Intresset för solenergi är just nu rekordstort i Sverige, bland såväl företag som privatpersoner. Höga elpriser har bidragit till att intresset för att investera i solenergi har accelererat ytterligare. Samtidigt står branschen inför flera utmaningar.

Svenska företag och privatpersoner behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att vi ska klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Vår vision är att solenergin ska stå för 15 procent av den svenska energimixen. Vi menar att solvärme kan stå för 15 procent av Sveriges användning av värme och solkraft för 15 procent av Sveriges användning av el. Hittills har nationella mål och en strategi för solenergi saknats i Sverige. Det är nu hög tid att regeringen tar tag i frågan, säger Anna Werner.

Svensk Solenergi vill undanröja hinder och öppna upp för en expansion på solenergimarknaden, bland annat genom att slopa energiskatten på egenanvänd el och eliminera onödig skatteadministration. Anna Werner anser även att Sverige bör överväga och analysera EU:s förslag som innebär att man i framtiden bör ställa krav på solceller vid nybyggnation och omfattanderenoveringsprojekt.

Kompetensbrist och långa leveranstider
–Efterfrågan på solcellsanläggningar är stark men en stor utmaning är de ryckiga och ofta långa leveranstiderna från Asien, där merparten av solpanelerna tillverkas. Ytterligare en utmaning är bristen på kvalificerade medarbetare, såväl projektörer som montörer och projektledare. Många installationsföretag väljer därför att på egen hand utbilda sina montörer i exempelvis taksäkerhet och fallskydd, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

För att öka andelen solenergi i Sveriges totala energimix krävs fler storskaliga solparker. I dagsläget är det ofta svårt att beviljas tillstånd att bygga den här typen av solparker i delar av landet där marken i stället kan användas till livsmedelsproduktion. Det gäller exempelvis i Skåne, där elpriset är som högst och intresset för att etablera storskaliga solparker är stort.

–Vi anser att den allra bästa jordbruksmarken i första hand bör användas för livsmedelsproduktion. Däremot tycker vi att något sämre jordbruksmark eller mark som inte används till jordbruk mycket väl skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion i betydligt större utsträckning, säger Anna Werner. 

Inkludera solenergi i riksintresse för energiproduktion

Det kan i dagsläget ta flera år för länsstyrelsen att handlägga en ansökan om att anlägga en solcellspark. Det är alltför lång tid för att Sverige ska kunna nå sina gröna energimål och för att andelen solenergi ska öka i landet.

–Solenergi bör inkluderas när riksintresse för energiproduktion definieras genom att storskalig solkraft och solvärme inkluderas. Man bör även satsa på tydliga tillståndsprocesser med ett tak för hur lång tid handläggningen av solenergianläggningar får ta. Tillståndsprocessen utgör i många fall ett hinder för storskalig solenergiutbyggnad, säger Anna Werner.

Hon efterlyser även mer forskning på solenergi i Sverige, i synnerhet med tanke på att det av de flesta betraktas som en viktig framtidsbransch. I synnerhet behövs forskning som inte enbart fokuserar på elektronik och de tekniska aspekterna av solenergi.  Ett steg i rätt riktning är Sveriges nya kompetenscentrum inom solenergi, Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), som etablerades i januari 2022. Visionen för SOLVE är att uppnå ett brett genomslag för solel i Sverige.

Tunga transporter behöver bli fossilfria om Sverige ska nå sina klimatmål senast 2045. Elektrifieringen går för långsamt och därför går nu tre stora energibolag tillsammans och bildar GITO Heavy Charging Solutions AB.

Bakom GITO står Mälarenergi, Öresundskraft och Jönköping Energi som tillsammans investerar 300 miljoner kronor i bolaget över tre år. De har samtliga lång erfarenhet av energisystem och laddinfrastruktur. Målet är att skapa en ledande nationell aktör för laddning av tunga fordon med fokus på depå- och destinationsladdning.

– Idag finns inte tillräckligt med laddstationer för tunga transporter. Om elektrifieringen ska lyckas behövs denna storsatsning, säger Fridolf Eskilsson, vd på Jönköping Energi.

De tre energibolagen har idag åtta laddstationer for tunga fordon i drift eller under uppbyggnad. Dessa stationer kommer så fort det är möjligt att föras över till GITO. Under 2023 ska bolaget etablera fler laddstationer för tunga transporter.

Fokus ligger främst på privata och semipublika laddstationer i mellersta och södra Sverige.

– I GITO samlar vi spetskompetens och skalar upp verksamheten för att erbjuda de lösningar som elektrifieringen kräver, säger Niklas Gunnar, vd på Mälarenergi.

Nu bjuder GITO in transportörer, logistikcenter, transportköpare, markägare och kommuner till dialog och samarbete. GITO kommer erbjuda helhetslösningar för varje kund och att bygga upp en regional samverkan som ger fördelar för alla parter.

– Vi ska finnas där våra kunder behöver oss och när de behöver oss. Det ger dem trygghet och möjlighet att elektrifiera sina flottor, säger Anders Östlund, vd på Öresundskraft.

Regeringen förutspår att elbehovet i Sverige kommer fördubblas till 2045. Det innebär att Sverige behöver bygga ut elproduktionen med 10 TWh per år. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig, svenska industrier skriker efter mer billig el redan idag. Vindkraft kan leverera på efterfrågan: den kan byggas ut snabbt, i stor skala och till låg kostnad. 

–Det är mycket angeläget att redan idag öka andelen förnybar el i elsystemet. Stora företag och industrier behöver tillgång till billig, fossilfri el för att framidssäkra sin verksamhet men även för att etablera helt nya satsningar som skapar arbetstillfällen. Vindkraft är det enda kraftslag som kan byggas ut tillräckligt fort, storskaligt och mest kostnadseffektivt. Utbyggd vindkraft leder till sänkta elkostnader för svenska hushåll och företag, säger Johanna Bohn, vd på wpd Scandinavia, Europas ledande vindkraftsprojektör.

wpd har funnits i Sverige i tjugo år och bolaget har en omfattande pipeline med framtida vindkraftsprojekt runtom i Sverige. Trots att wpd har flera projekt som ska omsättas de kommande åren ser företaget utmaningar för framtiden.

Elektrifieringen av svensk industri behöver vindkraft
Sverige har flera energiintensiva verksamheter och elproduktionen måste i runda tal fördubblas för att elektrifiera industri- och transportsektorn. En snabbt utbyggd vindkraft är därför en fråga om attsäkra Sveriges industriella konkurrenskraft.

Intresset för att investera i svenska vindkraftsprojekt är mycket högt och just nu byggs det många projekt runtom i landet. Däremot måste tillståndsprocesser förenklas och förkortas om utbyggnad av svensk vindkraft ska kunna fortsätta.

– I Tidöavtalet framför regeringen önskemål om ett snabbspår för tillståndsprocesser med inriktning mot kärnkraft. Vi instämmer i att utbyggnaden av elproduktion bör prioriteras för att lösa den akuta energikrisen, men ett eventuellt snabbspår bör vara teknikneutralt och omfatta alla kraftslag. Vi anser också att klimatnyttan måste väga in tyngre vid tillståndsbeslut  säger Johanna Bohn. 

Staten bör ersätta kommuner som möjliggör ny elproduktion

Hon hänvisar till en Sifoundersökning som genomfördes tidigare i år. Av den framgår att 58 procent av svenskarna anser att deras hemkommun bör satsa mer på vindkraftsutbyggnad. Samtidigt möter många vindkraftsprojekt lokalt motstånd bland människor som är bosatta i närheten.

Av en annan undersökning genomförd av Demoskop framgår att en stor majoritet av de svenska kommunpolitikerna är positiva till vindkraftsprojekt i sin kommun.

–Jag anser att utbyggnad av elproduktion bör betraktas som ett nationellt intresse och att de kommuner som tar sitt ansvar bör beviljas statlig ersättning för det, säger Johanna Bohn.

Decentraliserad elproduktion är en säkerhetsfråga
Hon betraktar även lokal decentraliserad elproduktion som en säkerhetsfråga. Undersökningar av Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI visar att vårt centraliserade elsystem är sårbart för eventuella attacker och andra incidenter.

–En inhemsk decentraliserad elproduktion ökar motståndskraften i elsystemet. Det är en faktor som exempelvis Försvarsmakten bör ta hänsyn till i dialogen med vindkraftsprojektörer. Det handlar om att hitta hållbara lösningar för samexistens. Sverige har mycket goda förutsättningar för en utbyggd vindkraft. Det bör vi tillvarata på bästa sätt, säger Johanna Bohn

Snabbt utbyggd vindkraft är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige.

Nordic Iron Ore ska återuppta gruvdriften vid Blötberget utanför Ludvika där det sedan 70-talet finns en nedlagd gruva. Det högkvalitativa järnmalmskoncentratet som kommer att produceras är en nödvändig beståndsdel vid tillverkningen av efterfrågat grönt stål.

Svensk industri ligger långt fram inom gröna satsningar. Ett exempel på det är den omtalade svenska utvecklingen av grönt stål – en kritisk produkt för den kommande klimatomställningen.Men det är också en produkt som kräver järnmalm av absolut högsta kvalitet. 

– Det finns en mycket stark global efterfrågan på den typen av järnmalmskoncentrat som vi ska ta fram. Det är inte bara svenska bolag som håller på med den här omställningen. Hela Europa vill byta från masugnsmalmerna till malmprodukter som fungerar vid tillverkning av grönt stål, säger Nordic Iron Ores VD Ronne Hamerslag.

Viktigt avtal med nyckelpartner
Nästa steg för Nordic Iron Ore är att skriva avtal med en köpare av det koncentrat som bolaget ska utvinna. Nu pågår långt komna förhandlingar med den globala handelskoncernen Cargill Metals vars metallverksamhet fokuserar på järnmalms- och stålprodukter. Om det avtalet går i lås är det en av de sista stora pusselbitarna innan produktionen i Blötbergets gruvområde kan börja.

– Vi har säkrat alla nödvändiga tillstånd vi behöver för att bygga en underjordsgruva. Det som nu krävs för att sätta spaden i backen är ett offtake-avtal med en kund som till exempel Cargill som åtar sig att köpa våra leveranser, säger Ronne Hamerslag och fortsätter:

– Det går inte att ta fram 1,6 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år och lägga på hög. Det måste finnas någon att leverera till.

Bra pris på grön järnmalm 
En stor omställning pågår i stålindustrin för att helt eliminera utsläppen av koldioxid vid tillverkningen av stål. Endast omkring tre procent av den järnmalm som produceras globalt lämpar sig för att användas vid tillverkning av grönt stål. Det innebär att stålindustrin är villig att betala en premie för järnmalmskoncentrat av högre kvalitet, vilket förbättrar lönsamheten för aktörer som Nordic Iron Ore.

– Det finns en stark vilja att betala ett premiumpris i alla led för grönt stål och den utvecklingen drivs av konsumentryck, ökade kostnader för CO2-utsläpp och bristen på lämpliga järnmalmsprodukter, konstaterar Ronne Hamerslag.

Unikt låga CO2-utsläpp 
Dessutom ska Blötberget bli en så elektrifierad gruva som möjligt. Här finns även järnvägstransport till hamn i Oxelösund vilket innebär att CO2-utsläppen per ton koncentrat bli unikt låga.

– Med andra ord ska vi producera ett grönt järnmalmskoncentrat för den gröna ståltillverkningen. Nu ligger fokus på att få i gång verksamheten och leveranserna. När vi har ett kassaflöde och en stabil verksamhet ska vi investera i ytterligare två fält, Väsman och Håksberg, säger Ronne Hamerslag.

I spåren av stigande räntor, hög inflationstakt och konjunkturoro har priset på järnmalm fallit.

– Trots den just nu pressade järnmalmsmarknaden har snittpriset hittills i år varit över det pris som användes i tidigare gjorda lönsamhetsstudier för Blötberget. Det innebär att kalkylerna fortsatt visar på en lönsam verksamhet i Blötberget, säger Ronne Hamerslag.

FAKTA
Nordic Iron Ore är ett gruvbolag i södra Dalarna som är noterat på Nasdaq First North. Målet är att återuppta gruvdriften vid de tidigare verksamma gruvorna Blötberget och Håksberg samt även det mellanliggande Väsmanfältet, vars potential bedöms som betydande. Bolaget har alla nödvändiga tillstånd på plats för det inledande projektet i Blötberget och kommer att kunna producera järnmalmskoncentrat med mycket hög kvalitet. Därmed är bolaget väl positionerat på en marknad där efterfrågan ökar på högkvalitativt järnmalmskoncentrat.

Energieffektivisering är en brinnande fråga för industrin. Med en ny banbrytande helhetslöning för energioptimering hjälper Lundaföretaget Sensenode industriföretag att identifiera energitjuvarna i anläggningarna. Resultatet kommer omgående i forma av besparingar och minskade koldioxidutsläpp.

Klimatomställningen driver på elektrifieringen i hela samhället. När det gäller den redan elintensiva industrin beräknas energibehovet öka med 200 procent inom den kommande tioårsperioden. Detta i kombination med ökade energipriser och energibrist har gett svenska industriföretag ett starkt incitament att energieffektivisera verksamheterna. Och det är viktigt att komma igång snabbt för att elen ska räcka till alla.

Startupföretaget Sensenode har utvecklat en digital lösnings för övervakning och effektivisering av energianvändning. Tjänsten riktar sig främst den tillverkande industrin.

– Ett industriföretag har ofta bra koll på sina elabonnemang och kan räkna av energiåtgången på elfakturan. Däremot  har man sällan den övergripande kollen var inne i industrin de tomma lasterna finns och vad man kan göra åt dem, säger Jonas Eriksson, delägare och kommersiellt ansvarig på Sensenode och fortsätter:

– Med vår digitala lösning går det enkelt att både mäta energiåtgången i anläggningen, men också få förslag på direkta åtgärder som både sparar pengar och koldioxidutsläpp.

Tjänsten innehåller en avancerad hård- och mjukvara i from av ett trådlöst mätverktyg samt en komplett kommunikationslösning, allt kopplat till en skalbar mjukvaruplattform. I den ingår också ett analysverktyg som identifierar förbättringar, ger löpande uppföljningar och larmar vid avvikelser.

– Våra energimätare kan mäta allt från gas, värme och vatten och det görs trådlöst. Poängen är att vi har tekniken som kan ge mätvärden på allt i en anläggning oavsett om utrustningen är gammal eller ny.  Det ger våra kunder en övergripande koll som få andra kan erbjuda på marknaden, säger Jonas Eriksson.

En annan fördel med Sensnodes mätteknik är att den mäter alla variabler på alla fyra kanaler samtidigt vilket ger en stor exakthet i mätvärdet.

– Felmarginalen i våra mätvärden ligger under en procent. Betänker man att man använder 10- 20 gigawatt timmar, ja, då är en högre felmarginal väldigt mycket, säger Jonas Eriksson.

Den stora biten i tjänsten ligger i analysverktyget där informationen av mätvärdena processas och ger förslag på förbättringar. Den digitala lösningen konverterar dessutom varje kwh till Co2.

– Man får med andra ord en totalkoll på avtrycket från varje producerad enhet. Dessutom larmar analysverktyget vid avvikelser i energiförbrukningen samt ger förslag på enklare åtgärder.  Ofta handlar åtgärderna om förändring i rutiner som är kopplade till mänskligt beteende men som leder till en energibesparing på 5-15 procent, säger Jonas Eriksson.

Sensenodes digitala lösning kräver inte långa konsulttider och är enkel att komma igång med.  Industriföretagen har i och med det fått ett smidigt verktyg att använda för att jobba med hållbarhet och energieffektivisering. Bland företagets kunder finns industrikoncernen Trelleborg, Epiroc, Volvo Group, Skistar, Thule Group och Boliden. Bakom Sensonode står också investmentföretaget Latour, Almi Greentech samt några mindre investerare i form av affärsänglar.

Det finns många goda skäl för svenska industriföretag att effektivisera sin energikonsumtion, inte minst det faktum att elpriserna för närvarande är rekordhöga. Samtidigt är intresset för en ökad energieffektivisering i industrin rekordhögt.

–Energieffektivisering är ett ämne som i dagsläget är mer aktuellt än någonsin tidigare, inte minst i industrin. Efterfrågan på energieffektiviseringsåtgärder är i dagsläget mycket hög. Jag har arbetat med energieffektiviseringsfrågor i trettio års tid och har aldrig sett ett så stort intresse för ökad kunskap och en så bred medvetenhet kring energieffektiviseringsfrågor som nu. Den nuvarande elprisutvecklingen kan även kan fungera som en accelerator för utvecklingen av nya smarta energieffektiviseringslösningar. Vi behöver tillvarata och förvalta den ökade medvetenheten kring vikten av energieffektivisering på ett bra sätt, säger Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, EEF, en intresseorganisation som drivs av visionen att energieffektivisera Sverige. 

Minskad energiförbrukning gynnar även övriga Europa
De höga energikostnaderna fungerar naturligtvis som ett viktigt incitament för industriföretagens ökade energieffektivisering, men många företag tar även i beaktande att deras energieffektiviseringsåtgärder kan minska övriga Europas importberoende av rysk gas. Energieffektivisering bidrar självklart förbättrar självklart även industriföretagens förutsättningar att nå sina långsiktiga klimatmål.  Det har det belgiska bolaget Niko med mer än 100 års erfarenhet från belysningsstyrning tagit fasta på när de nu utvecklat den nya sensorserien P40 och M40. Med monteringssystemet SnapFit installeras sensorerna genom en enkel vrid-och-klick-rörelse. Och tack vare enkla och verktygslösa kopplingssystem krävs det inte längre några specialverktyg.

En utmaning i arbetet med att energieffektivisera industrin är att industriföretag i allmänhet utgår från ett mer kortsiktigt perspektiv än fastighetsägare när de genomför olika typer av satsningar och investeringar. Ytterligare en avgörande faktor är förstås att energieffektiviseringsåtgärderna inte ska medföra några inskränkningar eller störningar i produktionsverksamheten.

– Samtidigt visar kartläggningar från Energimyndigheten att industriföretag kan minska sin energiförbrukning med uppemot 50 procent genom att energieffektivisera sin belysning, ventilation, tryckluft, uppvärmning, komfortkyla och andra faktorer som inte riskerar att störa produktionsprocessen, säger Lotta Bångens.

Efterlyser nationell energieffektiviseringsstrategi
Energieffektiviseringsföretagen har utvecklat auktorisationer som ska göra det lättare för bland annat industriföretag att orientera sig bland aktörerna på den expansiva energieffektiviseringsmarknaden. Hittills har man tagit fram auktorisationer för leverantörer inom energikartläggning, tryckluft samt teknisk förvaltning energi, men fler områden står på agendan.

–Sverige har hittills inte genomfört någon nationell energieffektiviseringssatsning, men nu är ämnet mer aktuellt än någonsin tidigare. Jag efterlyser därför en övergripande statlig energieffektiviseringssatsning med långsiktiga styrmedel som sträcker sig över en lång tid framåt, exempelvis en blocköverskridande energieffektiviseringsöverenskommelse som signalerar politisk enighet i frågan och som stakar ut riktningen för framtidens energieffektiviseringssatsningar, säger Lotta Bångens. 

Industrigemensamt nätverk behövs
Många industriföretag efterfrågar helhetsleverantörer som kan hjälpa dem att ta ett helhetsgrepp om sina energieffektiviseringsåtgärder. EEF arbetar därför för att fler av deras medlemsföretag ska kunna åta sig helhetsuppdrag som innefattar en totalanalys av industriföretagens energieffektiviseringspotential.

–Jag ser även ett behov av ett industrigemensamt nätverk för energieffektivisering, ett oberoende forum där industriföretagen kan mötas för att utbyta erfarenheter kring olika typer av energieffektiviseringsåtgärder, säger Lotta Bångens.

Vita certifikat är ett effektivt styrmedel
För närvarande pågår en statlig utredning om vita certifikat som ska presenteras i mars 2023. Utredaren ska utforma ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Syftet är att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige.

–Jag har en stark tilltro till vita certifikat som ett långsiktigt effektivt styrmedel för en ökad energieffektivisering i industrin. Vita certifikat innebär att det blir obligatoriskt för energibolagen att lotsa sina kunder mot en mer resurseffektiv energianvändning. Genom att involvera energibolagen i industriföretagens energieffektiviseringsarbete kan vi åstadkomma en kompetensöverföring som gynnar såväl industrin som hela samhället, säger Lotta Bångens.

Vad finns det för fördelar med vindkraft till havs?
–Den flytande vindkraften till havs byggs så långt från kusten att den i princip inte syns från land vilket eliminerar visuell påverkan. Antalet andra intressenter på dessa ytor är få, vilket gör att flytande vindkraft har störst möjligheter att överhuvudtaget byggas när vi ser de problem som uppstår för landbaserad och kustnära vindkraft.

Vilka är de främsta utmaningarna?
–Vi har väldigt långa handläggningstider vilket påverkar totaltiden till dess att vi kan börja bygga för att producera el och därmed sänka elpriset. Vi är redo att börja bygga och vi har en mogen teknik men processen fram till byggstart tar mångdubbelt mer tid än själva bygget. Långsiktig politisk stabilitet i dessa frågor är grundläggande så att investerare väljer att satsa i Sverige.

Vad tror du om framtiden gällande stålindustrin?
Världen förändras ständigt och även stålindustrin gör sitt för att anpassa sig, ett bra exempel på det är arbetet med fossilfritt stål. Behovet av stål kommer alltid att finnas där och för ”våra” stål så kan vi också historiskt se att behovet har ökat och att det även framöver finns en tillväxt och efterfrågan på rostfria specialstål.

Vilken potential har vindkraften för att hjälpa oss ur den energikris vi befinner oss i nu?
– Energikrisen som är nu är inte av övergående karaktär utan vi ser en mycket stor risk att höga priser kvarstår om vi inte så snabbt som möjligt kan få ny elproduktion på plats. Flytande vindkraft bedömer vi vara det som kan byggas snabbast och med minst intressekonflikter samtidigt som vi kan skapa mycket ny elproduktion där den behövs som mest.

Elektrifieringen är avgörande för att arbetet med klimatmålen ska nås. För att möta industrins snabbt ökade behovet av el, behöver elproduktionen byggas ut skyndsamt - och till lägsta möjliga kostnad. Den stora potentialen ligger då i vindkraften, menar branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Både lands- och havsbaserad vindkraft behövs för att framtidens energibehov ska kunna tillgodoses. Tanken är att vindkraften ska vara en del i Sveriges framtida energimix tillsamman med andra kraftslag samt ny teknik och ett nytt elsystem.

– Vi står inför en otroligt spännande utmaning där vi i framtiden kommer behöva ett dubbelt så stort elsystem än vad vi har idag. Det betyder att vi måste kunna ta till vara på all ny teknik inom alla kraftslag, säger Daniel Badman, vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi är den samlade rösten för hela vindkraftens värdekedja. I dag har organisationen över  140 medlemsföretag som innefattar allt från markägare och tillverkare av  vindkrafts-utrustning till industriföretag med stora elbehov, som exempelvis gruvföretaget LKAB och skogsbolag som Holmen och SCA. Organisationens medlemmar har stor tilltro till vindkraften som en av framtidens många energi försörjare. Men det finns också utmaningar med varierande elproduktion från flödande källor som sol- vind- och vatten - solstrålningen- vindhastigheten och nederbörden är inte lika varje dag.

– Därför är det viktigt att ha vindkraftverken  utspridda över landet men också att Sverige är sammanlänkat med våra grannländer - för det blåser ju alltid någonstans. Vindkraften kan också matcha den reglerbara vattenkraften - när vindkraftsproduktionen är hög kan vi spara vatten i magasinen, säger Daniel Badman.

Organisationen sätter också en stor förhoppning till vätgas som en viktig lösning..

– Det som driver elektrifieringen i stor skala är vätgas - det är den stora bulken eftersom den kan ersätta kol i industriella processer.. Här är den havsbaserade vindkraften en förutsättning eftersom det går att producera  CO2-neutral vätgas billigast, säger Daniel Badman.

Ett ökat elbehov är redan idag ett faktum - och det är bråttom att bygga ut allt som går i stor skala. Investeringar i nya energislag är enligt  Energiforsk beräkningar, det snabbast och billigaste att bygga ut.

– Att bygga ut vindkraften på land kostar 30 öre per KWh. För de storskaliga alternativen vi har till buds är det klart billigast. Ansvariga myndigheter har konstaterat att elbehovet ökar snabbare än man tidigare trott, säger Daniel Badman.

Men för att en snabb utbyggnad ska kunna realiseras måste först alla hinder bort. Detta är industriföretagen redan överens om men samma samsyn finns inte inom politiken - även om det nu har börjat luckras upp en aning.

– Historiskt sett har vi varit bortskämda med låga priser vilket nu håller på att ändras. För att behålla konkurrenskraften måste vi även framöver hålla låga priser – jämfört med andra länder – då kommer också industrin att stanna kvar här. För att nödvändiga investeringar ska komma på plats krävs politisk enighet som håller över tid säger Daniel Badman.

För att detta ska bli verklighet menar Svenska Vindenergi att tillståndsprocesserna måste kortas ner till max två år från dagens 10 år. 

– Det skulle ge en tydlig signal att det är dags att växla upp om vi ska klara klimatmålen.

Ett annan bromskloss är bråken om olika energislag i den nationella debatten som riskerar att också sippra ner på kommunnivå.

– Det kommunala vetot behöver därför också förenklas och förbättras så att exempelvis besked kan ges tidigare i processen om en plats är lämplig eller inte att bygga på., säger Daniel Badman.

Han menar att tidsperspektivet för utbyggnaden av en storskalig vindkraft är en viktig faktor att ta hänsyn till.

– Det är jätteviktigt. Man har räknat med att vi behöver bygga ut elproduktionen med  10 TWh per år men just nu bygger vi ut i en takt med 7-8 TWh per år. Men detta måste hålla i över tid och efter 2025 är utbyggnadstakten osäker eftersom antalet tillstånd minskar. Det gör att  Sveriges framtida elförsörjning just nu är osäker, menar Daniel Badman och avslutar:

– I grunden handlar det om att Sverige också ska exportera klimatsmarta och konkurrenskraftiga produkter. Där kan vindkraften bidra för att leverera el när de produkterna tillverkas av industrin. Det får Sverige inte får missa.

När du läser det här är det bara en vecka kvar till Sverige tar över ordförandeklubban i EU. Detta i ett allvarligt läge för Europas stabilitet och i en tid där frågor kring råmaterialförsörjning står på högkant. Metaller och mineral som behövs för att inte bara klara den gröna omställningen och möta The Green Deal utan också för att trygga den tillvaro vi tar för givet.

I slutet av mars kommer EU-kommissionen att lägga fram förslaget till The European Critical Raw Materials Act. Hur det lagstiftningspaketet utformas får stor betydelse för samhällets bärande värdekedjor som tar sitt ursprung i berget. Sverige är Europas största gruvnation och studier visar att den nordiska berggrunden har en större potential än många av oss kanske tror.

Parallellt pågår en fundamental omställning av gruv- och mineralföretagens verksamheter. Det är ingen uppoffring, det görs på affärsstrategiska grunder. Redan idag är branschen klimatledande. Vi uppskattar att utsläpp av 6 miljoner ton CO2 per år undviks. Men klimatnyttan kan växa sig långt större: mer än 30 miljoner ton kan sparas fram till 2045. För det finns inget alternativ till att ställa om.

Gruvorna tillhör den tunga industrin och när den elektrifieras kommer elbehovet att öka kraftigt. Från dagens cirka 5 TWh till över 70 TWh år 2045. För att komma dit krävs långsiktigt konkurrenskraftig energikostnad och en stabil tillgång på fossilfri el. Det finns också mycket kvar att göra för att stärka investeringsklimatet för gruvnäringen i Europa – och därmed bidra till att trygga EU:s råmaterialförsörjning. I Sverige behöver fortfarande tillståndsprocesserna effektiviseras och göras mer förutsägbara.

På EU-nivå behöver regelverk harmoniseras och inte motverka varandra.

Vi har förhoppningar om att både den kommande Critical Raw Material Act och den nya regeringen kommer att bidra till detta under 2023.

Så här i slutet av året vill jag också passa på att lyfta fram ett par riktigt positiva nyheter. Cementa på Gotland och Kaunis Iron i Pajala har äntligen fått tillstånd att fortsätta sina respektive verksamheter i flera år framöver. Och under 2023 kommer med största sannolikhet Sverige få en ny gruva; allt är äntligen klart för Botnia Explorations nya guldgruva i Västerbotten.

Marcus Johansson Prakt är vd för Quartiers Properties AB med verksamhet i Spanien, där bolaget utvecklar bostäder och hotell.
– Just nu säljer vi ett projekt med 100 lägenheter och inom kort kommer vi att lansera ytterligare ett projekt om 60 nya lägenheter i lyxsegmentet. Utöver det driver vi och utvecklar vi hotell. Vårt hotell Boho Club Marbella som vi äger och driver blev 2021 utsedd till Spaniens bästa boutiquehotell i lyxsegmentet, berättar Marcus Johansson Prakt som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som väljer att flytta till Spanien. Själv har han bott i flera olika länder som Kanada och Frankrike.

Vilka är de vanligaste frågorna från personer som funderar på att flytta utomlands? 
– Självklart praktiska frågor avseende skola, ekonomi, skatt och administration som många gånger inte fungerar lika smidigt som i Sverige. Vi får dock också ofta frågor om det sociala. Min erfarenhet från att bo på platser dit många andra också har flyttat är att det finns en stor öppenhet att lära känna andra och ta kontakt. Är man nyfiken, social och öppen är det ofta mycket enkelt att skapa vänner.

 Vad är största fördelen med en utlandsflytt?
– Helt klart att det ger nya perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Det har berikat mitt liv och jag tror det är den viktigaste slutsatsen. Sedan kan det vara enskilda faktorer som driver olika människor. 

 Varför är det så intressant att flytta till Marbella just nu?
– Vi är verksamma på den spanska solkusten och främst i Marbella, och vi har sett ett mycket stort och fortsatt ökat intresse de senaste åren. Marbella erbjuder en annan vardag än den man har i Sverige, skolor, restauranger med mera. Detta med mycket hög kvalitet. Nu finns en allt större grupp människor som bor i Marbella året runt. Tidigare var klimatet en stor bidragande faktor men bara klimatet räcker oftast inte för en flytt. Numera kan man ha en mycket bra vardag  i Marbella och samtidigt njuta av klimatet. 

 Vad har du för tips till personer som funderar över en flytt till ett annat land? 
– Gör en vardagsplan innan du flyttar för du kommer att få en vardag även här. Alla har olika förutsättningar. Om du har ekonomin och inte heller vill arbeta så är det viktigt att fundera på vad du ska göra istället. Om du behöver jobba måste du också planera för det och ha en plan för arbete. Många kan idag jobba på distans  men inte alla. Har du barn bör även deras vardag planeras med skolor, aktiviteter med mera. Lyckligtvis finns goda förutsättningar för allt detta i Marbella. 

 Sist men inte minst, glöm tron på att kontakt med myndigheter, elbolag, köpprocess av bostad med mera ska fungera på samma sätt som i Sverige. Gör dig redo mentalt på att dessa processer fungerar annorlunda. Men om man är förberedd fungerar det oftast mycket bra för de flesta. Våga fråga vänner och bekanta som gjort resan före dig. 

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?  

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!

Vitec Bygg & Fastighet accelererar digitaliseringen hos byggoch fastighetsföretag. I mer än 30 år har Vitec Bygg & Fastighet utvecklat specialiserade affärssystem, och är idag den största systemleverantören med 600 kunder inom bygg- och fastighetsbranschen samt till projektintensiva företag.

Mark- och anläggningsföretaget Nyab Sverige AB med huvudkontor i Luleå befinner sig med sitt läge i framtidens blickfång. Norrlands kust har blivit hett i och med de innovativa satsningarna på den gröna omställningen – stålverk och batterifabrik. 

 Företagets historia startade 1990 då med namnet Nyanläggarna i Luleå AB. Under de första drygt 20 åren ägnade sig bolaget åt mindre projekt inom rivning, anläggning och stängselarbeten. 2011 fick bolaget nya ägare då bröderna Johan Larsson och Mikael Ritola klev in. Med dessa i ledningen tog expansionsplanerna fart. 2013 när Stefan Säthergren och Fredrik Karkiainen blev nya delägare började anläggningsverksamheten växa, året därefter omsatte bolaget närmare 100 miljoner kronor.

2016 utnämndes bolaget till årets gasell i Norrbotten av Dagens Industri. Bolaget hade då de senaste tre åren haft en tillväxt på 1.110 procent och hade 58 anställda med en omsättning på 293 miljoner kronor. Idag sex år senare har Nyab Sverige AB 200 anställda och en omsättning på cirka 1,4 miljarder. Bolaget har fyra platskontor och fyra affärsområden –Anläggning, Infrastruktur, Special och Mälardalen.

 Numera har bolaget verksamheter inte bara i Norrland utan också i Mälardalen och Finland. Ett nytt kapitel skrevs i år när bolaget nu med namnet SkartaNYAB noterades på Nasdag First North i Helsingfors.

 Stora projekt genereras bland annat genom ramavtal med kommuner och Trafikverket för bygge och underhåll av vägar, samt plogning och grusning. Nyab Sverige AB drar också nytta av den gröna omställning som Norrland tagit på sig ledartröjan för. Detta med kontrakt med industrierna som jobbar med projekten. Bolaget bygger infrastrukturen och underhåller vägar.

Risken för att drabbas av en allvarlig skada i byggbranschen är större än i många andra branscher. För Ulrika Dolietis, VD i föreningen Håll Nollan, är det oacceptabelt att så många skadar sig allvarligt på sin arbetsplats

Matthias Diego är operativ chef på Ventisol som tillverkar automatiserade brandgasventilatorer, styrsystem för daglig ventilation och installationer för naturligt dagsljus. Bolaget säljer produkterna i hela Sverige och installationerna görs med samarbetspartners på industrier och kommersiella fastigheter.

Vad bör fastighetsägare tänka på när det gäller brandgasventilationer och rökluckor?
– Viktigaste är att man väljer automatiserade system och inte väljer gammal teknik, där man får stänga luckorna manuellt. Med våra system behöver fastighetsskötarna inte ta sig upp på taket, något som minskar riskerna för arbetsplatsolyckor. Prisskillnaderna idag mellan moderna lösningar och de tidigare generationernas teknik är väldigt liten. Men vi märker att byggföretag fortfarande väljer det som är lite billigare, gammal teknik, något som på längre sikt blir både dyrare och mer riskfyllt i förvaltningen av fastigheter. Oftast måste man göra om installationerna inom några år eftersom fastighetsskötare inte får klättra på taken. 

Vad behövs för att förbättra arbetet med brandgasventilationer och rökluckor?
– Sverige har i kontrast till resten av Europa generellt sett väldigt gamla lösningar för rökluckor. En avsevärd andel fastighetsägare har fortfarande föråldrad teknik, fallande luckor, öppning med vajer och med magneter och gasfjäder som kräver manuell hantering. Detta är något vi vill ändra på. Långsiktigt vinner fastighetsägaren på automatiska lösningar. Nu kan man dessutom kombinera automatiska lösningar för både daglig ventilation, naturligt dagsljusinsläpp och brandgasventilation vid en och samma installation, något som är kostnadseffektivt.

Vi rekommenderar också att man automatiserar rökluckorna i hisschakt. Om olyckan skulle vara framme och det blir en brand är det betydligt lättare för Räddningstjänsten att få kontroll över både rök och eld med moderna automatiserade brandgasventilatorer. Därför handlar det om att öka kunskapen bland arkitekter, konstruktörer och byggföretagen så att de förstår att automatisering av rökluckor är den långsiktigt billigaste och bästa lösningen.

Allt fler svenskar köper fastigheter utomlands. Det som lockar är ett boende för ett enklare liv, varmare väder och lägre omkostnader. Men vad ska man då tänka på när det gäller investeringar utomlands och hur får man mer för pengarna? Martin Posch är affärsområdeschef för utland på Fastighetsbyrån delar med sig av sina kunskaper.

I en tid med stenhård konkurrens blir digitalisering inom hantverkssektorn en väg till förbättrad lönsamhet och bättre projektkontroll.

Med repet som livlina, det är bokstavligen vardagen för entreprenadföretaget VYN. Ett företag som utför avancerade tjänster och bygguppdrag på hög höjd, med rep som arbetsmetod. För kunderna innebär det besparingar av både tid och transporter. 

 Det som började med en fascination för klättring blev en professionell arbetsmetod, att utnyttja repets fördelar på höga höjder för byggnation, fasadrenoveringar, fönsterputsning, skyltbyte och andra fastighetsåtgärder. Idag är VYN ett snabbväxande bolag i sin gener när alltfler byggbolag och fastighetsägare upptäcker repets fördelar i samband med entreprenadarbeten på fasader och fönster, atriumgårdar och slutna utrymmen.
– Varje uppdrag med rep i stället för ställningar innebär besparingar på många plan. Ett fast system för reparbete ökar effektiviteten, sänker kostnaderna och ger mindre störningar. Det är till stor nytta för kunder som till exempel behöver fönsterputs eller andra fasadåtgärder. Dessutom är metoden skonsam mot miljön eftersom inga tunga transporter eller liftar behövs, säger Jon Enström, vd, grundare och ägare av VYN.

VYN utför alla typer av tjänster för åtgärder på fasader, även hela renoveringar. Nu väntar en bulk i och med att miljonprogrammet är ålderstiget och behöver en ansiktslyftning.
– Vår metod lämpar sig utmärkt för de åtgärder som behövs på miljonprogrammets fasader som omfogning, lagning och målning. Vi gör ett sådant arbete just nu åt Malmös största bostadsrättsförening, berättar Jon Enström.

VYN:s samtliga reparbetare är utbildade och certifierade för att utföra professionella reparbeten enligt internationella krav. För denna unika kompetens finns en internationell medlemsorganisation SPRAT – the Society of Professional Rope Acess Technicians. Och fördelarna med reparbete om metod är många, även då det för en lekman kan upplevas som riskfyllt att hänga i ett rep på hög höjd. 
– Det finns fasader som är i trånga lägen, där det inte går att utföra åtgärder på annat sätt än att använda rep. Vi tar alltid fram skriftliga riskanalyser och räddningsplaner innan vi påbörjar våra uppdrag, säger Jon Enström.

 Förutom att utföra uppdragen med rep erbjuder VYN också fasta system på fasader för framtida bruk, dessa kan monteras i samband med byggnation och de ger många fördelar, för det kontinuerliga behovet.  
– Fasta system ger möjlighet att enklare arbeta via rep för de åtgärder som över tiden behövs genomföras. Behovet av fasta system bör utredas i alla nybyggnationer av högre byggnader, så att det framtida underhållet blir smidigare och mer kostnadseffektivt jämfört med traditionella ställningar som exempel, säger Jon Enström.

När VYN installerar fasta system på fastigheter görs först en grundlig plan utifrån fastighetens behov. Då identifieras hinder och möjligheter.
– Om vi kommer fram till att fastigheten tjänar på och behöver ha ett fast system för reparbete eller fallskydd, då skräddarsyr vi en lösning, berättar Jon Enström. 

 Lösningen tas fram i samverkan mellan VYN och projektets arkitekter, konstruktörer och projektledare som ansvarar för fastighetens byggnation. VYN:s konsulter tar också fram kostnadsförslag för produkter och installation.
– Vi tar hand om installationen från planering till montage och levererar ett system som är klart att använda, säger Jon Enström.

 Kunden får en fullständig manual och dokumentation som beskriver hur systemet ska användas och vilka krav som ska ställas på framtida leverantörer. De system som VYN levererar besiktigas och kontrolleras innan de godkänns för användning.

Närmare 100 miljarder kronor går rakt ner i fickorna på kriminella aktörer inom byggbranschen varje år. Lönedumpning, skatteflykt och avtalsbrott ger dem konkurrensfördelar och slår ut seriösa företag. Nu vidtar banker och privata företag åtgärder för att stoppa fusket.

 Statistik från Byggmarknadskommissionen visar att svartarbetet inom byggbranschen mer än fördubblats de senaste tio åren. Arbetslivskriminaliteten omfattar lönedumpning, avsaknad av arbetsgivarbevis, obetalda sociala avgifter, falska företagare, krav på att anställda betalar tillbaka en del av sin lön, traktamente som ersätter lön, olaglig övertid och undermåligt boende.

 Trots branschens omfattande regelverk är avtals- och regelbrott vanligt förekommande. Kontrollfunktionen släpar efter och medför eskalerande kriminalitet, osund konkurrens, kvalitetsbrister och arbetsmiljöproblem. På grund av detta går Sverige miste om minst 19 miljarder i skatteintäkter varje år. 
– Myndigheterna gör alldeles för lite. Man kan få uppfattningen att de har kapitulerat. Okunskap och blåögdhet är kanske närmare sanningen, men det är ingen ursäkt när kriminaliteten eskalerar, säger Mattias Nygren, före detta polis och en av grundarna av säkerhetsföretaget 2Secure.  

 2Secure har tillsammans med företagen Moxy ID och Företagsgranskning utvecklat en heltäckande tjänst för att upptäcka lönedumpning, skatteflykt och osund konkurrens. 
– Myndigheterna är inte dåliga på att ställa krav, men de är usla på att kontrollera. Därför måste vi som privata aktörer ta saken i egna händer och införa bättre kontrollmekanismer, säger Mattias Nygren. 

 Bakgrunden till den ökade kriminaliteten är den fria rörligheten som kom med Sveriges EU-inträde 1995. Även en hittills ihållande högkonjunktur, med stor efterfrågan på arbetskraft och allt fler underentreprenörer, har haft betydelse.
– Vår kultur bygger på ett högt mått av tillit mellan medborgare och myndigheter. Detsamma gäller i näringslivet, där man förutsätter att alla parter håller sina löften. När en marknad som den svenska öppnas upp och bolag med en helt annan syn på löften, lagar och avtal kommer in, missgynnas skötsamma bolag. 

 Samtidigt utnyttjas lagen om offentlig upphandling som uppmuntrar myndigheter att anta det lägsta anbudet. 
– Att sätta prispress är väl utmärkt om man har en fungerande marknad och kontrollfunktion, men lagen om offentlig upphandling har asfalterat vägen för kriminella företag. Risken för upptäckt är obefintlig och vinsterna är enorma, säger Anders Pettersson, VD på Moxy ID.

– Även om vi tar fram en utredning som visar att de använder sig av lönedumpning kan vi inte stoppa dem från att lämna anbud, säger Anna-Lena Norberg, grundare av Företagsgranskning.

 Alla seriösa byggföretag har fått upp ögonen för problemet och vill att kontrollerna förbättras. Även bankerna, med SBAB i spetsen, har börjat engagera sig genom Bankinitiativet som har resulterat i gemensamma riktlinjer och krav vid utlåning som möjliggör ökad kontroll i alla led. Entreprenören måste till exempel ha F-skattsedel och vara fri från skatteskulder. Dessutom följs allt upp digitalt. 
– Det är fantastiskt bra att bankerna gör detta. Om deras satsning får full genomslagskraft i svenskt näringsliv, kommer det vara det största ekonomiska dråpslaget mot organiserad brottslighet i svensk kriminalhistoria någonsin, säger Mattias Nygren.

 Mattias Nygren vädjar till Kommuninvest, som var med från början och hoppade av, att på nytt gå med i Bankinitiativet. 
– Det är viktigt att både den privata och offentliga sektorn sätter upp effektiva kontrollmekanismer, så att vi inte får ett A- och B-lag bland beställarna. Kommunerna bör därför som ett minimum anamma Bankinitiativets krav.