Senaste artiklar

22. dec. 2022

|

Industri

Framtidens gruva styrs med AI

Tack vare Swedish Mining Innovation kan universitet och gruvbolag arbeta hand i hand för teknisk utveckling av gruvindustrin. Det statliga stödet ger möjlighet för bolag och universitet att gemensamt växla upp till stora projekt.

Just nu händer det mycket inom projekten där några väntas bli en game changer för framtidens gruvindustri. 

Det strategiska innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation är en del av Vinnova, Energimyndighetens och Formas satsning på innovationsområden som syftar till att skapa förutsättningar för internationell konkurrens och hållbara lösningar för gruvindustrin.

– I likhet med andra områden i samhället sker det mycket utvecklingsarbete inom gruvindustrin som blir mer och mer automatiserad.

Många av de utvecklingsprojekt som sker handlar om digitalisering och en utvinning som är mer hållbar för miljön, säger Lawrence Hooey som är programdirektör för Swedish Mining Innovation.

Som utbildad metallingenjör har han arbetat i gruvindustrin i flera olika länder och han konstaterar att Sverige ligger i framkant när det gäller gruv- och metallutvinning.

– Våra projekt har fokus på att minska miljöpåverkan, vi vill få ut fler spårmetaller i brytningen och lämna tillbaka gruvområdena återställda med så lite påverkan som möjligt och i framtiden uppnå en positiv nettoeffekt på den biologiska mångfalden, säger Lawrence Hooey.

Fortfarande förknippar många människor gruvbrytning med något som är smutsigt och som fördärvar naturen och förgiftar närområdena. Men faktum är att de senaste årtiondena har det hänt mycket som gjort svensk gruvindustri betydligt effektivare. Det är nya utvinningsmetoder som är automatiserade och som till stora delar sker ovan jord. Dessutom sker mycket utvecklingsarbeten runt restprodukterna och lakvattnet.

– Vi har hela tiden tagit nya steg när det gäller miljöarbetet och utvinning.

Enligt Swedish Mining Innovation behövs det fortsatt en ökad förståelse för att det är betydligt bättre för miljön om Sverige tar ansvar för sin brytning och sitt behov av råvaror än att importera metaller från andra länder som till exempel Kina och olika länder i Afrika som har helt andra miljökrav.

– Att förlita sig på att andra länder ska leverera råvaror har också visat sig innebära risker, kriget i Ukraina har satt fokus på detta då man ser effekterna av handelsproblem som uppstår.

– De företag som varit mest aktiva med att driva den svenska utvecklingen är Boliden, LKAB och Zinkgruvan  och Epiroc som alla gått i bräschen för nya tekniker, säger Lawrence Hooey.

Hans organisation har en liten budget för innovationsprogrammet. Endast 50 miljoner kronor per år delas ut och matchas med lika delar från industrin. Med stöd från europeisk finansiering kan summan växlas upp till 250 miljoner kronor.

– Vi har inte mycket pengar jämfört med andra program. Många av våra projekt fortsätter till exempel på europeisk nivå eller inom företag. Vi har visat oss vara duktiga på att attrahera partners utanför de svenska gränserna och internationella samarbeten är väl utvecklade i våra program som har väldigt hög success rate, säger Lawrence Hooey.

Enligt honom händer det mycket nu på innovationsfronten och det sker i ett högt tempo, digitaliseringen ger oanade möjligheter för utveckling.  Efterfrågan på metaller är hög och den nya tekniken kommer att innebära en game changer för gruvindustrin, de kommande åren.

– Med AI går det väldigt fort och utmaningen är att kraven blir höga för att ta till sig ny teknik och att dra nytta av den möjlighet som den nya tekniken ger och som är bra för miljön. Digitaliseringsprojektens långsiktiga mål är att flytta ut alla från aktivt gruvarbete och låta AI styra brytningen. Det kommer att bli möjligt men kräver stora investeringar och tid för implementering, säger Lawrence Hooey.

I framtiden kommer också de internationella samarbetena att öka för att göra utvecklingen effektiv på global nivå. Men sedan har varje land sina egna förutsättningar och rädslor. Därför kommer det att behövas nationella politiska beslut som gäller markanvändningen. Vissa metaller är det stor efterfrågan på och stor brist. Det är väldigt få länder som bryter dessa metaller som i folkmun kallas jordartsmetaller. Det är till exempel de metaller som används i batterier. Denna marknad har Kina i de nästan monopol på.

– Kritiska råmaterial är specialmetaller som bland annat används i batterier. De finns i Sverige och för att få utvinna dessa behövs juridiska och politiska beslut. Det kommer behövas stora mängder av dessa metaller i framtiden, inte minst för den gröna omställningen, avslutar Lawrence Hooey.

22. dec. 2022

|

Industri

Människan och samhället blir alltmer beroende av gruvbrytning

Den gröna omställningen eldar på efterfrågan på metaller.
ContiTech Conveying Solutions tillhandahåller en räcka med produkter och lösningar. Alltför en hållbar och effektiv gruvbrytning.

ContiTech Conveying Solutions är en del av Continental som har hållit ställningarna som ett innovativt företag så långt tillbaka som till 1871. Under årens lopp har bolagets arbete resulterat i en rad nya tekniklösningar som tagit samhällsutvecklingen till nya nivåer. Första patentet var 1875 och en innovation som skyddade hästens hov från skador och slitage. Sedan dessa har det blivit många patent bland annat på drivremmar, banbrytande gummitermos för varmt vatten, robusta slangar, transportband och inte minst de kanske mest kända gummidäcken som bär koncernens namn - Continental. Idag tillhandahåller Continental genom sina verksamheter ContiTech Conveying Solutions också innovativa produkter och helhetslösningar till gruvindustrin.

– Vi levererar både produkter och helhetslösningar till gruvindustrin. Digitalisering av våra helhetslösningar för transportband är en viktig del, säger Marcus Hennevelt som är försäljningschef på ContiTech.

Det är en hel radda av produkter som bolaget erbjuder till gruvindustrin såsom godsslangar, vibrationsdämpningar, slitageskydd med flaggskeppet är transportbanden, där är bolaget världsledande.

– Det är transportbanden som är vår mest framgångsrika produkt för gruvindustrin. Där har vi idag digitala lösningar för att säkerställa kvaliteten och logistiken. Vi har utvecklat special drönare för inspektioner av långa transportörer, transportband som kan vara alltifrån 10 km till 15 km långa, berättar Marcus Hennevelt.

Gruvbrytning har på senare tid kommit att bli en central politisk fråga, detta för att klara den politiska gröna omställningen. Det som vi behöver till bland annat bilbatterier och till energi ligger under jorden. Här handlar det om att göra brytningen med så liten påverkan som möjligt på miljön.

– Människan har gjort sig beroende av gruvbrytning, i annat fall får vi till exempel inte batterier till våra elbilar. Vi ser ett fortsatt stort behov av gruvbrytning, vi är beroende av materialet, säger Marcus Hennevelt.

Det industrin arbetar fokuserat med är att göra brytningen och det material som behövs så hållbart som möjligt. ContiTech Conveying Solutions utgör inget undantag.

– De krav vi har tagit på oss är betydligt strängare än de politiska mål som är uppsatta gällande hållbarhetsfrågor. Vi är en stor koncern med egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi samarbetar också med universitet och tekniska högskolor för nya hållbara lösningar och produkter. Det vi också fokuserar på är vad vi gör med uttjänta produkter som tjänat ut sin tid. Här kommer nya lösningar för återvinning, som är en viktig del i hållbarhetsarbetet, säger Marcus Hennevelt.Idag finns bolaget med sina produkter i de flesta välrenommerade gruvorna runt om i världen. I Sverige är LKAB och Boliden stora kunder.

Den gröna omställningen är som ljuv musik för hela den svenska gruvindustrin men samtidigt med detta paradigmskifte står det andra problem för dörren. Inte minst en orolig omvärld med kriget i Ukraina.

– Ryssland har varit en stor exportör av råmaterial till oss. Nu har vi fått hitta andra vägar precis som andra tillverkare fått göra. Det har gjort att råmaterialpriserna har exploderat och det har varit brist på material. Prisnivån har ökat med runt 30 till 40 procent i år och vi lever fortsatt med problemet med höga energikostnader, säger Marcus Hennevelt.

Detta är något som driver på priserna till slutkund. Dessutom har ContiTech en stor del av tillverkningen i Tyskland som medavbrutna gasleveranser från Ryssland fått en gigantisk elbrist.

– Det vi kan göra är att vara så duktiga att våra kunder ser ett mervärde i oss, att lägga tillverkning någon annanstans innebär ökade kostnader för transporter, just nu är det som att välja mellan pest och kolera, säger Marcus Hennevelt.

Men för svensk gruvbrytning ser det trots allt ljust ut. LKAB och Bolidens expansionsplaner är positiva och det pratas om återöppnande av tidigare nerlagda gruvor, något som borgar för en positiv framtid för ContiTech  Conveying Solutions.

– Gruvindustrin har hamnat i fokus och vi ser ljust på framtiden, avslutar Marcus Hennevelt.

Koncernen Continental är börsnoterat och har 200 000 anställda. Inom ContiTech finns 46 000 anställda, Conveying Solutions har 6000 anställda.

22. dec. 2022

|

Industri

Svensk stålindustri ställer om för framtiden

Järn- och stålindustrin är en av Sveriges äldsta och viktigaste industrigrenar. Svensk stålindustri är världsledande på högförädlade och specialiserade produkter. Samtidigt står industrin inför utmaningar, inte minst klimatmässigt vilket också driver innovation och skapar nya möjligheter.

Jernkontoret, som i år firar 275-årsjubileum, är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation med uppdraget att tillvarata stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig verksamhet i Sverige. Den industrigemensamma visionen ”Stål formar en bättre framtid” bygger på tre åtaganden: att leda teknikutvecklingen, utveckla människor och skapa klimatnytta.

–Stålindustrin är viktig för Sverige ur flera perspektiv. Den svenska stålindustrin sysselsätter drygt 16 000 medarbetare och stod 2020 för ett samlat exportvärde på 45 miljarder kronor. Sett till antal producerade ton är svensk stålindustri en relativt liten spelare globalt, men inom vissa nischer är vi världsledande, säger Jernkontorets vd Annika Roos. 

Fossilfri elförsörjning viktig för att lyckas med klimatomställningen 

Tillverkningen av järn och stål är resurs- och energikrävande, stålindustrin beräknas stå för drygt 12 procent av de svenska Co2-utsläppen idag. Industrin ställer om för att minimera branschens klimatpåverkan vilket inkluderar både kontinuerlig resurs- och energieffektivering och stora satsningar med stor effekt på utsläppen. En av de mest omtalande satsningarna just nu är Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall i norra Sverige. 

En starkt bidragande faktor till Sveriges position som en ledande järn- och stålnation är att företagen har haft en stabil tillgång till elkraft till konkurrenskraftiga kostnader. Om Sverige och svenska företag ska klara av att genomföra klimatomställningen och säkerställa tillväxt, krävs omfattande investeringar i såväl elproduktion- som överföringskapacitet i elnäten.

–De stålprodukter som produceras i Sverige gör ett mindre klimatavtryck än stålprodukter som tillverkas i många andra länder. Det beror på att vi har haft en förhållandevis god tillgång till fossilfri energi. Det bidrar i sin tur till att svenska produkter gör stor klimatnytta även globalt. Tillgången till grön el till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet är en otroligt viktig grundförutsättning för den svenska stålindustrins fortsatta tillväxt. Det här är en central framtidsfråga, inte minst med tanke på att stålindustrins elbehov kommer att öka kraftigt framöver, säger Annika Roos.

Efterlyser effektivare tillståndsprocesser 
En central fråga för den svenska stålindustrins framtida konkurrenskraft är att skapa mer effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser, som idag ofta är omständliga och resurskrävande. Tillstånd behövs exempelvis för att bygga nya vindkraftverk, men även för mer produktionsnära investeringar.

– För att vi ska kunna ställa om behövs tillräckligt med el och för att det ska kunna ske inom kort och lång sikt måste tillståndsprocesserna var effektiva. Det är en grundförutsättning för att industrin ska kunna planera verksamhet och investeringar. 

Dagens långa tillståndsprocesserna utgör en bromskloss för branschens omställning, säger Annika Roos. Stålindustrin är en gammal och anrik svensk industrisektor och samtidigt en framtidsbransch.

–Många talar mycket om hur vi ska göra ståltillverkningen fossilfri, men lägger inte lika mycket fokus på den klimat- och samhällsnytta våra svenska stålprodukter bidrar med. För att bygga exempelvis ett vindkraftverk krävs många komponenter av stål. Utan stålkomponenter är det helt enkelt inte möjligt att bygga vindkraftverket och därmed inte heller möjligt att utvinna vindkraft. Svensktillverkade stålprodukter utgör därmed en viktig pusselbit för världens arbete med att nå sina klimatmål, säger Annika Roos.

22. dec. 2022

|

Industri

Rekordmånga vill satsa på solenergi

Intresset för solenergi är just nu rekordstort i Sverige, bland såväl företag som privatpersoner. Höga elpriser har bidragit till att intresset för att investera i solenergi har accelererat ytterligare. Samtidigt står branschen inför flera utmaningar.

Svenska företag och privatpersoner behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att vi ska klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Vår vision är att solenergin ska stå för 15 procent av den svenska energimixen. Vi menar att solvärme kan stå för 15 procent av Sveriges användning av värme och solkraft för 15 procent av Sveriges användning av el. Hittills har nationella mål och en strategi för solenergi saknats i Sverige. Det är nu hög tid att regeringen tar tag i frågan, säger Anna Werner.

Svensk Solenergi vill undanröja hinder och öppna upp för en expansion på solenergimarknaden, bland annat genom att slopa energiskatten på egenanvänd el och eliminera onödig skatteadministration. Anna Werner anser även att Sverige bör överväga och analysera EU:s förslag som innebär att man i framtiden bör ställa krav på solceller vid nybyggnation och omfattanderenoveringsprojekt.

Kompetensbrist och långa leveranstider
–Efterfrågan på solcellsanläggningar är stark men en stor utmaning är de ryckiga och ofta långa leveranstiderna från Asien, där merparten av solpanelerna tillverkas. Ytterligare en utmaning är bristen på kvalificerade medarbetare, såväl projektörer som montörer och projektledare. Många installationsföretag väljer därför att på egen hand utbilda sina montörer i exempelvis taksäkerhet och fallskydd, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

För att öka andelen solenergi i Sveriges totala energimix krävs fler storskaliga solparker. I dagsläget är det ofta svårt att beviljas tillstånd att bygga den här typen av solparker i delar av landet där marken i stället kan användas till livsmedelsproduktion. Det gäller exempelvis i Skåne, där elpriset är som högst och intresset för att etablera storskaliga solparker är stort.

–Vi anser att den allra bästa jordbruksmarken i första hand bör användas för livsmedelsproduktion. Däremot tycker vi att något sämre jordbruksmark eller mark som inte används till jordbruk mycket väl skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion i betydligt större utsträckning, säger Anna Werner. 

Inkludera solenergi i riksintresse för energiproduktion

Det kan i dagsläget ta flera år för länsstyrelsen att handlägga en ansökan om att anlägga en solcellspark. Det är alltför lång tid för att Sverige ska kunna nå sina gröna energimål och för att andelen solenergi ska öka i landet.

–Solenergi bör inkluderas när riksintresse för energiproduktion definieras genom att storskalig solkraft och solvärme inkluderas. Man bör även satsa på tydliga tillståndsprocesser med ett tak för hur lång tid handläggningen av solenergianläggningar får ta. Tillståndsprocessen utgör i många fall ett hinder för storskalig solenergiutbyggnad, säger Anna Werner.

Hon efterlyser även mer forskning på solenergi i Sverige, i synnerhet med tanke på att det av de flesta betraktas som en viktig framtidsbransch. I synnerhet behövs forskning som inte enbart fokuserar på elektronik och de tekniska aspekterna av solenergi.  Ett steg i rätt riktning är Sveriges nya kompetenscentrum inom solenergi, Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), som etablerades i januari 2022. Visionen för SOLVE är att uppnå ett brett genomslag för solel i Sverige.

22. dec. 2022

|

Industri

Ny digital tjänst sparar energi och Co2 åt industrin

Energieffektivisering är en brinnande fråga för industrin. Med en ny banbrytande helhetslöning för energioptimering hjälper Lundaföretaget Sensenode industriföretag att identifiera energitjuvarna i anläggningarna. Resultatet kommer omgående i forma av besparingar och minskade koldioxidutsläpp.

Klimatomställningen driver på elektrifieringen i hela samhället. När det gäller den redan elintensiva industrin beräknas energibehovet öka med 200 procent inom den kommande tioårsperioden. Detta i kombination med ökade energipriser och energibrist har gett svenska industriföretag ett starkt incitament att energieffektivisera verksamheterna. Och det är viktigt att komma igång snabbt för att elen ska räcka till alla.

sensenode-bild-2-portrait-008.jpg

Startupföretaget Sensenode har utvecklat en digital lösnings för övervakning och effektivisering av energianvändning. Tjänsten riktar sig främst den tillverkande industrin.

– Ett industriföretag har ofta bra koll på sina elabonnemang och kan räkna av energiåtgången på elfakturan. Däremot  har man sällan den övergripande kollen var inne i industrin de tomma lasterna finns och vad man kan göra åt dem, säger Jonas Eriksson, delägare och kommersiellt ansvarig på Sensenode och fortsätter:

– Med vår digitala lösning går det enkelt att både mäta energiåtgången i anläggningen, men också få förslag på direkta åtgärder som både sparar pengar och koldioxidutsläpp.

Tjänsten innehåller en avancerad hård- och mjukvara i from av ett trådlöst mätverktyg samt en komplett kommunikationslösning, allt kopplat till en skalbar mjukvaruplattform. I den ingår också ett analysverktyg som identifierar förbättringar, ger löpande uppföljningar och larmar vid avvikelser.

– Våra energimätare kan mäta allt från gas, värme och vatten och det görs trådlöst. Poängen är att vi har tekniken som kan ge mätvärden på allt i en anläggning oavsett om utrustningen är gammal eller ny.  Det ger våra kunder en övergripande koll som få andra kan erbjuda på marknaden, säger Jonas Eriksson.

En annan fördel med Sensnodes mätteknik är att den mäter alla variabler på alla fyra kanaler samtidigt vilket ger en stor exakthet i mätvärdet.

– Felmarginalen i våra mätvärden ligger under en procent. Betänker man att man använder 10- 20 gigawatt timmar, ja, då är en högre felmarginal väldigt mycket, säger Jonas Eriksson.

Den stora biten i tjänsten ligger i analysverktyget där informationen av mätvärdena processas och ger förslag på förbättringar. Den digitala lösningen konverterar dessutom varje kwh till Co2.

– Man får med andra ord en totalkoll på avtrycket från varje producerad enhet. Dessutom larmar analysverktyget vid avvikelser i energiförbrukningen samt ger förslag på enklare åtgärder.  Ofta handlar åtgärderna om förändring i rutiner som är kopplade till mänskligt beteende men som leder till en energibesparing på 5-15 procent, säger Jonas Eriksson.

Sensenodes digitala lösning kräver inte långa konsulttider och är enkel att komma igång med.  Industriföretagen har i och med det fått ett smidigt verktyg att använda för att jobba med hållbarhet och energieffektivisering. Bland företagets kunder finns industrikoncernen Trelleborg, Epiroc, Volvo Group, Skistar, Thule Group och Boliden. Bakom Sensonode står också investmentföretaget Latour, Almi Greentech samt några mindre investerare i form av affärsänglar.

22. dec. 2022

|

Industri

Industrin behöver agera för att nyttja energieffektiviseringspotentialen

Det finns många goda skäl för svenska industriföretag att effektivisera sin energikonsumtion, inte minst det faktum att elpriserna för närvarande är rekordhöga. Samtidigt är intresset för en ökad energieffektivisering i industrin rekordhögt.

–Energieffektivisering är ett ämne som i dagsläget är mer aktuellt än någonsin tidigare, inte minst i industrin. Efterfrågan på energieffektiviseringsåtgärder är i dagsläget mycket hög. Jag har arbetat med energieffektiviseringsfrågor i trettio års tid och har aldrig sett ett så stort intresse för ökad kunskap och en så bred medvetenhet kring energieffektiviseringsfrågor som nu. Den nuvarande elprisutvecklingen kan även kan fungera som en accelerator för utvecklingen av nya smarta energieffektiviseringslösningar. Vi behöver tillvarata och förvalta den ökade medvetenheten kring vikten av energieffektivisering på ett bra sätt, säger Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, EEF, en intresseorganisation som drivs av visionen att energieffektivisera Sverige. 

lotta-ba-ngens2-73.png

Minskad energiförbrukning gynnar även övriga Europa
De höga energikostnaderna fungerar naturligtvis som ett viktigt incitament för industriföretagens ökade energieffektivisering, men många företag tar även i beaktande att deras energieffektiviseringsåtgärder kan minska övriga Europas importberoende av rysk gas. Energieffektivisering bidrar självklart förbättrar självklart även industriföretagens förutsättningar att nå sina långsiktiga klimatmål.  Det har det belgiska bolaget Niko med mer än 100 års erfarenhet från belysningsstyrning tagit fasta på när de nu utvecklat den nya sensorserien P40 och M40. Med monteringssystemet SnapFit installeras sensorerna genom en enkel vrid-och-klick-rörelse. Och tack vare enkla och verktygslösa kopplingssystem krävs det inte längre några specialverktyg.

En utmaning i arbetet med att energieffektivisera industrin är att industriföretag i allmänhet utgår från ett mer kortsiktigt perspektiv än fastighetsägare när de genomför olika typer av satsningar och investeringar. Ytterligare en avgörande faktor är förstås att energieffektiviseringsåtgärderna inte ska medföra några inskränkningar eller störningar i produktionsverksamheten.

– Samtidigt visar kartläggningar från Energimyndigheten att industriföretag kan minska sin energiförbrukning med uppemot 50 procent genom att energieffektivisera sin belysning, ventilation, tryckluft, uppvärmning, komfortkyla och andra faktorer som inte riskerar att störa produktionsprocessen, säger Lotta Bångens.

Efterlyser nationell energieffektiviseringsstrategi
Energieffektiviseringsföretagen har utvecklat auktorisationer som ska göra det lättare för bland annat industriföretag att orientera sig bland aktörerna på den expansiva energieffektiviseringsmarknaden. Hittills har man tagit fram auktorisationer för leverantörer inom energikartläggning, tryckluft samt teknisk förvaltning energi, men fler områden står på agendan.

–Sverige har hittills inte genomfört någon nationell energieffektiviseringssatsning, men nu är ämnet mer aktuellt än någonsin tidigare. Jag efterlyser därför en övergripande statlig energieffektiviseringssatsning med långsiktiga styrmedel som sträcker sig över en lång tid framåt, exempelvis en blocköverskridande energieffektiviseringsöverenskommelse som signalerar politisk enighet i frågan och som stakar ut riktningen för framtidens energieffektiviseringssatsningar, säger Lotta Bångens. 

Industrigemensamt nätverk behövs
Många industriföretag efterfrågar helhetsleverantörer som kan hjälpa dem att ta ett helhetsgrepp om sina energieffektiviseringsåtgärder. EEF arbetar därför för att fler av deras medlemsföretag ska kunna åta sig helhetsuppdrag som innefattar en totalanalys av industriföretagens energieffektiviseringspotential.

–Jag ser även ett behov av ett industrigemensamt nätverk för energieffektivisering, ett oberoende forum där industriföretagen kan mötas för att utbyta erfarenheter kring olika typer av energieffektiviseringsåtgärder, säger Lotta Bångens.

Vita certifikat är ett effektivt styrmedel
För närvarande pågår en statlig utredning om vita certifikat som ska presenteras i mars 2023. Utredaren ska utforma ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Syftet är att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige.

–Jag har en stark tilltro till vita certifikat som ett långsiktigt effektivt styrmedel för en ökad energieffektivisering i industrin. Vita certifikat innebär att det blir obligatoriskt för energibolagen att lotsa sina kunder mot en mer resurseffektiv energianvändning. Genom att involvera energibolagen i industriföretagens energieffektiviseringsarbete kan vi åstadkomma en kompetensöverföring som gynnar såväl industrin som hela samhället, säger Lotta Bångens.

More Stories

22. dec. 2022

|

Industri

Tre energibolag samarbetar för att påskynda elektrifieringen av tunga transporter

Tunga transporter behöver bli fossilfria om Sverige ska nå sina klimatmål senast 2045. Elektrifieringen går för långsamt och därför går nu tre stora energibolag tillsammans och bildar GITO Heavy Charging Solutions AB.

Bakom GITO står Mälarenergi, Öresundskraft och Jönköping Energi som tillsammans investerar 300 miljoner kronor i bolaget över tre år. De har samtliga lång erfarenhet av energisystem och laddinfrastruktur. Målet är att skapa en ledande nationell aktör för laddning av tunga fordon med fokus på depå- och destinationsladdning.

– Idag finns inte tillräckligt med laddstationer för tunga transporter. Om elektrifieringen ska lyckas behövs denna storsatsning, säger Fridolf Eskilsson, vd på Jönköping Energi.

De tre energibolagen har idag åtta laddstationer for tunga fordon i drift eller under uppbyggnad. Dessa stationer kommer så fort det är möjligt att föras över till GITO. Under 2023 ska bolaget etablera fler laddstationer för tunga transporter.

Fokus ligger främst på privata och semipublika laddstationer i mellersta och södra Sverige.

– I GITO samlar vi spetskompetens och skalar upp verksamheten för att erbjuda de lösningar som elektrifieringen kräver, säger Niklas Gunnar, vd på Mälarenergi.

Nu bjuder GITO in transportörer, logistikcenter, transportköpare, markägare och kommuner till dialog och samarbete. GITO kommer erbjuda helhetslösningar för varje kund och att bygga upp en regional samverkan som ger fördelar för alla parter.

– Vi ska finnas där våra kunder behöver oss och när de behöver oss. Det ger dem trygghet och möjlighet att elektrifiera sina flottor, säger Anders Östlund, vd på Öresundskraft.

22. dec. 2022

Hallå där... Philip Landeman som gått på Bergsskolan

Nu med möjlighet att läsa vidare till master på KTH eller LTU efter tre år på Bergsskolan.

Ansökningsdatum: 15 Mars- 17 April

Varför valde du Bergsskolan?
– Jag ville utbilda mig till ingenjör och Bergsskolan, med sitt goda rykte, ligger i min hemstad Filipstad så det var ett naturligt val.

 Vad läste du till?
– Jag utbildade mig till Berg-och anläggningsingenjör.

 Hur upplevde du din tid på Bergsskolan?
– Hittills bästa tiden i mitt liv. Utbildningarna håller universitetsnivå och lärarna är  mycket kompetenta. Det gör att man som student blir motiverad och får en bra grund  att stå på. Fördelningen mellan antal lärare och studenter är bra vilket  gör att lärarna kan lägga mer fokus  på varje student - vilket är en av många fördelar.

Hur ser arbetsutsikterna ut efter examen?
– Möjligheterna är stora efter den här utbildnignen. De flesta får riktigt bra jobb med höga ingångslöner. Mitt första jobb fick jag på ett konsultbolag där jag gjorde jobb åt Traffikverket i olika infrastrukturprojekt.

Infrastruktur låter långt ifrån berg och gruvor?
– Egentligen inte, utbildningen är förvisso specialiserad på berg, geologi och gruva men är ändå så pass bred att man kan jobba inom olika områden. Bergsingenjörer behövs också i infrastrukturprojekt, som exempelvis vägbyggen, där frågor kring geoteknik och berg är mycket vanliga.

Vad gör du idag?
– Jag är projektledare inom infrastruktur, mark och exploatering på Katrineholms kommun. Det är ett flexibelt och ansvarsfullt arbete vilket jag trivs väldigt bra med.

Du har också gått tillbaka till Bergsskolan ‑ berätta
– Tekniska framsteg har gjorts gällande måtteknisk utrustning och idag används ofta drönare. Nu är jag tillbaka och undervisar i geodetisk måtteknik där inmätning med drönare ingår som del av kursen. Efter avslutad kurs blir studenterna också certifierade drönarpiloter.

Hur ser du på framtiden?
– Jag fortsätter att jobba för Katrineholms Kommun så länge det passar båda parter. På sikt vill jag arbeta i mitt egna företag med att erbjuda konsulttjänster. 

www.bergsskolan.se

22. dec. 2022

|

Industri

Sverige behöver accelerera vindkraftsutbyggnaden för att klara elförsörjningen - nu och i framtiden

Regeringen förutspår att elbehovet i Sverige kommer fördubblas till 2045. Det innebär att Sverige behöver bygga ut elproduktionen med 10 TWh per år. Samtidigt är efterfrågan på förnybar energi tydlig, svenska industrier skriker efter mer billig el redan idag. Vindkraft kan leverera på efterfrågan: den kan byggas ut snabbt, i stor skala och till låg kostnad. 

–Det är mycket angeläget att redan idag öka andelen förnybar el i elsystemet. Stora företag och industrier behöver tillgång till billig, fossilfri el för att framidssäkra sin verksamhet men även för att etablera helt nya satsningar som skapar arbetstillfällen. Vindkraft är det enda kraftslag som kan byggas ut tillräckligt fort, storskaligt och mest kostnadseffektivt. Utbyggd vindkraft leder till sänkta elkostnader för svenska hushåll och företag, säger Johanna Bohn, vd på wpd Scandinavia, Europas ledande vindkraftsprojektör.

wpd har funnits i Sverige i tjugo år och bolaget har en omfattande pipeline med framtida vindkraftsprojekt runtom i Sverige. Trots att wpd har flera projekt som ska omsättas de kommande åren ser företaget utmaningar för framtiden.

Elektrifieringen av svensk industri behöver vindkraft
Sverige har flera energiintensiva verksamheter och elproduktionen måste i runda tal fördubblas för att elektrifiera industri- och transportsektorn. En snabbt utbyggd vindkraft är därför en fråga om attsäkra Sveriges industriella konkurrenskraft.

Intresset för att investera i svenska vindkraftsprojekt är mycket högt och just nu byggs det många projekt runtom i landet. Däremot måste tillståndsprocesser förenklas och förkortas om utbyggnad av svensk vindkraft ska kunna fortsätta.

– I Tidöavtalet framför regeringen önskemål om ett snabbspår för tillståndsprocesser med inriktning mot kärnkraft. Vi instämmer i att utbyggnaden av elproduktion bör prioriteras för att lösa den akuta energikrisen, men ett eventuellt snabbspår bör vara teknikneutralt och omfatta alla kraftslag. Vi anser också att klimatnyttan måste väga in tyngre vid tillståndsbeslut  säger Johanna Bohn. 

Staten bör ersätta kommuner som möjliggör ny elproduktion

Hon hänvisar till en Sifoundersökning som genomfördes tidigare i år. Av den framgår att 58 procent av svenskarna anser att deras hemkommun bör satsa mer på vindkraftsutbyggnad. Samtidigt möter många vindkraftsprojekt lokalt motstånd bland människor som är bosatta i närheten.

Av en annan undersökning genomförd av Demoskop framgår att en stor majoritet av de svenska kommunpolitikerna är positiva till vindkraftsprojekt i sin kommun.

–Jag anser att utbyggnad av elproduktion bör betraktas som ett nationellt intresse och att de kommuner som tar sitt ansvar bör beviljas statlig ersättning för det, säger Johanna Bohn.

Decentraliserad elproduktion är en säkerhetsfråga
Hon betraktar även lokal decentraliserad elproduktion som en säkerhetsfråga. Undersökningar av Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI visar att vårt centraliserade elsystem är sårbart för eventuella attacker och andra incidenter.

–En inhemsk decentraliserad elproduktion ökar motståndskraften i elsystemet. Det är en faktor som exempelvis Försvarsmakten bör ta hänsyn till i dialogen med vindkraftsprojektörer. Det handlar om att hitta hållbara lösningar för samexistens. Sverige har mycket goda förutsättningar för en utbyggd vindkraft. Det bör vi tillvarata på bästa sätt, säger Johanna Bohn

Snabbt utbyggd vindkraft är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige.

22. dec. 2022

Biobränslekompaniet förädlar och skapar värde av skogens biprodukter

Biobränslekompaniet är ett familjeföretag som sedan starten 2012 förmedlar biobränsle till industrier och värmeverk i Mellansverige och Norrland. Samt strö i forma av spån, torv och halm till lantbrukare. Biobränslekompaniet befinner sig i en tillväxtfas och drivs av ett starkt engagemang för att omvandla skogens restprodukter till biobränsle, en av de mest mångsidiga energikällorna som finns.

−Biobränslekompaniet startades 2012 av vår far Sverker Johansson. Hösten 2022 genomfördes ett generationsskifte i företaget, vi tre syskon tog över verksamheten. Vi har ett mycket omfattande nätverk med såväl sågverk för vidare förädling av deras restprodukter, samt värmeverk och industriella kunder, som köper biobränsle från oss för att använda det till exempelvis fjärrvärmeproduktion, säger Johannes Johansson, som driver Biobränslekompaniet tillsammans med sina systrar Viola och Lina Sverkersdotter.

Biobränslekompaniet erbjuder sortering, krossning, flisning, transport samt handel med, exempelvis GROT, torrflis, stamved, bark, bräckage samt returträ. Biobränslekompaniet omvandlar dessa biprodukter till bland annat täckbark och eldningsflis samt barkmull som används i jordtillverkning. Dessa material distribueras sedan direkt ut till kund från Stockholmsregionen och norrut.

Resurseffektiv och förnyelsebar energikälla från skogen

−Biobränslet som vi säljer är en prisvärd, förnyelsebar och resurseffektiv energikälla, som dessutom är bra för miljön då biobränsle är ett biologiskt material. Vi bidrar till att en ökad andel av skogsindustrins sidoströmmar omvandlas till en fullvärdig energikälla. Sverige behöver öka användningen av biobränsle för att göra oss mer självförsörjande på energi, en fråga som i dagsläget är högaktuell, säger Johannes Johansson.

−Det senaste året har efterfrågan på biobränsle ökat kraftigt till följd av de rekordhöga elpriserna. Det senaste årets utveckling har även bidragit till att fler betraktar skogsindustrins restprodukter som en värdefull resurs, som bör tillvaratas och användas som energikälla. Det bidrar förhoppningsvis till att en ökad andel av restprodukterna kommer till användning.  säger Lina Sverkersdotter.

Ett företag med tillväxtambitioner
Biobränslekompaniet är ett småskaligt familjeföretag som karakteriseras av en hög servicenivå och tillgänglighet, en god problemlösningsförmåga och en hög flexibilitet. Det innebär i förlängningen att de kan svara upp till efterfrågan, även när det gäller exempelvis beställningar med förhållandevis kort varsel.

−Vi är ett företag med tillväxtambitioner, vi ser goda möjligheter till ytterligare expansion på en växande marknad. Efterfrågan på biobränsle kommer sannolikt att vara hög även framöver.

Samhällets gröna omställning och en ökad efterfrågan på svenska förnyelsebara energikällor bidrar till utvecklingen, säger Johannes Johansson.

22. dec. 2022

|

Industri

Rekordmånga vill satsa på solenergi

Intresset för solenergi är just nu rekordstort i Sverige, bland såväl företag som privatpersoner. Höga elpriser har bidragit till att intresset för att investera i solenergi har accelererat ytterligare. Samtidigt står branschen inför flera utmaningar.

Svenska företag och privatpersoner behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att vi ska klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Vår vision är att solenergin ska stå för 15 procent av den svenska energimixen. Vi menar att solvärme kan stå för 15 procent av Sveriges användning av värme och solkraft för 15 procent av Sveriges användning av el. Hittills har nationella mål och en strategi för solenergi saknats i Sverige. Det är nu hög tid att regeringen tar tag i frågan, säger Anna Werner.

Svensk Solenergi vill undanröja hinder och öppna upp för en expansion på solenergimarknaden, bland annat genom att slopa energiskatten på egenanvänd el och eliminera onödig skatteadministration. Anna Werner anser även att Sverige bör överväga och analysera EU:s förslag som innebär att man i framtiden bör ställa krav på solceller vid nybyggnation och omfattanderenoveringsprojekt.

Kompetensbrist och långa leveranstider
–Efterfrågan på solcellsanläggningar är stark men en stor utmaning är de ryckiga och ofta långa leveranstiderna från Asien, där merparten av solpanelerna tillverkas. Ytterligare en utmaning är bristen på kvalificerade medarbetare, såväl projektörer som montörer och projektledare. Många installationsföretag väljer därför att på egen hand utbilda sina montörer i exempelvis taksäkerhet och fallskydd, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

För att öka andelen solenergi i Sveriges totala energimix krävs fler storskaliga solparker. I dagsläget är det ofta svårt att beviljas tillstånd att bygga den här typen av solparker i delar av landet där marken i stället kan användas till livsmedelsproduktion. Det gäller exempelvis i Skåne, där elpriset är som högst och intresset för att etablera storskaliga solparker är stort.

–Vi anser att den allra bästa jordbruksmarken i första hand bör användas för livsmedelsproduktion. Däremot tycker vi att något sämre jordbruksmark eller mark som inte används till jordbruk mycket väl skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion i betydligt större utsträckning, säger Anna Werner. 

Inkludera solenergi i riksintresse för energiproduktion

Det kan i dagsläget ta flera år för länsstyrelsen att handlägga en ansökan om att anlägga en solcellspark. Det är alltför lång tid för att Sverige ska kunna nå sina gröna energimål och för att andelen solenergi ska öka i landet.

–Solenergi bör inkluderas när riksintresse för energiproduktion definieras genom att storskalig solkraft och solvärme inkluderas. Man bör även satsa på tydliga tillståndsprocesser med ett tak för hur lång tid handläggningen av solenergianläggningar får ta. Tillståndsprocessen utgör i många fall ett hinder för storskalig solenergiutbyggnad, säger Anna Werner.

Hon efterlyser även mer forskning på solenergi i Sverige, i synnerhet med tanke på att det av de flesta betraktas som en viktig framtidsbransch. I synnerhet behövs forskning som inte enbart fokuserar på elektronik och de tekniska aspekterna av solenergi.  Ett steg i rätt riktning är Sveriges nya kompetenscentrum inom solenergi, Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), som etablerades i januari 2022. Visionen för SOLVE är att uppnå ett brett genomslag för solel i Sverige.

22. dec. 2022

”Cementa är existentiellt för byggandet i Sverige”

Att Cementa får fortsätta tillverka cement på Gotland är avgörande för Sverige och hela bygg- och anläggningsbranschen. Dagens tillstånd löper ut vid årsskiftet. Ansökan om ett nytt 4-årigt tillstånd ligger nu hos Mark- och Miljödomstolen. Det finns dock myndigheter som vill avvisa eller avslå ansökan. Catharina Elmsäter-Svärd, före detta infrastrukturminister numera vd för branschorganisationen Byggföretagen, är djupt bekymrad Utan cement stannar Sverige, osäkerheten ger en klump i magen för byggbranschen. 

Text: Karin Bångman
Foto: Pressbild Byggföretagen


Den svenska byggbranschen befinner sig i en motsägelsefull situation. Den ena sidan har ett stort behov att rusta och bygga infrastruktur, bostäder och göra stora klimatinvesteringar. Den andra sidan har post-pandemin och Rysslands krig i Ukraina förorsakat material- och råvarubrist som fått byggpriserna att skena. Det får beställare och investerare att tveka, med en inbromsning i branschen och ett ökat antal konkurser som följd.

– Branschens utmaningar är de höga priserna på material, om man ens får tag i det som behövs. Vi ser att investeringar skjuts upp och fler drar i nödbromsen. Att kapa kostnader inom bygg är önskvärt, men marginalerna är redan små, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Omständigheter som kriget i Ukraina, ekonomisk oro eller fartyg som fastnar i Suezkanalen, är något branschen drabbas av och är svåra att påverka. Däremot, nationella problem som skapar stor osäkerhet, exempelvis Cementas möjlighet till fortsatt produktion av cement på Gotland, borde vara högt prioriterad av riksdag och regering. Lösningen måste vara tydlig före årsskiftet då Cementas nuvarande tillstånd löper ut.

– Om inte Cementa får ett förnyat tillstånd stannar inte bara byggbranschen, det påverkar Sveriges sårbarhet och beredskap i tider när Försvarsmakten skalar upp samt riskerar industrins pågående gröna omställning och försvårar byggandet av viktig energiförsörjning, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Redan innan medlemskap i Nato, som i sig kräver upprustning av det svenska försvaret, finns behov av fortifikationsexempel som skyddsrum och nya byggnader. Då behövs cement som för det mesta inom byggbranschen.är förutsebara, smidigare och betydligt snabbare.

Byggbranschens förmåga speglar också välbefinnandet för svensk ekonomi och för samhället i stort enligt Byggföretagen.

– För att människor ska må bra måste de ha någonstans att bo, ha ett jobb och kunna ta sig däremellan. Det vi gör är att bygga och rusta bostäder och infrastruktur. När byggbranschen, som står för ca 11 % av BNP, går bra är det positivt för svensk ekonomi och för medborgarna, säger Catharina Elmsäter-Svärd och pekar på tre faktorer som just nu har påverkan på branschen:

1. Stigande priser på grund av råvaru- och materialbrist som i sin tur beror på pandemin och kriget i Ukraina.

2. Osäkerheten runt Cementas tillstånd att fortsätta efter årsskiftet.

3. De kraftigt ökade drivmedels- och elpriserna.

Byggföretagen efterfrågar politiska reformer som direkt eller indirekt stödjer byggbranschen. När det gäller politiska reformers möjligheter är det något som Byggföretagens vd har erfarenhet av då hon själv har ett förflutet inom politiken bland annat som infrastrukturminister i Reinfeldts regering. Hon vet att politik kan göra skillnad.

– Vi har haft åtta år utan större reformer för vår bransch. Det politiska läget med ”hoppande majoritet” har inte underlättat. Det behövs brett politiskt grepp för att säkerställa att det finns elförsörjning, såväl effekt som kapacitet, till konkurrenskraftigt pris året om. Klimatomställningen kräver el, när vi bygger smarta hållbara samhällen och när transportsystemet elektrifieras, till och med för arbetsmaskinerna på byggena, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen vill också se en bred politisk reform som ger finansieringsmöjligheter för den som behöver en bostad, så att de som behöver ska ha möjlighet att efterfråga och bostadsutvecklare kunna bygga, oavsett upplåtelseform.

– Ett större grepp så att människor kan skaffa sig en bostad i livets olika skeden. Även för den som inte har kontakter, kontanter och kapital. Det behövs exempelvis startlån för den som är ny på bostadsmarknaden, och att det skärpta amorteringskravet avskaffas. Idag ska man både ha stor kontantinsats och klara extra amorteringar samt bankernas kalkylränta. Detta sammantaget omöjliggör för många unga vuxna att komma in på bostadsmarknaden, säger hon.

En annan utmaning för Byggföretagens medlemmar är brottsligheten med stölder inom byggsektorn. Detta är också en viktig valfråga – den ökade kriminaliteten. Det visar SOM-institutets barometer från april i år. 

– Det stjäls för miljarder i vår bransch. Företagen gör allt vad de kan för att skydda sig men stölderna ökar ändå. Det kan inte enbart vara företagens ansvar. Stölderna är något som kostar mycket pengar, tar tid i anspråk, och kan i slutänden påverka slutkonsumenten.

Men trots de många orosmoln som de senaste åren tornat upp i byggbranschen så är Catharina Elmsäter-Svärd optimistisk inför framtiden. Sverige behöver fler fastigheter och bostäder som rustas och byggs liksom infrastruktur runt om i landet. För den som utbildar sig inom bygg- och anläggningssektorn finns goda framtidsutsikter.  

– Byggbranschen är bra för framtida jobb, det behöver alltid rustas och byggas i Sverige. Det är bara att titta på behoven för vatten och avlopp i kommunerna, klimatinvesteringar för ny elförsörjning, stora industrisatsningar i den gröna omställningen. Sedan har vi vägar, hamnar och järnvägar som behöver rustas.

Det är en rolig och kreativ bransch att arbeta i och det finns så otroligt många varierande och utvecklande arbetsuppgifter. I takt med ökad digitalisering i branschen kan känslan av ”Sim City” göras på riktigt, inte bara som ett spel, avslutar Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation med knappt 4000 medlemmar i bygg- och anläggningssektorn och ingår i organisationen Svenskt Näringsliv.

22. dec. 2022

|

Industri

Människan och samhället blir alltmer beroende av gruvbrytning

Den gröna omställningen eldar på efterfrågan på metaller.
ContiTech Conveying Solutions tillhandahåller en räcka med produkter och lösningar. Alltför en hållbar och effektiv gruvbrytning.

ContiTech Conveying Solutions är en del av Continental som har hållit ställningarna som ett innovativt företag så långt tillbaka som till 1871. Under årens lopp har bolagets arbete resulterat i en rad nya tekniklösningar som tagit samhällsutvecklingen till nya nivåer. Första patentet var 1875 och en innovation som skyddade hästens hov från skador och slitage. Sedan dessa har det blivit många patent bland annat på drivremmar, banbrytande gummitermos för varmt vatten, robusta slangar, transportband och inte minst de kanske mest kända gummidäcken som bär koncernens namn - Continental. Idag tillhandahåller Continental genom sina verksamheter ContiTech Conveying Solutions också innovativa produkter och helhetslösningar till gruvindustrin.

– Vi levererar både produkter och helhetslösningar till gruvindustrin. Digitalisering av våra helhetslösningar för transportband är en viktig del, säger Marcus Hennevelt som är försäljningschef på ContiTech.

Det är en hel radda av produkter som bolaget erbjuder till gruvindustrin såsom godsslangar, vibrationsdämpningar, slitageskydd med flaggskeppet är transportbanden, där är bolaget världsledande.

– Det är transportbanden som är vår mest framgångsrika produkt för gruvindustrin. Där har vi idag digitala lösningar för att säkerställa kvaliteten och logistiken. Vi har utvecklat special drönare för inspektioner av långa transportörer, transportband som kan vara alltifrån 10 km till 15 km långa, berättar Marcus Hennevelt.

Gruvbrytning har på senare tid kommit att bli en central politisk fråga, detta för att klara den politiska gröna omställningen. Det som vi behöver till bland annat bilbatterier och till energi ligger under jorden. Här handlar det om att göra brytningen med så liten påverkan som möjligt på miljön.

– Människan har gjort sig beroende av gruvbrytning, i annat fall får vi till exempel inte batterier till våra elbilar. Vi ser ett fortsatt stort behov av gruvbrytning, vi är beroende av materialet, säger Marcus Hennevelt.

Det industrin arbetar fokuserat med är att göra brytningen och det material som behövs så hållbart som möjligt. ContiTech Conveying Solutions utgör inget undantag.

– De krav vi har tagit på oss är betydligt strängare än de politiska mål som är uppsatta gällande hållbarhetsfrågor. Vi är en stor koncern med egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi samarbetar också med universitet och tekniska högskolor för nya hållbara lösningar och produkter. Det vi också fokuserar på är vad vi gör med uttjänta produkter som tjänat ut sin tid. Här kommer nya lösningar för återvinning, som är en viktig del i hållbarhetsarbetet, säger Marcus Hennevelt.Idag finns bolaget med sina produkter i de flesta välrenommerade gruvorna runt om i världen. I Sverige är LKAB och Boliden stora kunder.

Den gröna omställningen är som ljuv musik för hela den svenska gruvindustrin men samtidigt med detta paradigmskifte står det andra problem för dörren. Inte minst en orolig omvärld med kriget i Ukraina.

– Ryssland har varit en stor exportör av råmaterial till oss. Nu har vi fått hitta andra vägar precis som andra tillverkare fått göra. Det har gjort att råmaterialpriserna har exploderat och det har varit brist på material. Prisnivån har ökat med runt 30 till 40 procent i år och vi lever fortsatt med problemet med höga energikostnader, säger Marcus Hennevelt.

Detta är något som driver på priserna till slutkund. Dessutom har ContiTech en stor del av tillverkningen i Tyskland som medavbrutna gasleveranser från Ryssland fått en gigantisk elbrist.

– Det vi kan göra är att vara så duktiga att våra kunder ser ett mervärde i oss, att lägga tillverkning någon annanstans innebär ökade kostnader för transporter, just nu är det som att välja mellan pest och kolera, säger Marcus Hennevelt.

Men för svensk gruvbrytning ser det trots allt ljust ut. LKAB och Bolidens expansionsplaner är positiva och det pratas om återöppnande av tidigare nerlagda gruvor, något som borgar för en positiv framtid för ContiTech  Conveying Solutions.

– Gruvindustrin har hamnat i fokus och vi ser ljust på framtiden, avslutar Marcus Hennevelt.

Koncernen Continental är börsnoterat och har 200 000 anställda. Inom ContiTech finns 46 000 anställda, Conveying Solutions har 6000 anställda.

22. dec. 2022

|

Industri

Det finns inget alternativ till att ställa om

När du läser det här är det bara en vecka kvar till Sverige tar över ordförandeklubban i EU. Detta i ett allvarligt läge för Europas stabilitet och i en tid där frågor kring råmaterialförsörjning står på högkant. Metaller och mineral som behövs för att inte bara klara den gröna omställningen och möta The Green Deal utan också för att trygga den tillvaro vi tar för givet.

I slutet av mars kommer EU-kommissionen att lägga fram förslaget till The European Critical Raw Materials Act. Hur det lagstiftningspaketet utformas får stor betydelse för samhällets bärande värdekedjor som tar sitt ursprung i berget. Sverige är Europas största gruvnation och studier visar att den nordiska berggrunden har en större potential än många av oss kanske tror.

Parallellt pågår en fundamental omställning av gruv- och mineralföretagens verksamheter. Det är ingen uppoffring, det görs på affärsstrategiska grunder. Redan idag är branschen klimatledande. Vi uppskattar att utsläpp av 6 miljoner ton CO2 per år undviks. Men klimatnyttan kan växa sig långt större: mer än 30 miljoner ton kan sparas fram till 2045. För det finns inget alternativ till att ställa om.

Gruvorna tillhör den tunga industrin och när den elektrifieras kommer elbehovet att öka kraftigt. Från dagens cirka 5 TWh till över 70 TWh år 2045. För att komma dit krävs långsiktigt konkurrenskraftig energikostnad och en stabil tillgång på fossilfri el. Det finns också mycket kvar att göra för att stärka investeringsklimatet för gruvnäringen i Europa – och därmed bidra till att trygga EU:s råmaterialförsörjning. I Sverige behöver fortfarande tillståndsprocesserna effektiviseras och göras mer förutsägbara.

På EU-nivå behöver regelverk harmoniseras och inte motverka varandra.

Vi har förhoppningar om att både den kommande Critical Raw Material Act och den nya regeringen kommer att bidra till detta under 2023.

Så här i slutet av året vill jag också passa på att lyfta fram ett par riktigt positiva nyheter. Cementa på Gotland och Kaunis Iron i Pajala har äntligen fått tillstånd att fortsätta sina respektive verksamheter i flera år framöver. Och under 2023 kommer med största sannolikhet Sverige få en ny gruva; allt är äntligen klart för Botnia Explorations nya guldgruva i Västerbotten.

22. dec. 2022

Tre frågor till Magnus Hallman, Vd på Freja Offshore

Vad finns det för fördelar med vindkraft till havs?
–Den flytande vindkraften till havs byggs så långt från kusten att den i princip inte syns från land vilket eliminerar visuell påverkan. Antalet andra intressenter på dessa ytor är få, vilket gör att flytande vindkraft har störst möjligheter att överhuvudtaget byggas när vi ser de problem som uppstår för landbaserad och kustnära vindkraft.

Vilka är de främsta utmaningarna?
–Vi har väldigt långa handläggningstider vilket påverkar totaltiden till dess att vi kan börja bygga för att producera el och därmed sänka elpriset. Vi är redo att börja bygga och vi har en mogen teknik men processen fram till byggstart tar mångdubbelt mer tid än själva bygget. Långsiktig politisk stabilitet i dessa frågor är grundläggande så att investerare väljer att satsa i Sverige.

Vad tror du om framtiden gällande stålindustrin?
Världen förändras ständigt och även stålindustrin gör sitt för att anpassa sig, ett bra exempel på det är arbetet med fossilfritt stål. Behovet av stål kommer alltid att finnas där och för ”våra” stål så kan vi också historiskt se att behovet har ökat och att det även framöver finns en tillväxt och efterfrågan på rostfria specialstål.

Vilken potential har vindkraften för att hjälpa oss ur den energikris vi befinner oss i nu?
– Energikrisen som är nu är inte av övergående karaktär utan vi ser en mycket stor risk att höga priser kvarstår om vi inte så snabbt som möjligt kan få ny elproduktion på plats. Flytande vindkraft bedömer vi vara det som kan byggas snabbast och med minst intressekonflikter samtidigt som vi kan skapa mycket ny elproduktion där den behövs som mest.

29. sep. 2022

|

Livsstil

Marbella populärt för utlandsflytt

Marcus Johansson Prakt är vd för Quartiers Properties AB med verksamhet i Spanien, där bolaget utvecklar bostäder och hotell.
– Just nu säljer vi ett projekt med 100 lägenheter och inom kort kommer vi att lansera ytterligare ett projekt om 60 nya lägenheter i lyxsegmentet. Utöver det driver vi och utvecklar vi hotell. Vårt hotell Boho Club Marbella som vi äger och driver blev 2021 utsedd till Spaniens bästa boutiquehotell i lyxsegmentet, berättar Marcus Johansson Prakt som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som väljer att flytta till Spanien. Själv har han bott i flera olika länder som Kanada och Frankrike.

Vilka är de vanligaste frågorna från personer som funderar på att flytta utomlands? 
– Självklart praktiska frågor avseende skola, ekonomi, skatt och administration som många gånger inte fungerar lika smidigt som i Sverige. Vi får dock också ofta frågor om det sociala. Min erfarenhet från att bo på platser dit många andra också har flyttat är att det finns en stor öppenhet att lära känna andra och ta kontakt. Är man nyfiken, social och öppen är det ofta mycket enkelt att skapa vänner.

 Vad är största fördelen med en utlandsflytt?
– Helt klart att det ger nya perspektiv, upplevelser och erfarenheter. Det har berikat mitt liv och jag tror det är den viktigaste slutsatsen. Sedan kan det vara enskilda faktorer som driver olika människor. 

 Varför är det så intressant att flytta till Marbella just nu?
– Vi är verksamma på den spanska solkusten och främst i Marbella, och vi har sett ett mycket stort och fortsatt ökat intresse de senaste åren. Marbella erbjuder en annan vardag än den man har i Sverige, skolor, restauranger med mera. Detta med mycket hög kvalitet. Nu finns en allt större grupp människor som bor i Marbella året runt. Tidigare var klimatet en stor bidragande faktor men bara klimatet räcker oftast inte för en flytt. Numera kan man ha en mycket bra vardag  i Marbella och samtidigt njuta av klimatet. 

 Vad har du för tips till personer som funderar över en flytt till ett annat land? 
– Gör en vardagsplan innan du flyttar för du kommer att få en vardag även här. Alla har olika förutsättningar. Om du har ekonomin och inte heller vill arbeta så är det viktigt att fundera på vad du ska göra istället. Om du behöver jobba måste du också planera för det och ha en plan för arbete. Många kan idag jobba på distans  men inte alla. Har du barn bör även deras vardag planeras med skolor, aktiviteter med mera. Lyckligtvis finns goda förutsättningar för allt detta i Marbella. 

 Sist men inte minst, glöm tron på att kontakt med myndigheter, elbolag, köpprocess av bostad med mera ska fungera på samma sätt som i Sverige. Gör dig redo mentalt på att dessa processer fungerar annorlunda. Men om man är förberedd fungerar det oftast mycket bra för de flesta. Våga fråga vänner och bekanta som gjort resan före dig. 

29. aug. 2022

Metoden som gör det enklare för byggföretag att göra klimatmedvetna inköp av arbetskläder

Klimatfrågan klättrar allt högre upp på företagens agendor inom alla branscher, likaså inom personlig skyddsutrustning, PPE. Men omställningen till en mer hållbar produktion går långsamt. Arbetsklädestillverkaren Fristads har tagit ett stort kliv framåt inom hållbarhetsarbetet genom att applicera en tredjepartsgranskad metod för att mäta arbetsklädernas påverkan på miljön.  

 

anders-h.jpg
– Arbetskläder kommer alltid att behövas för att skydda människor på jobbet, men vi tycker inte att det ska ske på onödig bekostnad av klimatet. Klimatfrågan påverkar oss alla och vi måste göra allt vi kan för att ställa om till en mer hållbar produktion, säger Anders Hülse, vd på Fristads.

Klädbranschen står för mellan 4-8% av världens utsläpp av växthusgaser. På Fristads har arbetet med att minska sina utsläpp pågått länge, men de senaste åren har företaget intensifierat sina aktiviteter inom hållbarhetsområdet för att öka takten på omställningen. Före 2030 ska företaget ha halverat sina utsläpp kopplade till verksamheten och en viktig pusselbit stavas EPD.
– För att kunna minska din miljöpåverkan måste du först kunna mäta den på ett standardiserat sätt, och då är EPD:n ett utmärkt verktyg som ger oss vägledning om vart vi bör rikta våra insatser för att få störst effekt, säger Anders. 

EPD – tredjepartsgranskad metod för produkters miljöpåverkan
En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att ställa om till en mer klimateffektiv produktion är att få kunderna att se fördelen med att göra mer klimatmedvetna val. För att lyckas med det har Fristads tillsammans med statliga forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden, RISE utvecklat en så kallad EPD (Environmental Product Declaration), även kallad miljövarudeklaration, för kläder – något som tidigare bara funnits för till exempel byggmaterial.
– Som konsument och inköpare utsätts vi idag för en mängd olika hållbarhetsmärkningar och budskap om mer hållbara produkter tillverkade av till exempel återvunna eller ekologiska material. Men det är svårt att veta vad som verkligen är det bästa valet ur miljösynpunkt enbart utifrån dessa faktorer. En EPD redovisar på ett transparent sätt ett plaggs totala påverkan på miljön utifrån ett livscykelperspektiv – från fibernivå till leverans på lager, säger Anders.

 För att tydliggöra skillnaden än mer mellan produkterna har även EPD:er tagits fram för konventionellt tillverkade plagg i Fristads sortiment. Med hjälp av en digital kalkylator på Fristads hemsida kan dessutom kunden bara genom några knapptryck jämföra hur stora miljöbesparingar valet av arbetskläder kan bidra till. Underlaget kan även användas i kundernas egna hållbarhetsrapporteringar.

Miljövarudeklarerad varselkollektion
I dagsläget har Fristads tagit fram EPD:er på ett 60-tal plagg i sortimentet och fler är på gång. Bara i år har företaget lanserat två kompletta kollektioner med miljövarudeklarerade varselplagg för arbetare inom väg, bygg & anläggning, transport och logistik – de första av sitt slag i världen.
– Fristads Green Varsel är den mest omfattande hållbara kollektionen i Fristads sortiment hittills och jag är stolt över att vi är det första företaget i världen som nu kan erbjuda mer hållbara alternativ till arbetskläder till den här stora gruppen av professionella användare, så att vi tillsammans kan minska vårt avtryck på klimatet, avslutar Anders.

 Ledande inom hållbarhet i branschen
Fristads har ett långsiktigt mål att vara ledande inom arbetskläder när det gäller hållbarhet och tog ett viktigt kliv framåt i arbetet 2019 genom lanseringen av världens första miljödeklarerade klädkollektion Fristads Green. Alla plagg i kollektionen har en miljövarudeklaration, en så kallad EPD, som visar plaggets totala påverkan på miljön, från konstruktion och material till spill och transport. Förutom varselplagg innehåller Fristads Green-kollektionen även miljövarudeklarerade arbetskläder för hantverkare, service och industri.

 Fakta: Om Fristads
Fristads har sedan 1925 utmanat och drivit utvecklingen av slitstarka och funktionella yrkeskläder, alltid med användaren i fokus och med innovation och hållbarhet som drivkrafter. Fristads är en del av Hultafors Group, som ägs av Investment Latour AB.

Läs mer på
fristads.com

29. aug. 2022

|

Livsstil

Produkter som stödjer byggnadens hela livscykel

Med SWG:s lösningar hanteras byggnadsinformation utifrån ett livscykelperspektiv (BLM) i projekt och i de dagliga förvaltningsprocesserna.

 Med fokus på Building Lifecycle Mangement (BLM) kan fastighetsägare få en effektiv och affärsmässig lösning i såväl projekt som förvaltning. All byggnadsrelaterad information från tidiga skeden, projektering och produktion till drift och förvaltning samlas i en gemensam databas. Databasen utgörs av SWG:s CDE-plattform (Common Data Environment) som har stöd för både byggprojekt och förvaltning. Den skapar förutsättningar för informationshantering ur ett livscykelperspektiv genom integrerade metoder och arbetssätt.

 Med CDE-plattformen är det möjligt att strukturera data, geometrier och dokument för både bygg- och förvaltningsprocessen. Att arbeta med uppbyggnaden av information i de olika skedena i byggprocessen resulterar i att man kan automatisera överlämningen från projekt till förvaltning.

 Den överlämnade informationen från projektet tillgängliggörs med automatik i förvaltningens olika processer som till exempel uthyrning, felanmälan, tillsyn och skötsel och planerat underhåll via fastighetssystemet Faciliate.

 Den byggda miljön består av information om byggdelar och installationer (as built data). Med dessa informationsobjekt skapas också möjligheter att addera realtidsdata kopplat till utrymmen utrustade med beteendesensorer liksom installationer med inbyggda sensorer, till exempel hissar, rulltrappor och ventilationssystem.

As built datan byggs upp i en BIM-modell och kan kompletteras med att laserskanna byggnaden för att få en visuell digitala tvilling. Kombinationen av as built data och realtidsdata som sedan integreras med fastighetssystemet Faciliate skapar förutsättningar att ajourhålla den digitala tvillingen i förvaltningens dagliga processer. 

 SWG:s produktportfölj innehåller fastighetssystem, grafiska verksamhetsstöd för hantering av inom- och husmiljön, projektportaler samt digitaliseringstjänster såsom laserskanning, BIM-modellering, visualisering och ajourhållning av ritningar och BIM-modeller. 

29. aug. 2022

|

Ekonomi

FMF fortsätter att stötta sina medlemmar

I fastighetsmäklarbranschen utsätts dess mäklare och byråer löpande för nya krav och lagar som de måste förhålla sig till. Att verksamheterna blir alltmer reglerade är något som medlemsorganisationen Fastighetsmäklarförbundet välkomnar. Detta blir en möjlighet för FMF att ge sina medlemmar den medlemsnytta de betalar för och att jobba för en hållbar och sund bransch för alla inblandade parter.

 


F

astighetsmäklarförbundet med sina drygt 1000 medlemmar är en branschorganisation som arbetar för att förenkla fastighetsmäklarens och dess företags vardag. Det görs genom att erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning och utbildningar men också praktiskt stöd i form av dokument och rutiner som ger mäklarna förutsättningar att följa både gamla och nya regelverk. Att vara ett mindre förbund ökar förutsättningarna till att vara närmare mäklaren, vilket är det arbetssätt FMF valt att arbeta på.

–Det man vill åstadkomma med en ny lag och det som främst driver förändringarna är att förhindra och minska möjligheterna till penningtvätt i branschen, säger Jenny
Stenberg vd för Fastighetsmäklarförbundet.

 


För mäklarföretagen innebär nya lagen som trädde i kraft 2021 och med det en eventuell oanmäld tillsyn att företagen måste ha sina rutiner och dokument i ordning. FMF var först i branschen med att erbjuda just den stöttningen i form av ett dokumentpaket.

– Vi har ännu inte sett effekten av möjligheten med den nya tillsynen, det är något vi jobbar med nu. Hur väntas tillsynen göras och vad behöver mäklarbyråerna göra. Vi ger stöd och tillhandahåller dokument och system för rutiner, säger Jenny Stenberg.

 


Under hösten kommer förbundet lansera fler tjänster för att fortsätta stötta våra medlemmar i vad som än kan tänkas komma framöver. 

29. aug. 2022

|

Livsstil

ONE Nordic löser kompetensbristen med personal från egna skolor

Sveriges behov av entreprenad-, teknik- och underhållsarbeten inom energisektorn är större än någonsin. Kraftöverföringen från norra till södra Sverige behöver utökas, nya anläggningar byggas och lokala elledningar underhållas och förbättras. 
– Att arbeta med högspänning är ett svårt och kvalificerat arbete som kräver specialutbildad personal, men just nu råder extrem brist på yrkeskunniga. Jag har varit koncernchef i 29 år och har aldrig sett något liknande. Det är en helt unik situation, säger Jonas Arvidsson, vd och koncernchef på ONE Nordic.

 ONE Nordic-koncernen har cirka 1000 anställda och anlitas av energiproducenter, energidistributörer och energianvändare för att bygga, modernisera, optimera och underhålla anläggningar i Sverige. När det blev tydligt att Sveriges KY-utbildningar inte skulle räcka till, tog ONE Nordic saken i egna händer och startade egna montörs-, trainee- och lärlingsprogram i samarbete med gymnasie- och yrkeshögskolor, kunder och andra aktörer i branschen.
– Tillgången till kompetens är en kritisk faktor om Sverige ska klara av att genomföra energiomställningen. Men ingenting händer från politiskt håll, så vi har slutat uppvakta politikerna. Genom ONE Academy driver vi nu fem yrkesskolor som försörjer oss med kompetens på både kort och lång sikt. 

 ONE Academy har även utbildat de 400 montörer som behövs för att byta 1,7 miljoner elmätare hos hushållen. Med de nya mätarna kommer små hushåll att kunna mata ut överskott på el från en egen anläggning i systemet. De nya mätarna gör också att man lättare kan övervaka sin elförbrukning. 

 Enligt Jonas Arvidsson kommer konjunkturen inom branschen att vara fortsatt stark de närmsta åren, eftersom Sverige har så stora behov inom området.
– Branschen har en stark tillväxt, men vi på ONE Nordic hade aldrig kunnat fortsätta vår tillväxtresa om vi inte hade startat ONE Academy. Det har varit helt avgörande för våra framgångar.

29. aug. 2022

|

Ekonomi

Här sluts cirkeln för gipsavfall

Cirkulärt är snart ett måste. En som har tagit fasta på detta är Gyro Gipsåtervinning som är de enda i Sverige med cirkulär hantering av gipsavfall.

 Gyro Gipsåtervinnings första anläggning för cirkulär hantering av gipsavfall ligger sedan 2017 i Bålsta strax utanför Stockholm. Anläggningens maskiner krossar gipsavfallet, sorterar ut metaller och skiljer ut pappret från gipset. Nu öppnar man en ny anläggning i Asarum i Blekinge och allt gipspulver som produceras i de båda anläggningarna går till Gyproc och Knauf för att bli till nya gipsskivor.
– Våra två största konkurrenter krossar gipsavfallet som sedan används för att spridas på åkrar.  Det gipsavfall som hamnar hos oss ”renas” och skickas sedan till Gyproc som gör nya gipsskivor av det återvunna gipspulvret från oss, säger Patrik Lidholm grundare och ägare av Gyro Gipsåtervinning.

 Varje år genereras 10 000-tals ton gipsavfall från byggsektorn. Sedan 2020 har byggbranschen krav på sig att sortera materialavfall. Gips är ett material som går att återvinna hur många gånger som helst, vilket öppnar för att få bra cirkulära flöden som i sin tur ger mer återvunnen gips i våra gipsskivor.

Tyvärr försvinner en del gips ut ur det cirkulära flödet och hamnar i åkerjordar. Där har RISE i en studie påvisat att renheten är mycket svår att uppnå, då det finns tillsatser i gipsskivorna samt att de kan innehålla olika kontamineringar om det är riven gips.
– För varje ton gipsavfall som sprids på åkrar eller exporteras för återvinning, så måste motsvarande mängd av jungfrulig gips importeras. Genom att ta hand om avfall, sortera och göra ny gips sparar man CO2 utsläpp jämfört med att bryta nytt material och transportera det från Spanien, säger Patrik Lidholm

 Nyckeln för alla är transporterna. Oavsett hur avfallet hanteras svarar transporterna för den stora kostnaden. Gyro Gipsåtervinning har samarbete med flera olika avfallshanterare som samlar upp gipset i tillräckligt stora mängder så att det blir bättre utsläppsbild men också mindre kostnader för transporter. Genom samarbeten med återvinningsföretagen täcker Gyro Gipsåtervinning idag i princip in hela Sverige.

 Den blinda fläcken på Sverigekartan för Gyro Gipsåtervinning är Norrland. Företaget anser att det är minst lika angeläget att närvara även där i framtiden.
– Vi för samtal med partners för att komma fram till hur vi skulle kunna få ner kostnaderna att även hämta volymer från den delen av Sverige. En lösning skulle kunna vara att vi på sikt öppnar ytterligare en anläggning uppåt landet, avslutar Patrik Lidholm. Läs mer på
gyrogips.se