Att aktivt bygga nätverk redan under studietiden ökar sannolikheten att du ska få ditt drömjobb när du är nyexaminerad.

 
Ett aktivt nätverkande håller dig uppdaterad med senaste nytt inom de kompetensområden och branscher som intresserar dig. Det kan också bidra till din kompetensutveckling och fungera som ett uppskattat bollplank. Här är fyra tips från Linkedins Nordenchef Lisa Gunnarsson.

 
1. Lägg tid och omsorg på att utforma din profil

Din Linkedinprofil är sökbar för drygt 900 miljoner människor runtom i världen. Betrakta därför din profil som en viktig marknadsföringskanal i din framtida karriär. Investera tid på att utforma din profil så den presenterar dig på det sätt du vill bli uppfattad på arbetsmarknaden. Välj profilbild med omsorg. Beskriv dig själv på ett sätt som framhäver dina bästa sidor. Tänk på att alla erfarenheter räknas om du är ny på arbetsmarknaden, exempelvis om du varit au pair, jobbat i ett bageri eller på ett lager.

 

2. Följ alla arbetsgivare som du är intresserad av

Välj ut ett antal potentiella arbetsgivare som du är intresserad av att lära dig mer om och följa, så får du automatiskt uppdateringar från dem i ditt flöde. Den förmodligen allra största fördelen med att följa ett antal utvalda organisationer på Linkedin är att du per automatik rankas högre upp i matchningslistorna när de söker efter nya medarbetare.

 

3. Utöka ditt Linkedinnätverk strategiskt under studietiden

Ett stort nätverk kan vara till stor hjälp när du är ny i karriären. Tillämpa gärna strategin att lägga till alla du träffar i ditt nätverk, alltifrån dina vänners kontakter till gamla kollegor och människor du träffar på middagar eller nätverksträffar. Ett stort och mångfacetterat nätverk ger dig en fördel när du letar jobb eftersom deras nätverk i sin tur ofta kan visa sig vara värdefullt. Det kan exempelvis underlätta för dig att bli refererad in på en av dina drömarbetsplatser.

 

4. Använd Linkedin som kunskapsplattform och språngbräda

Linkedin används inte bara i jobbsökarsammanhang. Minst lika många använder plattformen för informationssökningar om personer och organisationer. Ju mer du aktiverar dig, desto mer relevant information får du tillbaka. När AI-motorerna lär sig vilka ämnen som intresserar dig kommer mer likartat innehåll att finnas i ditt flöde. Om du är en blivande programmerare vill du sannolikt läsa mer om de senaste programmeringsspråken. Om du utbildar dig inom marknadsföring kanske du vill förkovra dig inom vissa specifika grenar och om du är blivande lärare vill du med stor sannolikhet läsa aktuella artiklar om pedagogik.

Ung Företagsamhet är ett unikt skolämne som erbjuder eleverna fantastiska och ibland även oanade möjligheter. På Växjö Fria Gymnasium har man tagit UF-företagandet till en helt ny nivå med hjälp av passionerade och entreprenörsinriktade lärare, nyskapande undervisningsmodeller och ett framgångsrikt sätt att inspirera och peppa eleverna att utmana sig själva och utveckla sina entreprenörsinriktade egenskaper.

 
“Många elever ser fram emot att driva UF-företag i flera år, vi har sett exempel på elever som valt ekonomiprogrammet just för att det ger dem möjlighet att driva UF-företag. UF är ett spännande och annorlunda ämne eftersom det i mångt och mycket blir vad eleverna själva gör det till. Vi brinner för entreprenörskap och har valt att testa nya vägar för att sprida vår passion för företagande till eleverna, säger Patrik Gustafsson, UF-lärare på Växjö Fria Gymnasium.

 
–Vi tillträdde båda våra tjänster på Växjö Fria Gymnasium hösten 2022.

Då bestämde vi oss för att ta ett omtag om UF-undervisningen, bland annat genom att skapa ett eget UF-kontor på skolan dit eleverna alltid är välkomna med sina frågor och dessutom kan sitta och jobba med sina företag. Vi hämtade även inspiration och drog lärdom från de UF-företag som tidigare varit framgångsrika, exempelvis Noll Deponi som 2022 vann utmärkelsen Årets UF-företag på nationell och internationell nivå, säger Janne Graae-Nielsen, UF-lärare på Växjö Fria Gymnasium.

 
I nästa steg valde Janne och Patrik att låta varje elev formulera sin individuella målsättning med UF-året. Några hade som främsta mål att bli godkända i kursen, andra siktade på att omsätta 100 000 kronor medan ytterligare några siktade på att vinna SM-guld. Därefter fick eleverna själva skapagrupper baserat på deras egna målsättningar och ambitioner. Först då kunde självaaffärsidé-genereringen påbörjas med utgångspunkt i de målsättningar som formulerats.

 

Flerfaldigt prisbelönade UF-företagare

Det innovativa arbetssättet och UF-lärarnas förmåga att entusiasmera sina elever har gett utdelning. I Ung Företagsamhets senaste distriktsmästerskap tog eleverna från Växjö Fria Gymnasium hem hela 21 av drygt 40 pallplatser, i hård konkurrens med cirka 1000 elever från hela regionen. För elever som går andra program än ekonomiprogrammet är UF en valbar kurs för tredjeårselever på skolan. Kommande läsår har antalet elever som valt att driva UF-företag i 3:an ökat med femtio procent.

 
–Det betyder även mycket för eleverna att få inspiration från framgångsrika företagare. Vi låter därför de elever som vill sitta och jobba på BYN, ett coworking-space som är granne med skolan. Där sitter drygt 160 företagare. Många av våra elever uppskattar att få jobba med sina UF-företag omgivna av andra entreprenörer i en kreativ och dynamisk miljö, säger Patrik Gustafsson.

 
Både Patrik och Janne har själva en bakgrund som entreprenörer. Patrik har tidigare drivit ett techbolag och Janne är fortfarande verksam som DJ och evententreprenör. De båda lärarna har bjudit in intressanta företagsprofiler från sina egna nätverk till skolan för att inspirera och peppa eleverna.

 
–Entreprenörer från våra nätverk har bland annat föreläst om försäljning och om vad som krävs för att lyckas som entreprenör. Eleverna uppskattar verkligen att få ta del av erfarenheter från personer som själva gjort en resa som entreprenör. Det tydliggör för dem vad man kan åstadkomma genom att verkligen engagera sig, lägga ner tid och jobba hårt som företagare, säger Janne Graae-Nielsen.

 

Tänder en gnista och väcker elevernas intresse

Janne och Patrik har en viktig coachande roll för eleverna som driver UF-företag. De peppar dem att sikta högt och hela tiden sätta nya mål, till exempel genom att försöka öka omsättningen, medverka i UF-tävlingar och höja ribban för sitt företagande.

–Vi vill få eleverna att utvecklas, växa och utmana sig själva via UF, som i mångt och mycket är en resa i personlig utveckling. Vår ambition är att tända en gnista och väcka elevernas intresse för företagande, vilket på sikt kan få fler att starta eget eller att få utlopp för sina entreprenörsinriktade egenskaper som anställda, säger Patrik Gustafsson.

I över 40 år har Apotek Produktion & Laboratorier, APL, tillsammans med sjukvården, utvecklat och tillverkat extemporeläkemedel för individanpassad behandling. APL:s unika uppdrag bidrar dagligen med kritisk samhällsnytta. Genom att tillverka läkemedel till patienter som av olika skäl inte kan använda de läkemedel som finns på marknaden bidrar APL dagligen till att förbättra och rädda liv.

 

APL är ett statligt ägt bolag och ett av Europas ledande företag inom tillverkning av extemporeläkemedel. När förskrivningen av ett extemporeläkemedel blir mer omfattande kan läkemedlet tillhandahållas som en lagerberedning.

 

–Vårt samhällsuppdrag innebär ett ansvar att utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sortiment av lagerberedningar och extemporeläkemedel, vilket innebär att man individanpassar ett läkemedel till enskilda patienter. Vi arbetar på uppdrag av samhället och andra läkemedelsföretag för att skapa största möjliga patientnytta, säger Erik Haeffler, vd på APL.

 

Fyrtio års erfarenhet av extemporeläkemedel

Extemporeläkemedel används bland annat när ett godkänt läkemedel med en önskad substans saknas, när rätt styrka eller läkemedelsform saknas eller om godkänt läkemedel innehåller ett ämne som patienten är överkänslig mot. APL utgör länken mellan läkemedelsbolagen och patienten i de fall då de kommersiella leverantörerna inte kan leverera vad som krävs till varje enskild patient.

 

–Vi är ett företag som drivs av att göra nytta för sjukvården, patienten och samhället snarare än av kommersiella intressen. Vi har över fyrtio års erfarenhet av att tillverka extemporeläkemedel och lagerberedningar på uppdrag av sjukvården, vilket gett oss en djup insikt i vilka krav sjukvården ställer och vad de efterfrågar, säger Erik Haeffler.

Genom att ständigt befinna sig nära marknaden kan APL snabbt fånga upp nya behov från sjukvårdens sida. Det innebär i många fall ett snabbt gensvar så snart de får en signal om att en specifik typ av läkemedel behövs. I samband med kriser och pandemier adderas ytterligare en dimension till APL:s samhällsansvar.

 

I samband med Coronapandemin var APL exempelvis snabba med att fånga upp akutavdelningarnas behov av bland annat smärtstillande läkemedel som långvarigt restnoterats. För närvarande pågår även diskussioner om att utöka APL:s samhällsansvar med beredskapsuppdrag. I händelse av kris eller krig kan APL fylla en mycket viktig funktion som bidrar till att trygga läkemedelsförsörjningen även i samband med en instabil omvärldssituation.

 

Unikt och brett sortiment

APL har en egen utvecklingsavdelning som bedriver såväl farmaceutisk som analytisk utveckling. Några av företagets främsta terapiområden är smärta, hud, tandvård, barnmedicin, hjärta/kärl samt veterinärmedicin. APL har också över 30 års erfarenhet som etablerad kontraktstillverkare inom Life Science där de tillhandahåller både farmaceutisk och analytisk utveckling och tillverkning av såväl kliniskt prövningsmaterial som kommersiella produkter.. Sammantaget innebär det här att APL har en bredd som gör deras samlade erbjudande mycket konkurrenskraftigt.

 

–En faktor som gör oss unika är vårt otroligt breda sortiment, som omfattar drygt 2000 extemporeläkemedel och drygt 200 olika lagerberedningar. Vi framställer många livsviktiga läkemedel som för den enskilda patienten kan innebära skillnaden mellan liv och död. I många fall följer vi patienter under många års tid genom att börja tillverka extemporeläkemedel för deras räkning under barndomen, för att därefter anpassa dosen i takt med stigande ålder, säger Erik Haeffler.

 

Fakta
Apotek Produktion & Laboratorier (APL) är ett av Europas ledande företag inom tillverkning av extempore och lagerberedningar. Vi arbetar på uppdrag av samhället och andra läkemedelsföretag för att skapa största möjliga patientnytta. Vår vision är att göra skillnad för patienter med särskilda behov. Våra drygt 500 medarbetare tar fram läkemedel som förbättrar och räddar liv.

Förekomsten av trycksår inom vården är ett av Socialstyrelsens mått på vårdkvalitet. Att förebygga och behandla trycksår handlar om att minska lidande för patienten och att minska kostnader för undvikbara vårdskador. Care of Sweden är ett företag vars vision är att i nära samverkan med sjukvården eliminera trycksår.

 

Befolkningen blir äldre och behovet av vård hemma och på sjukhus ökar. Medicinska innovationer är en nödvändighet för att vårdpersonal fortsättningsvis ska kunna fokusera på att ge god omvårdnad. Care of Swedens egenutvecklade system, trycksårsförebyggande hjälpmedel med Pulserande läge, har vid flera studier visat goda resultat i både effekt och komfort. Systemet är en AI-baserad plattform och kan användas som hjälpmedel för att förebygga och behandla trycksår, vilket kan få stor betydelse för vårdkvalitet och hälsoekonomi.

 

Trycksårsförebyggande madrasser med syfte att öka vårdkvaliteten
– Mångårig utveckling i samverkan med universitet och sjukvård har resulterat i ett system som i en klinisk studie upplevdes som tyst, bekvämt och stabilt, av både patient och vårdpersonal. Detta är viktigt kopplat till sömn, återhämtning och komfort. Systemet innehåller ett stort antal sensorer som kontinuerligt justerar patientens kontaktyta mot madrassen baserat på patientens vikt, längd och position i sängen. Med hjälp av AI kan systemet detektera eventuella förändringar, exempelvis när patienten ändrar position, och justera kontaktytan mot patienten utan behov av manuellt handhavande, säger Karl Bülow, vd på Care of Sweden.

 

Goda kliniska resultat
Care of Swedens Pulserande läge har undersökts av forskare vid Universitetet i Ghent1. Studien undersöker trycksårsincidensen vid användning av det Pulserande läget i syfte att påvisa produktens effekt vid de primära orsakerna till trycksår. Studien utfördes på tio äldreboenden i Belgien och kunde vid uppföljning efter 30 dagar visa på läkning av befintliga trycksår (kategori III och IV). Detta kan ställas i förhållande till att den förväntade läkningstiden för ett trycksår (kategori IV) är 155 dagar2.

 

Ett trycksår är en skada på huden och/eller underliggande vävnad. Skadan uppstår när närings- och syretillförseln försämras på grund av ett tryck, eller tryck i kombination med att huden förskjuts mot den underliggande vävnaden. Förenklat orsakas trycksår av två faktorer: ett ihållande tryck som resulterar i dålig blodcirkulation, vilket leder till syrebrist i vävnaden (ischemi), eller att cellerna deformeras (celldeformation).

 

–Traditionellt används en funktion för att förebygga ischemi och en annan för att förebygga celldeformation. Vårt AI-baserade system är utvecklat i syfte att adressera båda dessa faktorer. Genom studier i Southampton3 med ledande forskare inom området har vi säkerställt produktens funktion avseende införsel av syre och utförsel av Co2 och slaggprodukter från kroppens vävnader, vilket är viktiga aspekter för sårläkning. Det ger fördelar för såväl sjukvården som samhället och självklart även för individen i form av minskat lidande, säger Karl Bülow.

 

Trycksår – en vårdskada
SKR:s mätning för 2022 visar att 14 procent av patienterna som vårdats i svenska kommuner och regioner hade trycksår. Patienter med trycksår behöver i genomsnitt 15,5 fler vårddagar

än patienter utan trycksår, enligt en brittisk studie från 20174. En stor andel av de trycksår som uppkommer inom svensk hälso- och sjukvård bedöms vara undvikbara.

 

_{¹ Raepsaet, C., Zwaenepoel, E., Manderlier, B., Van Damme, N., Verhaeghe, S., Van Hecke, A., & Beeckman, D. (2021). A Fully Automated Pulsating Support System for Pressure Injury Prevention and Treatment in 10 Belgium Nursing Homes: An Observational Study. Journal of wound, ostomy, and continence nursing : official publication of The Wound, Ostomy and Continence Nurses Society, 48(2), 115–123. https://doi.org/10.1097/WON.0000000000000746}

_{² Dealey, C., Posnett, J., & Walker, A. (2012). The cost of pressure ulcers in the United Kingdom. Journal of wound care, 21(6), 261–266. https://doi.org/10.12968/jowc.2012.21.6.261}

_{³ Worsley P, Dr Bostan L., Bader D. Investigation of the biomechanical and physiological responses to prolonged lying postures during three mattress modes. Report from University of Southampton, 2018.}

_{⁴ Hauck KD, WS, Vincent C, Smith PC. Healthy Life-Years Lost and Excess Bed-Days Due to 6 Patient Safety Incidents: Empirical Evidence From English Hospitals. Medical Care. 2017:125-30.}

Det världsledande medicintekniska företaget Mölnlycke Healthcare inleder under första kvartalet 2023 ett strategiskt samarbete med e-hälsobolaget Cuviva. I ett första steg testas en digital plattform för kommunikation och informationsöverföring över vårdgivargränserna i pilotprojekt hos ett flertal vårdgivare i hemsjukvården. Plattformen ska även bidra till en kontinuerlig kompetensutveckling med fokus på kvalificerad bedömning och behandling av sår.

 

–Digitalisering är en viktig komponent i vår kundcentrerade strategi. Vi har därför inlett ett pilotprojekt med Cuviva som innebär att vi integrerar vår befintliga digitala sårbedömningslösning Cuvivas kommunikations- och informationsplattform. Genom denna samverkan bidrar vi också till ett digitalt ekosystem för vård och omsorg, säger Karin Bremer, Business Development & Strategic Affairs Manager på Mölnlycke Health Care Region North.

 

Cuviva är ett innovationsbolag som bland annat erbjuder en av marknadens bästa digitala plattformar för en sammanhållen hälso- och sjukvård.

 

–I vårt pilotprojekt, som inleds under första kvartalet 2023, fokuserar vi i första hand på hemsjukvården, en vårdform som väntas öka starkt de kommande åren och där behovet av digitala hjälpmedel som kan underlätta det dagliga arbetet dessutom är stort. Den här typen av digitala plattformar betraktar vi som en nödvändighet för att svensk hälso- och sjukvård ska kunna förverkliga visionen om en god och nära vård, säger Lavi Zurka, Business Manager Wound Care på Mölnlycke Health Care.

 

Beslutsunderlag och kommunikationsplattform

För att kunna erbjuda en god och nära vård till hela befolkningen krävs nya samverkansformer över vårdgivargränserna och en samlad informationshantering som både effektiviserar verksamheten och bidrar till en stärkt patientsäkerhet.

 

–I samband med pilotprojektet erbjuder vi vårdens medarbetare en smidig plattform för att kommunicera med varandra kring en patient som vårdas i hemmet. Vår sårbedömningsapp kan utgöra en del av beslutsunderlaget där vårdgivare enkelt och smidigt kan analysera olika typer av sår och få kontakt med andra vårdgivare och exempelvis diskutera och dela erfarenheter, säger Karin Bremer.

 

Tät dialog med vårdpersonalen

Genom att erbjuda en samlad plattform för informationshantering och daglig dokumentation hoppas Mölnlycke och Cuviva kunna bidra till en ökad livskvalitet hos patienter med svårläkta eller kroniska sår. Ytterligare en ambition är att bidra till en förbättrad sårläkning.

–Under pilotprojektets gång kommer vi att ha en tät dialog med den vårdpersonal som deltar. För oss är den här satsningen ett sätt att öka vår kunskap om hälso- och sjukvårdens behov och hur vi kan bidra till att stötta verksamheten på bästa sätt. Tillsammans med hälso- och sjukvården skapar vi därmed framtidens vård, säger Lavi Zurka.

 

Kontinuerlig kompetensutveckling med fokus på bedömning och behandling av sår

Högkvalitativ och patientsäker bedömning och behandling av sår handlar om så mycket mer än att enbart använda rätt sårbehandlingsprodukter. Rätt kompetens och att betrakta bedömning och behandling av sår som ett holistiskt omvårdnadsområde där många faktorer spelar in är minst lika viktigt för att uppnå långsiktigt goda resultat.

–Vår ambition är att pilotprojektet ska bidra till att utveckla hela området sårbedömning och sårbehandling genom att erbjuda ett relevant och efterfrågat stöd till vårdpersonalen. Vi vill bidra till en ökad trygghet för vårdens medarbetare genom att erbjuda relevant stöd kring bedömning och behandling av sår, säger Karin Bremer.

Branschföreningen Ledarna inom Vård & Omsorg, LiVO, är det självklara valet för chefer inom vård, omsorg och socialt arbete. LiVO är en del av Ledarna och erbjuder stöd, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för chefer som arbetar enligt HSL, SoL och LSS. Med syftet att särskilt uppmärksamma chefer i socialtjänsten har LiVO producerat en podcastserie med fokus på ledare inom socialtjänsten som delar med sig av sina unika ledarskapsberättelser.

 

–I podcasten, som hittills består av fem avsnitt, intervjuar ledarskapskonsulten Henrik Challis ledare inom socialtjänsten som delar med sig av sin vardag och sina utmaningar. Cheferna belyser bland annat chefsrollen i den kommunala primärvården, att leda personal som arbetar med våldsutsatta klienter samt erfarenheter av att arbeta som chef i individ-och familjeomsorgen, säger Sandra Säljö, socialchef i Herrljunga kommun och styrelseledamot i LiVO.

 

Erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling

Att vara chef i socialtjänsten är ett komplext, ofta utmanande och samhällsviktigt uppdrag. Ett syfte med LiVOs podcastserie är att förmedla en bred bild av olika chefsroller inom ramen för socialtjänstens verksamhet enligt devisen ”Chefer lyfter andra chefer till framgång”. LiVO erbjuder chefer ett nationellt forum för kontinuerlig professionell utveckling, nätverkande och stöttning.

 

–Som medlem i LiVO ingår man i ett sammanhang med fokus på att skickliggöra ledare inom just vård, omsorg och socialt arbete. Vi erbjuder bland annat ett uppskattat ledarskapsprogram som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och förutsättningar för en ökad trygghet i chefsrollen. Vi delar även årligen ut utmärkelsen Guldkransen till landets bästa vård- och omsorgschef, säger Sandra Säljö.

Modern välfärdsteknik har en viktig uppgift i att förenkla arbetssituationen för personal och att skapa trygga och inkluderande miljöer för de boende. dormakaba, en ledande global leverantör av accesslösningar, är bolaget bakom det elektroniska låssystemet TouchGo, som kan göra stor skillnad i personalens och de boendes vardag.

 

Internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan livskvalitet och boendemiljön. Det är en viktig insikt för äldre- och demensboenden där frihet och värnandet om den personliga integriteten måste kombineras med säkerhet och trygghet. Ett grundläggande behov är att kunna förflytta sig självständigt på boendet.

 

–Det kan vara svårt att tillgodose den friheten. Äldre personer med orienteringssvårigheter känner sig snabbt osäkra och blir stressade i miljöer där de riskerar att gå fel. I värsta fall kan det uppstå konflikter och oväntade besök på rummet, säger Patrik Persson, produktchef på dormakaba ScanBalt.

 

Även hanteringen av nycklar och lås blir en utmaning, speciellt med tanke på att det strider mot lagen att låta vårdtagare hantera lås som de inte klarar av. Samtidigt vill de allra flesta kunna låsa om sig, inte minst på natten.

Teknik med individen i centrum

Det elektroniska TouchGo-låssystemet är baserat på RCID-teknik. Det innebär att man bär på en tagg med sig nära kroppen. Det krävs enbart en beröring av dörrhandtaget för att aktivera verifiering av sina behörigheter, invänta en grön signal och öppna dörren med handen som nyckel. Från insidan förblir dörren alltid olåst. Så kan både boende och personal enkelt förflytta sig i byggnaden. Samtidigt värnas den enskildes integritet och privatsfär.

 

Varje användare tilldelas individuella behörigheter, vilket gör att personalen även kan öppna medicinskåp och liknande med samma lösning.

–TouchGo frigör tid till god omsorg och umgänge med de boende. Många boenden som har investerat i TouchGo systemet vittnar om att de boende känner sig tryggare, mer avslappnade och får en bättre nattsömn. En orsak till det är att det blir färre incidenter och ljud från avdelningsdörrar under kvälls-och nattetid, säger Patrik Persson.

Diabetes är världens snabbast växande folksjukdom och antalet diabetiker ökar kontinuerligt runtom i världen. En fjärdedel av diabetespatienterna drabbas av svårläkta fotsår som i förlängningen kan leda till amputation.  Det svenska globala medicinteknikbolaget Perimed har under drygt 40 år  utvecklat diagnostiska instrument som på ett enkelt och smidigt sätt mäter patientens mikro- och makrocirkulation som är en förutsättning för sårläkning. 

–Komplikationer som påverkar blodcirkulationen i ben och fötter är vanligt förekommande hos diabetiker. Det är en ”tyst sjukdom” eftersom 2 av 3 patientersällan upplever några symptom. I förlängningen kan dessa komplikationer resultera i svårläkta fotsår, vilket bara i Europa drabbar omkring 3 miljoner diabetiker . Fotsåren står för en omfattande vårdkostnad och orsakar mycket lidande för patienten, säger Lena Åredal, som sedan 2021 är vd på Perimed, ett svenskt medicintekniskt bolag som utvecklar, tillverkar och säljer utrustning för diagnostisering av vaskulära sjukdomar.

 

25% av alla diabetiker utvecklar fotsår under sin livstid

Svårläkta fotsår står i dagsläget för en tredjedel av den totala vårdkostnaden för diabetiker globalt. Var tjugonde sekund amputeras ett ben någonstans i världen till följd av diabetiska fotsår. Det här en medicinsk problematik som behöver uppmärksammas mer.

 

–Det finns oerhört många fördelar för såväl sjukvården som patienten om fler kan få tillgång till diagnostik som på ett tidigt stadium gör vårdpersonalen uppmärksam på vilka diabetespatienter som har vaskulär problematik. Våra diagnostikinstrument kan säkerställa en tidig diagnos så att patient får rätt behandling. Forskning visar att 85 procent av amputationerna kan förebyggas med en tidig diagnos, säger Lena Åredal.

 

Perimed grundades 1981 och är verksamma globalt, med 8 dotterbolag bla i USA, Kina Frankrike, Tyskland och Italien. Perimed har även ett omfattande internationellt återförsäljarnätverk med försäljning i 46 länder. Bolaget befinner sig för närvarande i en expansionsfas med ambitionen att tredubbla omsättningen till 2026. För Lena Åredal, som har en bakgrund på stora globala läkemedelsbolag som Baxter, Pfizer och Abbott, innebar vd-rollen på Perimed ett kliv från Big Pharma till ett familjeägt innovationsbolag med omfattande tillväxtpotential.

En oslipad diamant

–Perimed är sedan drygt fyrtio år världsledande inom vaskulära mätningar men ändå något av en oslipad diamant. Vi satsar nu strategiskt på vår kommersiella organisation för att öka tillgängligheten av våra instrument och därmed bidra till att förbättra livskvaliteten och förebygga komplikationer för fler diabetespatienter runtom i världen, säger hon.

 

Perimeds instrument finns i dagsläget på samtliga svenska regionsjukhus och finns installerade hos drygt 4300 vårdgivare runtom i världen. Bolagets diagnostikverktyg är intuitiva och enkla att använda, vilket är en viktig förutsättning för att möjliggöra screening på bred front. På 20 minuter får vårdpersonalen en tydlig bild av patientens mikro- och makrovaskulära förmåga, vilket ger ett beslutsunderlag för en kvalificerad medicinsk bedömning.

 

–Vi drivs av en tydlig vision: att förebygga och minska det mänskliga lidandet för patienter genom tidig diagnostik som kan förebygga så många amputationer som möjligt. Vi är ett bolag som vill vara med och lösa tuffa utmaningar i sjukvården och samtidigt hjälpa patienter till ett bättre liv, säger Lena Åredal.

 

Fakta
Perimed är ett svenskt medicinteknikbolag som sedan 1981 utvecklar diagnostiska instrument som på ett enkelt och smidigt sätt mäter patientens mikro- och makrocirkulation. Perimed är ett familjeägt bolag som med hjälp av innovativ teknologi kan bidra till att förebygga ett dolt folkhälsoproblem: svårläkta fotsår till följd av diabetes. Perimeds vision är att förbättra livet för fler patienter runtom i världen och samtidigt underlätta sjukvårdens arbete med att identifiera diabetespatienter med cirkulationsproblem på ett så tidigt stadium som möjligt.

En ny generations CGM- system ökar tryggheten, friheten och höjer livskvaliteten för patienter som har typ 1 diabetes. Hösten 2022 lanserades Eversense E3 i Sverige. Det är den tredje generationen av ett helt implanterbart, långtids-CGM-system med en sensoranvändning på uppemot sex månader. 

 

–Eversense E3 är marknadens enda långtids-CGM-system med en livslängd på uppemot sex månader. Det är unikt och ger personer med diabetes en helt ny nivå av frihet och livskvalitet, säger Helena Sandin, Nordic CGM Manager på Ascensia Diabetes Care, ett globalt diabetesföretag som bland annat är exklusiv distributör av Eversense långtids-CGM system. 

 

Eversense E3 GCM System erbjuder exceptionell noggrannhet och långvarig sensoranvändning i upp till 6 månader. Den nya generationens Eversense system erbjuder även ett reducerat antal kalibreringar och non-adjunctive-användning, vilket innebär att inga bekräftande fingerstick krävs för att fatta behandlingsbeslut. 

 

Med hjälp av Eversense-systemets höga noggrannhet ökar användarnas trygghet och möjlighet att fokusera på annat i vardagen. Ovanpå sensorn som sätts in strax under huden, fästs en smartsändare med ett dubbelhäftande plåster av hudvänligt medicinskt silikon, som byts dagligen. Ytterligare en fördel med Eversense E3 är att sändaren enkelt kan avlägsnas* när användaren önskar, exempelvis i samband med dusch eller bad, utan att sensorn måste bytas eller startas om.

 

Diskreta vibrationsvarningar på huden

–En funktion som många användare uppskattar är den avtagbara smartsändaren som ger diskreta vibrationsvarningar på huden och skickar data till en mobilapp. Vibrationsvarningarna är en fördel för användare som exempelvis arbetar i en bullrig miljö, har en hörselnedsättning eller som efterfrågar diskreta varningar som inte kräver att de ständigt har mobiltelefonen med sig, säger Helena Sandin.

 

Eversense-systemet mäter automatiskt glukosvärden var femte minut med en insatt sensor placerad under huden och skickar värdena direkt till appen. Det gör att du kan se dina glukosnivåer när som helst, på ett ögonblick.

 

–Till skillnad från andra CGM-system med sensorer som går igenom huden och bara varar i 7–14 dagar, förs Eversense-sensorn in helt under huden och sitter skyddad där och det är ingen risk att sensorn kan dras ut eller lossna. Eftersom Eversense CGM-systemet varar i upp till sex månader elimineras krånglet och obehaget med frekventa sensorinsättningar och behovet att bära med sig extra sensorer. Samtidigt förenklas användarens dagliga diabeteshantering. Eversense passar alla över 18 år, oavsett om man är elitidrottare som fotbollsspelaren Jesper Karlström, eller om man är en person som uppskattar frihet, trygghet och hudvänliga plåster, säger Helena Sandin.

Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes, ett samlingsnamn för flera sjukdomar som ger för mycket socker i blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin, vilket resulterat i ett blodsocker som ständigt behöver balanseras. Typ 2 diabetes har en större ärftlig komponent och påverkas även av livsstilsfaktorer, däribland fetma, ålder och mängden fysisk aktivitet.

 

 

 

Nu vill han tillsammans med SKR (Sveriges kommuner och regioner) och teknikbranschen göra en förändringsresa för en bättre digitalisering av svensk sjukvård.

Om det är några som fått dra ett tungt lass när det gäller digitaliseringen så är det personalen i vård och omsorg. Idag kan uppemot 40 procent av en sjuksköterskas arbetstid gå åt till administration i olika system och datorer. 

– Istället för att skapa effektivitet har det blivit alltmer tungrott och tidskrävande. I vården har man blivit teknikskeptisk för att personalen har tvingats jobba med så mycket dålig teknik, säger Daniel Forslund som har god insyn i utvecklingen av svensk sjukvård.

 

I sju år var han landstingsråd för Liberalerna i Region Stockholm, men det var redan i rollen som opolitisk tjänsteman på Socialdepartementet som han 2004 började engagera sig i den digitala omställning som sjukvården då hade framför sig. Numera sitter han på andra sidan som företrädare för de närmare 2000 privata vård- och omsorgsgivare som arbetar på uppdrag av kommuner och regioner. Hos Vårdföretagarna inom Almega är han utvecklingsansvarig med fokus på digitalisering, forskning, innovation och Life Science. 

 

– Även om man tycker att det går långsamt så har det hänt mycket. Idag har vi t.ex. digitala vårdmöten och möjligheter för personer med kronisk sjukdom att ta egna tester och skicka dessa digitalt. Därmed slipper man att åka till ett sjukhus eller vårdcentral för en enkel provtagning och får bättre kontroll på sina värden, säger han.

 

Den nya tekniken ger onekligen enorma möjligheter, där mycket av sjukvården numera kan flyttas till hemmen och finns nåbar i närmaste mobil. Men samtidigt har alla de olika digitala lösningar som kablats ut i vårdmaskineriet varit just olika, så olika att de inte pratar med varandra. Det är här Daniel Forslund vill se en förändring med gemensamma krav och standarder så att systemen är kompatibla oavsett leverantör.

– Bra IT-system hänger samman. Det sjukvården behöver är moderna system som stöder personalen internt och underlättar patienternas kommunikation och möte med vården. En verksamhet som räddar liv måste ha den bästa tillgängliga tekniken, säger Daniel Forslund. 

 

Just nu pågår ett gigantiskt städarbete där de gamla IT-system ska skrotas och nya system införas, och risken är att dessa nya system kommer att mötas av en IT-trött vårdpersonal.

– Nya system har rullats ut utan att gamla tagits bort, och det har skapat ett lapptäcke av nya och gamla lösningar. Det har ibland varit dåliga upphandlingar från början som skapat ännu mer frustration inom sjukvården när de inte möter verksamhetens behov, säger Daniel Forslund.

 

I sina olika roller i vården har han sett att de privata vårdgivarna i allmänhet och de digitala vårdgivarna i synnerhet har kunnat bygga upp sin verksamhet på ett helt annat sätt och kunnat gå snabbare fram.

–  De vårdgivare som från början kallades nätläkare och var helt digitala har brutit ny mark och visat att tekniken fungerar och att vården faktiskt kan möta patienternas behov på helt nya sätt. Hela den övriga vården har följt efter och blivit mer digital.

 

Men det finns också en kritik mot nätläkarna och de digitala tjänsterna. Kritiken har handlat om att de bidrar till en överkonsumtion av vård och att det till slut ändå blir den vanliga fysiska vården som får ta ansvar för patienterna och ta kostnaden. 

– Fast det stämmer inte riktigt. Pengarna skenar inte på det sätt som det beskrivs i media. Det handlar om ett fåtal procent av hela primärvårdens budget idag. Vi behöver däremot ta fram nya vårdavtal och ersättningsmodeller som från början är byggda för en kombination av digitala och fysiska kontaktvägar – en digifysisk vård. Vi vill ta fram schysta villkor som ger samma skyldigheter och möjligheter för både digital och fysisk vård, och som skapar förutsättningar för både mer trygghet och kvalitetskontroll men också fortsatt utveckling. 

 

Med det menar han att privata vårdgivare har möjlighet att vara mer snabbfotade och har större möjligheter att testa nya digitala lösningar. 

– Genom att privata vårdgivare enklare kan köpa in och testa system i nära partnerskap med olika teknikleverantörer kan de vara föregångare med ny teknik, vilket den offentliga vården inte har samma möjlighet till.

 

Det Vårdföretagarna nu vill under Daniel Forslunds ledning är att samla både den privata och offentliga vården och tillsammans med IT-leverantörerna sätta en gemensam standard. Han anser att konkurrens mellan olika leverantörer är nödvändig då det driver på teknisk utveckling och priskonkurrens, han vill inte att det ska bli ett monopol med endast en leverantör av digitala lösningar till vården.

– Det viktiga är att teknikleverantörerna gör system som är kompatibla med varandra, precis som man gjort i andra samhällssektorer som telekomsektorn. 

 

Det handlar om att gemensamt sätta en standard för vårddata så att informationen kan utbytas säkert och effektivt mellan olika system. Det ska vara en sammanhållen informationskedja där du som patient inte ska behöva märka att du rör dig mellan 1177, en digital vårdgivare, en privat vårdcentral eller regionägt sjukhus. Provtagningar och röntgen ska inte behöva göras om för att vårdgivarna har olika IT-lösningar. Digitaliseringen av sjukvården måste helt enkelt vara leverantörsoberoende.

 

Sedan ser Daniel Forslund att det också finns andra saker som hälso- och sjukvården kan göra redan idag. 

– Till exempel att övergå till säker digital post. Det är fortfarande många vårdcentraler och sjukhus som skickar ut kallelser via papperspost eller endast använder telefonen för bokningar. Detta tar både onödig tid för personalen och skapar risker för integritetsskydd när brev kommer på avvägar eller öppnas av fel person.

 

Daniel Forslund som har arbetat många år med frågan om hur vi ska digitalisera vården på bästa sätt ser att framgångsfaktorn är att samverka.

– Oavsett om det är privat eller offentligt så har vi samma mål - närhet till patienten och kontinuitet. Tekniken kan hjälpa oss att lösa detta, så att vården kommer till dig, avslutar Daniel Forslund. 

 

Innovativa medicintekniska lösningar är en viktig förutsättning för att svensk hälso- och sjukvård ska kunna fortsätta leverera en högkvalitativ vård som tillmötesgår medborgarnas framtida förväntningar.  Diabetesvården är ett område där medicintekniska verktyg kan göra stor skillnad för patientens livskvalitet.

 

–Tekniken kan vara ett hjälpmedel för att lösa problem som långa vårdköer och bristande kontinuitet. Diabeteskomplikationer kostar i dagsläget mer än vården av patienter med de vanligaste cancersjukdomarna. Cirkulationsproblematik i ben och fötter är vanligt bland dessa patienter. Det kan leda till svårläkta fotsår som i förlängningen ofta resulterar i amputation, säger Björn Bakken, Chief Scientific Officer på medicinteknikbolaget Perimed.

-Vi är redan världsledande inom diagnostik av perifer cirkulation, men arbetar ständigt med att ta fram nya produkter för att möta behovet av snabbare mätningar i realtid. Mot den bakgrunden var vi först med att utveckla cirkulationsmätande laserkameror som fungerar utan patientkontakt, för att användas t.ex under pågående kärlkirurgiska operationer. 

-Med diagnostikverktyg som möjliggör tidig och årlig screening kan fler diabetespatienter med cirkulationsproblematik upptäckas på ett tidigt stadium. Det sparar pengar för sjukvården och förebygger lidande för patienten.

Varje år drabbas ungefär 100 000 patienter av vårdskador, vilket motsvarar en vårdskada vid vart tionde vårdtillfälle. Vårdskadorna medför årligen förlängda sjukhusvistelser för cirka 50 000 patienter. Kompetensen om hur man på bästa sätt förebygger vårdskador är gedigen i svensk sjukvård och Socialstyrelsen har tagit fram en nationell handlingsplan som ska stödja, utveckla och samordna patientsäkerhetsarbetet runtom i landet.   

 

Enligt patientsäkerhetslagen är samtliga vårdgivare skyldiga att arbeta systematiskt med patientsäkerhet. Om vi tillsammans kan minska vårdskadorna finns det mycket att vinna för såväl patienter som vårdpersonal som samhället i stort. Planen ska stärka kommuner och regioner i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och bidra till att förebygga vårdskador.

 

Ökad riskmedvetenhet i hela sjukvården

SKR har identifierat fyra grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete: en engagerad ledning och tydlig styrning, en god säkerhetskultur där man aktivt arbetar med att identifiera och minimera risker och skador, adekvat kunskap och kompetens samt att patienten blir en aktiv medskapare i sin vård. Socialstyrelsen har pekat ut fem fokusområden för det fortsatta arbetet med att minska antalet vårdskador: att öka kunskapen om inträffade vårdskador, tillförlitliga och säkra system och processer, säker vård här och nu samt ökad riskmedvetenhet och beredskap i hela sjukvården.

 

Andelen vårdskador har minskat

En ny rapport från SKR visar samtidigt att andelen vårdskador har minskat inom både somatisk sjukhusvård och psykiatrisk vård. SKR har sammanställt journalgranskningar från somatisk och psykiatrisk vård av vuxna i tre nya rapporter. Inom somatisk sjukhusvård har andelen vårdtillfällen där vårdskador uppstått minskat från drygt 9 till 6 procent under åren 2013–2021. Enligt Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR, kan det vara regionernas långsiktiga arbete med att förbättra rutiner och förebygga skador som har gett resultat. Han påpekar samtidigt att om fler patienter i framtiden får vård på rätt sjukhusavdelning så kan vårdskadorna minska ytterligare.

eHälsoutvecklingen är både en viktig möjliggörare och en förutsättning för att hälso-och sjukvården ska klara av sitt framtida uppdrag. eHälsoutvecklingen tillgängliggör ett bättre beslutsunderlag, vilket lägger grunden för en resurseffektivare och mer patientsäker vård. Tekniken gör även patienten mer involverad i sin egen vård.

 

 

−eHälsa och digitalisering är långt ifrån enbart en teknikfråga. Det är snarare ett paradigmskifte som innebär nya arbetssätt och kräver nya affärs- och ersättningsmodeller. När vi pratar om eHälsa går tankarna ofta till journalsystem och digitala läkarbesök, men fältet är betydligt bredare än så. Det innefattar alltifrån sensorer till distansmonitorering, medicintekniska appar och planeringsverktyg inför avancerad kirurgi, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisationen för medicinteknik som samlar drygt tvåhundra medlemsföretag. 

 

Hon beskriver de organisatoriska förändringarna i hälso- och sjukvården som centrala för den fortsatta eHälsoutvecklingen. I organisationer där man tar in ny teknik men fortsätter att arbeta enligt traditionella sätt kan eHälsoverktygen snarare upplevas som ett nytt arbetsmoment snarare än en effektivisering av vardagen. 

 

Efterlyser koordinerade nationell aktör

En av Sveriges största styrkor är att vi varit tidiga med att ta till oss ny eHälsoteknik, exempelvis i form av elektroniska patientjournaler. Svenska vårdgivare har traditionellt sett också varit duktiga på att samla patientdata i olika typer av kvalitetsregister. Under pandemin vidgades dessutom panoramat för vad som är möjligt att genomföra på distans med hjälp av digitala verktyg i sjukvården. 

 

−Svensk sjukvård har ett bra utgångsläge för att bli ännu bättre på att fullt ut nyttja de digitala verktygens möjligheter. En utmaning i somliga regioner är dock att man sitter med föråldrade eller egenhändigt byggda lösningar som upplevs svåra att byta ut. För att accelerera den svenska eHälsoutvecklingen behövs ett starkt ledarskap, exempelvis genom en myndighet, med en tydlig koordinerande nationell roll, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. 

 

Interoperabilitets- och standardiseringsfrågor är centrala

Hon betonar vikten av att svensk sjukvård enas om gemensamma standarder, vilket möjliggör interoperabilitet mellan de olika tekniska system som i dagsläget används. En tydligare styrning och färre lokala särlösningar skulle på många sätt gynna den svenska eHälsoutvecklingen. 

 

−Vi måste bli bättre på att ta vara på digitaliseringens möjligheter inom vård och omsorg. Om vi ska kunna möta morgondagens utmaningar så måste vi enas kring grundläggande principer och modellinfrastruktur, där interoperabilitets- och standardiseringsfrågor är centrala. Vi måste även bli bättre på att samla och ta hand om all hälsodata som idag finns i olika digitala stuprör i olika delar av sjukvården, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

 

I hela Sverige pågår för närvarande omställningen till en god och nära vård, vilket innebär att majoriteten av sjukvården ska erbjudas nära patienten. Det handlar om att föra vården till patienten snarare än att föra patienten till vården. eHälsoutvecklingen fyller en nyckelroll för att denna omställning ska lyckas.

 

−Nu behövs bland annat långsiktigt fungerande ersättningsmodeller för såväl hälso- och sjukvården som den medicintekniska industrin.  Vi behöver ta bort de ersättningssystem som diskriminerar eHälsolösningarna och dess leverantörer. De digitala lösningarna är en viktig pusselbit för att vi ska kunna ta oss an några av sjukvårdens främsta utmaningar: vårdplatsbristen och kompetensbristen. De möjliggör bland annat för läkare och sjuksköterskor att serva fler patienter med mindre resurser, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

 

Nya yrkesroller i sjukvården

−Jag är övertygad om att eHälsoutvecklingen på sikt innebär att vi får se helt nya yrkeskategorier i hälso-och sjukvården. Det kan exempelvis handla om personer med olika typer av ingenjörskompetenser som kan stötta patienterna i användningen av olika eHälsoverktyg, exempelvis för självmonitorering av diabetes eller andra kroniska sjukdomar. Dessa nya yrkeskategorier ser jag kommer kunna avlasta personalen med sjukvårdskompetens, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

            Fokus

Forskningen går från klarhet till klarhet vilket ökar förståelsen för sjukdomars uppkomst. Det ger också mer träffsäkra behandlingsmetoder. 

Med ny genterapi kommer man till exempel kunna reparera det som orsakar sjukdom. 

 

– Tänk bil, som inte startar för något är trasigt. Du åker in på en verkstad och byter den trasiga delen och kör sedan vidare. Det är detta som vi hoppas kunna göra med genterapi där vi med precision kan återställa den genetiska defekt som orsakar sjukdom, säger Dag Larsson, som är sakkunnig på Lif, en organisation för de forskande läkemedelsföretagen.

 

Samhällsvinsterna kan bli mycket stora om forskningen får fram nya behandlingsmetoder. Enligt Myndigheten för vårdanalys har närmare halva Sveriges befolkning och var femte person under 20 år minst en kronisk sjukdom. Drivkraften är därför stor att hitta botemedel. 

 

Det som leder fram till nya mer träffsäkra behandlingsmetoder är åratal av traditionell forskning. Men det som också satt fart på framstegen de senaste åren, är att man numera kan analysera hela vårt DNA. Detta genom DNA-sekvensering. Med hjälp av nya IT-system kan forskarna hantera stora mängder data för jämförelser och analyser. 

– Vi har de senaste åren fått en fördjupad kunskap om vad som orsakar sjukdomar. Nu är vi inne i ett nytt skeende där vi idag alltmer precist vet vad det är i cellerna som behöver behandlas. Med bland annat genomik (studiet i arvsmassan) kan vi läsa av vad som är onormalt och göra riktade behandlingar i arvsmassan, säger Dag Larsson.

Som exempel tar han en klassisk genetisk sjukdom som blödarsjukan där patienterna idag får regelbundna injektioner med koagulationsfaktorer. Men i framtiden kommer man att kunna reparera det genmaterial som är orsaken till sjukdomen.

– Vi kommer kunna gå in i arvsmassan och reparera det som orsakar blödarsjuka istället för som idag behandla med injektioner.

 

Ny kunskap som följer med DNA-sekvensering ger oanade möjligheter för forskare och gör det möjligt att ta fram nya behandlingsmetoder – det som kallas precisionsmediciner.

– När det gäller vissa typer av blodcancer har det länge varit så att man måste ta ställning till om patienten har en kromosomavvikelse. Detta avgör sedan vilken behandling som sätts in, säger Dag Larsson.

 

Men det är inte bara DNA man tittar på och analyserar utan man kan också analysera andra saker som är specifika för varje person som till exempel proteiner, vilket innebär att behandlingarna i framtiden kommer att innehålla olika möjligheter för mer riktade terapier där man helt och hållet utgår från den enskilda individen.

– Framtidens behandlingar kommer att innehålla en variation av olika möjligheter och detta är tack vare att man idag kan gå på djupet med analyser och dessa analyser utgår från individen, säger Dag Larsson.

 

Men biologin är komplex och fortfarande behövs mer forskning om det som orsakar sjukdom, men även hur den kan upptäckas tidigt eller ännu hellre förebyggas.

 

En fråga som verkat i tiden är den om cancer -  när finns det en behandling mot cancer?

– Det vi vet är att cancer inte alltid är en sjukdom snarare väldigt många. Det kommer därför inte att bli en upptäckt för att behandla all cancer. Vi har redan gjort stora framsteg när det gäller olika cancersjukdomar. Till exempel lungcancer där det tidigare inte fanns så många behandlingsmöjligheter förutom kirurgi och strålning. Men idag kan vi behandla lungcancer om den upptäcks i ett tidigt skede. Vi kan förlänga livet med de behandlingar vi har idag, säger Dag Larsson.

 

Att läkarna nu kan gå på djupet i sina analyser innebär en förbättrad precision vid valet av behandling vilket kanske rent av kommer att minska användningen av läkemedel, något som för en utomstående kan uppfattas som en konflikt för läkemedelsindustrin som lever på att sälja piller. Men Dag Larsson menar att det inte finns en sådan konflikt. 

– Vi har ett system som premierar innovation. Ett system som ger belöning genom värdebaserad prissättning, där man räknar på nyttan av forskningen. Att människor lever längre och får ett bättre liv med nya behandlingar. Sedan är det viktigt för alla läkemedelsbolag att ligga i framkant gällande forskning av nya behandlingsmetoder, annars överlever man inte i längden, säger Dag Larsson. 

 

När det gäller läkemedelsforskning är det oftast inte ett genombrott som det handlar om utan det är summan av de små stegen som leder till bättre resultat. Att upptäcka avvikelser hos patienten och behandla dessa kan göra att personen slipper andra och mer svåra sjukdomar. 

– Så är det till exempel med stroke. Behandling av högt blodtryck eller hjärtflimmer gör att vi minskar risken för att patienten ska drabbas av stroke, säger Dag Larsson.

 

En dödlig sjukdom som plötsligt dök upp och skakade om hela sjukvården var HIV. Det tog mindre än tio år att få fram en behandling som gör att drabbade kan leva ett så gott som fullt normalt liv med HIV och inom några år kan det också finnas ett vaccin. 

 

Men mycket kvarstår att lösa som till exempel behandling mot Alzheimers som drabbar cirka 20 000 till 25 000 svenskar varje år.

– Jag är imponerad av uthålligheten inom forskning om Alzheimers, däribland svensk forskning. Många försök har gjorts och många misslyckanden har det blivit, men investeringarna fortsätter med förväntningar på att lyckas. Jag vill tro att vi kommer att lyckas, avslutar Dag Larsson. 

 

FAKTA

En organisation för de forskande läkemedelsföretagen.

Cirka 100 medlemsföretag.

Arbetar för högkvalitativ vård och nya behandlingar.

Samverkar med politiker, tjänstemän och patientföreträdare. 

 

 

Att papper är ett material med stor hållbarhet är sant ur flera perspektiv. Det visar inte minst de lastpallar i kartongpapp som produceras hos Strömsnäs förpackningar. De kan bland annat hålla en vikt på upp till 10 ton och efter användandet kan de delas i mindre delar och stoppas direkt i återvinningen.

 

I historietyngd bruksmiljö i småländska Strömsnäsbruk är traditionen lång när det kommer till att ta tillvara det naturen ger och utnyttja det till max. Här har man tillverkat papper och pappersprodukter i mer än 100 år, precis intill Lagans strömmande vatten. Sedan en tid tillbaka producerar man även en lastpall som helt och hållet är tillverkad i papp och som har fått ett enormt genomslag på fraktmarknaden.

 

Miljömässigt är det en otroligt stor vinst att tillverka lastpallar i papper. Bland annat minimerar man vikten från uppåt 25 kilo till mellan 3 och 4 kilo, vilket är en stor miljömässig fördel. Den är också 100 procent återvinningsbar och i princip kan man använda kökskniven och såga sönder den och lägga den i pappersåtervinningen, förklarar Peter Stjernquist, operativ chef på Strömsnäs förpackningar.

 

Lastpallen är tillverkad av högkvalitativt återvunnet restpapper från i huvudsak svenska pappersbruk och limmad med miljövänligt, vattenbaserat lim. Konstruktionen är bland annat skapad av honeycomb, vilket är papp limmat i honungskakeliknande celler och korta papprör som ger en stor hållfasthet.

Pallarna är godkända för 1 200 kilo, precis som en vanlig lastpall, men våra egna tester här på gården har visat att de kan hålla upp till tio ton. En annan fördel är också att vi kan tillverka dem i vilka mått som helst, till skillnad från EU-pallarna som bara kommer i standardmått.

 

Hittills har de innovativa och miljömässigt hållbara pallarna rönt stora framgångar och Peter Stjernquist tror att detta bara är början. Under senaste tiden har företaget knutit till sig ett antal stora kontrakt och fler är på gång. Den kraftigt ökande e-handeln talar för att fler och fler kommer få upp ögonen för att pallarna i papp är ett hållbart och ekonomiskt alternativ som utmanar de traditionella i trä.

 

Förutom att tillverka de nytänkande lastpallarna, har Strömsnäs förpackningar en mängd andra helt återvinningsbara emballageprodukter i sitt sortiment såsom U-profiler, kantstöd och pallmedar. 

 

Papper är ett miljövänligt och mångsidigt alternativ som minimerar transportkostnaderna och säkrar kundernas produkter under transporterna, säger Peter Stjernquist.

Hos Boxes and Labels tänker man nytt och skapar unika, hållbara lösningar – både när det gäller förpackningar och etiketter. I ett och samma bolag har man samlat en gedigen och djup kompetens som gör att branschen har tagit ytterligare ett kliv in i framtiden.

 

Ett outsinligt utbud av förpackningslådor samt etiketter som kommunicerar, både visuellt och digitalt, det är vad många producenter letar efter. Genom att föra samman två bolag, vart och ett med expertkompetens på sitt område, har Boxes and Labels hittat ett sätt att leverera hela förpackningslösningen, skräddarsydd, hållbar och med den allra senaste tekniken. 

 

- Tillsammans med kunderna anpassar vi produkterna utifrån deras önskemål och behov. Vi har all kunskap och alla resurser som behövs inom företaget, förklarar Dennis Artursson, vd, Boxes and Labels.

 

Genom ett oändligt antal unika valmöjligheter, ledande teknik och en egen design- och konstruktionsavdelning hjälper de kunderna att förverkliga sina idéer, allt från etiketter som kommunicerar digitalt, till förpackningar som speglar varumärket. Smarta mjukvarulösningar gör processerna enkla och flexibla.

 

- Jag känner mig säker på att nästa generation kunder inte kommer vilja sitta och bläddra i en katalog som en säljare haft med sig för att göra sin beställning. De kommer vilja ha ett verktyg på nätet där de enkelt kan göra sina val för att få hundra procent skräddarsydda lösningar, säger Dennis Artursson.

 

Han beskriver hur de erbjuder lösningar för effektiva etikettflöden genom att inte bara tillhandahålla etiketter, utan dessutom både skrivare och mjukvaror som hjälper kunden hantera sina utskrifter. De har även molnlösningar som gör att kunden kan styra märkningen hos sina leverantörer till lösningen Tracy. Detta är en global lösning som ger kunderna fullständig kontroll över produktmärkningen oberoende av var de själva eller deras producenter befinner sig i världen.

 

I en verksamhet som jobbar med digitala, nytänkande produkter finns det dock en faktor som överskuggar allt annat – hållbarheten. Gemensamt för alla förpackningar som Boxes and Labels producerar är att de är gjorda av återvunnet FSC-märkt papper.

 

- Vi har lovat oss själva att vi ska bli bättre på att kommunicera det som är helt självklart för oss – att hållbarheten är det viktigaste, slår Dennis Artursson fast.

Protein är en livsviktig del av kosten. Många av de alternativa proteinkällor som erbjuds idag saknar dock en hel del av alla de fördelar som köttet har.

Att protein är det material som kroppar byggs av, det är en vedertagen kunskap. Med tiden har dock det animaliska köttet fått stå tillbaka i kosthållningen i många svenska hem och i stället har alternativa proteinkällor blivit allt populärare. Vad många dock inte vet är att både produktionen av köttet och dess inneboende egenskaper, har många fördelar som inte finns hos alternativen.

 

- Det främsta argumentet för att äta svenskt kött är att det är det bästa för både hälsan, miljön och för att trygga försörjningen av mat också på längre sikt. Vi behöver äta mat som vi kan producera nära och där har köttet en viktig roll. I vårt land har vi gott om gräs- och betesmarker och en relativt kort odlingssäsong, vilket gör att djuren blir ett viktigt komplement, säger Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött.

 

Hon har en förhoppning om att människor ska se köttet som en viktig komponent i ett helhetsperspektiv. Att hålla kött- och mjölkdjur blir en viktig del i kretsloppet genom att de trampar, betar samt sprider gödsel och på så sätt både främjar biologisk mångfald och blir en viktig förutsättning för växtodlingen.

 

Att köttet i sig även har många innehållsmässiga fördelar är också något som Isabel Moretti framhåller. Detta har även fått fokus i media under senaste tiden och forskningen visar att även små mängder kött i maten, gynnar upptaget av till exempel järn. 

- Dessutom är köttet ett väldigt näringstätt livsmedel som är packat med proteiner, vitaminer och andra näringsämnen. Det bästa är om man kan låta bra kött samsas med bra vegetabilier på tallriken.

 

Många av de ersättningsprodukter som finns i handeln har också visat sig vara tvivelaktiga när det gäller såväl hälso- som klimateffekter. Bruket av köttsubstitut har till och med kallats för ”ett experiment” av forskaren Cecilia Mayer Labba från Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap i Göteborg. Hon syftar på att användandet av dessa produkter är så nytt, att man ännu inte kan avgöra dess hälsoeffekter.

 

När det kommer till svensk djurhållning så menar Isabel Moretti att den ligger i framkant.

 

- Sverige har en av världens mest ambitiösa djurskyddslagar som reglerar hur vi handskas med våra djur. Att vi har en så bra djurhållning är en kombination av politiska beslut, engagerade konsumenter och en framsynt bransch.

 

Diskussionerna kring köttproduktionens utsläpp av växthusgaser är också något som Isabel Moretti anser behöver sättas i perspektiv.

 

- Av den totala mängden av klimatpåverkande utsläpp i världen så kommer 75 procent från fossila källor och 5 procent från metan som djuren släpper ut. Sedan är skövling av regnskog för att bereda betesmarker ett stort problem, men det har inte med vårt svenska kött att göra. 

 

Sammanfattningsvis menar Isabel Moretti att hennes ambition inte är att människor ska äta mer kött, utan att man ska se köttet som en viktig pusselbit i den stora helheten. Både när det gäller att äta bra och att kunna producera mat på ett hållbart sätt.

 

  FAKTA

 

Tre myter om kött:

Utsläpp – bara fem procent kommer av de totala utsläppen av växthusgaser kommer från djuren i köttproduktionen

Transporterna är boven – det är inte transporterna, utan produktionen som är den stora klimatboven när det gäller importerat kött

Äta grödorna direkt – djuren äter till största delen gräs som odlas på mark som inte är lämplig för andra grödor

Paradigmskiftet inom förpackningsindustrin är ett faktum och har aktualiserats ytterligare i och med pandemin. – Många företag har redan börjat resan mot fiberbaserat, säger Pia Wågberg på RISE. 

 

Text: Kajsa Sörman

 

F

örpackningsindustrin sysselsätter 20 000 personer i Sverige och beräknas vara värd 70 miljarder kronor. Just nu genomgår branschen ett paradigmskifte - plasten ska bort och företagen vill ersätta den med andra nedbrytbara produkter.

 

Allmänhetens ökande medvetenhet om miljöpåverkan har skapat ett tryck på tillverkarna. Det i kombination med en rad nya EU-lagar har skapat en marknad för hållbara förpackningsalternativ som ska vara nedbrytbara och väga så lite som möjligt för att minska koldioxidutsläppen under transport.

 

Under covid-19-pandemin ändrades konsumenternas beteende och olika typer av leveranser ökade dramatiskt. Det gäller dels varor från internetshopping som levereras hem till konsument men också leveranser av färdigmat.

 

– Take-away trenden har ytterligare drivit på och aktualiserat behovet av bra förpackningar, säger Pia Wågberg som är forsknings-och affärsutvecklare på forskningsinstitutet RISE.

 

350 miljoner ton plast produceras varje år och en stor del av det är engångsförpackningar som används en gång och sedan slängs. I bästa fall återvinns det eller bränns men många gånger har de slutdestination naturen. De flytande “plastöarna” i Stilla havet, de så kallade Great Pacific Garbage Patches som täcker ett område större än Frankrike, har blivit en väckarklocka.

 

– Inget företag vill att produkter med deras logga ska dyka upp i det skräpberget, säger Pia Wågberg.

Frågan är bara vad man ska ersätta plasten med. En rad olika material testas. Ur klimatsynpunkt står sig förpackningar av cellulosabaserade material som kartong och papper väl. De är lätta att transportera och kan återvinnas många gånger. Här har Sverige stor erfarenhet med en tradition av pappers- och massaindustri och tillgång till mycket skog.

- De svenska företagen är med och leder omställningen som inte bara handlar om rätt material utan även om att titta på helheten, berättar Pia Wågberg.

 

– 80 procent av Stora Ensos tillverkningar var förr tryckpapper och 20 procent förpackningar, nu är siffrorna omvända, säger Pia Wågberg.

 

En teknik som fått ökad betydelse är våt- och torrformning av fibrer. Det går ut på att komprimera cellulosafibrerna och på detta vis forma en förpackningen med hög täthet. I kombination med en barriär kan man få ett mycket tätt ytskikt, och kraven varierar beroende på användningsområde. Det är en sak om förpackningen bara ska hålla tätt från restaurangen hem till kund. Helt andra krav ställs på en förpackning som ska hålla under hela leveranskedjan från fabrik till butik och sedan hem till konsument.

 

Ambitionen att använda fibrer i större utsträckning finns där. Exempelvis har flera stora företag gått samman för att skapa pappersbaserade dryckesflaskor och de planerar lansering 2023 (PaBoCo.com).

 

– När många jobbar åt samma håll når vi resultat, säger Pia Wågberg.

 

Samtidigt betonar Pia Wågberg att man inte ska haka upp sig på materialet. Det är minst lika viktigt att skapa en cirkulär ekonomi där material återanvänds. Pantsystemet för flaskor och burkar är ett bra exempel på hur vi lyckats skapa ett system kring återvinning. Utmaningen för övrig plast är att den kommer i många olika varianter och därför beter sig olika vid förbränning. Det går alltså inte att återvinna all plast på ett och samma sätt. Pia Wågberg tycker att utvecklingen går åt rätt håll och säger att bättre system för återvinning utvecklas ständigt.

– Först måste vi få konsumenterna att bli ännu bättre på att sortera, då kommer branschen hitta sätt att återvinna, säger Pia Wågberg.