart för Botnia Explorations nya guldgruva i Västerbotten.

Marcus Johansson Prakt är vd för Quartiers Properties AB med verksamhet i Spanien, där bolaget utvecklar bostäder och hotell.
– Just nu säljer vi ett projekt med 100 lägenheter och inom kort kommer vi att lansera ytterligare ett projekt om 60 nya lägenheter i lyxsegmentet. Utöver det driver vi och utvecklar vi hotell. Vårt hotell Boho Club Marbella som vi äger och driver blev 2021 utsedd till Spaniens bästa boutiquehotell i lyxsegmentet, berättar Marcus Johansson Prakt som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som väljer att flytta till Spanien. Själv har han bott i flera olika länder som Kanada och Frankrike.

Vilka är de vanligaste frågorna från personer som funderar på att flytta utomlands? 
– Självklart praktiska frågor avseende skola, ekonomi, skatt och administration som många gånger inte fungerar lika smidigt som i Sverige. Vi får dock också ofta frågor om det sociala. Min erfarenhet från att bo på platser dit många andra också har flyttat är att det finns en stor öppenhet att lära känna andra och ta kontakt. Är man nyfiken, social och öppen är det ofta mycket enkelt att skapa vänner.

 Vad är största fördelen med en utlandsflytt?
– Helt klart att det ger nya perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Det har berikat mitt liv och jag tror det är den viktigaste slutsatsen. Sedan kan det vara enskilda faktorer som driver olika människor. 

 Varför är det så intressant att flytta till Marbella just nu?
– Vi är verksamma på den spanska solkusten och främst i Marbella, och vi har sett ett mycket stort och fortsatt ökat intresse de senaste åren. Marbella erbjuder en annan vardag än den man har i Sverige, skolor, restauranger med mera. Detta med mycket hög kvalitet. Nu finns en allt större grupp människor som bor i Marbella året runt. Tidigare var klimatet en stor bidragande faktor men bara klimatet räcker oftast inte för en flytt. Numera kan man ha en mycket bra vardag  i Marbella och samtidigt njuta av klimatet. 

 Vad har du för tips till personer som funderar över en flytt till ett annat land? 
– Gör en vardagsplan innan du flyttar för du kommer att få en vardag även här. Alla har olika förutsättningar. Om du har ekonomin och inte heller vill arbeta så är det viktigt att fundera på vad du ska göra istället. Om du behöver jobba måste du också planera för det och ha en plan för arbete. Många kan idag jobba på distans  men inte alla. Har du barn bör även deras vardag planeras med skolor, aktiviteter med mera. Lyckligtvis finns goda förutsättningar för allt detta i Marbella. 

 Sist men inte minst, glöm tron på att kontakt med myndigheter, elbolag, köpprocess av bostad med mera ska fungera på samma sätt som i Sverige. Gör dig redo mentalt på att dessa processer fungerar annorlunda. Men om man är förberedd fungerar det oftast mycket bra för de flesta. Våga fråga vänner och bekanta som gjort resan före dig. 

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!

Vitec Bygg & Fastighet accelererar digitaliseringen hos byggoch fastighetsföretag. I mer än 30 år har Vitec Bygg & Fastighet utvecklat specialiserade affärssystem, och är idag den största systemleverantören med 600 kunder inom bygg- och fastighetsbranschen samt till projektintensiva företag.